Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015

Relevanta dokument
Värme, kyla och väder. Åk

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Meteorologi. Läran om vädret

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Alice och världens väder

Cumulus humilis. Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis.

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Fakta om klimatförändringar

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Fakta om klimatförändringar

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Konsten att spå väder

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Min bok om hållbar utveckling

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

År 4ab, VT Ett häfte om. Väder. Av: Patrik Mars. Patrik Mars, Byskolan, Södra Sandby

Allt kallare ju högre vi kommer

METEOROLOGI. Innehåll

Klimat, vad är det egentligen?

Klimatet i Skandinavien

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om Rymden. Börja läsa

Atmosfäriska systemet, väder

UR-val svenska som andraspråk

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Vad är vatten? Ytspänning

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Fysik (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 / p(h) = p 0 e mgh

Fysik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fjadermoln, Cirrus (Ci)

Illustration Saga Fortier och Norah Bates

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Maria Österlund. I luften. Mattecirkeln Tid 1

Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

Omtentamen Meteorologi sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

Liv och miljö Lärarmaterial

JAG, MINA VAL OCH MILJÖN

METEOROLOGI! Grunder för segelflygare

Om åska. Om åska. Ett åskmoln bildas av varm och fuktig luft som uppstår

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

KLIMA TSMAR T SKOLA KLIMATSMART SKOLA

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Kan hagel bli hur stora som helst?

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?

OMGIVNINGSLÄRA. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

Läxa till torsdag v. 48

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

DE FYRA ELEMENTEN UPPGIFTSMATERIAL

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Flervalsfrågor

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid i Sol 2000 eller i Focus

Blixten och hans Vänner - kapitel 1

1. Vad är naturkunskap?

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Vägväderprognoser för vinterväghållare. Claes Kempe Meteorolog SMHI

Ämnen runt omkring oss åk 6

Klimat och hållbar utveckling 7A

Min bok om Rymden. Börja läsa

Tid (s)

Min bok om Rymden. Börja läsa

Sortera på olika sätt

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Vatten och luft. Åk

Sårbara platser. Sårbara platser

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

Övning Fyll i. Övning Fundera på. Övning Hitta felen Hitta 7 fel i texten. 1 VAD ÄR NO?

ELEKTRICITET.

Kapitel 3. Standardatmosfären

VATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Växthuseffekten och klimatförändringar

Förnybara energikällor:

Diesel eller Bensin? Av: Carl-Henrik Laulaja 9A


Min bok om Rymden. Börja läsa

En elevs skriftliga redovisning

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd

Institutet för rymdfysik Kiruna

Transkript:

Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015

Väderprognoser! Väderprognos är en bedömning av hur framtidens väder kommer att bli antagligen de närmaste dagarna eller under en längre period. Man samlar först in information om hur vädret är just nu. Tillexempel luftuttryck,vindriktning och temperatur. Det görs med hjälp av väderstationer, radiostationer och flygplan och dessutom andvänder man satellitbilder och raderbilder. Sedan gör man en prognos där man kan andvända olika metoder. Det här är vädret idag! Om man har sätt på Nyheterna och efter det är det väder dom kan säga på Torsdag så kommer det blir soligt.

Källförteckning Google - NE.se Av Maja och Matilda.

Moln Moln kan bildas på olika sätt. På sommarhalvåret alltså vår och sommar bildas ofta moln som kallas stackmoln och bymoln. Stackmoln bildas ofta när marken värms av solen mer än luften. Stackmoln kan även kallas vackert-vädersmoln. Stackmoln Moln består utav! Moln består utav vattendroppar. Om det är tillräckligt kallt fryser vattendropparna i molnen till iskristaller som håller sig svävande uppe i luften. Om det blir iskristaller börjar det snöa. Varm front betyder När den varma luften tränger bort den kalla luften kallas det varm front.

Typer av moln Bymoln Fjädermoln är oftast hel vita och tunna. När en varmfront är på väg kan dom synas på stora mängder på himlen och bli tjockare mot horisonten. Dimmoln tillhör dem låga molnen uppe i himlen.

Valkmoln brukar finnas ganska lågt ner i himlen och finns ofta i Sverige. Böljemoln ligger ofta i medelhöjd uppe i luften. Makrillmoln är moln som ligger väldigt högt uppe i atmosfären.

Källförteckning! Ne.se Smhi.se Koll på No biologi fysik och teknik ( boken)

Moln! av ingrid och simon! Allamolnbeståravsammasmådroppar.Man kanseattmolnharsammafärger.mennärmoln äriskuggasåserdomgråaut. Solen värmeruppvattnetihavochsjöar. Vattnetavdunstarnärdetvärmsupp. Vattenånganstigerochföljermedvindarna.Det bildasmolndå.molnärsmåvattendropparsom ärsålättaatthållaisigsvävande.dethär ärallatypmoln stackmoln,bymoln,dimmoln,fjädermoln,sjömoln,ski ktmoln,regnmoln. Stackmolnsermanigenfördomärvälldigt bulligapåkanternaochöersidan.stackmolnär faktistoftavit.bymolnbetyderoftakraftiga rengskurar.dimmolnbetyderattdetärdimma ellerduggrengn.fjädermolnsertyputsomvita fjädrariblandkandomhakrokarpåenaänden. Sjömolnärsvårtatthittaeftersomdomärså tunnamendomgörsåattsolenintelyserlika starkt.skitmolnbetyderattdetblirendag meddåligtväder.rengnmolnärtjockt,grått ochoftaganskastort.

65%avjordenärtäcktavmolnoch35%av solen. Molnkanocksåbeståaviskristallersomär frystavattendroppar.detärdådetsnöareller haglariställetförattregna. Molnkanseväldigtolikautberoendepåatt tempraturenärolikaochhurvindarnablåser. Källförteckning ne.se No bok och lite hjälp av Laila! www.smhi.se

Nederbörd Nederbörd är det som kommer ner från molnen t.e.x regn,hagel och snö. Nederbörd Kan bli om små vattendroppar möter med iskristaller och slår ihop och blir snöflingor. Sen när dom blir tjocka nog så att dom kan falla ner från himlen så kan man säga att dom hoppar ifrån molnet. Där molnet är så kan vattendropparna frysa till is om det är kallt där och när dom kommer ner blir dom regn för att då blir det varmt där nere. snö är frysta vattendroppar som faller ner på jorden. Alltså ibland är det kallt i luften och på jorden. Så om vattendropparna ska falla ner så kan dom fortfarande vara fryst för det är så kallt på jorden och det kallas snö. Om man får en snöflinga på handen så smälter den för att vi har så varm kroppsvärme.

Hagel är nästan samma sak som snö. Fast innan dom hinner falla ner så formas dom i molnet till hårda klumpar. Sen är haglet redo att fara ner på jorden. det här är hagel Det finns olika typer av nederbörd. En av dom är att när snö faller ner från luften vid minus grader är det snö vid marken. Om snödropparna faller ner när det är plus grader kan dom bli till vattendroppar och det börjar regna. Det är två sätt att det kan komma nederbördar.

1 källförtäckning! WWW.NE.SE SMHI.Se. Koll på No. Av Liv och Casper 1 < http://www.hurvarvadret.se/assets/timeline card precipitation e5f01fe08e3f8b11ded6cfeb40a2747f.png >

Vindar Så här bildas vindar. Solen värmer upp marken och luften. När luften blir varm blir den större och tar större plats än när den är kall. Varm luft är lättare än kall luft. Den varma och lättare luften stiger uppåt. Genast sugs det in ny luft från sidorna och den fyller igen efter den varma luften. Det är då det börjar blåsa. Vind är alltså när luften rör på sig. En vind kan röra sig åt alla olika håll uppåt, åt sidan eller i virvlar. I Sverige är den vanligaste vindriktningen västlig. Det betyder att vinden blåser från väst till öst. Vindstyrka är ett mått på hur vinden påverkar naturen. Man bedömer styrkan efter en viss skala. Använder man Beaufortskalan innebär till exempel vindstyrka 10 att det blåser storm. Vindhastighet innebär däremot att man mäter vindens hastighet exakt i meter per sekund. Nära markytan mäts den med vindmätare, oftast 10 m över marken. Vindhastigheten ges i m/s, km/h eller knop

Av Lova och Emil Källförteckning: 1. www.ne.se 2. www.smhi.se 3. Boken Koll på NO

Väderprognos Av Ida P och Noel Meteorologer kallas de som studerar Luften, Atmosfären och olika väder. Meteorologer kan arbeta med att ta reda på hur vädret kommer flera dagar framöver. här är en bild på olika väder. Vi kan få reda på om det är varmt eller kallt.

Runt joden så snurrar vädersateliter som knäpper kort på joden. Bilderna visar till exempel hur molnen ser ut och hur oväder rör sig. Väderprognoser är viktiga för att då kan man veta om ska på semester för då vet man var det ska vara för väder. Eller om det blir oväder typ i gävle då kan vi förbereda för att det kan komma till oss. Oväder Ibland kan det bli extrema väderförhållanden, som kan ställa till det för oss människor och skapa kaos. Det kan redan så mycket att det blir översvämningar, eller snöa så mycket att det inte går att komma fram. Vindar kan vara så kraftiga att dom kan vara farliga. Tromb är en extremt kraftig virvelvind. I sverige är det inte så vanligt med tromber.

Ibland är det bra väder och ibland är det dåligt väder. Källförteckning: koll på no bok

Växthuseffekten av Paul och Kasper Solens strålar kommer mot vår planet och då studsar dom mot jorden. Solens strålar studsar mot molnen tillbaka till jorden. Sen blir det naturkatastrofer om det är för mycket växthuseffekt. Lite växthuseffekt måste finnas. Om det inte fanns växthuseffekt så skulle det vara 20 grader kallare. Det har blivit för mycket växthuseffekt nu för att vi har för mycket avgas i luften. Vi använder för mycket gas och bensin. Kor och grisar släpper ut bajs och pruttar så det blir värre. Det blir varmare och då smälter isarna. Lösningar: Vi kan åka mindre bilar och mer buss eller cykla. Man kan även äta mer grönsaker istället för kött. Vi ska flyga mindre flyg plan man kan istället åka tåg. Källor: Växthuseffekten: http://www.so rummet.se/content/hur funkar vaxthuseffekten Växthuseffekten: https://youtu.be/hefsapkbyzi Växthuseffekten: https://www.youtube.com/watch?v=l5mn6mjcoru Nationalencyklopedin: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/v%c3%a4xthuseffekten

Åska och blixt blixt blixt kan vara farligt En blixt har mycket energi en blixt kan göra mycket skada. hus kan brinna eller träd kan falla. Det är så mycket energi i en blixt att om en bil får en blixt på så kan dom som är i bilen dö. Åska Det är en urladdning i luften vilket som händer ofta följs av ett muller. Blixt,kortvarig elektrisk urladdning i åskmoln, Från åskmoln till åskmoln eller mellan åskmoln och mark. Luften i blixtkanalen upphettas av det elektriska strömmen till hög temperatur, blir starkt lysande och utvidgas explosionsartat. Källförtekning Ne.se Laila. Koll på NO biologi fysik kemi

Atmosfären By Ida & Billy. Det finns luft runt Jorden som kallas Atmosfär. Att andas på marken är mycket lättare än att andas på Mount Everest. För luften där uppe är så tunn. Att luften är tunn betyder att det finns så några syremolekyler där uppe. Atmosfären hjälper till att få jämn temperatur. Atmosfären innehåller luft, och luft innehåller syre. Om man andas ut kommer koldioxid och träden gör ny luft av koldioxiden. Från jordytan är det 1 000 km till slutet av Atmosfären. Atmosfären innehåller koldioxid, kväve, metan,syre,vatten och väte. Dom olika lagren av atmosfären heter: Havsnivån (början) Troposfären 0-11 km Stratosfären 11-55 km Mesosfären 55-85 km Termosfären 85-600 km Exosfären (Slutet) Källförtäckning Ne.se NO boken Wikipedia.se