Verksamhetsplan 2014 (preliminär)

Verksamhetsplan 2014 (preliminär) Polismyndigheten i Hallands län 2013-11-29

2 (27) Datum Polismyndigheten i Hallands län 2013-11-29 Verksamhetsplan 2014 (preliminär) 1 Hallandspolisens verksamhetsinriktning 2014...3 2 Förutsättningar för verksamhetens bedrivande...5 2.1 Utvecklad samverkan i rättskedjan...5 2.2 Personsäkerhetsarbete...5 2.3 Internationell verksamhet...5 2.4 Krisberedskap...6 2.5 Miljöledning för en hållbar utveckling...6 2.6 Systematiskt arbetsmiljöarbete...7 2.7 Verksamhetsskydd...7 2.8 Verkställighetsarbete och gränskontroll...7 2.9 Polisens värdegrund...8 2.10 Polisen och likabehandling...8 2.11 Kommunikation...8 3 Intern styrning och kontroll...10 4 Ekonomi...11 5 Kompetensförsörjning... 11 6 Nationella mål för brottsbekämpningen... 13 6.1 Våldsbrottslighet... 13 6.1.1 Våld i offentlig miljö...13 6.1.2 Brott i nära relationer...14 6.1.3 Grova våldsbrott...15 6.2 Mängdbrott... 15 6.2.1 Inbrottsstöld i bostad...16 6.2.2 Sakkunnigmyndighet för arbetet mot livsstilskriminellas brottslighet... 17 6.3 Organiserad brottslighet...18 6.4 Ungdomars brottslighet...18 6.5 Trafiksäkerhet... 19 6.6 Narkotikabrott... 22 6.7 It-relaterad brottslighet...23 6.8 Brottsofferarbete... 24 6.9 Utredning och lagföring lokala mål... 25 6.10 Service och ärenden...26 6.11 Enhetlig och rättssäker handläggning av ärenden... 27 Bilagor Budget 2014 (inkl. personalförsörjningsplan) Verksamhetsplan 2014 (preliminär) - kompletterad.docx

3 1 Hallandspolisens verksamhetsinriktning 2014 Alla har samma huvuduppdrag Inom Hallandspolisen har vi alla samma huvuduppdrag, oavsett vilka arbetsuppgifter vi har. Tillsammans ska vi bidra till att uppfylla de fem övergripande målen för Polisen: Färre brott ska begås. Fler brott ska klaras upp. Människor ska känna sig trygga. Vi ska bli synligare och mer tillgängliga för allmänheten. Förtroendet ska vårdas och stärkas. Samverka med andra Att samverka med andra är en förutsättning för att vi ska lyckas i vårt uppdrag. Vi ska därför utveckla den samverkan som redan sker med åklagare, kommuner och övriga aktörer. Uppföljningen av samverkansöverenskommelserna med de halländska kommunerna ska fortsätta. I samarbete med kommunerna och Region Halland ska vi förhindra och försvåra grov organiserad och systemhotande brottslighet, och därför ska vi utveckla arbetet i det befintliga samhällsrådet. God resultatkultur Svensk polis ska bli mer effektiv och verksamhetsresultaten ska förbättras. En effektiv verksamhet kännetecknas av god resultatkultur, där samtliga chefer och medarbetare arbetar aktivt för att utveckla verksamheten. För att lyckas med detta krävs att vi fortsätter förbättra ledningskommunikationen på alla nivåer, till exempel genom att ta till vara idéer och skapa förutsättningar för motivation och engagemang. Chefer har ett stort ansvar för en kontinuerlig dialog med medarbetarna om hur verksamheten utvecklas och hur varje medarbetare kan bidra till verksamhetsresultaten. Ytterst går god resultatkultur ut på att alla ska förstå uppdraget, arbeta mot målen och ständigt vilja utveckla verksamheten, kort sagt omsätta Polisens värdegrund i praktisk handling. Vår löpande verksamhets- och ekonomiuppföljning ska hålla fortsatt hög kvalitet. På det sättet skapar vi kontinuerligt gemensamma lägesbilder och kan agera i tid då behov uppstår. Metodutveckling och effektiva verktyg En framgångsfaktor är att utvärdera arbetsmetoder, rutiner, it-stöd och checklistor för att kvalitetssäkra att vi använder dessa på rätt sätt. Goda exempel inom vår egen myndighet ska spridas. Polisens underrättelsemodell och Polisens nationella utredningskoncept ska tillämpas fullt ut. Polisens utredningsstöd (Pust) innebär ett nytt arbetssätt, bidrar till snabbare lagföring och ska användas i så stor utsträckning som möjligt. Vi ska utveckla vårt arbete med att planera och dokumentera den polisoperativa verksamheten i Pum-A. Arbetstiden ska förläggas utifrån verksamhetens kompetens- och bemanningsbehov samt med hänsyn till en god arbetsmiljö. Rikskriminalpolisens kontaktpunkt för internationella frågor, Spoc (Single Point of Contact), ska i ökad omfattning användas för stöd med internationella kartläggningar när det gäller seriebrottslighet. Vi ska också använda de nya möjligheterna till utbyte och sökning av information och underrättelser genom Europol och Schengen-kanalerna inom EU, Interpol med 190 medlemsländer och de nordiska polis- och tullsambandsmännen i ett trettiotal länder runt om i världen.

4 Polisen en myndighet 2015 Verksamheten under 2014 kommer att påverkas av förberedelser inför övergången till den nya polisorganisationen som träder i kraft den 1 januari 2015. Det är viktigt att vi följer genomförandekommitténs arbete och har flexibilitet och förmåga att anpassa oss till den nya myndigheten. Prioriterade områden med nationella mål Våldet ska minska och fler brott i nära relationer ska leda till lagföring. Fler mängdbrott ska klaras upp. Organiserad brottslighet ska bekämpas. Ungdomars brottslighet ska vara i fokus. Trafiken ska bli säkrare. Narkotikan ska bekämpas. Brottsofferarbete för ökad trygghet. Förmågan att bekämpa den it-relaterade brottsligheten ska förbättras. Service genom tillgänglighet, bemötande och utförande. Enhetlig och rättssäker hantering av polisrättsärenden. Hallandspolisens verksamhet ska prioriteras mot de nationella målområdena. De konkreta målen inom dessa områden återfinns under respektive rubrik i verksamhetsplanen. I Halland ska vi särskilt fokusera på följande: Fortsätta satsa på en hög andel redovisade ärenden i förhållande till inkomna ärenden inom samtliga områden. Det övergripande målet från tidigare år ligger fast: Hallandspolisen ska resultatmässigt höra till den övre tredjedelen av polismyndigheterna. De som bor och vistas i Halland har stora förväntningar och krav på polisens hantering av mängdbrottsärenden som drabbar många människor. Både mängdbrott och övriga ärenden ska redovisas till åklagarna med bibehållen hög kvalitet, vilket leder till lagföring. Bland tillgreppsbrotten ska bostadsinbrotten prioriteras. Vi ska göra fler och mer ingående brottsplatsundersökningar för att säkra fler spår samt registertopsa när så är möjligt. Vi ska minska genomströmningstiderna för att i större utsträckning kunna arbeta med färska ärenden. Vi ska stärka vår förmåga att identifiera ungdomar som riskerar att välja en kriminell livsstil och säkerställa en snabb lagföring i ungdomsärenden. Vår förmåga att förebygga och utreda bedrägeribrott ska utvecklas. - - - Den politiska inriktningen ligger fast minskad brottslighet och ökad trygghet. Polismyndigheten i Hallands län förväntas bidra till förbättrade verksamhetsresultat. Därför måste vi kontinuerligt utveckla verksamheten. För att lyckas krävs att vi alla inom Hallandspolisen drar åt samma håll och aktivt deltar i arbetet med förslag till förbättringar av metoder och rutiner. Ann-Charlotte Westlund Polisstyrelsens ordförande Lars Heimbrand Länspolismästare

5 2 Förutsättningar för verksamhetens bedrivande 2.1 Utvecklad samverkan i rättskedjan Den samverkan som i dag sker i det lokala samverkansforumet mellan Hallandspolisen och åklagarkammaren ska fortsätta i enlighet med den nationella överenskommelsen mellan Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten. Mötena ska genomföras med chefsåklagaren, länspolismästaren, operativa chefen, processledaren för utredning och lagföring samt övrig berörd personal vid minst sex tillfällen under 2014. De frågor som ska behandlas är utveckling av den lokala brottsbekämpningen, arbetsmetoder, genomströmningstider, lagföring och övriga resultat samt frågor med inriktning på kvaliteten i arbetet. 2.2 Personsäkerhetsarbete Hot och våld mot människor i samhället kan utgöra ett hinder i det brottsbekämpande arbetet och är därmed ett allvarligt hot mot en effektiv rättsskipning. Ett väl fungerade lokalt personsäkerhetsarbete avlastar utredningsverksamheten och möjliggör ett mer effektivt och objektivt utredningsarbete. Otillåten påverkan mot politiskt förtroendevalda, anställda inom rättsväsendet och andra företrädare för samhälleliga organisationer, såsom föreningar och företag, är ett allvarligt problem som hotar demokratin och rättssäkerheten. Vi ska tillsammans med övriga berörda aktörer skydda hotade personer och egna medarbetare på ett strukturerat och professionellt sätt. De skyddande åtgärder som vidtas ska baseras på strukturerade eller fördjupade riskanalyser för våld i enlighet med de nationella riktlinjerna. Hallandspolisens arbete med personsäkerhet ska ha följande inriktning: Personsäkerhetsarbetet ska bedrivas i enlighet med den lokala tjänsteföreskriften. Samverkan mellan personsäkerhetshandläggare och utredande enheter ska utvecklas. Förutsättningarna för samverkan med Polismyndigheten i Västra Götaland när det gäller det lokala personsäkerhetsarbetet ska utredas enligt uppdrag från den regionala strategiska ledningsgruppen. 2.3 Internationell verksamhet Internationella förhållanden påverkar Polisens verksamhet i allt högre grad. Polisens arbete ska bidra till att Sverige arbetar i enlighet med de internationella åtaganden som följer av medlemskapet i EU. Det innebär bland annat att svensk polis genom det internationella polissamarbetet ska medverka till att brottsligheten minskar och tryggheten ökar både i Sverige och i andra länder. Vi ska använda oss av det internationella samarbetets alla möjligheter som en del av det vardagliga polisarbetet. Vår förmåga att förebygga, upptäcka och utreda brott ska vara densamma oavsett om ett brott har en lokal, regional, nationell eller internationell dimension. Hallandspolisens arbete ska ha följande inriktning: Vi ska utnyttja de möjligheter som finns när det gäller utbyte av information och underrättelser samt operativt samarbete genom dels Europol och Schengen inom EU, dels Interpol och sambandsmännen 1 runt om i världen. Vi ska fortsätta med kompetenshöjande åtgärder för att höja förmågan inom hela organisationen att i ökad omfattning använda de internationella samarbetsformer som finns. Vi ska delta i samarbetet med EU:s gränskontrollbyrå Frontex. 1 Samarbete mellan polis och tull i Norden med sambandsmän utplacerade i ett 20-tal länder för samarbete när det gäller gränsöverskridande organiserad brottslighet.

6 2.4 Krisberedskap Lokala mål Myndighetens stabsbemanningsplan, som bland annat innehåller tre fasta stabsomgångar med angivna ledningsfunktioner, ska vid behov uppdateras under året. Myndighetens planverk (Planverksbasen, PvB) för särskilda händelser ska fortlöpande hållas uppdaterad i digitaliserad form. Hallandspolisens arbete med krisberedskap ska ha följande inriktning: För att uppnå en god krisberedskapsförmåga ska vi bland annat utveckla kompetensen inom området. Alla ledningsnivåer ska ha god kunskap om gällande regelverk och ledningsfunktionerna ska vara utbildade och övade. Den nationellt enhetliga stabsmetodiken ska tillämpas. Samtliga poliser i yttre tjänst ska ha grundkunskap om krishantering genom bastaktikutbildningen. Samtliga poliser i yttre tjänst ska även ha genomgått CBRNE-grundutbildning (utbildning om kemiska, biologiska, radiologiska eller nukleära och explosiva medel). Relevant och uppdaterad omvärldsbevakning som kan förvarna om potentiella kriser ska finnas. I det arbetet ska vi samverka med övriga polismyndigheter samt med myndigheter och förvaltningar utanför Polisen. Samverkan med andra myndigheter och organisationer inom krisberedskapsområdet ska vidareutvecklas. Exempel på detta är samverkan med länsstyrelsen. Den modell som tagits fram i Regionala rådet för hantering av större kriser i länet ska tillämpas och vid behov uppdateras. Hallandspolisen ska ha en förstärkt förmåga att kunna hantera brottsliga angrepp på kärnteknisk anläggning. Det innebär bland annat krav på ökad samverkan och gemensamma övningar. Övningar ska genomföras enligt det nya övningskoncept som Rikspolisstyrelsen har lanserat med syfte att höja krisberedskapsförmågan. 2.5 Miljöledning för en hållbar utveckling För att möjliggöra att uppsatta miljömål nås ska ett miljötänkande genomsyra all verksamhet inom Hallandspolisen. De mest betydande miljöaspekterna inom verksamheten är resor och transporter i tjänsten samt el- och energianvändning i lokaler. Vi ska därför väga in miljöaspekterna vid varje beslut som innebär resa eller transport, anskaffning, ombyggnad eller underhåll av lokaler samt vid energiförsörjning av lokaler. Lokala mål Varje enhet och sektion ska i handlingsplanen för 2014 sätta upp minst två miljömål. Miljörådet ska ha minst två möten under året. Under 2014 ska bland annat miljöledningssystemet vid behov revideras avseende miljöutredning, miljöpolicy, mål, handlingsplan och uppföljning. Åtgärder som ska vidtas under 2014 och som bedöms minska miljöbelastningen är följande: Alla medarbetare ska bidra till energibesparing genom att all belysning ska släckas vid arbetsdagens slut och när lokaler lämnas. Datorer ska loggas ut och bildskärmar stängas av vid arbetsdagens slut. Energiförbrukningen för 2014 ska jämföras med genomsnittlig förbrukning 2012 som var 3 068 kwh/årsarbetskraft. Myndighetens förbrukning av fossila bränslen ska minskas 2014 genom att andelen resor med tåg och kollektiva färdmedel ökar samtidigt som andelen resor med bil och flyg minskar. Utsläppen för 2014 ska jämföras med genomsnittliga utsläpp 2012, det vill säga 1 211 kg koldioxid/årsarbetskraft.

7 Vid inköp av fordon ska vi ta hänsyn till de miljökrav som finns. Konferenser och möten ska så långt som möjligt ske i form av telefon-/videokonferenser. Användningen av myndighetens fem videokonferensutrustningar ska följas upp. Pappersförbrukningen ska minska genom fortsatt styrning mot dubbelkopiering som standard och påminnelse om eftertänksamhet före pappersutskrift. Miljöstationer ska införas respektive kompletteras så att våra arbetsplatser, om inget särskilt skäl talar mot detta, erbjuder full sortering av återvinningsbart material och miljöfarligt avfall i den omfattning som respektive kommuns återvinningsanläggningar kan hantera. Det ska finnas funktionella och tydligt uppmärkta kärl för varje produktslag. 2.6 Systematiskt arbetsmiljöarbete Lokala mål Sjukfrånvaron ökar inom arbetslivet, så också inom Hallandspolisen. Stora omorganisationer brukar generellt sett dessutom påverka sjukfrånvaron och Polisen står inför en stor omorganisation som träder i kraft 2015. Sjukfrånvaron bör mot den bakgrunden inte överstiga 3,5 procent, vilket är något högre än målet för 2013. Sjukfrånvaron för långtidssjuka bör inte överstiga 1,7 procent, bland annat genom en aktiv rehabilitering i samverkan mellan HR-enheten, närmaste chef och Försäkringskassan. Handledning för yttre personal ska fortsätta under 2014. I utvecklingen av utbildningen i polisiär konflikthantering ingår även reflekterande handledning. Riskbedömningar ska alltid genomföras inför beslut om organisationsförändringar samt i samband med väsentligt förändrade arbetsmetoder med ny utrustning och ny teknik. 2.7 Verksamhetsskydd Lokala mål Anpassningen så att samtliga polisstationer kan ta emot vapen på ett säkert sätt ska fortsätta. Nyanställda ska utbildas i verksamhetsskydd med tyngdpunkt på medarbetarskydd, skalskyddssäkerhet samt informationssäkerhet. Detta ska ske i samband med information för nya polisaspiranter, sommaranställda och övriga nyanställda, det vill säga vid tre tillfällen under 2014 samt för övrigt kontinuerligt under året. Anställda ska erbjudas utbildning i verksamhetsskydd i samband med arbetsplatsträffar, cirka fyra tillfällen planeras under 2014. Riskanalys enligt Förordning (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering ska skickas till Rikspolisstyrelsen senast 21 januari 2014. Säkerhetsprövningar, och vid behov registerkontroller, ska ske i samband med all rekrytering av personal och då vi anlitar annan arbetskraft som ska utföra arbete inom myndighetens lokaler. 2.8 Verkställighetsarbete och gränskontroll Under 2013 har Polismyndigheten i Hallands län ingått ett samarbetsavtal med Polismyndigheten i Västra Götaland vad gäller verkställighetsarbete och gränskontrollen vid Halmstad City Airport. Lokalt kommer vi att genomföra inre utlänningskontroller och gränskontroller, bland annat i länets hamnar.

8 2.9 Polisens värdegrund Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Vi genomför vårt uppdrag professionellt och skapar förtroende genom att vara: Engagerade med ansvar och respekt. Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde. Effektiva för resultat och utveckling. Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. Tillgängliga för allmänheten och för varandra. Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande. Polisens värdegrund ska användas för att utveckla verksamheten och är vägledande i allt från övergripande inriktning och prioritering till utvecklingsåtgärder. Chefer och medarbetare ska ha regelbunden dialog om verksamheten och hur alla medverkar till att uppdraget genomförs professionellt. I dialogen bidrar alla, oavsett roll och funktion, med sin kompetens för att konkretisera förbättringsåtgärder och utvecklingsmöjligheter. De åtgärder som vidtas ska bidra till förbättrade resultat och ökat förtroende för Polisen. Polisen har nolltolerans mot kränkande yttranden och beteenden. Alla medarbetare ska känna till rutiner och riktlinjer för hur man ska hantera brister i bemötanden, attityder och beteenden. Detta gäller också när medarbetare representerar svensk polis i andra länder. Medarbetare som reser i tjänsten ska följa Polisens etiska riktlinjer vid tjänsteresa och utlandsuppdrag. 2 2.10 Polisen och likabehandling I vårt uppdrag ligger att beakta och värna de mänskliga rättigheterna. Vi ska i vårt arbete bidra till att allmänheten ges likvärdiga möjligheter till rättstrygghet och rättssäkerhet. Polisens nationella plan för likabehandling 3 är en del av styrningen i utvecklingen av Polisens verksamhet och organisation. Den kompletterar Polisens planeringsförutsättningar. Lokalt mål Vi ska i vårt verksamhetsuppdrag slå vakt om de mänskliga rättigheterna och bidra till att allmänheten ges likvärdiga möjligheter till rättstrygghet och rättssäkerhet. Under 2014 ska Polisens nationella plan för likabehandling kommuniceras och integreras i verksamheten. 2.11 Kommunikation Kommunikation ska bidra till att de övergripande målen för Polisens verksamhet uppnås. Utvecklad kommunikation stödjer medarbetarnas förmåga att utföra arbetet och nå verksamhetsmålen. Kommunikation är också ett viktigt ledningsverktyg, som ska bidra till att skapa delaktighet, engagemang och verksamhetsutveckling. Den interna kommunikationen lägger grunden för hur Hallandspolisen kommunicerar externt. Bilden av Polisen avgör vilket förtroende människor har för Polisen. Lokala mål Hallandspolisens kommunikationsplattform ska revideras senast 1 april 2014. Polisen.se är vår huvudsakliga externa informationskanal och det är viktigt att informationen hålls aktuell. Senast 1 mars 2014 ska informationen om Hallandspolisen uppdateras. Senast 1 oktober 2014 ska Hallandspolisens händelserapportering på polisen.se utvärderas. 2 3 Etiska riktlinjer vid tjänsteresa och utlandsuppdrag; HR 749-3297/10 Polisens nationella plan för likabehandling 2013-2016; HR 749 A000.216/2013

9 Under 2014 ska vi ha särskilt fokus på förändringskommunikation i samband med omorganisationen till en myndighet 2015. Chefer och arbetsledare ansvarar för löpande muntlig information till sina medarbetare, bland annat genom en stående punkt på arbetsplatsträffar, medan kommunikationsenheten svarar för att komplettera nationellt informationsmaterial med lokala budskap. Kommunikationsenheten ska även stödja chefer samt förmedla information i breda kanaler som Intrapolis. Vi ska vara fortsatt aktiva med information på Intrapolis. Varje månad ska planering och avstämning ske för att säkerställa att olika delar av verksamheten blir belysta. Värdegrund, jämställdhet, mångfald och miljö ska beaktas. Under 2014 ska vi fortsätta följa utvecklingen inom sociala medier och besluta om och i så fall hur vi ska utöka eller förändra våra aktiviteter. Vi ska under 2014 vara proaktiva genom att i media dels lyfta fram och belysa viktiga och aktuella frågor för Hallandspolisen, dels förklara och bemöta frågor då Polisens verksamhet uppmärksammas. Medarbetare som möter media i olika situationer ska vid behov erbjudas utbildning, rådgivning och stöd. Internutbildningen Möta media ska revideras senast 1 juni 2014. Hög kompetens för kriskommunikation ska finnas inom myndigheten. Kommunikationsenheten ska aktivt samverka med kommuner och regionala myndigheter, bland annat i kriskommunikationsrådet i Halland. Övergripande kommunikationsstrategi Polisens kommunikation ska vara anpassad efter målgrupp. Polisens chefer och verksamhetsansvariga ska vara aktiva genom att ta initiativ i kommunikationen, både internt och externt. Tillgänglig kommunikation präglas av att den är öppen, enkel och tydlig. Grunden för kommunikationen är mötet och samtalet. Andra kanaler kompletterar och stödjer. Genom aktiva val av kanaler, metoder och åtgärder samt vid behov samordning av flera kanaler ökar möjligheten att nå målen för kommunikationen. Polisens kommunikation ska ge en tydlig och relevant bild av Polisens uppgift, verksamhet och resultat samt värna och stärka förtroendet för Polisen. Bilden av Polisen är avgörande för förtroendet. Chefers och medarbetares kommunikationsansvar Chefer och verksamhetsansvariga har kommunikationsansvar för den egna verksamheten, både internt och externt. Chefer och arbetsledare ansvarar för kommunikationen om den pågående organisationsförändringen, och En myndighet 2015 ska vara en stående punkt på arbetsplatsträffar. Alla anställda ansvarar för att hålla sig själva informerade i frågor som rör den egna arbetssituationen. Alla har också ett ansvarar för att förmedla arbetsrelaterad information till andra anställda, samt för att kommunicera med dem som söker eller kommer i kontakt med Polisen. Intrapolis och polisen.se/halland Polisens gemensamma intranät Intrapolis är ett nav i den indirekta kommunikationen och kompletterar chefers och verksamhetsansvarigas muntliga dialog. Information om verksamhet, förmåga och resultat ska löpande publiceras med syfte att Intrapolis fungerar som ett arbetsredskap som stödjer de anställda i arbetet. Polisen.se/halland kompletterar den nationella informationen med Hallandspolisens verksamhet, förmåga och resultat samt underlättar kontakten med Polisen. När så krävs ska webbsidan även innehålla kriskommunikation.

10 3 Intern styrning och kontroll Den riskanalys enligt förordningen (SFS 2007:603) om intern styrning och kontroll som Hallandspolisen har gjort enligt Rikspolisstyrelsens riktlinjer är, tillsammans med Polisens planeringsförutsättningar för 2014, ett viktigt underlag för den interna planeringen. Med utgångspunkt i den självutvärdering som genomfördes i september 2013 med bred representation har ledningen gjort en fördjupad riskanalys. Ingen av de identifierade riskerna har fått riskvärde 12-16 (rött), däremot finns två risker med riskvärde 9 som enligt riskmatrisen också betraktas som höga risker (rött): q Fungerar PKC organisatoriskt och verksamhetsmässigt? q Är bemanningen med förundersökningsledare och operatörer rätt dimensionerad vid PKC? Vi konstaterar att Hallandspolisens PKC-verksamhet fungerar bra och bedrivs med fokus på det nationella uppdraget. De nationella servicemålen nås dock inte. Verksamheten är nationellt sett underbemannad på grund av att tillräckliga resurser inte har omfördelats till de sju PKCmyndigheterna. För att bemanningen ska kunna anses vara rätt dimensionerad krävs enligt nationella beräkningar väsentligt mer resurser. Detta är dock en nationell fråga. Med nuvarande anslagstilldelning och krav på en ekonomi i balans finns inte ekonomiska förutsättningar för att utöka bemanningen. Det finns ett antal frågor i riskanalysen med riskvärde 3-8 som enligt riskmatrisen är gula. Flera av dessa är redan omhändertagna genom tidigare beslutade åtgärder. Några frågor har resulterat i planerade åtgärder som har lagts in i respektive avsnitt i verksamhetsplanen eller som tas om hand i ansvarig enhets handlingsplan för 2014. Lokala mål Riskanalys 2014 enligt förordningen (SFS 2007:603) om intern styrning och kontroll ska vara genomförd och klar senast 31 oktober 2014 (om inte andra direktiv ges av Rikspolisstyrelsen inför 2015). Riskanalysen ska resultera i en uppdaterad plan för kontrollåtgärder för de risker som bedöms som väsentliga. Plan för kontrollåtgärder samt bedömning av intern styrning och kontroll efter 2013 års riskanalys ska skickas till Rikspolisstyrelsen senast 21 januari 2014. Verksamhetens resultat i förhållande till målen ska som tidigare synliggöras för alla inom myndigheten genom att uppföljningsdokumenten läggs ut på Intrapolis månadsvis tillsammans med sammanfattande resultatkommentarer. För att stärka resultatkulturen ska chefer kommunicera uppdraget och målen till medarbetare på samtliga nivåer samt ge återkoppling om resultatutvecklingen totalt vid arbetsplatsträffar eller motsvarande, samt individuellt i samband med utvecklingssamtal och individuella uppföljningssamtal. Vi ska bedriva internkontroll enligt den plan som fastställs för 2014. Utöver den planlagda internkontrollen ska särskild internkontroll ske vid behov och efter särskilt beslut. Kvalitetssäkringen av tidredovisningen ska under 2014 fortsätta med inriktning på samlingskoder som används i systemet Cops (Centralt operativt planeringssystem) och med målet att avstämning ska ske minst två gånger under 2014. Uppdraget har lagts på en särskild grupp som leds av chefen för operativt stöd. Samverkansöverenskommelserna med kommunerna ska följas upp under 2014. Ansvaret för detta ligger på respektive närpolischef.

11 4 Ekonomi All verksamhet inom Polisen ska bedrivas effektivt. Ett av de fyra verksamhetskraven i polisförordningen (SFS 1998:558) är att vi ska hushålla väl med statens medel. Det innebär bland annat att verksamheten ska bedrivas inom ramen för tillgängliga medel och att alla möjligheter till att effektivisera verksamheten ska prövas och genomföras. Syftet är primärt att frigöra resurser till kärnverksamheten så att Polisens verksamhetsresultat kan förbättras. Alla möjligheter till ytterligare rationaliseringar måste därför tas tillvara och krav på fortsatt återhållsamhet gäller även för 2014. Med hänsyn till att Hallandspolisen är en av tolv polismyndigheter som enligt fördelningsmodellen ska minska resursmässigt gäller de riktlinjer som Rikspolisstyrelsen angivit, det vill säga restriktivitet vid återbesättning av tjänster och externrekrytering av endast nyckelkompetenser. Lokala mål Ekonomiska prognoser ska tas fram kvartalsvis enligt Rikspolisstyrelsens anvisningar. Uppföljningen ska som tidigare ske månadsvis med rapportering av det ekonomiska läget till polisstyrelsen vid varje styrelsesammanträde. Vi ska under första kvartalet inventera vilka nya chefer och andra nyckelpersoner som behöver utbildas i ekonomistyrning. Utifrån identifierat behov ska intern utbildning i ekonomistyrning genomföras senast juni 2014. Samtliga budgetansvariga chefer ska erbjudas personligt möte med sin kontaktperson minst en gång per år utifrån det individuella behovet. Fokus ska ligga på budgetering, budgetuppföljning, framtagande av prognoser och andra ekonomifrågor. Den strategiska lokalförsörjningsplanen ska vid behov uppdateras och skickas till Rikspolisstyrelsen efter det att verksamhetsplanen för 2014 har fastställts. 5 Kompetensförsörjning sk kompetensförsörjning innebär att det finns en strategi för hur verksamheten ska försörjas med den kompetens som krävs för att kunna utföra uppdragen och nå verksamhetsmålen. Kompetensförsörjning handlar om att attrahera och rekrytera rätt kompetens för arbetsuppgifterna. Det handlar också om att låta medarbetare utvecklas utifrån verksamhetens behov samt att kunna växla kompetens hos medarbetare vars arbetsuppgifter förändras på sikt. Lokala mål Under 2014 ska utvecklingsarbetet inom kompetensförsörjningsområdet inriktas på att stödja Genomförandekommitténs intentioner och förberedelser inför övergången till en ny myndighet 2015. Under 2014 ska chefs- och medarbetarskapet stödjas mot den förändring som Genomförandekommittén för den nya Polismyndigheten önskar. Det ska bland annat ske genom arbetsledardagar vid fyra tillfällen under 2014. Polissamordningen 2015 ska också vara en stående punkt vid ledningsmöten och arbetsplatsträffar. Varje chef ska under 2014 genomföra minst sex arbetsplatsträffar under året i syfte att utveckla verksamheten med utgångspunkt i värdegrunden och samverkansavtalet, minst ett utvecklingssamtal per medarbetare senast den 30 mars där en av utgångspunkterna är medarbetarpolicyn samt lönesamtal/lönesättande samtal med samtliga medarbetare i anslutning till ny lönerevision med utgångspunkt i lönepolicy och lönekriterier. Inför lönesamtal/lönesättande samtal 2014 ska lönekriterierna stödjas av beteendeankare förklaringar och exempel som tas fram för att stödja och underlätta lönesamtalen och de lönesättande samtalen för såväl chefer som medarbetare.

12 Kvaliteten på utvecklingssamtalen och arbetsplatsträffarna ska följas upp med en kvalitativ studie under maj 2014 i form av en enkät till ett urval anställda. Hallandspolisen ska påbörja omställningen till ett mer aktivt ansvarstagande för medarbetarens egen utveckling. Detta kommer att ske genom följande åtgärder: Vi ska fortsätta utveckla den taktiska konflikthanteringen genom ett reflekterat lärande med inriktningen att vi ska vara en lärande organisation. Förutsättningarna för att delta i POLKON-projektet (Utveckling av utbildning i polisiär konflikthantering) ska undersökas under 2014. Medarbetare ska själva aktivt ta ett eget ansvar för sin egen utveckling och fundera över sin utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalen. Chefs- och ledarskapet ska fortsätta utvecklas, bland annat genom följande åtgärder: Introduktionen av nya chefer eller chefer som byter tjänst ska utvecklas och tydliggöras, klart senast 30 juni 2014. Ny plan för mentorskapet ska tas fram. Utbildning i förändringsledning och förändringskommunikation enligt den plan som tagits fram hösten 2013. HR-enheten, rättsenheten och kommunikationsenheten ska tillsammans ta fram ett diskussionsunderlag kring sociala medier som kan användas vid arbetsplatsträffar. Den övergripande analysen av 2013 års medarbetarenkät ska presenteras senast 31 januari 2014. De framtagna förslagen i Vilja vara polis i yttre tjänst ska omhändertas i enlighet med den prioriteringsordning som beslutas. Planerade åtgärder 2014 med koppling till den kompletterade strategiska kompetensförsörjningen: Prioritering av ingripandeverksamheten. Stor restriktivitet vid internrekryteringar samt krav på behovs- och konsekvensanalyser inför beslut om såväl internrekryteringar som eventuella externrekryteringar. Översyn av utbildningsplaneringen 2014. Samverkan både inom myndigheten och i den kommande regionen. Förutom de mål som redovisas ovan ska arbetet med kompetensförsörjning ha följande inriktning: Kompetensförsörjningen ska präglas av transparens och spårbarhet med tydligt specificerade kompetenskrav för bästa förutsättningar till rätt kompetens på rätt plats. Medarbetare med rätt kompetens ska ha likvärdiga möjligheter till utveckling. Lönebildningen ska baseras på individuell lönesättning och stödja verksamhetens mål. Vi ska ha en god arbetsplats för alla oavsett kön, etnicitet, ålder, sexuell läggning och utbildningsbakgrund. Internationellt arbete ska uppmuntras och erfarenheter av detta tas tillvara.

13 6 Nationella mål för brottsbekämpningen 6.1 Våldsbrottslighet Vi ska förbättra vår förmåga att förebygga och beivra brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. Vi ska ha en hög närvaro på platser och tider där risken för våldsbrott är stor. Nationellt övergripande mål Våldsbrottsligheten ska minska. 6.1.1 Våld i offentlig miljö Det brottsförebyggande arbetet mot våld i offentlig miljö har väsentligt förbättrats de senaste åren genom en medveten långsiktig strategi där en av de viktigaste framgångsfaktorerna är samverkan med kommuner och krögare. Antalet anmälda brott som avser våld i offentlig miljö ökade under perioden 2005 2008 stadigt år för år i Hallands län, för att därefter minska från och med 2009. Utfallet för 2010 blev 1044 anmälda brott, 951 under 2011 och 846 anmälda brott 2012. Utfallet till och med oktober 2013 är på ungefär samma nivå som 2012. Det finns ett stort samhällsvärde i att fortsatt aktivt bekämpa våldet i den offentliga miljön. Lokalt riktvärde Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus (exklusive anmälningar där brottsoffret är 0-14 år) ska vara minst 28,5 procent vid utgången av 2014. Utfall 2013 = 25,7 procent (jan-okt, 5:e plats i riket, riket i snitt 20,2 procent) Utfall 2012 = 25,7 procent Utfall 2011 = 29,0 procent Hallandspolisens arbete med våld i offentlig miljö ska ha följande inriktning: Processledarna för det brottsförebyggande arbetet och för utredning och lagföring ska kvalitetssäkra och aktivt driva arbetet att utveckla metoderna ytterligare. Brottsligheten ska förebyggas genom att vår verksamhet är planlagd, underrättelsestyrd och kunskapsbaserad. Kunskapen ska grunda sig på dels kriminalunderrättelser om de förhållanden som orsakar brott, otrygghet och ordningsstörningar, dels vilka metoder som kan anses ha bäst effekt utifrån aktuell problembild. Den planerade verksamheten och insatserna när det gäller brottsförebyggande verksamhet och utredning och lagföring ska dokumenteras, följas upp och utvärderas i verktyget Pum-A. Vi ska ha en arbetstidsförläggning som utgår från verksamhetens behov. Vi ska i hög grad vara synliga och närvarande på tider och platser där våld vanligtvis sker. Samverkan med andra aktörer är en framgångsfaktor för att minska våldsbrotten i offentlig miljö. Speciellt viktig är samverkan med kommunerna. Samarbetet ska grundas på en överenskommen problembild som utgår från brott och brottsmönster. Eftersom en stor del av våldsbrottsligheten sker i anslutning till krogmiljön är samverkan med kommunernas alkoholhandläggare, krögare och ordningsvakter särskilt viktig. Krogtillsyn ska ske både enligt dold och öppen modell där uniformerad polis är ett naturligt inslag i krogmiljön. Tidigt och aktivt ingripande mot ordningsstörningar ska ske. Den lagstiftning som finns ska användas för att förhindra och försvåra möjligheterna till överkonsumtion av alkohol. Att brottsoffer får ett bra bemötande och möjlighet till stöd och hjälp bidrar i väsentlig del till att öka andelen redovisade ärenden genom att brottsoffren kan lämna betydelsefull information i det egna ärendet.

14 Metoderna i Polisens nationella utredningskoncept (PNU) ska tillämpas: tydlig, stödjande och effektiv initial förundersökningsledning, initiala utredningsåtgärder direkt på plats, bland annat genom att säkra spår och genomföra förhör med målsägande, misstänkt, vittnen och andra. Brotten ska redovisas till åklagare snarast möjligt utan liggtider. Samverkan med rättsläkare ska utvecklas för att vi ska bli bättre på att dokumentera skador. För att undvika att ärenden blir liggande outredda ska kontinuerlig uppföljning av dessa ärenden ske. Ansvaret för detta ligger på utredningscheferna. Särskild uppföljning sker genom processledaren för utredning och lagföring och verksamhetscontrollern. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot de utredningar som har sitt ursprung i anmälan under sommarhalvåret så att dessa kan slutredovisas omedelbart därefter. Där så är möjligt ska samverkan ske med nattvandrare och volontärer som utbildats av polis. 6.1.2 Brott i nära relationer Vi ska fortsätta att utveckla vårt arbete mot brott i nära relationer. Stödet till dem som drabbas ska förbättras och utredningsarbetet utvecklas. Vi ska även klara upp fler brott som gäller grov kvinnofridskränkning samt vålds- och sexualbrott mot kvinnor och barn. I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer framhålls att det är grundläggande att människor som utsätts för brott vågar polisanmäla och fullfölja sin anmälan. Vidare påtalas vikten av att rättskedjan särskilt polis och åklagare fungerar effektivt så att brott utreds och lagförs skyndsamt. Lokala mål och riktvärden Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande brott i nära relationer ska vara minst 28,5 procent vid utgången av 2014. Utfall 2013 = 27,6 procent (jan-okt, 3:e plats i riket, riket i snitt 21,3 procent) Utfall 2012 = 26,0 procent (4:e plats i riket, riket i snitt 21,4 procent) Utfall 2011 = 28,4 procent (3:e plats i riket, riket i snitt 23,2 procent) Strukturerade riskanalyser ska upprättas vid samtliga brott som gäller grov misshandel inomhus mot kvinna/man över 18 år i nära relation, grov kvinnofridskränkning och olaga förföljelse. 4 Dessutom ska det vid andra våldsbrott prövas om en strukturerad riskanalys ska upprättas enligt Riktlinjer för polisiära riskanalyser vid våld på individnivå 5. Ärenden som avser våld och övergrepp mot kvinnor och barn ska redovisas senast 90 dagar efter det att skäligen misstänkt har registrerats. För att barn som lever med våld i familjen ska få stöd och möjlighet till brottsskadeersättning ska de rutiner som tagits fram följas. De omfattande utbildningsinsatser som har genomförts under de senaste åren ska fortsätta med målet hög bas- och specialistkompetens när det gäller brott i nära relationer. All personal som utreder brott i nära relationer ska genomgå grundutbildning samt kontinuerlig fortbildning i Rikspolisstyrelsens regi. Hallandspolisens arbete med brott i nära relationer ska ha följande inriktning: De i forskningen identifierade framgångsfaktorerna för att utreda och lagföra relationsbrott ska genomsyra arbetet, det vill säga vi ska säkerställa: att det finns vittnen som på något sätt styrker brottsoffrets berättelser, att målsäganden deltar i utredningen, att skador dokumenteras samt att den misstänkte medger brottet åtminstone till viss del. 4 5 Brottskod 9353, 9355, 0412, 0424, 0425, 0442, 0443 Dnr PoA-400-1222/09

15 Hallandspolisen ska arbeta för att öka anmälningsbenägenheten och minska mörkertalet för brott i nära relationer. Underrättelseinformation ska utnyttjas aktivt. Ett utvecklat lokalt personsäkerhetsarbete och kvalificerad brottsofferkompetens är viktiga förutsättningar för att bekämpa brott i nära relationer. Hot- och riskbedömningar vid brott i nära relationer och vid hedersrelaterade brott ska genomföras. Utredarna för brott i nära relationer erbjuds kompetensutveckling även genom att under viss tid få arbeta på myndighetens specialistrotel för utredning av sexualbrott och barnmisshandel i nära relationer. Samverkan med åklagare, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt möjlighet till stöd och skydd är viktiga förutsättningar för framgång i dessa ärenden. För att förbättra utredningarnas kvalitet ska den yttre personalen ha utredningskompetens och vidta korrekta initiala utredningsåtgärder, bevissäkring samt dokumentation med videokamera i så nära anslutning till brottet som möjligt. Såväl utredare som poliser i yttre tjänst ska så långt som möjligt använda sig av videokamera vid brott i nära relationer. Brottsoffer och gärningsmän ska undersökas av rättsläkare i större omfattning. De lagstadgade tidsfristerna för ärenden som avser brott mot barn ska hållas. De särskilt utsedda utredarna för brott i nära relationer ska i huvudsak utreda de ärenden där brottskoderna för denna grupp ingår. Processledaren ska delta i sammankomster tillsammans med brottsoffersamordnare och brottsofferfunktionen för att utveckla det brottförebyggande arbetet i ärenden som avser brott i nära relationer. Processledaren för brott i nära relationer ska fortsätta att aktivt driva frågorna framåt för att nå ökad kvalitet. 6.1.3 Grova våldsbrott Årligen inträffar cirka 100 fall av dödligt våld i Sverige. Dessa händelser är ofta mycket uppmärksammade, och utöver att brotten klaras upp bidrar ett kompetent, effektivt och förtroendeingivande arbete till att stärka Polisens förtroende hos allmänheten. Nationellt mål Polisen ska förbättra och utveckla handläggningen av grova våldsbrott. Detta ska ske i samråd med Åklagarmyndigheten. Hallandspolisens arbete med grova våldsbrott ska ha följande inriktning: Arbetet med grova våldsbrott ska bedrivas i enlighet med Polisens nationella metodstöd för utredning av grova våldsbrott (PUG) samt utifrån den lokala handlingsplanen och aktuell tjänsteföreskrift. Vi ska arbeta i enlighet med upprättat samverkansavtal med Polismyndigheten i Västra Götaland. Den lokala insatsplaneringen säkerställer att det finns utpekade personer för nyckelbefattningar i PUG-organisationen, fastställda larmrutiner samt förberedda lokaler och utrustning. Planerad övningsverksamhet och fortbildning ska genomföras för att bibehålla en hög förmåga över tid. Genomförda utredningar ska följas upp för att vi ska ta tillvara erfarenheter. 6.2 Mängdbrott Många människor drabbas av tillgreppsbrott, bedrägerier och skadegörelse, men för få gärningsmän lagförs. Brotten är integritetskränkande och upprepad utsatthet är vanlig. Genom att använda våra utredningsmetoder bättre ska vi klara upp fler mängdbrott. Särskild uppmärksamhet ska riktas

16 mot inbrott i bostad. Vi behöver också utveckla förmågan att förebygga brott så att vi hela tiden har fokus på hur vi tillsammans med andra aktörer kan motverka eller förhindra att de brott som inträffar sker igen. Med mängdbrott avses sådana brott som ingår i en förundersökning som leds av polismyndighet. Mängdbrottslighet utgörs typiskt sett av brott med stor påverkan i vardagen för de brottsoffer som drabbas. Brotten begås i stor utsträckning av livsstilskriminella och skapar ofta stor otrygghet i lokalsamhället. Den satsning mot livsstilskriminellas brottslighet som inleddes i början av 2012 och som har vidareutvecklats under 2013 ska fortsätta under 2014 som en del i linjeverksamheten. Arbetet är viktigt och bidrar såväl till att antalet anmälda brott minskar som att fler mängdbrott klaras upp. Under 2014 ska verksamheten mot de livsstilskriminellas brottslighet organiseras och bedrivas med hänsyn till att Polismyndigheten i Hallands län från och med 1 januari 2014 är sakkunnigmyndighet inom Polisen. Hösten 2013 inrättades en särskild utrednings- och beredningsgrupp med uppgift att både förebygga och utreda bedrägeribrott. Satsningen fortsätter 2014 och är viktig med hänsyn till det växande antalet anmälda bedrägeribrott, såväl it-relaterade som andra typer av bedrägeribrott. Det är angeläget för den enskildes rättstrygghet att vi hanterar mängdbrotten effektivt med fortsatt höga rättssäkerhetskrav. Genom ökad effektivitet och förbättrad samverkan ska fler brott klaras upp och de totala handläggningstiderna minska. Utredningsarbetet ska i största möjliga utsträckning genomföras i anslutning till att brottet har inträffat och beslut om ärendets fortsatta handläggning ska fattas skyndsamt. Antalet överlämningar av ärenden ska minska. En del av mängdbrottsligheten, särskilt tillgreppsbrott och bedrägeribrott, begås av kriminella grupper från andra länder. Den brottsligheten är ofta av seriekaraktär och omfattar flera länder. En effektiv bekämpning av denna brottslighet förutsätter därför att kriminalunderrättelseverksamheten och brottssamordningen rutinmässigt involverar de länder som berörs. Vi ska utveckla förmågan till operativ samverkan med polis i andra länder. Det är speciellt viktigt att vi utnyttjar de nordiska sambandsmännen och andra polisiära samverkansstrukturer. Nationellt övergripande mål Fler mängdbrott ska förebyggas och klaras upp. 6.2.1 Inbrottsstöld i bostad Antalet anmälda inbrottsstölder i bostad minskade med 8 procent (-105) 2012 jämfört med 2011. Inbrott i villa/radhus och lägenhetsinbrott minskade med sammanlagt med 15 procent (-110 brott). Räknat per 100 000 invånare har Halland det åttonde högsta antalet anmälda inbrottsstölder i bostad, vilket visar på en positiv utveckling med hänsyn till att Halland 2011 hade det sjätte högsta inflödet av landets 21 län. Under hösten 2012 genomfördes särskilda insatser för att motverka ökningen av antalet inbrottsstölder i bostad som normalt sker de sista månaderna på året. Insatserna har varit framgångsrika och tillsammans med arbetet mot livsstilskriminellas brottslighet har de lagt grunden för ett minskat antal brott. Utfallet för 2013 till och med oktober pekar på en minskning av antalet inbrott i bostad jämfört med 2012. Lokalt riktvärde Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande inbrottsstöld i bostad (exklusive i källare och på vind) ska vara minst 5,5 procent vid utgången av 2014. Utfall 2013 = Utfall 2012 = Utfall 2011 = 6,1 procent (jan-okt, 13:e plats i riket, riket i snitt 5,5 procent) 7,8 procent 4,7 procent

17 Hallandspolisens arbete med att minska brottsligheten och öka lagföringen för inbrottsstöld i bostad ska ha följande inriktning: Samverkan ska ske med externa samverkanspartners, exempelvis de lokala brottsförebyggande råden eller motsvarande. Vi ska fortsätta utveckla grannsamverkan, såväl i villaområden som i flerbostadshus. Arbetet mot livsstilskriminellas brottslighet ska fortsätta och den nationellt framtagna Vägledningen ska utgöra grunden för arbetet. Brottssamordningsfunktionen ska samverka både internt och externt med andra myndigheter. Samverkan ska ske mellan brottssamordningsfunktionen, underrättelseroteln och tekniska roteln när det gäller att säkra spår där forensisk analys krävs. Alla poliser, civila utredare och speciellt förundersökningsledare ska alltid beakta möjligheten att dna-topsa skäligen misstänkta personer. Återkoppling av trender, modus och dna-träffar ska ges till medarbetare i yttre tjänst, bland annat för att öka motivationen att använda dna-topsning. Lokala brottsplatsundersökare (Lokus) ska i hög grad ha arbetstider som är anpassade utifrån verksamhetens behov, det vill säga när brotten begås. Ökat antal säkrade spår ska genom forensisk analys leda till att fler personer lagförs. Brottsplatsundersökningar vid inbrott i bostad eller annan lokal där betydande värden förvaras ska alltid genomföras av antingen lokal brottsplatsundersökare eller kriminaltekniker. Om detta inte är möjligt gäller anvisningarna i aktuell avdelningsföreskrift. Spårsökning med hjälp av hund ska användas i så stor utsträckning som möjligt. Vi ska återkoppla till målsäganden för att säkerställa godsuppgifter och till exempel begära e-postadress för smidig kontakt i det fortsatta utredningsarbetet. Förundersökningsledare ska efter initial granskning av anmälan och övriga upprättade handlingar återkoppla till berörda medarbetare. I samband med anmälningsupptagning vid inbrott i bostad ska den standardiserade anmälningsblanketten (SAB) användas för att möjliggöra databehandling av bland annat tillvägagångssätt. 6.2.2 Sakkunnigmyndighet för arbetet mot livsstilskriminellas brottslighet Polismyndigheten i Hallands län är från och med den 1 januari 2014 sakkunnigmyndighet för arbetet mot livsstilskriminellas brottslighet. Verksamheten ska organiseras och planeras med inriktning på följande uppgifter som ingår i ansvaret för Hallandspolisen som sakkunnigmyndighet: Den framtagna nationella vägledningen för åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet samt handledningen för framtagandet av fokuslista ska fortsatt förankras, utvecklas och användas i alla polismyndigheter. Hallandspolisen ska ansvara för och leda en arbetsgrupp med representation från varje region. Gruppen ska träffas två gånger om året och ska fungera som referensgrupp för den fortsatta utvecklingen av metoder för att arbeta mot livsstilskriminellas brottslighet. Nationellt samverkansforum ska etableras med andra myndigheter som arbetar med livsstilskriminella, exempelvis Kriminalvården och sociala myndigheter. Hallandspolisen ska ansvara för fortsatt uppföljning av arbetet mot livsstilskriminella, efter att ha fastställt vilka uppgifter och i vilken omfattning dessa ska inrapporteras. Återrapportering till den nationella operativa ledningsgruppen (NOLG) ska ske en gång per halvår. Nationellt direktiv gällande livsstilskriminella ska upprättas i Pum-A.

18 6.3 Organiserad brottslighet Grov organiserad brottslighet drabbar många människor och företag. Det förekommer också att grova brottslingar försöker störa den rättsliga processen. Vi ska göra det allt svårare att bedriva grov brottslighet i Sverige. Insatserna ska ske på bred front och i samverkan med andra myndigheter. Grov organiserad och systemhotande brottslighet påverkar i någon form stora delar av samhället, dess medborgare, myndigheter, organisationer och näringsliv. Brottsligheten är multikriminell och omfattar hela spektrumet från organiserade seriebrott, väpnade rån, grova våldsbrott och olika former av gränsöverskridande brottslighet till omfattande ekonomisk brottslighet. Delar av denna brottslighet är systemhotande och samhällsfarlig. Narkotika utgör en viktig inkomstkälla som bidrar till att den grova organiserade brottsligheten kan utvecklas. Ekonomisk vinning utgör den starkaste drivkraften bakom grov organiserad brottslighet. Det är därför av stor vikt att vi i samarbete med andra myndigheter utvecklar arbetet med att återta brottsvinster. Förverkande av brottsvinster ska vara en väl etablerad del av all brottsbekämpning, från underrättelsearbete till åtal. Grov organiserad brottslighet berör all polisverksamhet. Utvecklingen i Halland överensstämmer i stort med den nationella utvecklingen. De största problemen är rekrytering till kriminella grupperingar och gäng, samt en ökad konkurrens och trängsel på länets kriminella arena med en ökad konfliktrisk. Tillgång till vapen kan leda till upptrappning med utdragna konflikter mellan olika kriminella nätverk. Särskilt allvarlig är även den systemhotande verksamheten där personer i olika myndigheter och inom rättsprocessen utsätts för påtryckningar och där hot blir allt vanligare. Inriktningen ska ske i enlighet med de rekommendationer som lämnats gällande grov organiserad brottslighet. Nationellt mål Polisen ska bidra till att försämra förutsättningarna för att bedriva såväl organiserad brottslighet som grov organiserad och systemhotande brottslighet. Hallandspolisens arbete mot den grova organiserade och systemhotande brottsligheten ska ha följande inriktning: Arbetet inriktas mot att uppdaga, försvåra för och lagföra personer och nätverk som bedriver grov organiserad brottslighet. Arbetet sker i nära samarbete med samverkansområdet. Nyrekrytering till kriminella nätverk ska försvåras. Samarbetet med kommunerna (samhällsråd) och de myndigheter som ingår i det regionala underrättelsecentret (RUC) ska utvecklas. Kriminalunderrättelsetjänsten ska fortsätta utvecklas för att säkerställa lägesbeskrivningar och beslutsunderlag samt inriktas mot särskilt utpekade personer och organisationer. Vi ska i samarbetet inom samverkansområdet bedriva en professionell informatörshantering som tillgodoser underrättelsebehov inom såväl den brottsförebyggande som den utredande verksamheten. Bevispersoner ska erhålla stöd och skydd så att rättsprocessen kan säkras. Arbetet med närvaro och spaning på internet och i sociala medier ska utvecklas. Arbetet med återtagande av brottsvinster ska prioriteras. Vi ska ha fokus på att minska de kriminellas tillgång till vapen. Arbetet mot människohandel och köp av sexuella tjänster ska utvecklas ytterligare. 6.4 Ungdomars brottslighet Tidiga och tydliga insatser mot ungdomars brottslighet motverkar allvarlig kriminalitet i framtiden. Vi ska utreda ungdomsbrott snabbare och vi ska utveckla vår förmåga att identifiera ungdomar