NÄRINGSLIV OCH TILLVÄXT ANALYS OCH UTMANINGAR FÖR TILLVÄXT I GÖTEBORGSREGIONEN

- ANALYS OCH UTMANINGAR FÖR TILLVÄXT I GÖTEBORGSREGIONEN

Inledning Näringsliv och Tillväxt 2016 innehåller en sammanställande analys av tillväxten i Göteborgsregion. Analysen är gjord på makronivå utifrån officiell statistik och tillväxtteorier. Målet med rapporten är att ge en övergripande bild över Göteborgsregionens styrkor och svagheter och baserat på denna analys kan vi sammanfatta ett antal utmaningar som regionen står inför både i nutid och i framtid. Förutom att skildra olika makroindikatorer inom Göteborgsregionen, ställs också Göteborgsregionen mot andra svenska storstadsregioner som Stockholmsregionen och Malmöregionen samt Sverige i stort. Business Region Göteborgs vision är att verka för hållbar tillväxt. Denna rapport riktas till beslutsfattande personer i Göteborgsregionen. Här besvaras en rad antal frågor där några av frågeställningarna berör: Hur står sig tillväxten i Göteborgsregionen och dess viktigaste globala marknader? Är Göteborgsregionen en internationellt konkurrenskraftig region? Hur ser näringslivets sammansättning och struktur ut i regionen? Är befolkningens sammansättning och struktur i Göteborgsregionen likt den i riket eller andra storstadsregioner? Hur förhåller sig arbetsmarknaden i regionen och sett till andra storstadsregioner? Är kompetensförsörjning ett problem för Göteborgsregionen? Påverkas miljön av en ökad tillväxt? Hur utvärderar företagen Göteborgsregionen? Avslutningsvis i rapporten presenteras prioriterade insatsområden i regionen, där varje insatsområde belyser nuläget, de trender som går och de utmaningar som ses. Insatsområdena omfattar Stadsutveckling, Kulturella och Kreativa Näringar, Kemi, Energi och Material, Information and Communications Technology, Fordon, Transport, Infrastruktur och Logistik, Life Science och Maritima Näringar. Rapporten är skriven av Peter Warda och Henrik Einarsson med inspel från BRGs branschexperter. i

10 sammanfattande utmaningar Baserat på rapporten har vi identifierat följande utmaningar för Göteborgsregionen: Öka regionens produktivitet Regionens ekonomiska attraktivitet och konkurrenskraft behöver stärkas i förhållande till omvärlden. Ett mått på detta är BRP/capita som kan öka genom att fler arbetar eller att högre värden skapas med samma insats eller att nya processer utvecklas och genererar högre värden. Regionen behöver alltså fler företag med höga och växande förädlingsvärden. På så sätt frigörs resurser som kan användas till vidareutveckling för att på lång sikt uppnå målet hållbar tillväxt där den ekonomiska tillväxten per invånare är högre, men sammantaget är påverkan på miljön mindre. Arbetsmarknadsregionen och kärnan behöver stärkas Regionens tillväxt hämmas av en för liten arbetsmarknadsregion. Bättre pendlingsmöjligheter till Uddevalla, Trollhättan och Borås bidrar till en större och mer diversifierad hemmamarknad. Samtidigt behöver staden förtätas för att bli en attraktiv motor i en större region. Öka delaktigheten på arbetsmarknaden Även om arbetslösheten har minskat de senaste åren står fortfarande en stor grupp utanför arbetsmarknaden, bland annat många av regionens utrikes födda invånare. Detta utanförskap framgår även i ett antal internationella benchmarking studier. En stor utmaning för Göteborgsregionen är att aktivt jobba för att öka delaktigheten på arbetsmarknaden. Stärka FoU-resurserna Regionen har genom flera stora företag en unik koncentration av FoU inom främst teknik och Life Science. FoU-verksamheter är strategiskt viktiga och ger stora spridningseffekter till övriga ekonomin. Här är det viktigt att stärka samverkan mellan företag, kommun och akademi, bland annat genom att skapa världsledande demonstrationsmiljöer för regionens innovativa produkt- och tjänstelandskap. Planera för tillväxt Göteborgsregionen står för en stor del av Sveriges tillväxt och trenden är tydlig att allt mer kompetens och tillväxt samlas i storstadsregioner. Det innebär att Göteborgsregionens kommuner har ett särskilt nationellt ansvar att planera för tillväxt. Utan nya bostäder, nya arbetsplatser och mark för näringslivet kommer regionen att tappa konkurrenskraft. Kommande år ser vi bland annat en risk för brist på kontor i de mest attraktiva lägena och även en brist på bostäder i hela Göteborgsregionen. Regionen behöver stärka sin internationella position och tillgänglighet Göteborgsregionens tillgänglighet till omvärlden är god jämfört med liknande regioner. Samtidigt är förbättrad tillgänglighet via tåg, flyg och hamn avgörande för vår framtida konkurrenskraft. Inte minst med tanke på regionens exportberoende näringsliv. Ett viktigt projekt är åtta-miljonersstaden som binder ihop Oslo-Göteborg-Köpenhamn. I takt med ökad konkurrens blir det också allt viktigare att regionen syns och hörs internationellt. Fler växande små och medelstora företag Stora och små företag lever i symbios och den ekonomiska hållbarheten i regionen skulle stärkas av att fler små och medelstora företag startas och utvecklas. Kompetensförsörjning Kampen om kompetensen hårdnar och regionen behöver både behålla och attrahera kompetens nationellt och globalt. Bostäder och bilden av regionen är några viktiga parametrar att stärka. Att vi utbildar kompetens som efterfrågas av näringslivet är också viktigt. Möta klimatutmaningen Många av regionens företag har betydande tillväxtpotential på den globala marknaden om man lyckas utveckla miljösmarta produkter. Företagsklimatet Företagens perception av det allmänna företagsklimatet i regionen behöver bli mer positiv. En del av detta är att förbättra kommunernas service till företagen. ii

Innehållsförteckning 1 Trots turbulent läge i omvärlden förväntas tillväxt 2016... 1 Stark konjunktur förväntas under 2016... 2 2 Göteborgsregionen i en internationell jämförelse... 3 Forskning och utveckling i ett europeiskt perspektiv... 5 3 Drivkraft och strategi för regional tillväxt... 7 Tillgänglighet till mångfald driver utvecklingen... 7 Tillväxtstrategi för Göteborgsregionen... 9 En starkare kärna och förbättrad infrastruktur skapar en större arbetsmarknad... 12 4 Göteborgsregionens näringsliv sammansättning och struktur... 13 Exportintensiv region... 15 Många arbetar i utlandsägda... 16 Partihandeln omsätter mest i regionen... 17 Detaljhandeln växer men inte i takt med andra storstadsregioner... 17 Västsvenska företags utgifter för egen FoU minskar över tid... 18 5 Nuläge och utmaningar för viktiga kluster... 19 Stadsutveckling... 19 1 000 miljarder i förväntade investeringar... 19 Hög risk för flaskhalsar... 20 Kulturella och Kreativa Näringar... 22 Kemi, Energi och Material... 22 Information and Communications Technology... 23 Fordon, Transport, Infrastruktur och Logistik... 24 Life Science... 25 Maritima Näringar... 26 6 Regional tillväxt och produktivitet... 27 Hög tillväxt i Göteborgs arbetsmarknadsregion... 27 Produktiviteten ökar... 28 Är tillväxten miljömässigt hållbar?... 30 Göteborgsregionen behöver både små och stora företag... 31 Många nya företag startas i Göteborgsregionen men tillväxten är avtagande... 33 Färre företag avvecklas på grund av konkurs... 34 7 Befolkning... 35 Befolkningsutveckling i storstädernas lokala arbetsmarknader samt Sverige... 35 Göteborgsregionen attraherar många unga högutbildade... 36 Växande befolkning inom Göteborgsregionen ställer krav på bostadsmarknaden... 37 Familjebildare lämnar Göteborgs Stad för regionen... 39 8 Arbetsmarknad och kompetensförsörjning... 40 8.1 Mer än 100 000 nya jobb har skapats i Göteborgs lokala arbetsmarknadsregion... 40 8.2 Arbetsmarknadens utveckling i Göteborgsregionen... 41 Många jobb finns inom vård och omsorg, företagstjänster och handel... 41 I vilken bransch skapas det mest förädlingsvärde i Göteborgsregionen?... 42 Hotell och restaurang växer snabbast... 43 Ökad sysselsättning kan ge brist på kontorsytor... 44 Sjunkande arbetslöshet men stort utanförskap... 44 Väldigt hög andel arbetslösa utrikes födda ungdomar... 47 8.3 Kompetensförsörjning i Göteborgsregionen... 48 Utmaningar för regionens arbetsmarknad... 52 9 Företagsklimat... 55 SKL:s Insikts-undersökning... 55 Svenskt Näringslivs undersökning... 57 Bilaga... 59 iii

1 Trots turbulent läge i omvärlden förväntas tillväxt 2016 För helåret 2015 var svensk BNP 4,1 procent högre än för helåret 2014, vilket är ett tydligt tecken på att den svenska ekonomin växer starkt. Framförallt bidrog den svenska exporten till BNP-uppgången. Varuexporten från Göteborgsregionen ökade med hela 15 procent (drygt 23 miljarder kronor) under 2015 jämfört med helåret 2014. I Sverige stannade varuexporttillväxten vid 5 procent. Det totala varuexportvärdet i regionen uppgick till 180 miljarder kronor och motsvarade cirka 15 procent av Sveriges totala varuexport. USA håller fast i sin position som Göteborgsregionens näst viktigaste exportmarknad efter Belgien. Listan som gör en stökig marknad är lång. Flyktingströmmar inom EU, låga oljepriser där framförallt norska industrier blir lidande, ökad skuldsättning genom låga svenska boräntor, USAs räntepolitik och pågående valkampanj med Trump i spetsen, ett inbromsade Kina, brakförluster inom Deutsche Bank som påfrestar den tyska ekonomin och framförallt debatten som behandlar Storbritanniens utträde ur EU. Den stora frågan är hur Sverige och Göteborgsregionen påverkas av läget? Trots denna turbulenta omvärld förväntas en starkare ekonomisk tillväxt i USA, Tyskland, och Frankrike, men också i hela euroområdet. USAs hushållskonsumtion bidrar till ekonomins tillväxt när investeringarna går trögare med fallande oljepriser och en starkare dollar. Tysklands inköpsprisindex visar på en stark expansion av ekonomin framöver samtidigt som landets finanspolitik haft en positiv inverkan på den tyska tillväxten. Ekonomin spås även växa i Norge, Danmark och Finland. Bilden av att de nordiska länderna växer starkare framöver stärks ytterligare av att Sverige i nuet går påtagligt bra och förväntas att fortsätta växa under 2016. För Göteborgsregionen spås en kommande högkonjunktur och att dessa förväntningar infrias kommer allt närmare med en högre sysselsättningstakt som genererat den lägsta arbetslösheten bland svenska storstadsregioner och en varuexport som ökar kraftigt och som växer närmare tre gånger bättre än riket i stort. TABELL 1 TILLVÄXTPROGNOSER FÖR REGIONENS VIKTIGASTE VARUEXPORTMARKNADER LAND BNP PROGNOS 2016 Belgien Bättre USA Bättre Norge Bättre Tyskland Bättre Storbritannien Sämre Danmark Bättre Kina Sämre Finland Bättre Nederländerna Samma Frankrike Bättre Göteborgsregionen Bättre Sverige Bättre Källa: SCB, Västra Götalandsregionen och IMF 1

Stark konjunktur förväntas under 2016 Göteborgsregionens företag upplever ett starkt konjunkturläge i nuet som förväntas växla över till en högkonjunktur under hösten 2016. Västra Götalandsregionens omfattande enkätundersökning visar att konjunkturindex för våren 2016 landar på +37 för Göteborgsregionen, vilket är en tydlig uppgång med 7 enheter sedan hösten 2015. Prognosen för hösten 2016 visar på stor optimism bland Göteborgsregionens företag där förväntningarna starkt lutar mot att regionens näringsliv närmar sig en kommande högkonjunktur (intervallet för normal konjunktur i Figur 1 går mellan -15 och +15, medan det råder högkonjunktur inom intervallet 40 och 100). FIGUR 1 KONJUNKTURINDEX FÖR GÖTEBORGSREGIONEN Nettotal 100 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80-100 Källa: Västra Götalandsregionen Vår Höst Höstprognos 4 9 54 37 30 21 2016 höst 2016 vår 2015 höst 2015 vår 2014 höst 2014 vår 2013 höst 2013 vår 2012 höst 2012 vår 2011 höst 2011 vår 2010 höst 2010 vår 2009 höst 2009 vår 2008 höst 2008 vår 2007 höst 2007 vår 2006 höst 2006 vår 2005 höst 2005 vår 2004 höst 2004 vår 2003 höst 2003 vår 2002 höst 2002 vår 2001 höst 2001 vår 2000 höst 2000 vår Sett till konjunkturläget bland regionens branscher så befinner sig bygg, transportmedelsindustrin, sällanköpshandeln och företagstjänster i en rådande högkonjunktur (se Figur 2). Störst konjunkturförbättring jämfört med höstens mätning har företag inom transportmedelsindustri (+25 enheter till 84) och företagstjänster (+15 enheter till 51), medan företag i kemiindustri har den största konjunkturförsämringen (-25 enheter till 14). FIGUR 2 KONJUNKTURINDEX PER BRANSCH I GÖTEBORGSREGIONEN Nettotal 100 90 84 80 70 60 50 40 30 20 10 0 69 52 51 37 33 30 29 20 Nuläge vår 2016 Prognos höst 2016 40: Högkonjunktur 14 12 2 Livsmedelsindustri Maskinindustri Kemisk industri Tillverkningsindustri total Elektronikindustri Partihandel IT-tjänster Totalt Företagstjänster Sällanköpshandel Byggverksamhet Transportmedelsindustri Källa: Västra Götalandsregionen 2

2 Göteborgsregionen i en internationell jämförelse Den ekonomiska standarden i en region kan mätas med hjälp av bruttoregionprodukten per invånare (BRP/capita). Jämfört med andra europeiska regioner har Göteborgsregionen en stark ekonomi och hög levnadsstandard. Bruttoregionprodukten per invånare är nämligen 19 procent högre än genomsnittet för EU:s 28 medlemsländer. Under hela 2000-talet har Göteborgsregionens BRP/capita legat stabilt på en nivå 15-20 procent över EU:s genomsnitt. Regioner med högre BRP/capita än EU:s genomsnitt återfinns i Norden samt i en båge från södra Storbritannien via Centraleuropa ner till norra Italien. De fattigaste regionerna återfinns i Östeuropa. Av de drygt 300 europeiska regioner som Eurostat för statistik över, ligger Göteborgsregionen på plats 59 när det gäller BRP/capita år 2013. Listan toppas av Inner Londons västra delar och på tolfte plats återfinns Stockholm, som är den svenska region som placerar sig högst. Definitionen av Göteborgsregionen är i detta sammanhang vid och inkluderar hela Västsverige. Motsvarande avgränsningar för till exempel Stockholmsregionen återspeglar mycket bättre den indelning som brukar kallas arbetsmarknadsregioner. Det är den indelning som forskningen menar är mest relevant för ekonomisk benchmark. Om vi räknar om BRP-siffran för Västsverige till att istället gälla för Göteborgs arbetsmarknadsregion så stiger BRP/capita med nästan 10 procent. I praktiken innebär det att utvecklingen i Göteborgsregionen har varit starkare än vad Figur 3 nedan visar. FIGUR 3 BRUTTOREGIONPRODUKT PER INVÅNARE INOM EU - PROCENT AV GENOMSNITTET FÖR EU28, AVSER ÅR 2013 Ljusgul: < 68% av EU28 Mörkgul: 69-84% av EU28 Ljusorange: 85-100% av EU28 Mörkorange: 101-120% av EU28 Mörkröd: > 120% av EU28 Mörkgrå: ingen uppgift Källa: Eurostat 3

Nedan presenteras några benchmark-undersökningar där Göteborgsregionen ingår: Tillväxtspotential: I en jämförelse baserat på BAK Basels beräkningar analyseras 117 europeiska storstadsregioner med data för år 2012. 1 Enligt denna undersökning konstateras det att Göteborgsregionens BRP-tillväxt utvecklats bättre än EU:s genomsnitt under 2000-talet. Tillväxten i BRP i Göteborgsregionen har varit bland de 10 snabbaste och produktiviteten per sysselsatt har fått en alltmer bättre position som nu är i nivå med Frankfurt, Wien och London. När det gäller framtidspotential hamnar Göteborgsregionen på plats 10 av 117. Framtidspotentialen beräknas som en sammanvägning av styrkan i regionens näringslivsstruktur, exportinriktningen samt en bedömning av hur väl det politiska systemet fungerar. Kunskapsekonomin: På BRG:s lokalmarknadsdag i september 2013 presenterades World Knowledge Competitiveness Index (WKCI), som är en ranking över vilka regioner i världen som är mest konkurrenskraftiga. Av 546 regioner i studien, hamnade Göteborgsregionen på plats 35. Jämfört med den studie som presenterades 2008 hade visserligen Göteborgsregionen tappat ett antal placeringar, men ändå förbättrat sin relativa position eftersom fler regioner nu ingick i studien. Professor Robert Huggins vid Cardiff University, som var den som presenterade undersökningen, konstaterade att Göteborg är elva bland över hundra regioner i Europa, på samma nivå som Seattle och Prag. 2 Bland Göteborgsregionens styrkor märktes en hög andel anställda i kunskapsintensiva branscher, såsom fordonsindustrin. Sämre var de resultat som hörde ihop med arbetslöshet och utanförskap. Konkurrenskraft: En ranking över konkurrenskraften är EU:s Regional Competitiveness Index 2013 (RCI). 3 Den undersöker totalt 262 europeiska regioner och Göteborgsregionen hamnar på plats 40. Bland de faktorer där Göteborgsregionen tillhör toppskiktet märks teknologi, innovation, högre utbildning och institutioner. Vad som däremot drar ner resultatet är infrastruktur och marknadens storlek, där Göteborgsregionens geografiska läge i utkanten av Europa bidrar. På stora och viktiga marknader i centrala Europa kan Göteborgsregionen lätt betraktas som en avsides region, som det är omständigt och besvärligt att besöka. Väl fungerande kommunikationer för såväl människor som gods till och från kontinenten är därför betydelsefullt för att Göteborgsregionens näringsliv ska stå sig i den internationella konkurrensen. En annan ranking över konkurrenskraften är EU:s Europe 2020 Regional Index. 4 Den undersöker totalt 268 europeiska regioner och Göteborgsregionen hamnar på plats 6. Indexet mäter hur nära EU regioner är sina målstrategier för att uppnå förbättrad konkurrenskraft. Göteborgsregionen möter alla sina uppsatta EU-mål och får bland annat positivt omdöme för sysselsättning, högre utbildning och forskning och utveckling. Tillgänglighet: I rapporten Take off Västsverige konstateras att Göteborgsregionens tillgänglighet jämfört med regioner med liknande förutsättningar är relativt god. 5 Till exempel finns det direktförbindelser till de europeiska hubbarna Frankfurt och Amsterdam. Men i jämförelse med större regioner är tillgängligheten låg och till flera viktiga destinationer saknas det idag förbindelser. Ett exempel är norra Sverige, men också Nordamerika och Asien lyfts fram. Ett förslag som lyfts fram i rapporten är att försöka etablera en direktlinje till New York. Det skulle öka Göteborgsregionens tillgänglighet markant och förbättra konkurrenskraften för många viktiga företag. Även järnvägsförbindelser är betydelsefulla för att förbättra tillgängligheten. Det gäller såväl regionala tågförbindelser (till exempel Göteborg-Landvetter-Jönköping) som införandet av en nordisk höghastighetsjärnväg. 1 Tillgänglig via http://www.vgregion.se/upload/regionutveckling/statistik/arbetsmarknad/2014/vastsveriges_utveckling_och_konkurrenskraft_in ternationellt_2015_1.pdf 2 Göteborgs-Posten 2013-09-26, sid 42-43. 3 Tillgänglig via http://ec.europa.eu/dgs/jrc/index.cfm?id=1410&dt_code=nws&obj_id=18410&ori=rss 4 Tillgänglig via http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/docgener/focus/2015_01_europe2020_index.pdf 5 Tillgänglig via http://www.swedavia.se/landvetter/om-goteborg-landvetter-airport/om-flygplatsen/take-off-vastsverige/ 4

Tabell 2 sammanfattar resultatet för Göteborgsregionen och ett antal andra internationella benchmarkingstudier. TABELL 2 GÖTEBORGSREGIONEN I INTERNATIONELLA BENCHMARKINGSTUDIER MÄTER WORLD KNOWLEDGE COMPETITIVE- NESS INDEX (2013) Mäter tillväxtpotential i ett globalt perspektiv. BAK BASEL PERFORM- ANCE INDEX (2012) Mäter europeiska storstadsregioner med bäst framtidspotential. REGIONAL COMPETITIVE- NESS INDEX (2013) Mäter regional konkurrenskraft inom EU. EUROPE 2020 REGIONAL INDEX (2015) Mäter hur nära EU regioner är sina målstrategier för att uppnå förbättrad konkurrenskraft. REGIONAL ENTREPREN- EURSHIP AND DEVELOPMENT INDEX (2014) Mäter förutsättningar för entreprenörskap med fokus på institutionella och individuella förhållanden, attityder och infrastruktur. RANK 35 av 546 regioner 10 av 117 regioner 40 av 262 regioner 6 av 268 regioner 6 av 125 regioner BÄTTRE Sysselsättning i bil- och mekanisk industri Företagens FoU insatser Riskkapitalinvesteringar per capita Ekonomisk tillväxt Produktivitet Sysselsättning Innovationer Teknologi Högre utbildning Makroekonomisk stabilitet Sysselsättning Högre utbildning FoU Ekonomisk tillväxt Utveckling av nya företag och idéer Process innovationer Human kapital och nätverk SÄMRE Arbetslöshet och utanförskap Tillgänglighet till viktiga marknader i Europa och globalt Infrastruktur och marknadsstorlek Socialt utanförskap Globalisering Teknologisk absorbering Produktinnovationer KÄLLA Cardiff University BAK Basel EU-kommissionen EU-kommissionen EU-kommissionen Not: Alla index avser Västsverige. Sammanfattningsvis framgår av studierna att Göteborgsregionen har en stark ekonomisk tillväxt med hög sysselsättningstakt och kunskapsorienterad produktion. Samtidigt pekar studierna även på några av regionens brister, bland annat utmaningar som socialt utanförskap och låg tillgänglighet. Utmaning: En förbättrad tillgänglighet är avgörande för regionens framtida konkurrenskraft. Här gäller det att stärka regionens internationella position och tillgänglighet. Forskning och utveckling i ett europeiskt perspektiv En förklaring till att Göteborgsregionen hamnar högt upp i många internationella jämförelser beror på de stora satsningar som regionens näringsliv gör på forskning och utveckling (FoU). Mätt som andel av bruttoregionprodukten tillhör Göteborgsregionens FoU-utgifter det absoluta toppskiktet i Europa. Enligt Eurostat kommer Göteborgsregionen på plats 21 av drygt 300 regioner med en FoU-intensitet år 2013 på 3,6 procent av bruttoregionprodukten (se Figur 4). 5

Göteborgsregionens FoU-verksamhet år 2013 uppgick till över 20 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt 20 procent av Sveriges samlade FoU-investeringar. Särskilt framskjuten är Göteborgsregionens roll inom fordonsindustri, kemi och läkemedel samt företagstjänster. Regionen har också en förhållandevis hög andel av Sveriges patent. Kopplat till dessa resultat är det inte särskilt förvånande att Göteborgsregionen också attraherar en stor del av den högutbildade arbetskraften inom naturvetenskapliga och tekniska inriktningar. FIGUR 4 UTGIFTER FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING INOM EU28 - PROCENT AV BRUTTO- REGIONPRODUKTEN, AVSER ÅR 2013 Ljusgul: < 0,62% Mörkgul: 0,62% - 1,01% Ljusorange: 1,02% - 1,54% Mörkorange: 1,55% - 2,36% Mörkröd: > 2,36% Mörkgrå: ingen uppgift Not: Uppgifterna gäller det senast tillgängliga året som är 2014, men avser vanligtvis år 2013. Källa: Eurostat Utmaning: FoU-verksamheter är strategiskt viktiga och ger stora spridningseffekter till övriga ekonomin. Här är det viktigt att stärka FoU-resurserna och stärka samverkan mellan företag, kommun och akademi, bland annat genom att skapa världsledande demonstrationsmiljöer för regionens innovativa produkt- och tjänstelandskap. 6

3 Drivkraft och strategi för regional tillväxt Tillgänglighet till mångfald driver utvecklingen Grunden för regional tillväxtteori bygger på att mångfalden av invånare och företag med olika kompetenser och inriktningar skapar möjlighet för specialisering, vilket gör att befolkningstäta regioner är unika platser för tillväxt och förnyelse. Det är också i sådana regioner som efterfrågan är som störst. I takt med att både globalisering och kunskapsinnehållet ökar, blir mångfalden och storleken på närmarknaden allt viktigare konkurrensfaktorer. 6 Här spelar kunskap och motivation till att vilja ta del av kunskap en viktig roll för regionens tillväxtmöjligheter. Det finns två sätt att underhålla regionens behov av kompetens (kalla det kompetensförsörjning). Det första sättet tacklar regionens interna odling av kompetens och avser att skapa en stabilare grund för regionens interna kunskapsstock. Detta kan åstadkommas genom att stärka upp grundskolan och gymnasieskolan med mer kvalitativa insatser, dvs. att vi redan i ung ålder får en kvalitativ undervisning som ger rätt förutsättningar för att mer effektivt matcha näringslivets efterfrågan och den regionala utvecklingens riktning. Till detta hör även att den högre utbildningen tillförser vad regionen efterfrågar i kombination med traditionella program, såsom utbildningar inom vård, hälsa och socialt arbete, civilekonomprogram och lärarutbildningar etc. 7 Regionens universitet är framförallt beroende av den interna kunskapen som finns inom regionen, men också beroende av att rekrytera kunskap från andra håll, dvs. nationellt och internationellt. Som ett resultat av detta behov uppstår ett andra sätt där regionen kan underhålla och utveckla sitt kompetensbehov. I detta fall gäller det att attrahera kompetens utanför regionen. Denna form av kunskapstillförsel styrker upp den interna kunskapsstocken via exogent tillskott och är som det första sättet av hög relevans för att uppnå regional tillväxt. Samverkan mellan intern och extern kunskap förstärker den interna kunskapsstocken genom att kunskap kan kanaliseras mellan olika nätverk av aktörer. 8 I en befolkningstät region kan kunskap utnyttjas i termer av effektivitet när samarbetet mellan invånare och mellan företag sker över olika branscher och som sinsemellan samverkar med regionens kommuner, lärosäten och utbildningsinstitutioner. 9 En större regions lärosäte knyter inte bara till sig nya invånare i form av studenter, forskare, lärare och administratörer, utan skapar även en samlingsplats för kunskap. På denna samlingsplats för kunskap är det lärosätena, kommunerna och näringslivet som tillsammans genom samverkan bygger en grund för hur innovationer och nya idéer skapas i regionen. 10 Ett exempel i Göteborgsregionen är utvecklingen som skett runtomkring Lindholmen Science Park och Johanneberg Science Park. Samlingsplatsen för kunskap möjliggör för att bättre kunna absorbera teknologiskt kunnande, inom regionen och utom regionen. 11 För att attrahera kompetens till regionen krävs att näringslivets flaggskeppsområden (dvs. de branscher som sticker ut) agerar draglok genom att erbjuda de mest attraktiva arbetsplatserna, de bästa forskningsmiljöerna och världsledande samarbetsnätverk där kommunerna, näringslivet och lärosätena skapar förutsättningar för idéer och innovationer att växa regionalt, nationellt och globalt. 12 Samtidigt som denna kunskapsprocess utvecklas i regionen måste de idéer och innovationer som skapas i regionen underhållas för framtidens ändamål. Med andra ord måste investeringsmöjligheter säkras och riskkapital skjutas in i olika delfaser av innovationsprocessen, samt i utvecklingsprocesser som uppstår efter markandsintroduktionen. Tankebanan för vad som ska investeras i eller inte, bör ha ett övergripande mål i att värna om miljön samt omfatta produktionseffektiva processer/varor/tjänster. Det vill säga att innovationerna inte enbart är produktionseffektiva, utan också miljöeffektiva. Ökad miljöeffektiv produktivitet, frigör ekonomiska resurser genom att mer förädlingsvärde skapas per 6 Krugman, P. (1991). Increasing Returns and Economic Geography, Journal of Political Economy, 99(3):483-489. 7 Karlsson, C., Johansson, B., and R. Stough (2001). Theories of Regional Endogenous Growth Lessons from Regional Policies, Springer-Verlag, Berlin-Heidelberg, Germany. 8 Karlsson, C., Johansson B., and R. Stough (2005). Industrial Clusters and Inter-Firm Networks: An Introduction, Industrial Clusters and Inter-Firm Networks, Edward Elgar, Cheltenham, UK. 9 Jacobs, J. (1969). The Economies of Cities, Random House, NY, USA. 10 Warda, P. (2015). Knowledge, Location and Trade, JIBS Dissertation No. 101, Jönköping, Sweden. 11 Några exempel på skapande av en internationell kunskapsplattform i Göteborgsregionen omfattar forskningsinsatser inom Omställning till ett hållbart samhälle, där bland annat fokus riktas på energi, IKT, livsvetenskaper och teknik, materialvetenskap, nanoteknik, produktion, samhällsbyggnad och transport. 12 Gråsjö, U., Karlsson, C., and P. Warda (2013). Spatial Knowledge Spillovers within and between European Regions: A Meta- Analysis, The Innovation Union in Europe, Edward Elgar, Cheltenham, UK 7

anställd, samtidigt som kostnaden för miljöförstörelse minimeras. Som ett resultat av ökad miljöeffektiv produktivitet kan de frigjorda ekonomiska resurserna återinvesteras i ny sysselsättning. En kvalitativ kunskapsplattform i regionen medför att individers kunskap kan matchas bättre mot näringslivets ökade sysselsättningsbehov. Hela denna process möjliggör för ökade förädlingsvärden, dvs. frigjorda resurser som skapas utöver använda resurser och slutresultatet är ett ökat värde för alla regionens invånare i form av mer miljöeffektiva processer/varor/tjänster, ökad sysselsättning, samt ökad kunskap per invånare. Alla dessa komponenter måste ha en välfungerande infrastruktur med miljöanpassade lösningar. Med välfungerande infrastruktur avses bland annat informations- och kommunikationsteknologi, vatten- och elförsörjning, boende och kontor, samhällsfunktioner såsom sjukvård, skola, barnomsorg etc., men omfattar även att trafik för buss, järnväg, hamn och flyg underlättar för invånare, forskare, politiker och företagsrepresentanter att mötas och utbyta idéer, samt för varor och tjänster att komma till och från regionen. 13,14 Figur 5 visar denna process som en cirkel som ständigt måste underhållas för att uppnå återkommande regional tillväxt över tid. FIGUR 5 ÅTERKOMMANDE REGIONAL TILLVÄXT ÖVER TID I storstadsregionerna finns en betydligt större mångfald av branscher än på andra håll. 2014 fanns i genomsnitt 750 branscher representerade i de tre arbetsmarknadsregionerna Stockholm-Solna, Malmö-Lund och Göteborg, att jämföra med 180 branscher i de regioner som har färre än 10 000 invånare. Storstadsregionerna är därmed inte lika sårbara, utan om någon bransch skulle gå lite sämre och arbetskraft friställs, finns det andra branscher som kan fånga upp den arbetskraften. I en storstadsregion har arbetstagaren fler tänkbara arbetstillfällen inom rimligt pendlingsavstånd, samtidigt som arbetsgivaren får tillgång till ett större rekryteringsunderlag. 13 Johansson, B. (1993). Ekonomisk dynamik I Europa, Liber-Hermods, Malmö. 14 Warda, P. (2013). Trends and Patterns in Offshoring in the European Automotive Industry, Entrepreneurial Knowledge, Technology and the Transformation of Regions, Routledge, Abingdon, UK. 8

Såväl antal invånare som antal sysselsatta har under de senaste åren alltmer koncentrerats till de större regionerna. I april 2012 rapporterades det rentav att Sverige är det EU-land som urbaniseras snabbast. 15 Sedan år 2004 har storstadsregionerna ökat sin folkmängd med 14 procent och sin sysselsättning med 18 procent. Också regioner med mellan 100 000 och 500 000 invånare har utvecklats starkt (se Figur 6). I denna kategori ingår en del regioner med högskola/universitet, till exempel Linköping, Örebro, Jönköping och Borås. Desto sämre har det gått för regioner med färre än 50 000 invånare, där folkmängden har sjunkit rejält. FIGUR 6 FÖRÄNDRING UTIFRÅN STORLEK PÅ ARBETSMARKNADSREGIONEN Sysselsättningstillväxt 2004-2014 Befolkningstillväxt 2004-2014 < 10 000-8% 1% 10 000-50 000-2% 1% 50 000-100 000 2% 5% 100 000-500 000 5% 7% Storstadsregioner 14% 18% -10% -5% 0% 5% 10% 15% 20% Källa: SCB Tillväxtstrategi för Göteborgsregionen Vår analys av hur arbetsmarknadsregionerna i Sverige har utvecklats visar att Göteborgs arbetsmarknadsregion inte alls växt lika fort som till exempel Stockholm och Malmö ända sedan 1970- talet (se Figur 7). Den främsta förklaringen är att infrastrukturen inte erbjuder lika korta restider, vilket medför att vi får en lägre rörlighet på arbetsmarknaden. Omvänt finns nu en stor potential för Göteborgsregionen att förbättra infrastrukturen och därmed också regionens tillväxtförutsättningar. Vi ser tydliga tecken på att så kallad regionförstoring gynnar en arbetsmarknadsregion och med de stora satsningar som nu planeras för Göteborgsregionen ser vi goda möjligheter för regionen att ta del av denna nytta. Enligt den senaste indelningen består Göteborgs arbetsmarknadsregion av 19 kommuner med drygt 1 142 000 miljoner invånare. 16 Antalet personer som arbetar i en annan kommun än där de bor ökar snabbare än antalet personer som bor och arbetar i samma kommun. Det är återigen en illustration över att vi arbetspendlar allt längre sträckor. Pendlingen ökar nu kraftigt på sträckorna Göteborg- Trollhättan/Uddevalla samt Göteborg-Borås. 15 http://www.dn.se/nyheter/sverige/sverige-urbaniseras-snabbast/ 16 Kommunerna är Ale, Alingsås, Bollebygd, Falkenberg, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mark, Mölndal, Orust, Partille, Stenungsund, Tjörn, Varberg, Vårgårda och Öckerö. Se Bilaga för utförlig lista över kommuner i lokala arbetsmarknadsregioner och storstadsregioner. 9

FIGUR 7 FOLKÖKNING I STORSTÄDERNAS LOKALA ARBETSMARKNADER 1970-2015 Malmö 111 188 696 894 808 082 Göteborg 210 629 260 103 470 732 Geografisk expansion Förtätning Total folkökning Stockholm 415 126 772 143 1 187 269 Invånare 0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 Källa: SCB Trollhättan-Vänersborg kan mycket väl bli en del av Göteborgs lokala arbetsmarknad redan år 2017. Vad som krävs är att Göteborg passerar Vänersborg som trollhättebornas vanligaste utpendlingskommun. Mellan 2011 och 2014 ökade arbetspendlingen från Trollhättan till Göteborg med cirka 34 procent medan ökningen var mindre från Trollhättan till Vänersborg (se Figur 8). Den nya väg- och järnvägsförbindelsen mellan Trollhättan och Göteborg, liksom det svaga arbetsmarknadsläget i Trollhättan, ligger sannolikt bakom den starka ökningen. För att Borås lokala arbetsmarknad ska bli en del av Göteborgs lokala arbetsmarknad enligt SCBs definition krävs att pendlingen fortsätter att öka i samma takt som hittills även de kommande 10-15 åren. Då nås den statistiska nivån, men redan idag delar kommunerna på en stor del av arbetskraften. FIGUR 8 ARBETSPENDLING FRÅN BORÅS OCH TROLLHÄTTAN TILL GÖTEBORG 2000-2014 2 500 2 000 2 305 1 976 1 770 1 500 1 000 500 Borås tilll Göteborg Trollhättan till Vänersborg Trollhättan till Göteborg 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: SCB Utmaning: Arbetsmarknadsregionen och kärnan behöver stärkas. Regionens tillväxt hämmas av en för liten arbetsmarknadsregion. Bättre pendlingsmöjligheter till Uddevalla, Trollhättan och Borås bidrar till en större och mer diversifierad hemmamarknad. Samtidigt behöver staden förtätas för att bli en attraktiv motor i en större region. 10

Med ett tillskott av både Borås och Trollhättan-Vänersborgs lokala arbetsmarknader ökar folkmängden i Göteborgs arbetsmarknadsregion med cirka 400 000 invånare till 1,5 miljoner. Samtidigt sker enligt befolkningsprognoserna en ökning av folkmängden i många av de berörda kommunerna genom födelseöverskott och ökad inflyttning. Det har medfört att förbundsfullmäktige för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) i juni 2013 antagit en uppdaterad tillväxtstrategi där ett av målen är att Göteborgs lokala arbetsmarknad år 2030 ska omfatta 1,75 miljoner invånare. Den uppdaterade tillväxtstrategin går under namnet hållbar tillväxt. Figur 9 visar Göteborgs lokala arbetsmarknad som den ser ut år 2016 och hur arbetsmarknadsregionen ser ut till följd av en geografisk expansion år 2030. FIGUR 9 GÖTEBORGS LOKALA ARBETSMARKNAD 2016 OCH 2030 ENLIGT MÅLEN I HÅLLBAR TILLVÄXT Göteborgs lokala arbetsmarknadsregion 2016 2030 Källa: BRG/GR Kärnan i regionen utgörs av Göteborgs centrala delar. Här finns regionens bästa tillgänglighet till utbildning, kommersiell service, kultur, nöjen och offentlighet men också regionens största koncentration av arbetsplatser och en stor potential att skapa ett starkt nav för hela regionens och Västsveriges utveckling. För att åstadkomma en större Göteborgsregion behöver satsningar göras på infrastruktur och bostadsbyggande i såväl kärnan som i de stråk som förbinder Göteborg med övriga delar av regionen. Flera sådana satsningar är på gång inom ramen för det Västsvenska paketet och Centrala Älvstaden. Efterfrågan på både bostäder och kontor i centrala Göteborg har varit klart högre (drygt 20 procent) än de mål som gällt i den tidigare tillväxtstrategin. I Hållbar tillväxt antogs därför också nya och mer offensiva mål för att stärka kärnan. Några viktiga mål i Hållbar tillväxt är: 1. Regionförstoring 1 750 000 invånare i arbetsmarknadsregionen år 2030 2. Stärka kärnan 45 000 fler boende i kärnan år 2030 60 000 fler arbetsplatser i kärnan år 2030 3. Övriga regionen 135 000 fler boende år 2030 50 000 fler arbetsplatser år 2030 11

En starkare kärna och förbättrad infrastruktur skapar en större arbetsmarknad Samtidigt som Göteborg växer genom inflyttning och födelseöverskott så växer också dess lokala arbetsmarknadsregion. I takt med att infrastrukturen förbättras och att fler jobb skapas i Göteborg så väljer allt fler att pendla. Vi uppskattar att Trollhättan kan bli en del av Göteborgs arbetsmarknadsregion redan 2017, följt av Uddevalla och Vänersborg. Senare över perioden kommer även Borås och Ulricehamn tillhöra Göteborgs lokala arbetsmarknadsregion. År 2030 kommer arbetsmarknadsregionen ha drygt 1 750 000 invånare (se Figur 10). FIGUR 10 FOLKMÄNGDEN I LA GÖTEBORG 2000-2015 SAMT PROGNOS FÖR ÅREN 2016-2030 1 800 000 2030; 1 746 756 1 700 000 1 600 000 2024; Ulricehamn 2023; Borås 1 500 000 1 400 000 2020; Vänersborg 1 300 000 2019; Uddevalla 2017; Trolllhättan 1 200 000 1 100 000 2015; 1 155 219 1 000 000 Folkmängd prognos Folkmängd utfall 900 000 800 000 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Källa: SCB och Business Region Göteborg 12

4 Göteborgsregionens näringsliv sammansättning och struktur Genom att studera hur lönesumman är sammansatt får vi en bra bild av branschstrukturen i respektive lokal arbetsmarknadsregion (LA). Vi kan konstatera att branschstrukturen för LA Göteborg, LA Malmö- Lund och Sverige liknar varandra till stor del. LA Stockholm-Solna skiljer däremot ut sig, med en betydligt högre andel lönesumma som kommer från tjänsteföretag och en betydligt lägre andel lönesumma som kommer från industriföretag och offentlig sektor. Göteborgsregionen har en högre andel lönesumma från industrin. Enligt Figur 11 kommer drygt 48 procent av den totala lönesumman i LA Göteborg från tjänsteföretag, i LA Stockholm-Solna är motsvarande andel 61 procent. FIGUR 11 ANDEL AV TOTAL LÖNESUMMA 2015 PER BRANSCH OCH LA REGION 100% LA Stockholm-Solna LA Göteborg LA Malmö-Lund Sverige 80% 60% 40% 20% 0% Tjänsteföretag Industriföretag Byggföretag Offentlig Övrigt Källa: SCB En mer detaljerad analys av branschstrukturen i Göteborgsregionen jämfört med riket som helhet visar att följande branscher är mellan 1 och 2 procentenheter större i Göteborgsregionen: Företagstjänster, handel, tillverkningsindustri, information och kommunikation och transportföretag. Branscherna finans, vård och omsorg samt myndigheter och försvar är däremot cirka 1 procentenhet mindre i Göteborgsregionen jämfört med Sverige som helhet. En viktig aspekt av näringslivsstrukturen i en region handlar om mångfalden av olika typer av företag. År 2015 finns det i Göteborgsregionen totalt 112 000 arbetsställen och drygt 105 000 företag. Företagen representerar totalt 93 procent av rikets alla branscher, vilket illustrerar mångfalden i regionens näringsliv. Av Tabell 3 nedan kan vi se att LA Göteborg jämfört med övriga storstäders lokala arbetsmarknadsregioner har en högre andel lönesumma från stora företag och en mindre andel lönesumma från de minsta företagen. Majoriteten av alla företag i regionen är dock små, men förekomsten av stora kunskapsintensiva företag utmärker och präglar Göteborgsregionens näringsliv. TABELL 3 ANDEL LÖNESUMMA I LA REGIONER 2015, STORLEKSKLASS EFTER ANSTÄLLDA ANSTÄLLDA LA STOCKHOLM-SOLNA LA GÖTEBORG LA MALMÖ-LUND SVERIGE 1-9 14,0% 12,6% 13,4% 13,1% 10-49 17,3% 16,1% 15,9% 16,2% 50-199 14,9% 13,1% 14,7% 13,5% 200-53,8% 58,2% 56,0% 57,2% Källa: SCB 13

Det faktum att de största företagen står för drygt 58 procent av arbetsmarknadsregionens lönesumma visar hur viktiga de är. Det är dock intressant att notera att deras andel av sysselsättningen inte är lika hög (denna andel är drygt 30 procent). Det innebär att lön per anställd alltså är markant högre i de större företagen, vilket visar att de sysselsätter högt specialiserad arbetskraft. Figur 12 visar att företag med 20-199 anställda är de som sysselsätter flest i Göteborgsregionen. FIGUR 12 ANTAL ANSTÄLLDA I GÖTEBORGSREGIONEN 2015 FÖRDELAT PÅ STORLEKSKLASS 250 000 200 000 191 300 150 000 140 300 100 000 94 800 50 000 43 400 0 1-4 anställda 5-19 anställda 20-199 anställda 200 anställda Källa: SCB Beroendet av de största företagen har dock minskat över tid. 2003 stod de 100 största företagen för 22,6 procent av alla anställda i Göteborgsregionen en andel som 2015 hade sjunkit till 19,5 procent. Men fortfarande är storföretagen mycket viktiga för regionen. Allra störst är Volvo Personvagnar med mer än 13 000 anställda. Merparten av de största företagen återfinns inom den högteknologiska industrin med stort inslag av forskning och utveckling. TABELL 4 GÖTEBORGSREGIONENS 10 STÖRSTA FÖRETAG 2015 # FÖRETAG ANTAL ANSTÄLLDA 2015 1 Volvo Personvagnar AB 13 175 2 Volvo Lastvagnar AB 3 925 3 Chalmers Tekniska Högskola AB 3 125 4 SKF Sverige AB 2 800 5 Postnord Sverige AB 2 525 6 Volvo Information Technology AB 2 475 7 Ericsson AB 2 225 8 AstraZeneca AB 2 175 9 Samhall AB 1 575 10 SCA Hygiene Products AB 1 425 Källa: SCB 14

Stora företag kan också mätas utifrån börsvärde och omsättning. Tittar vi på börsvärde, kompletteras Volvo och SKF med bland annat fastighetsbolagen Castellum, Wallenstam och Balder samt investmentbolaget Latour. Bland företagen med störst omsättning är AB Volvo störst inte bara i Göteborgsregionen utan även i Sverige, följt av Volvo Personvagnar och SKF. Koncernen Carl Bennet AB 17 hamnar högt på listan tillsammans med Stena, Stena Metall, Cellmark, Bilia, Akzo Nobel och Papyrus. För såväl börsvärde som omsättning har vi enbart tittat på företag med huvudkontor i regionen. Exportintensiv region Göteborgsregionen utgör ett tydligt exportnav i Sverige och flera av regionens stora företag är exportintensiva. Exportföretagen gynnas av att Skandinaviens största hamn och Sveriges bästa logistikläge ligger just i Göteborgsregionen. 18 Den totala varuexporten från Göteborgsregionen år 2015 uppgick till drygt 180 miljarder kronor, en uppgång med 15 procent jämfört med föregående år. För Sverige som helhet ökade varuexporten med 5 procent. Mestadels av Göteborgsregionens varuexport utgörs av fordon och andra transportmedel (drygt 82 miljarder kronor av 180 miljarder) - en bransch som också är störst sett till varuimportvärdet (drygt 38 miljarder kronor). Den näststörsta produktgruppen för varuexporten är övriga maskiner och tillverkade varor. Transportmedelsindustrin växte mest procentuellt med en tillväxt på drygt 30 procent. Även mätt i kronor så var tillväxten störst inom transportmedelsindustrin som växte med cirka 18 miljarder kronor realt. Datorer, elektronik och optik, kemi och läkemedel samt övriga maskiner och tillverkade varor visade starkare tillväxt än normalt. Tabell 5 visar topp 10 destinationer för regionens varuexport (efter realt varuvärde). Belgiens höga placering förklaras till stor del av Volvos tillverkning i Gent. USA håller fortsatt fast i sin position som Göteborgsregionens näst viktigaste exportmarknad. Varuexporten till USA och Storbritannien ökade med drygt 50 procent jämfört med året innan. En del av ökningen i varuexporten till USA och Storbritannien förklaras av en allt starkare dollar och ett starkare pund. Även varuexporten till Frankrike, Tyskland och Kina ökade starkt med drygt 25, respektive 18 procent. TABELL 5 VARUEXPORT TILL GÖTEBORGSREGIONENS VIKTIGASTE VARUEXPORTMARKNADER 2015 # LAND VARUEXPORTVÄRDE 2015 (MKR) FÖRÄNDRING (I %) SEDAN 2014 (REALT) 1 Belgien 22 530 +15% 2 USA 20 767 +48% 3 Norge 14 319 +10% 4 Tyskland 11 768 +24% 5 Storbritannien 11 756 +52% 6 Danmark 10 989 +4% 7 Kina 10 505 +19% 8 Finland 9 861 +9% 9 Nederländerna 8 823 +16% 10 Frankrike 7 014 +26% Göteborgsregionen 179 799 +15% Sverige 1 164 146 +5% Andel av Sveriges varuexport 15% +1%-enheter Andel av Västra Götalands varuexport 79% +2%-enheter Källa: SCB 17 Koncernen Carl Bennet AB omfattar Getinge AB, Lifco AB, Elanders AB, Dragesholm AB och Symbrio AB. 18 http://intelligentlogistik.com/logistiklagen/ 15

Många arbetar i utlandsägda Drygt var femte näringslivsanställd göteborgare arbetar idag i ett utlandsägt företag. Totalt rör det sig om cirka 81 000 personer. Antalet anställda i utlandsägda företag har mer än fyrdubblats sedan 1990. En tydlig uppgång skedde 1999, när Ford köpte Volvo Personvagnar (se Figur 13). Numera ägs Volvo Personvagnar av Geely, vilket är anledningen till att Kina är det utländska ägarland som har flest anställda i Göteborgsregionen. Efter att antalet anställda i utlandsägda företag i Göteborgsregionen minskat år 2013, ökade siffran åter igen år 2014. FIGUR 13 ANTAL ANSTÄLLDA I UTLANDSÄGDA FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 1990-2014 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 Antal anställda i utländska företag 81 025 0 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 1993 1992 1991 1990 Källa: SCB Antalet utlandsägda företag uppgick år 2014 till drygt 2 300. År 2014 ökade antal utländska företag i Sverige med 1,9 procent. I Göteborgsregionen var ökningen 2,7 procent. Norge är det land som har den största ökningen i utländska företag (både i antal och i procent) och följs sedan av Luxemburg. Bland ägarländerna är Norge, Tyskland, USA, Danmark och Storbritannien vanligast. Vi ser att det är ungefär samma länder som också är Göteborgsregionens viktigaste exportmarknader. Tabell 6 visar de 10 vanligaste ägarländerna 2014, samt förändring sedan 2013. TABELL 6 ANTAL UTLANDSÄGDA FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN, TOPP 10 LÄNDER LAND ANTAL 2013 ANTAL 2014 FÖRÄNDRING I # FÖRÄNDRING I % Norge 396 461 65 16,4% Tyskland 270 280 10 3,7% USA 226 227 1 0,4% Danmark 221 214-7 -3,2% Storbritannien 165 173 8 4,8% Luxemburg 127 143 16 12,6% Nederländerna 165 142-23 -13,9% Finland 112 111-1 -0,9% Frankrike 96 86-10 -10,4% Schweiz 70 66-4 -5,7% Göteborgsregionen 2 237 2 297 60 2,7% Källa: SCB 16

Partihandeln omsätter mest i regionen 2014 var den totala omsättningen för Göteborgsregionen omkring 1 020 miljarder kronor. Handel 19 samt tillverknings- och utvinningsindustrin stod för mer än hälften av den totala omsättningen i regionen. Av Tabell 7 framgår även att företagstjänster och transport står för en stor del av regionens omsättning. TABELL 7 OMSÄTTNING I MDKR PER BRANSCH I GÖTEBORGSREGIONEN 2014 BRANSCH OMSÄTTNING, MDKR ANDEL AV TOTAL Handel 352 34,5% Tillverkning och utvinning 196 19,2% Företagstjänster 159 15,6% Transport 91 8,9% Byggverksamhet 61 6,0% Information och kommunikation 47 4,6% Fastigheter 35 3,4% Finans och försäkring 20 2,0% Energi och miljö 17 1,7% Hotell och restauranger 14 1,3% Utbildning 9 0,9% Personliga och kulturella tjänster 8 0,7% Vård och omsorg 6 0,6% Offentlig förvaltning 2 0,2% Okänt 2 0,2% Jordbruk, skogsbruk och fiske 2 0,2% Göteborgsregionen 1 020 100,0% Källa: SCB Detaljhandeln växer men inte i takt med andra storstadsregioner Omsättningen inom den totala detaljhandeln (dvs. dagligvaror och sällanköpsvaror) i Göteborgsregionen har sedan 2007 vuxit men till en långsammare takt. Den främsta orsaken till utvecklingen har varit att sällanköpshandelns omsättning vuxit klart långsammare samtidigt som dagligvaruhandelns omsättning också minskat över perioden. Siffror från Handelns Utredningsinstut (HUI) visar att utvecklingen i Malmöregionen går åt samma håll som i Göteborgsregionen, dock är detaljhandelns omsättningstillväxt i Malmöregionen på en något högre nivå. I Stockholmsregionen visar detaljhandelns omsättningstillväxt en klart uppåtgående trend. Även Sverige i stort visar en svagt uppåtgående utveckling för detaljhandeln. I rapporten Övergripande handelsutredning för Göteborgs Stad är syftet att öka kunskapen om handelns förutsättningar och villkor i Göteborgs Stad. Rapportens fokus är på hur stadens behov av nya handelsytor ser ut i takt med att staden växer, samt att lokalisera platser med hög tillväxtpotential för kommersiell handel. Fram till 2035 beräknas detaljhandeln och restaurang (inklusive kommersiell service) i Göteborg växa med ett utrymme på 525 000 m 2. Rapporten som är skriven av WSP på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad är planerad att bli publicerad 2016. 19 Handelsbranschen redovisas här som parti- och detaljhandel kombinerat. Om delbranscherna redovisas separat omsätter partihandeln 290 miljarder kronor, vilket fortfarande är mest i regionen. Detaljhandeln omsätter drygt 62 miljarder kronor vilket gör delbranschen till den femte största branschen i Göteborgsregionen. 17

Västsvenska företags utgifter för egen FoU minskar över tid Forskning och utveckling (FoU) är enligt flera empiriska studier en av de främsta faktorerna som driver regional tillväxt bland företagen. 20 En viktig grundsten inom denna teori är att företagen på eget initiativ är med och finansierar forskning som i sin tur ökar företagets möjlighet att skapa nya förutsättningar för dess utvecklingspotential i form av att nya idéer genereras som så småningom leder till värdeskapande innovationer för företaget. 2001 bedrevs FoU i egen regi inom den privata sektorn i Västra Götalands län för drygt 22,6 miljarder kronor (se Tabell 8). Motsvarande insats i Stockholmsregionen (dvs. Stockholms län) landade på drygt 27,8 miljarder kronor. Mätt i andelar av Sveriges totala utgifter för att bedriva FoU i egen regi inom den privata sektorn motsvarade utgifterna 30 procent för Västra Götalands län och 37 procent för Stockholmsregionen. 2013 hade utgifterna minskat med drygt 4 miljarder kronor till 18,8 miljarder kronor i Västra Götalands län. Under samma period ökade utgifterna i Stockholmsregionen med drygt 5 miljarder kronor. Av Sveriges totala utgifter inom privat sektor ökar Stockholmsregionen ytterligare sin andel till 38,4 procent, samtidigt minskar den i Västra Götalands län till 21,9 procent. Statistiken från SCB ser oroväckande ut för Västra Götalands län. En sämre FoU-intensitet där företagen på eget initiativ bedriver forskning för att utvecklas kan mycket väl hämma den regionala utvecklingen. Dock ska vi ha i åtanke att statistiken avser 2013 som senaste år. Under 2014 och framåt har flertalet faktorer spelat in som möjligen kan gynna innovationssystemet i Västra Götalands län, framförallt inom Göteborgsregionen och Fyrbodal. TABELL 8 UTGIFTER FÖR EGEN FOU EFTER REGION I PRIVAT SEKTOR 2001 OCH 2009 2013 I MILJONER KRONOR I % AV SVERIGES TOTAL LÄN 2001 2009 2011 2013 2001 2009 2011 2013 Stockholms län 27 810 26 075 28 385 33 030 37,0% 32,4% 34,6% 38,4% Västra Götalands län 22 561 18 796 19 425 18 814 30,0% 23,4% 23,7% 21,9% Skåne län 8 585 12 626 13 228 11 719 11,4% 15,7% 16,1% 13,6% Östergötlands län 4 687 6 670 6 584 6 557 6,2% 8,3% 8,0% 7,6% Uppsala län 1 362 1 841 1 849 2 111 1,8% 2,3% 2,3% 2,5% Kronobergs län 305 1 721 1 402 1 808 0,4% 2,1% 1,7% 2,1% Västmanlands län 1 429 1 724 1 402 1 700 1,9% 2,1% 1,7% 2,0% Dalarnas län 513 1 063 1 083 1 405 0,7% 1,3% 1,3% 1,6% Örebro län 911 1 281 1 061 1 263 1,2% 1,6% 1,3% 1,5% Södermanlands län 714 1 214 1 370 1 222 1,0% 1,5% 1,7% 1,4% Jönköpings län 677 1 339 1 294 1 189 0,9% 1,7% 1,6% 1,4% Gävleborgs län 766 1 175.. 1 048 1,0% 1,5%.. 1,2% Västernorrlands län 257 633 656 595 0,3% 0,8% 0,8% 0,7% Västerbottens län 414 476 417 554 0,6% 0,6% 0,5% 0,6% Norrbottens län 653 519 392 504 0,9% 0,6% 0,5% 0,6% Hallands län 68 466 443 497 0,1% 0,6% 0,5% 0,6% Värmlands län 1 178 280 283 426 1,6% 0,3% 0,3% 0,5% Blekinge län 824 1 238 1 223 353 1,1% 1,5% 1,5% 0,4% Kalmar län 231 395 261 295 0,3% 0,5% 0,3% 0,3% Jämtlands län.. 37 48 21.. 0,0% 0,1% 0,0% Gotlands län.. 9.. 6.. 0,0%.. 0,0% Ej regionalt fördelat 1 190 888 673 818 1,6% 1,1% 0,8% 1,0% Sverige 75 135 80 464 82 066 85 934 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Not: Tabellen är sorterad efter högst andel av Sveriges FoU-utgifter inom privat sektor 2013. Källa: SCB 20 Se bland annat: Cohen, W. and D. Levinthal (1989). Innovation and Learning: The Two Faces of R&D. Economic Journal 99(397): 569-596. Romer, P. M. (1986). Increasing Returns and Long-Run Growth. Journal of Political Economy 94(5): 1002-1037. Romer, P. M. (1990). Endogenous Technological Change. Journal of Political Economy 98(5): 71-102. Griffith, R., Redding, S., and J. Van Reenen (2003). R&D and Absorptive Capacity: Theory and Empirical Evidence. Scandinavian Journal of Economics 105(1): 99-118. 18