Aktgranskning SoL Äldreomsorg 2009 Ann Christine Larsson Fokus Kalmar län Skriftserie 2010:5
Innehåll sid Tillvägagångssätt 3 Resultat 4 Reflektioner 11 Bilaga Granskningsnyckel 13 Bilaga Kommentarer till granskningsnyckel 18 Bilaga Frekvenstabeller, länet 20 Aktgranskning SOL Äldreomsorg 2009 Granskare och delaktiga i manualarbetet Yvonne Sunesson, Borgholm Berit Isaksson, Hultsfred Ann-Christine Petersson och Jessica Vågenäs, Kalmar Madeleine Harrysson, Mönsterås Siv Bondesson, Mörbylånga Halina Sjöberg, Nybro Annica Nicklasson, Oskarshamn Pär Ahlgren, Torsås Camilla Kind-nsson, Vimmerby Sonja Karlsson och Linda Davidsson, Västervik Helen Petersson, Nybro Lena Skiöld-Woxö, Vimmerby Ann-Christine Larsson, Fokus Kalmar län 2
Inledning Kollegial aktgranskning d.v.s. att biståndshandläggare granskar varandra har varit ett inslag i Fokus arbete sedan 1999. Manualerna för granskningen har dock inte alltid sett lika ut, utan arbetas fram tillsammans inför varje granskningsomgång. I 2009 års granskning blev alla kommuner i Kalmar län granskade av sex granskningslag bestående av biståndshandläggare från Borgholm, Hultsfred, Kalmar, Mönsterås, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn, Torsås, Vimmerby och Västervik. Kalmar och Västervik hade två deltagare i granskningen och övriga kommuner en deltagare. t granskades 254 akter; 50 i Kalmar, 35 i Västervik och 34 i Oskarshamn och i övriga kommuner 15 akter. Granskningen genomfördes under november och december 2009. Vi bedömde att 15 20 akter kunde vara lagom för att hinna granska under en dag. Tillvägagångssätt Vi träffades fyra gånger under försommaren och hösten 2009 för att ta fram manualen (bilaga 1) och genomföra en gemensam provgranskning. Under det första mötet diskuterade vi vad som skulle lyftas fram särskilt under årets granskning. Flera menade att det är viktigt att försöka få fram den enskildes egen röst i utredningen och vi beslutade att granska om det framgår i utredningen om den enskildes egen uppfattning; om sina behov, hur de tillgodoses och om hur denne klarar av vardagslivet (fråga 10 a c). Andra områden handlade om respekt för den enskildes integritet (fråga 17) samt värderingsfria utredningar (fråga 18). Vi utgick också från rekommendationer i SOSFS 2006:5 och lade till frågor om det framgår när ärendet uppkommer (fråga 3) och hur ärendet uppkommer (fråga 4). En annan fråga handlade om tolk hade anlitats (fråga 8). En del frågor togs även med från föregående års granskningar och en del frågor arbetades om något. Efter vår provgranskning lade vi till ytterligare en fråga angående om det tillkommit ny information i bedömningen som inte fanns med i utredningen (fråga 27). Manualen bestod av 27 frågor, varav 3 av dessa hade 2 underliggande frågor och 3 en underliggande fråga. Akterna som skulle granskas var från mars 2009 och innan granskningen skickade Fokus ut en nummerserie med datum på de akter som kontaktpersonerna skulle plocka fram. Det gjordes inget urval när det gällde insats, men vi tog inte med avslag, då dessa granskades 2007. Eftersom det finns olika datasystem i kommunerna i Kalmar län så finns ibland inte alla uppgifter i samma sorts dokument. Innan granskningen startade skickades därför manualen ut till kontaktpersonerna i respektive kommun, för att de skulle ha en möjlighet att plocka ut do dokument som skulle ge svar på våra frågor. Resultaten från granskningen återkopplades till biståndshandläggarna i februari 2010. Innan återkopplingen hade det skickats ut resultat för den egna kommunen och en sammanställning för hela länet till samtliga granskare. Biståndshandläg- 3
garna genomförde också en kortare värdering av arbetet som innehöll synpunkter på praktiska delar i granskningsmötet, starka/svaga sidor hos granskad kommun, vad som var intressant/förvånande och vad man tog med sig hem från granskningen. Varje granskningslag delgav under återkopplingsmötet de granskade kommunerna hur de upplevt granskningen. Det fanns också möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter till granskarna. Manualen utvärderades och vi diskuterade förbättringsområden till eventuella kommande granskningar. Resultat I granskningsnyckeln fanns utrymme under varje fråga att också skriva en kommentar. De siffror som markeras med rött i texten är en jämförelse med samma fråga från 2005 års granskning. Blå textmarkering är svaret ej aktuellt. En mycket god kvalitet i utredningen bör vara så nära 100 procent som möjligt. Frågorna har i största möjliga mån ställts så att ett ja-svar står för uppfyllande av frågan. I några frågor är det ett nej-svar som visar på uppfyllande av frågan. I de fall där svaret bör vara nej, så markeras det i tabellen. Svar på varje fråga redovisas inte, men en tabell över samtliga svar på länsnivå finns som bilaga (bilaga 2). När det gäller fråga 1) Finns fullständiga personuppgifter? D.v.s. förnamn, efternamn och personnummer på samtliga sökande har samtliga kommuner 100 procent ja-svar 1. 2. Framgår det tydligt vad ansökan avser? 3. Framgår det när ärendet uppkommer? 4. Framgår det hur ärendet uppkommer? 5. Framgår det vem som ansöker? 1 Granskarna i en kommun har missat att svara på den frågan angående en akt. 2005 var siffran 99,7 procent. 4
Frågorna 3 och 4 lades till utifrån SOSFS 2006:5 där det i 5 kap. 1 står att det bör framgå när och hur ärendet har uppkommit. Fråga 2 -svar 2005 Fråga 3 -svar Fråga 4 -svar Fråga 5 -svar 2005 Borgholm Emmaboda Hultsfred 100 26,7 33,3 80 26,7 73,3 80 86,7 Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås 86,7 92 73,3 100 100 76,5 53,3 32 80 100 100 91,2 26,7 86,7 32 6,7 80 58,8 26,7 73,3 96 60 94,1 20 Vimmerby Västervik t 86,7 94,3 85,8/84,5 73,3 94,3 68,9 80 94,3 59,8 86,7 85,7 82,3/89,2 När det gäller tydlighet i ansökan (fråga 2) finns kommentarer om begrepp där det inte framgår vad de innebär för den enskilde, t.ex. fysisk omsorg, socialt stöd och utökade insatser. I några utredningar finns ansökan om flera insatser varav enbart en insats utreds. När ärendet uppkommer (fråga 3) förväxlas i en del utredningar med när ansökan inkommer, men i någon utredning framkommer det inte alls när ärendet initieras eller när ansökan görs. En del utredningar präglas av en mängd olika datum, vilket gör det svårt att bedöma när olika skeden i utredningen är aktuella. Hur ärendet uppkommer (fråga 4) har liknande kommentarer som fråga 3. Svaret på frågan kan ibland återfinnas i löpande anteckningar. Fråga 5 vem som ansöker finns kommentarer såsom att det inte framgår att anhörig är legal företrädare, men att det antas eftersom den enskilde är dement. I en utredning noteras att utredning om legal företrädare pågår. I några utredningar är det personal som ansöker, anhöriga via telefon eller vid besök. En notering är att den enskilde ansöker med viss hjälp/påtryckning från dottern. 5
6. Har den sökande framfört mål med biståndet? 7. Är innehållet skrivet på ett sådant sätt att den enskilde lätt kan läsa och förstå? Fråga 6 -svar 2005 Ej aktuellt Fråga 7 -svar 2005 Borgholm 60 / 13,3 100 Emmaboda 6,7 / 13,3 Hultsfred 53,3/ 6,7 86,7 Högsby 26,7/ 13,3 33,3 Kalmar 26 / 4 68 Mönsterås 86,7/ 6,7 80 Mörbylånga 33,3/ 20 33,3 Nybro 60 / 20 Oskarshamn 44,1/ 2,9 41,2 Torsås 0 / 0 60 Vimmerby 46,7 / 0 40 Västervik 54,3/ 2,9 48,6 t 40,6 /16,2 60,6 /85,3 När det gäller om den sökande har framfört mål med biståndet (fråga 6) så framkommer det att ibland går det inte att utläsa i utredningen vems målet är, om det är den enskildes eller biståndshandläggarens mål med insatsen. En annan kommentar är att då det saknas en rubriknivå för målsättning i utredning, så blir det otydligt och svårt att urskilja målsättning i övrig text. I något fall vill inte den enskilde ha insatsen korttidsboende utan vill egentligen hem. I SOSFS 2006:5 5 kap. 2 står att det bör framgå vilka mål som gäller för respektive insats. I en jämförelse med 2005 års resultat kan det noteras att den sökandes röst när det gäller målsättning med insatsen har blivit tydligare från 16,2 procent 2005 till 40,6 procent 2009 på länsnivå. Däremot har läsbarheten i utredningarna sjunkit från drygt 85 procent 2005 till 61 procent 2009. Fråga 7 om utredningen är skriven på ett sådant sätt att den enskilde lätt kan läsa och förstå (med utgångspunkt från en normalt åldrande pensionär i 80- årsåldern) visar kommentarerna att det förekommer svåra ord, svåra medicinska termer samt i något fall flera stavfel och grammatikfel, vilket försvårar läsningen. Andra kommentarer är att språket är skrivet på ett enkelt sätt, men utredningen är rörig så att det därför blir svårt att läsa. Några kommuner använder förenklade ärendeblad och hänvisar till tidigare utredningar, vilket gör att det blir svårt att få ett sammanhang. I SOSFS 2006:5 står i 4 kap. 1 att handlingar som upprättas inom socialtjänsten och som rör enskilda skall 2) vara väl strukturerade och 6
tydigt utformade. Vidare i 6 Handlingar ordnade på ett sådant sätt att det enkelt och lättöverskådligt går att följa och granska handläggningen av ett ärende 9 b) Framgår det vem/vilka som lämnat uppgifter till utredningen? 9 c) Är uppgiftslämnare angivna med fullständigt namn, profession och/eller roll? Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik t Fråga 9 b -svar 20 20 60 0 46,7 73,3 73,3 73,5 33,3 33,3 37,1 40,2 Fråga 9 c -svar 2005 13,3 33,3 60 48 46,7 40 53,3 14,7 20 33,3 34,3 37,8 /58,4 När frågan ställs om vem/vilka som lämnat uppgifter till utredningen (fråga 9 b) och om de är angivna med fullständigt namn, profession och/eller roll (fråga 9 c) så visar kommentarerna att det ofta förekommer avsaknad av antingen för- eller efternamn och ibland titel/roll. Andra kommentarer är att det saknas uppgifter i vissa delar i utredningen, men i vissa utredningar saknas det helt uppgiftslämnare. Andra hänvisar till tidigare utredningar, vilket gör att frågorna inte går att bedöma och därför blir svaret nej. I andra utredningar är delar från tidigare utredningar inklippta vilket gör att det i flera fall är svårt att bedöma vilken information om uppgiftslämnare som är aktuell d.v.s. det framkommer inte vilka uppgifter som är hämtade från tidigare utredning. Värt att notera är att svaren angående uppgiftslämnarnas namn, profession och/eller roll har försämrats sedan 2005 års granskning från 58,4 procent 2005 till 37,8 procent 2009. 7
10 a) Framgår den enskildes uppfattning om sina behov? 10 b) Framgår det från den enskilde hur dessa behov kan tillgodoses? 10 c) Framgår den enskildes uppfattning om hur denne klarar av vardagslivet? 11. Framgår det vilka behov som kan tillgodoses helt eller delvis på annat sätt? Fråga 10 a -svar Fråga 10 b -svar Fråga 10 c -svar Ej aktuellt Fråga 11 -svar Ej aktuellt Borgholm 46,7/ 13,3 26,7/ 60 Emmaboda 46,7 26,7 26,7/ 13,3 0 Hultsfred 73,3 60 66, Högsby 73,3 60 33,3 Kalmar 52 52 46 48 Mönsterås 86,7 86,7 80/ 6,7 / 26,7 Mörbylånga 40 40 26,7/ 20 33,3/ 13,3 Nybro 73,3 46,7/ 20 40/ 40 Oskarshamn 64,7 44,1 38,2/ 2,9 26,5/ 5,9 Torsås 6,7 0 13,3 6,7 / 6,7 Vimmerby 33,3 33,3 20 26,7/ 6,7 Västervik 57,1 51,4 37,1/ 2,9 62,9/ 2,9 t 56,3 49,6 42,1/ 5,1 39,4/ 10,2 I SOSFS 2006:5 5 kap. 2 står att det bör framgå på vilket sätt den enskilde har utövat inflytande över planerade och beslutade insatser. I 3 står att det i beslutsunderlag bör framgå den enskildes uppfattning om sina behov och hur dessa kan tillgodoses. I kommentarerna till fråga 10 noteras att den enskilde inte är vidtalad i något ärende. Andra kommentarer handlar om att den enskilde saknar förmåga att uttrycka sina behov och att det vid tillfället inte fanns någon legal företrädare. I en utredning framkommer den enskildes åsikter eller önskemål inte alls. I fråga 11 angående om behoven tillgodoses på annat sätt så framkommer i ett fall att det finns en anhörigvårdare, så att man får underförstått får anta att behov tillgodoses genom denne. 8
12. Finns en beskrivning av den enskildes sociala situation? 2 15. Är den enskildes bostadsförhållanden beskrivna? Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik t Fråga 12 -svar Ej aktuellt 2005 100 26,7 / 0 86,7 / 0 100 98 / 0 100 73,3 / 0 / 0 8,8 / 2,9 60 / 0 13,3 / 13,3 74,3 / 0 69,3 / 68,5 Fråga 15 -svar Ej aktuellt 2005 86,7 / 13,3 6,7 / 0 / 0 / 0 90 / 0 86,7 / 6,7 26,7 / 6,7 86,7 / 6,7 8,8 / 2,9 53,3 / 0 40 / 0 91,4 / 0 65,4 / 50,2 De vanligaste kommentarerna till fråga 12 och fråga 15 är att beskrivningarna är för kortfattade eller inaktuella då de är inkopierade från tidigare utredningar. När det är inkopierad information är det lätt att det blir rörigt då gamla och nya uppgifter blandas. Andra kommentarer är att den enskilde bor på XXX-gården, vilket troligtvis syftar till ett särskilt boende, men som för en utomstående granskare eller en anhörig inte är lika förståeligt. 2 2005 formulerades fråga 12) Finns beskrivning av den enskildes sociala nätverk? Fråga 15) Är den enskildes bostadsförhållanden beskrivna på ett tillfredsställande sätt? I 2009 års manual finns kommentar: Med hänsyn till vad ansökan avser. 9
13. Framgår den sökandes tidigare intressen? 3 14. Framgår den sökandes nuvarande intressen? Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik t Fråga 13 -svar Ej aktuellt 2005 33,3 / 0 / 13,3 13,3 / 0 26,7 / 0 54 / 0 73,3 / 6,7 26,7 / 6,7 / 20 5,9 / 32,4 20 / 0 13,3 / 26,7 5,7 / 0 40,2 / 40,4 Fråga 14 -svar Ej aktuellt 2005 26,7 / 73,3 20 / 6,7 20 / 0 20 / 0 48 / 0 73,3 / 6,7 26,7 / 6,7 / 20 5,9 / 32,4 13,3 / 0 0 / 26,7 2,9 / 0 26,4 / 36,4 Vi ville i granskningen se om skillnad gjordes i utredningen mellan tidigare och nuvarande intressen, eftersom tidigare intressen kanske inte går att utöva längre, t.ex. p.g.a. rörelsehinder. Frågan skulle besvaras med ja/nej om det var aktuellt med hänsyn till vad ansökan avser, annars besvarades frågan med ej aktuellt. När det gäller intressen och social situation har flera kommuner en rutin att tillsammans med den enskilde och/eller anhöriga fylla i en levnadsberättelse, antingen vid handläggningen eller vid verkställigheten. När det gäller jämförelse mellan 2005 och 2009 kan konstateras att ja-svaren angående tidigare intressen ligger på en liknande nivå 40,4 procent 2005 och 40,2 procent 2009. -svaren angående nuvarande intressen har minskat från 36,4 procent 2005 till 26,4 procent 2009. Den enskildes intressen ska återspeglas i det sociala innehållet i vardagen. Frågan är om det är i utredningen eller i genomförandefasen som intressen ska kartläggas? Eftersom svarsalternativet ej aktuellt finns med i frågorna så kan vi konstatera att intressen inte dokumenteras speciellt ofta i utredningen (förutom i Borgholm och Nybro kommun). 3 2005 formulerades fråga 13) Framgår den sökandes tidigare intressen på ett tillfredsställande sätt? 10
16. Innehåller utredningen uppgifter som inte är relevanta för att bedöma rätten till bistånd? 19. Ger utredningen tillräckligt underlag för beslut? 27. Har det tillkommit ny information i bedömningen som inte finns i utredningen? Fråga 16 -svar 2005 Fråga 19 -svar 2005 Fråga 27 -svar Borgholm Emmaboda 73,3 13,3 53,3 Hultsfred 60 86,7 Högsby 46,7 73,3 100 Kalmar 54 70 74 Mönsterås 86,7 80 Mörbylånga 33,3 80 Nybro 100 73,3 Oskarshamn 52,9 47,1 79,4 Torsås 26,7 13,3 Vimmerby 46,7 40 Västervik 31,4 48,6 100 t 55,5 /90,3 58,3 /64,8 83,1 Fråga 16 angående om det finns uppgifter som inte är relevanta i utredningen har klart försämrats från 2005 års granskning från 90,3 procent till 55,5 procent 2009 på länsnivå. I kommentarerna går det att utläsa att det finns mycket medicinska uppgifter som inte bedöms som relevanta och att det i många fall är få sociala uppgifter. Eftersom det i flera fall klipps in information från tidigare utredningar kommer också en del icke relevanta uppgifter med som inte behövs informeras om för aktuell insats. Fråga 19 som rör om utredningen ger ett tillräckligt underlag för beslut så visar kommentarerna att det saknas diskussion i flera fall om alternativa insatser. Det saknas också vad den enskilde klarar och inte klarar av eller varför behov finns för vissa insatser. Fråga 27 om det tillkommit ny information i bedömningen som inte fanns med i utredningen lades till efter provgranskningen, då det visade sig att det i ett fall förekom ny information i bedömningen. Det som framkommer i kommentarer är att det i några fall saknas bedömning. 11
17. Präglas utredningen av respekt för den enskildes integritet? 18. Finns det formuleringar i utredningen som har inslag av värderingar? Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik t Fråga 17 -svar 80 60 84 80 86,7 76,5 86,7 51,4 77,6 Fråga 18 -svar/ 60 80 80 74 80 80 100 61,8 80 60 72 Kommentarerna till fråga 17 (respekt för den enskildes integritet) omfattar att den enskildes vilja, medverkan och delaktighet i ansökan inte framkommer i utredningen. Någon påpekar att det finns personlig information som inte är nödvändigt att ha vetskap om. Formuleringar som kan uppfattas som mindre respektfulla är en annan synpunkt och att utredaren drar egna slutsatser eller att den bygger på personalens värderingar. Ett granskningslag skriver att det pratas mycket om den enskilde istället för med. På frågan om det förekommer värderingar (fråga 18) kommenterar granskarna att det ofta kan vara förstärkningsord som används, t.ex. mycket förvirrad. En allvarlig kommentar är följande: Personalåsikter med värderingsord är centrala i utredningen. Reflektioner Under arbetet med manualen och följande diskussioner var det flera av biståndshandläggarna som påpekade att de önskade att hälften av granskningarna skulle genomföras efter våra möten och inte grunda sig på akter från mars 2009. Detta för att kunna jämföra resultat från före och efter arbetet med manualen. Bara att få diskutera med kollegor menade flera gav dem möjlighet att reflektera över sitt eget arbete och hitta förbättringsområden för att vidareutveckla den egna dokumentationen och skapa andra sätt att se. Som någon uttryckte sig: Det är lätt att bli hemmablind. 12
Vid återkopplingen av resultaten så tog flera upp svårigheten i granskningen när det handlar om förenklade ärendeblad, då det ofta hänvisas till tidigare utredningar. Detta gör det svårt att få en helhetssyn på ärendet och att man inte vet vad som står i tidigare utredningar. Andra menar att förkärleken för att klippa in information från tidigare utredningar är både bra och dålig. Dålig för att ibland kommer icke aktuella/relevanta uppgifter med, t.ex. såsom intressen som inte längre är aktuella och att utredningen blir onödigt omfattande. Bra för att man sparar tid. Andra tidsbesparande insatser var att vissa kommuner hade frastexter i utredningen, vilket blir en påminnelse om att föra in olika uppgifter. Några tog upp att rubriceringar i utredningar kunde vara tydligare och mer avgränsande i förhållande till varandra. Ibland återkom t.ex. boendesituation under flera rubriker. Flera påpekade också att det märks i akterna att en del biståndshandläggare har en för hög arbetsbelastning. Inom kommunerna fanns också stora variationer i kvalitén i akterna. I flera kommuner lyftes det ändå fram att det i de olika akterna fanns en samstämmighet i sättet att skriva, i ordval och formuleringar, vilket upplevde som professionellt, samt att det fanns en röd tråd i utredningarna. Andra tog upp svårigheten med att bedöma hur sträng man ska vara i sin granskning. Att granska är en subjektiv erfarenhet och många menade att diskussionen med granskningskollegan, som ibland kunde vara ganska intensiv, gav väldigt mycket för det egna lärandet. Tanken med att vara två vid granskningen är att man ska enas om ett resultat om man är oense vid tolkningen. Att vara granskare i andra kommuner än sin egen upplevdes positivt och väldigt lärorikt. I en kommun upplevde granskarna dock att de kände att de var till lite besvär. Tanken med granskningen är inte att sätta dit någon utan att skapa ett bra tillfälle för lärande både för granskarna, men också för hela arbetsgruppen i den granskade kommunen. Granskningen innebär också att biståndshandläggarna blottar sig genom att visa upp egna svagheter och styrkor. Det krävs mod för att bli granskad, men upplevs av dem som var med som mycket positivt för att kunna förbättra kvalitén i dokumentationen. Starka sidor som togs upp från en kommun var att de var väldigt bra på att skriva korta utredningar som ändå gav tillräckligt med underlag för beslut. 2009 års granskning innebar en del nya och ganska svåra frågor som egentligen skulle behöva ett mer kvalitativt arbete än en granskning utifrån en manual, t.ex. genom att följas upp med intervjuer eller fokusgrupper. En sådan fråga handlade om hur väl den enskildes röst hördes i utredningen. En annan svårfångad fråga handlade om respekt för den enskildes integritet och värderingsfria utredningar. Det finns bättre sätt att fånga sådana aspekter än utifrån en manualstyrd granskning. Granskningen ger endast en fingervisning om hur det ser ut i de olika kommunerna. Ett förslag var att vi borde ha diskuterat detta mer i gruppen innan man gick ut till kommunerna, för att få en ökad samstämmighet på de olika begreppen. Arbetet efter granskningen fortsätter ute i kommunerna. Flera berättar att de tillsammans med sina kollegor går igenom resultaten från den egna kommunen för att öka kvalitén i dokumentationen. 13
Granskningsnyckel avseende biståndshandläggning 2009 Kommun: Område (i förekommande fall): Granskningen utförd av:
Granskningsnyckel avseende biståndshandläggning 1. Finns fullständiga personuppgifter? 2. Framgår det tydligt vad ansökan avser? 3. Framgår det när ärendet uppkommer? 4. Framgår det hur ärendet uppkommer? 5. a) Framgår det vem som ansöker? b) Den enskilde c) Legal ställföreträdare 6. Har den sökande framfört mål med biståndet? Ej akt. pga den sökandes oförmåga 7. Är innehållet i utredningen skrivet på ett sådant sätt att den enskilde lätt kan läsa och förstå? 8. Framgår det om tolk har anlitats? Ej aktuellt 15
9. a) Framgår det när uppgifterna lämnats? b) Framgår det vem/vilka som lämnat uppgifter till utredningen? c) Är uppgiftslämnare angivna med fullständigt namn, profession och/eller roll? 10. a) Framgår den enskildes uppfattning om sina behov? b) Framgår det från den enskilde hur dessa behov kan tillgodoses? c) Framgår den enskildes egen uppfattning om hur denne klarar av vardagslivet? Ej aktuellt 11. Framgår det vilka behov som tillgodoses helt eller delvis på annat sätt? Ej aktuellt 12. Finns en beskrivning av den enskildes sociala situation? Ej aktuellt 13. Framgår den sökandes tidigare intressen? Ej aktuellt 14. Framgår den sökandes nuvarande intressen? Ej aktuellt 15. Är den enskildes bostadsförhållanden beskrivna? Ej aktuellt 16. Innehåller utredningen uppgifter som inte är relevanta för att bedöma rätten till bistånd? 16
17. Präglas utredningen av respekt för den enskildes integritet? 18. Finns det formuleringar i utredningen som har inslag av värderingar? 19. Ger utredningen ett tillräckligt underlag för beslut? 20. Framgår det vilken paragraf beslutet grundas på? 21. Framgår det vad som har beslutats? 22 a) Avser besluten en viss tidsperiod? Besluten avser; hjälp i hemmet särskilt boende korttidsboende dagverksamhet b) Avser besluten tillsvidare med omprövningsförbehåll? Besluten avser; hjälp i hemmet särskilt boende korttidsboende dagverksamhet 23. Finns besluts datum angivet? 24. Framgår det vem som har fattat biståndsbeslutet? 25. Framgår det hur den enskilde har underrättats om beslutet? 17
26. Framkommer det i utredningen om den sökande delgetts information om: a) vilken vård och omsorg som finns som är relevant för beslutet? Ej aktuellt b) rätt till överklagande? Ej aktuellt 27. Har det tillkommit ny information i bedömningen, som inte finns med i utredningen? 18
Kommentar till granskningsnyckel avseende biståndshandläggning 2009 1. Förnamn, efternamn och personnummer på samtliga sökanden. 2. Specificering krävs exempelvis hjälp i hemmet i form av 3. Ingen kommentar 4. Framkommer det på vilket sätt ärendet har kommit till handläggarens kännedom? 5. a c) Ingen kommentar 6. Ingen kommentar 7. Svara med utgångspunkt från en normalt åldrande pensionär i 80-års åldern 8. Om det har ringts in en tolk från tolkförmedling 9. a b) Ingen kommentar 9 c) Om det är flera uppgiftslämnare krävs för ett -svar att samtliga finns angivna med namn, profession och/eller roll. 10. a c) Ingen kommentar 11. Ingen kommentar 12. Med hänsyn till vad ansökan avser 13. Med hänsyn till vad ansökan avser 14. Med hänsyn till vad ansökan avser 15. Med hänsyn till vad ansökan avser 16. Ingen kommentar 17. Ingen kommentar 18. Utredarens egna värderingar, t.ex. egna värderande iakttagelser vid hembesök. 19. Ingen kommentar 20. Ingen kommentar 21. Ingen kommentar 22. Ingen kommentar 23. Ingen kommentar 24. Ingen kommentar 25. Ta reda på om kommunen har skriftlig beslutsmeddelande som rutin i alla ärenden. Om så är fallet besvaras frågan med. Om inte sök eventuell notering om saken i akten, kommentera. 26. Ingen kommentar 27. Ingen kommentar 19
20
Frekvenstabeller, Aktgranskning SoL 2009 Kommun Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Frequency Percent Percent Percent 15 5,9 5,9 5,9 15 5,9 5,9 11,8 15 5,9 5,9 17,7 15 5,9 5,9 23,6 50 19,7 19,7 43,3 15 5,9 5,9 49,2 15 5,9 5,9 55,1 15 5,9 5,9 61,0 34 13,4 13,4 74,4 15 5,9 5,9 80,3 15 5,9 5,9 86,2 35 13,8 13,8 100,0 1 Finns fullständiga personuppgifter? Frequency Percent Percent Percent 253 99,6 99,6 99,6 1,4,4 100,0 2 Framgår det tydligt vad ansökan avser? Frequency Percent Percent Percent 218 85,8 85,8 85,8 34 13,4 13,4 99,2 2,8,8 100,0 3 Framgår det när ärenden uppkommer? Frequency Percent Percent Percent 175 68,9 68,9 68,9 77 30,3 30,3 99,2 2,8,8 100,0 4 Framgår det hur ärendet uppkommer? Frequency Percent Percent Percent 152 59,8 59,8 59,8 101 39,8 39,8 99,6 1,4,4 100,0 Page 1
5 a Framgår det vem som ansöker? Frequency Percent Percent Percent 209 82,3 82,3 82,3 43 16,9 16,9 99,2 2,8,8 100,0 5 b Den enskilde (delfråga till 5 a, missing = frågan är inte relevant att svara på) Missing System Frequency Percent Percent Percent 188 74,0 100,0 100,0 66 26,0 254 100,0 5 c Legal företrädare (delfråga till 5a, missing = frågan är inte relevant att svara på) Missing System Frequency Percent Percent Percent 7 2,8 100,0 100,0 247 97,2 254 100,0 6 Har den sökande framfört mål med biståndet? Ej aktuellt pga den sök. förmåga Frequency Percent Percent Percent 103 40,6 40,6 40,6 131 51,6 51,6 92,1 18 7,1 7,1 99,2 2,8,8 100,0 7 Är inehållet i utredningen skrivet på ett sådant sätt att den enskilde lätt kan läsa och förstå? Frequency Percent Percent Percent 154 60,6 60,6 60,6 97 38,2 38,2 98,8 3 1,2 1,2 100,0 8 Framgår det om tolk har anlitats? Ej aktuellt Frequency Percent Percent Percent 1,4,4,4 7 2,8 2,8 3,1 245 96,5 96,5 99,6 1,4,4 100,0 Page 2
9 a Framgår det när uppgifterna har lämnats? Frequency Percent Percent Percent 130 51,2 51,2 51,2 123 48,4 48,4 99,6 1,4,4 100,0 9 b Framgår det vem / vilka som lämnat uppgifter till utredningen? Frequency Percent Percent Percent 102 40,2 40,2 40,2 152 59,8 59,8 100,0 9 c Är uppgiftslämnare angivna med fullständigt namn, profession och/eller roll? Frequency Percent Percent Percent 96 37,8 37,8 37,8 158 62,2 62,2 100,0 10 a Framgår den enskildes uppfattning om sina behov? Frequency Percent Percent Percent 143 56,3 56,3 56,3 108 42,5 42,5 98,8 3 1,2 1,2 100,0 10 b Framgår det från den enskilde hur dessa behov kan tillgodoses? Frequency Percent Percent Percent 126 49,6 49,6 49,6 123 48,4 48,4 98,0 5 2,0 2,0 100,0 10 c Framgår den enskildes egen uppfattning om hur denne klarar av vardagslivet? Ej aktuellt Frequency Percent Percent Percent 107 42,1 42,1 42,1 133 52,4 52,4 94,5 13 5,1 5,1 99,6 1,4,4 100,0 Page 3
11 Framgår det vilka behov som tillgodoses helt eller delvis på annat sätt? Ej aktuellt Frequency Percent Percent Percent 100 39,4 39,4 39,4 128 50,4 50,4 89,8 26 10,2 10,2 100,0 12 Finns en beskrivning av den enskildes sociala situation? Ej aktuellt Frequency Percent Percent Percent 176 69,3 69,3 69,3 75 29,5 29,5 98,8 3 1,2 1,2 100,0 13 Framgår den sökandes tidigare intressen? Ej aktuellt Frequency Percent Percent Percent 72 28,3 28,3 28,3 150 59,1 59,1 87,4 32 12,6 12,6 100,0 14 Framgår den sökandes nuvarande intressen? Ej aktuellt Frequency Percent Percent Percent 67 26,4 26,4 26,4 155 61,0 61,0 87,4 32 12,6 12,6 100,0 15 Är den enskildes bostadsförhållanden beskrivna? Ej aktuellt Frequency Percent Percent Percent 166 65,4 65,4 65,4 80 31,5 31,5 96,9 6 2,4 2,4 99,2 2,8,8 100,0 16 Innehåller utredningen uppgifter som inte är relevanta för att bedöma rätten till bistånd? Frequency Percent Percent Percent 111 43,7 43,7 43,7 141 55,5 55,5 99,2 2,8,8 100,0 Page 4
17 Präglas utredningen av respekt för den enskildes integritet? Frequency Percent Percent Percent 197 77,6 77,6 77,6 55 21,7 21,7 99,2 2,8,8 100,0 18 Finns det formuleringar i utredningen som har inslag av värderingar? Frequency Percent Percent Percent 70 27,6 27,6 27,6 183 72,0 72,0 99,6 1,4,4 100,0 19 Ger utredningen ett tillräckligt underlag för beslut? Frequency Percent Percent Percent 148 58,3 58,3 58,3 105 41,3 41,3 99,6 1,4,4 100,0 20 Framgår det vilken paragraf beslutet grundas på? Frequency Percent Percent Percent 252 99,2 99,2 99,2 2,8,8 100,0 21 Framgår det vad som har beslutats? Frequency Percent Percent Percent 249 98,0 98,0 98,0 5 2,0 2,0 100,0 22 a1 Avser besluten en viss tidsperiod? Frequency Percent Percent Percent 105 41,3 41,3 41,3 135 53,1 53,1 94,5 14 5,5 5,5 100,0 Page 5
22 a2 Besluten avser; Missing hjälp i hemmet särskilt boende korttidsboende dagverksamhet System Frequency Percent Percent Percent 150 59,1 70,4 70,4 18 7,1 8,5 78,9 43 16,9 20,2 99,1 2,8,9 100,0 213 83,9 100,0 41 16,1 254 100,0 22 b1 Avser besluten tillsvidare med omprövningsförbehåll? Frequency Percent Percent Percent 144 56,7 56,7 56,7 104 40,9 40,9 97,6 6 2,4 2,4 100,0 22 b2 Besluten avser; Missing hjälp i hemmet särskilt boende korttidsboende dagverksamhet System Frequency Percent Percent Percent 144 56,7 71,6 71,6 30 11,8 14,9 86,6 25 9,8 12,4 99,0 2,8 1,0 100,0 201 79,1 100,0 53 20,9 254 100,0 23 Finns beslutsdatum angivet? Frequency Percent Percent Percent 245 96,5 96,5 96,5 7 2,8 2,8 99,2 2,8,8 100,0 24 Framgår det vem som fattat biståndsbeslutet? Frequency Percent Percent Percent 228 89,8 89,8 89,8 24 9,4 9,4 99,2 2,8,8 100,0 Page 6
25 Framgår det hur den enskilde har underrättats om beslutet? Frequency Percent Percent Percent 210 82,7 82,7 82,7 41 16,1 16,1 98,8 3 1,2 1,2 100,0 26 a Framkommer det i utredningen om den sökande delgetts information om; a) vilken vård och omsorg som finns som är relevant för beslutet? Ej aktuellt Frequency Percent Percent Percent 24 9,4 9,4 9,4 179 70,5 70,5 79,9 48 18,9 18,9 98,8 3 1,2 1,2 100,0 26 b Framkommer det... delgetts information om; b) rätt till överklagande? Ej aktuellt Frequency Percent Percent Percent 9 3,5 3,5 3,5 1,4,4 3,9 239 94,1 94,1 98,0 5 2,0 2,0 100,0 27 Har det tillkommit ny information i bedömningen, som inte finns med i utredningen? Frequency Percent Percent Percent 35 13,8 13,8 13,8 211 83,1 83,1 96,9 8 3,1 3,1 100,0 Page 7
Skriftserie 2010:5 Fokus Kalmar län ISSN 1654 4471 Fokus Kalmar län Box 75 391 21 Kalmar www.fokus.regionforbund.se 20