Bibliotek på lika villkor? - en kartläggning av biblioteksverksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv

Bibliotek på lika villkor? - en kartläggning av biblioteksverksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv

Sammanfattning Kalmar kommuns mål är att ha en jämställdhetssäkrad verksamhet och service för invånarna. För att nå detta mål har kultur- och fritidsförvaltningen och Södermöre kommundelsförvaltning beslutat att jämställdhetsintegrera biblioteksverksamheten. Det betyder att biblioteken ska se över sitt arbetssätt så att service och bemötande till kvinnor/flickor och män/pojkar ges på lika villkor. Under hösten 2010 genomförde biblioteken en kartläggning med hjälp av analysmodellen 4R representation, resurser, realia och realisera. Metoden kartlägger och analyserar verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv. Utlåningsstatistiken är hämtad från 2011. Efter genomfört analysarbete har följande framkommit: Fler kvinnor än män är representerade i kultur- och fritidsnämnden. Fler kvinnor än män arbetar på biblioteken. Fler kvinnor än män lånar media. Fler kvinnor än män använder bibliotekets utbud. Det övergripande målet för biblioteken är att år 2015 ha de bästa möjliga förutsättningarna för att jämställdhet ska genomsyra personalens bemötande och service gentemot besökarna samt utformning av verksamheten och lokaler. Det innebär att kvinnor och män ska bemötas på samma professionella sätt samt få service och stöd utifrån sina förutsättningar och behov. Kartläggningen och åtgärdsplanen är utförd av arbetsgruppen för jämställdhetsintegrering inom biblioteken: Kirsti Herstad, biblioteksassistent Ulrica Mellteg, bibliotekarie Ingela Tabbert, bibliotekarie Katarina Johansson Storm, utvecklingssamordnare Gunilla Sternbrant, ekonomisekreterare Helen Nilsson, processtöd Foto: Malin Gustavsson

Innehåll Sammanfattning 2 1. Bakgrund 4 1.1 Bibliotekens huvuduppgift 6 2. Metod 7 2.1 Trappan 7 2.2 4R metoden 7 3. Resultat 8 4. Mål, åtgärder och handlingsplan 16 4.1 Övergripande mål 16 4.2 Åtgärder 16 4.3 Handlingsplan och utvärdering 17 Ordlista 18 Källförteckning 18

1. Bakgrund Nationella mål för jämställdhetspolitiken Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. Under det övergripande målet finns fyra delmål: Delmål 1 - Målet är en jämn fördelning av makt och inflytande i samhället. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Delmål 2 - Målet är ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Delmål 3 - Målet är en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Delmål 4 - Målet är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Mål för jämställdhetsarbete i Kalmar kommun Jämställdhet handlar om kön, makt, rättvisa, frihet och demokrati. I Kalmar kommun ska arbetet med jämställdhet integreras i alla kommunens verksamheter. Ansvaret ligger hos förvaltningarna och verksamheterna. 2. Målet för jämställdhet är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Målområden för jämställdhetsarbetet i Kalmar kommun: En jämn fördelning av makt och inflytande. Samma möjligheter till ekonomiskt oberoende. Lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. Lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger. Delat ansvar för hem och barn. Frihet från könsrelaterat våld 3. Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är ett medel, en strategi, för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Strategin innebär att ett jämställdhetsperspektiv integreras i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av en verksamhet 4. Kommunfullmäktiges beslut om jämställdhetsintegrering I enlighet med beslut i kommunfullmäktige 2003 har Kalmar kommun infört jämställdhetsintegrering som strategi i all sin verksamhet. Det handlar om hur de kommunala verksamheterna möter medborgarna i ett jämställdhetsperspektiv. Hur säkerställer vi att kvinnor och män ges likvärdig service? En jämställdhetsintegrerad verksamhet bedrivs så att kvinnor och män får ta del av kommunens service på lika villkor 5. Vad ger jämställdhetsintegrering kultur- och fritidsförvaltningen? En effektivare service och resursfördelning genom att verksamheten tillgodoser båda könens behov. En demokratisk verksamhet där kvinnor och män bemöts på lika villkor. En ökad kunskap om jämställdhetspolitiken och om behov hos dem som använder sig av förvaltningens tjänster. En rättvisare verksamhet där kvinnor och män får ta del av makten och resurserna på lika villkor 6. Det kan översättas till att biblioteksverksamheten bedrivs så att de tjänster och den service som erbjuds kvinnor och män är lika tillgänglig, av lika hög kvalitet och lika väl anpassad för alla, oavsett kön. Jämställdhetsintegrering inom kultur- och fritidsförvaltningen Ledningsgruppen inom kultur- och fritidsförvaltningen har beslutat att samtliga enheter ska införa metoder för jämställdhetsintegrering utifrån ett medborgarperspektiv. 4 1 Målen är antagna av riksdagen i maj 2006. Makt att forma samhället och sitt eget liv nya mål i jämställdhetspolitiken prop 2005/06:155 2 Kalmar kommuns hemsida, http://www.kalmar.se/t/page.aspx?id=30540 3 Kalmar kommun (2003), kommunledningskontoret, utvecklingsenheten, Kalmar kommuns jämställdhetsprogram. 4 Statistiska Centralbyrån (2004) Könsuppdelad statistik ett nödvändigt medel för jämställdhetsanalys, s. 6 5 Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering, Kalmar kommun 2009-2010 6 JämStöds praktika, Metodbok för jämställdhetsintegrering, SOU:15, s. 16

8 7 Följ upp resultaten 6 Genomför åtgärderna 5 Formulera mål och åtgärder 4 Kartlägg och analysera 1 2 3 Undersök förutsättningarna Planera och organisera Inventera verksamheten Att arbeta strategiskt Trappan en metod Arbetsgång för hållbar jämställdhetsintegrering Grundläggande förståelse Trappan (Jämstöds Praktika Metodbok för jämställdhetsintegrering SOU:15, s.8) Biblioteket har genomfört en inventering och en kartläggning enligt 4R-metoden. Kartläggningen har syftat till att besvara frågorna: Vem får vad? och Vilka genusmönster kan man se? Jämställd representation Jämställdhet har både en kvalitativ och kvantitativ aspekt. Kvalitativ jämställdhet innebär att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas till vara. Kvantitativ jämställdhet innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män i alla områden i samhället 7. Allmänt sett har de mansdominerade yrkena en högre medellön än de kvinnodominerade. Därför ska arbetsgivaren sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning på arbetsplatsen. När representationen är mellan 40 och 60 procent av ettdera könet är könsfördelningen jämn. Det handlar inte alltid om frivilliga val och i många fall finns det inbyggda hinder för det underrepresenterade könet. Denna kartläggning redovisar den representativa jämställdheten. Kartläggningen beskriver könsfördelning bland: beslutsfattare personal brukare Dessa tre grupper har varit målgruppen för arbetet. Jämställd representation är en del i jämställdhetsbegreppet och kan vara ett sätt nå ett mera jämställt samhälle. Det är också detta som har varit utgångspunkten för denna kartläggning; en jämställd representation mellan 40 och 60 procent. Det handlar också om demokrati där båda könen ska ha samma makt och inflytande i samhället. 7 SCB På tal om Kvinnor och Män, Lathund om jämställdhet 2012, s. 4 5

1.1 Bibliotekens huvuduppgift 6 Bibliotekens huvuduppgift är att vara en hjälp för Kalmars invånare att vidga och höja kunskapsnivån, stimulera fantasin och hitta vägar till nya kunskaper. För detta behövs ett aktuellt och mångsidigt mediebestånd av god kvalitet för alla åldrar. Den gemensamma bibliotekskatalogen underlättar samarbetet mellan kommunens folk-, grundskole- och gymnasiebibliotek. Biblioteken är också en del i både nationella och globala informationsnätverk och fungerar alltmer som en navigatör för användarna. Att söka, välja och värdera information blir en allt viktigare uppgift för biblioteken. Samspelet mellan de olika bibliotekstyperna i kommunen är betydelsefullt och det är viktigt att biblioteken strävar mot samma mål, det vill säga de gemensamma låntagarnas bästa. Biblioteken är en viktig hörnpelare i det livslånga lärandet där alla medborgare ska kunna finna den information man söker för inlärning, utveckling och förströelse. Folkbiblioteken i Kalmar kommun vänder sig till alla med sin verksamhet. Alla besökare är välkomna och får service utifrån sina behov och önskemål. Barn och unga är en prioriterad målgrupp8. 8 Kalmar kommun, Bibliotek och utveckling, Biblioteksplan 2013-2016

2. Metod För att jämställdhetsintegrera biblioteksverksamheten har metoden Trappan använts. Vid kartläggnings- och analysarbetet har bibliotekspersonalen arbetat med 4-R metoden 9. 2.1 Trappan För att arbetet med jämställdhetsintegrering ska bli långsiktigt och hållbart behöver man arbeta systematiskt. Trappan är ett hjälpmedel för arbetet med jämställdhetsintegrering 10. 2.2 4R metoden 4R-metoden har utvecklats inom JämStöd 11. Metoden kartlägger och analyserar verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv. Den ger en helhetsbild av hur verksamheten styrs och finansieras och hur den bör förändras för att möta kvinnor och mäns behov. 4R-metoden bygger på kvantitativa data, siffror och uppgifter och dessa lägger grunden för en kvalitativ analys av verksamheten. Kartläggningen ska ge svar på frågan: Vem får vad och på vilka villkor? Analysen ska ge svar på frågan: Hur kan vi förbättra? Metoden omfattar trappstegen fem och sex och fungerar som utgångspunkt för trappans två sista steg. R1 Representation kartlägg representationen I det första steget väljer man en verksamhet och vilka målgrupper som ska mätas. I detta fall är verksamheten biblioteken och målgrupperna beslutsfattarna, personalen samt biblioteksbesökarna. Representation ska svara på: Hur ser könsfördelningen ut bland beslutsfattarna? Hur ser könsfördelningen ut inom personalgruppen? Hur många kvinnor och män deltar i verksamheten? Detta ger en bild av könsfördelningen på alla ovanstående nivåer i beslutsprocessen och i verksamhetsprocessens olika delar 12. R2 Resurser kartlägg fördelning av resurser Det andra steget är att svara på: Hur fördelas de gemensamma resurserna i form av pengar, utrymme och tid mellan kvinnor och män? 13 I denna kartläggning har vi endast undersökt tiden för samtal vid lånedisken och telefonsamtal. R3 Realia analysera villkoren Det tredje steget är att svara på: Hur kommer det sig att resursfördelningen mellan kvinnor och män ser ut som den gör? Tanken är att olika mönster ska bli synliga genom en kartläggning av de första två R:en. Dessa mönster leder sedan vidare till frågor om varför det ser ut som det faktiskt gör. Exempel på frågeställningar: Hur ser verksamheten ut och vilka genusmönster kan man utläsa? Utgår verksamheten från någon norm som gynnar ett kön mer än det andra? 14 R4 Realisera formulera mål och åtgärder i en handlingsplan Det fjärde steget är att svara på: Hur bör verksamheten utformas för att vara jämställd? Vad behöver förändras för att nå det övergripande målet? Mål och åtgärder ska formuleras med stöd av resultatet från kartläggnings- och analysarbetet 15. 9 JämStöds praktika, Metodbok för jämställdhetsintegrering, SOU:15, s. 47 10 Jämställd medborgarservice, Goda råd om jämställdhetsintegrering, SOU:15, s. 48 11 Jämstöd är en statlig utredning där man under två år, på regeringens uppdrag, arbetat med att informera och utveckla modeller och metoder för hur man i praktiken ska jämställdhetsintegrera statens olika verksamheter. SOU:15, s. 3 12 JämStöds praktika, Metodbok för jämställdhetsintegrering, SOU: 15, s.47-48 13 ibid, s. 48-49 14 ibid, s. 49 15 ibid, s. 50 7

3. Resultat Personalen på biblioteken har genomfört en kartläggning enligt 4R-metoden. Mätningarna har utförts under en vecka i oktober 2010. Utlåningssiffrorna gäller för 2011. I statistiken ingår huvudbiblioteket och det sammanlagda resultatet för filialerna. Följande bibliotek har ingått i kartläggningsarbetet: Huvudbiblioteket Biblioteksbussen Bergavik Lindsdal Rockneby Smedby Trekanten Rinkabyholm Ljungbyholm Hagby Påryd 3.1 Könsfördelning inom biblioteksverksamheten 3.1.1 Fler kvinnor än män i kultur- och fritidsnämnden Könsfördelning När ordinarie ledamöter är samlade är männen i majoritet, men med ersättare inkluderade är det fler kvinnor än män. Jämställdhetsproblem Mål för jämställdhetsarbete i Kalmar kommun: En jämn fördelning av makt och inflytande. Ett av kommunens mål är att det ska finnas en jämn fördelning mellan män och kvinnor när det gäller makt och inflytande. Det är viktigt eftersom en stark majoritet av ett visst kön kan få konsekvenser för hur vissa beslut fattas. En ojämn könsfördelning kan leda till att vissa beslut kan bli formade ur endast ett köns perspektiv. Det kan innebära att vissa beslut som traditionellt sett inte lyfts fram tidigare prioriteras i högre grad och att ärenden som tidigare varit mer prioriterade inte längre är lika intressanta. Om detta påverkar beslutsprocessen är inte helt lätt att säga. Nya frågor på dagordningen kan öppna för nya erfarenheter och diskussioner. Den nuvarande könsfördelningen i kultur- och fritidsnämnden är i enlighet med Kalmar kommuns mål, det vill säga en fördelning på 40/60 procent. 8

3.1.2 Fler kvinnor än män arbetar på biblioteken Könsfördelning Det finns idag en majoritet av kvinnor på förvaltningen i stort och på biblioteken arbetar i huvudsak kvinnor. Jämställdhetsproblem Mål för jämställdhetsarbete i Kalmar kommun: En jämn fördelning av makt och inflytande. Ett av kommunens övergripande mål är att det ska finnas en jämn fördelning av makt och inflytande mellan könen. Personalen inom biblioteksenheten har en ojämn könsfördelning (92/8 procent). Detta innebär att verksamheten kan präglas av ett köns perspektiv och att båda könen inte har samma inflytande över besluten. Några exempel kan vara vilka media som köps in och vilken verksamhet som bedrivs. För att nå kommunens mål om en jämn fördelning av makt och inflytande bör biblioteken eftersträva en jämställd könsfördelning bland personalen. En jämställd representation kan vara ett sätt att nå en mer jämställd verksamhet och kan leda till en bra arbetsmiljö. 9

3.1.3 Fler kvinnor än män besöker biblioteken Könsfördelning Totalt sett är det något fler kvinnor än män som besöker biblioteken. Jämställdhetsproblem Mål för jämställdhetsarbete i Kalmar kommun: Lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger. Huvudbiblioteket besöks i nästan lika stor utsträckning av kvinnor och män. Enligt Statens kulturråds rapport 2009 hade huvudbiblioteken i landet i medeltal öppet 44 tim./ vecka, i Kalmar län 47 tim./vecka och Kalmar huvudbiliotek 61 tim./vecka. De generösa öppettiderna ger möjligheter till lika tillgång att använda biblioteket. Filialbiblioteken besöks av fler kvinnor än män. Detta kan bero på att huvudbiblioteket har större utbud av andra medier än böcker, såsom dagstidningar, datorer, tv-spel, musik. En annan orsak skulle kunna vara filialbibliotekens öppettider. I genomsnitt har filialerna öppet 15 tim./vecka, följaktligen är tillgängligheten mindre på filialerna. 10

3.1.4 Fler kvinnor än män lånar media Kvinnor lånar mer än män, både på huvudbibliotek och på filialer. Oavsett ålder lånar kvinnor mer facklitteratur än män. 30 procent av pojkar upp till 15 år lånar skönlitteratur. Ju äldre männen blir desto mindre skönlitteratur lånar de. 11

Totalt lånar 79 procent kvinnor barnmedier. 62 procent av de aktiva lånekorten innehas av kvinnor (aktiva lånekort=lånekort som använts de senaste 5 åren). En orsak kan vara att kvinnor kommer till biblioteket för att låna böcker till barnen medan männen kommer hit och gör annat, till exempel läser tidningar eller bara kopplar av. Kartläggningar från fritidsgårdar 16 och träffpunkter inom omsorgsverksamheten 17 har visat samma genusmönster. Organiserade aktiviteter tenderar att locka fler kvinnor medan män ofta använder verksamheten till att bara vara i. 12 16 Hur många flickor och pojkar kommer till fritidsgårdarna? en kartläggning avfritidsgårdsverksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv 17 Vi vill tilltala alla. En kartläggning av träffpunkterna ur ett jämställdhetsperspektiv

Kvinnor i åldern 7-24 år lånar mer musik än män, men sedan svänger det och i åldersgruppen över 25 år är det lika. Kvinnor lånar fler ljudböcker än män. Fler kvinnor än män lånar film. Män i åldern 16-24 år lånar mer spel än kvinnor. Däremot lånar kvinnor över 25 år mer. 13

3.1.5 Fler kvinnor än män använder bibliotekets utbud Bibliotekspersonalen har gjort slumpmässiga mätningar av aktiviteter på biblioteken. De har kartlagt en aktivitet under en viss tid och beräknat hur många kvinnor och män som har deltagit. Män är överrepresenterade när det gäller tidningsläsning och datoranvändning på huvudbiblioteket. 14

Fler kvinnor än män lånar media och använder bibliotekets utbud Könsfördelning Fler kvinnor än män lånar bibliotekets medier och använder bibliotekets utbud. Jämställdhetsproblem Mål för jämställdhetsarbete i Kalmar kommun: Lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger. Enligt vår undersökning läser och lånar kvinnor mer än män. Detta framkommer även av statistiska centralbyråns undersökning om levnadsvanor. 2010-2011 är andelen män (16-84 år) som aldrig läser böcker varje vecka 66 procent jämfört med kvinnor 34 procent 18. Varför lånar kvinnor mer än män? Läsning anses som en kvinnlig aktivitet i större utsträckning än en manlig. En av anledningarna kan vara att det oftare är kvinnor som läser för barn, exempelvis fler kvinnor jobbar inom förskolan, fler kvinnor jobbar på bibliotek. Genus är en aktiv konstruktion det vill säga att identifiera sig som ickeläsare skulle kunna vara ett led i att formas till man 19. Det förstärks ytterligare av att det är fler kvinnor som lämnar inköpsförslag. De flesta i personalen är kvinnor och det kan också påverka mediebeståndet. Fler kvinnor än män lånar barnmedia till sina barn vilket kan förklaras av statistik kring fördelningen av föräldraledighet i Kalmar. 2012 tog männen ut 23 procent av alla föräldradagar 20. En annan orsak kan vara att kvinnor idag i snitt utför cirka 28 timmar obetalt arbete och män cirka 20 timmar obetalt arbete per vecka 21. Besök på biblioteket kan ingå i det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Språkutveckling har en stor betydelse för barns möjligheter och framtida utveckling. Ett mål är att utveckla elevens fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur 22. Genom att läsa, skriva och tala utvecklar man sin språkliga förmåga. Enligt vår undersökning lånar och läser pojkar avsevärt mindre än flickor, vilket kan leda till att de får en sämre utvecklad språkförmåga och fantasi. Läsförmågan och läsförståelsen bland elever i Sverige har minskat till strax över EU/OECD-genomsnittet. Bland pojkar är det nästan en fjärdedel som inte når upp till den grundläggande nivån 23 24. Detta genusmönster kan förhindra att kvinnor och män inte har samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning, då förutsättningarna för pojkar att tillgodogöra sig kunskap vid tidig ålder blir sämre. 18 http://www.scb.se 19 Att läsa skönlitteratur med tonåringar Gunilla Molloy s 110, 310 20 Försäkringskassan 21På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet, 2012, SCB, s 40. 22 Bästa språket, Prop. 2005/06:2, s 10 23 http://www.skolverket.se 24 Svensk Biblioteksförening Alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek 15

4. Mål, åtgärder och handlingsplan Hur ska verksamheten se ut för att vara jämställd och hur ska den anpassas efter kvinnor och män behov? Utifrån de resultat som framkommit i denna kartläggning har arbetsgruppen tagit fram förslag till mål och åtgärder. 4.1 Övergripande mål Det övergripande målet för biblioteken är att år 2015 ha de bästa möjliga förutsättningarna för att jämställdhet ska genomsyra bibliotekens mediabestånd, personalens bemötande och service gentemot besökarna samt utformning av verksamheten och lokaler. Det innebär att kvinnor och män ska bemötas på samma professionella sätt samt få service och stöd utifrån sina förutsättningar och behov. 4.2 Åtgärder 4.2.1 Övergripande åtgärd Översyn av bibliotekets olika styrdokument. Finns det tillräckligt med konkreta riktlinjer för jämställdhetsarbetet? Vad ska förändras: Bibliotekens styrdokument ska ha konkreta riktlinjer för jämställdhetsarbete. Förslag på hur det ska ske: Medvetenhet Fördjupad kompetensutveckling via utvecklingsdagar. Start 2014. Arbetssätt Personalen får processtöd om jämställdhetsarbete och hur det kan integreras i bibliotekets dagliga verksamhet. Start med nätverksträffar våren 2014. 4.2.2 Fler kvinnor än män arbetar på biblioteken Vad ska förändras: En jämn könsfördelning ska eftersträvas inom biblioteksverksamheten. Förslag på hur ska det ske: Medvetenhet Öka kunskap och genusmedvetenhet. Arbetssätt Vid rekrytering ska alltid en jämställdhetsanalys göras. En positiv särbehandling av underrepresenterat kön tillämpas om de sökande har tillräckliga kvalifikationer utifrån upprättad kravspecifikation. 16

4.2.3 Fler kvinnor än män lånar media Vad ska förändras: Andelen män som lånar media bör öka varje år. Förslag på hur ska det ske: Medvetenhet Öka kunskap och genusmedvetenhet bland personalen genom kontinuerlig processhandledning. Arbetssätt Översyn av medieurvalsprinciper det vill säga arbeta med ett genustänk vid inköp av media. Upplysa besökarna om möjlighet att lämna inköpsförslag. Utveckla arbetssätt för att bemöta besökarna på samma sätt oberoende av kön så att alla ska känna att biblioteket tillhör dem. Starta fokusgrupper med män, exempelvis föräldralediga pappor, gymnasieelever. Arbeta med läsande förebilder, manliga sagoberättare, bokpratare, litteraturförmedlare för att på så sätt visa att läsning inte är en kvinnlig könsmärkt aktivitet. Inspirera pappor att läsa för sina barn. Samarbeta med idrottsföreningar, förskolor och fritidsgårdar. Få läsandet till en cool aktivitet som inte kopplas till könsnormer. Lyfta läsningen till ett sammanhang av gemenskap till en synliggjord aktivitet. Integrera ett genustänk i rutiner för bokprat. 4.2.4 Fler kvinnor än män använder bibliotekets utbud Vad ska förändras: Andelen män som besöker och deltar i bibliotekets verksamhet bör öka varje år. Förslag på hur ska det ske: Medvetenhet Öka kunskap och genusmedvetenhet bland personalen genom kontinuerlig processhandledning. Arbetssätt Utveckla arbetssätt för att bemöta besökarna på samma sätt oberoende av kön så att alla ska känna att biblioteket tillhör dem. Marknadsföra biblioteket både som mötesplats och på nätet. Utforma lokalerna på ett genusmedvetet sätt, översyn av möblering, hyllor, bland annat se över 400-rummet och sagorummet. Lyfta fram tv-spel, musik, dagstidningar och tidskrifter. Arrangera normbrytande aktiviteter, till exempel fotbollslördag. Skapa gemensamma genusmedvetna riktlinjer för skyltning och information. Utforma den fysiska biblioteksmiljön med hjälp av professionell handledning och på så sätt höja den kulturella statusen. Satsa på modern högkvalitativ IT-utrustning, vilket även kräver kompetensutveckling hos personalen. Föreslagna åtgärder syftar till att öka kvalitén, höja statusen och göra att alla känner sig välkomna och delaktiga i vår verksamhet. 4.3 Handlingsplan och utvärdering Bibliotekschef och jämställdhetsarbetsgrupp tar fram en handlingsplan utifrån förslagen. Biblioteket genomför åtgärder för att uppnå en jämställd verksamhet under 2014-2015. Enheten ska följa upp och utvärdera arbetet för att se om målen uppnåtts. Detta kommer att redovisas vid årsskiftet 2015-2016. 17

Ordlista Samliga begrepp och definitioner är hämtade ur JämStöds Praktika Metodbok för jämställdhetsintegrering (SOU 2007:15 s.67-68). Genus Motsvarar engelskans gender. Genus är det sociala och kulturella könet, ett konstruerat kön. Det är det som vi uppfattar som kvinnligt och manligt. Genus förändras och omskapas över tid. Genussystemet Beskriver de sociala relationerna mellan könen. Genusforskaren Yvonne Hirdman menar att genussystemet vilar på två logiker: Den ena logiken är just dikotomin vilket innebär isärhållandets tabu, manligt och kvinnligt bör inte blandas. Den andra logiken är hierarkin där mannen är norm. Det är män som är människor och där med utgör de normen för det normala och det allmängiltiga. Inom politiken används även ordet könsmaktsordning för denna ordning. Jämlikhet Innebär rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället. Utgångspunkten är att alla människor har lika värde oavsett etnicitet, ras, sexualitet, social tillhörighet och så vidare. En av de viktigaste jämlikhetsfrågorna är jämställdhet. Källförteckning Kalmar kommun (2003), kommunledningskontoret, utvecklingsenheten, Kalmar kommuns jämställdhetsprogram. Kalmar kommun (2008), kommunledningskontoret, Utvecklingsenheten, utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering. SOU 2007:15, JämStöds Praktika metodbok för jämställdhetsintegrering. Stockholm: Fritzes. SOU 2007:15, Jämställd medborgarservice Goda råd om jämställdhetsintegrering. Stockholm: Fritzes. Statistiska Centralbyrån (2004) Könsuppdelad statistik ett nödvändigt medel för jämställdhetsanalys. Örebro: SCB. Statistiska Centralbyrån (2012) På tal om kvinnor och män. Örebro: SCB Kalmar kommun (2009), kultur- och fritidsförvaltningen, Hur många flickor och pojkar kommer till fritidsgårdarna? en kartläggning av fritidsgårdsverksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv. Kalmar kommun (2010), omsorgsförvaltningen, Vi vill tilltala alla. En kartläggning av träffpunkterna ur ett jämställdhetsperspektiv. Jämställdhet Avser relationen mellan kvinnor och män. Jämställdhetsintegrering Är en strategi som innebär att ett jämställdhetsperspektiv integreras i alla politik- och verksamhetsområden samt i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter inom dessa områden. Förvaltningen organiserar det interna arbetet för att kärnverksamheten ska uppnå jämställdhet. På engelska använder man ordet gender mainstreaming. Kön I genusforskning kan ordet både stå för det biologiska könet och det konstruerade könet (genus). 18

19

Kalmar kommun KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN