Framtiden på värmemarknaden Energinätverk Sverige 2014-03-06 John Johnsson
Profu Profu Ett forsknings- och konsultföretag Energi Avfall Lokalt Nationellt Internationellt Miljö
Värmemarknad Sverige Ett tvåårigt forskningsprojekt som med ett systemperspektiv skall visa på kostnadseffektiva framtida utvecklingsvägar för värmemarknaden, som med hög energieffektivitet, låg klimatpåverkan och hög andel förnybar energi kan medverka till att uppfylla nationella och internationella energi- och klimatmålsättningar
Deltagare AMEM Konsulter Akademiska Hus E.ON Värme Sverige Eskilstuna Energi & Miljö Fortum Värme Göteborg Energi Hyresgästföreningens Riksförbund Tekniska Verken i Linköping Umeå Energi Svensk Energi Svensk Fjärrvärme SP SVEP Vattenfall Öresundkraft, Kraft & Värme
Vad kommer jag berätta om Perspektiv på värmemarknaden Något från fördjupningsprojekten Värmemarknadens ekologiska hållbarhet Framtidsscenarier Värmemarknadens ekonomiska omslutning Vad händer nu i projektet
Värmemarknaden 2012 Industri, konv uppvärmda 7 Lokaler 23 Småhus 37 Flerbostadshus 27 Nettovärme 2012 TWh, normalårskorr Summa 94 TWh
17 perspektiv på värmemarknaden kwh/m2 180 En allt energieffektivare marknad: 160 Fortsatt / ökad effektivisering 140 Effektivare nybyggnation och ombyggnation Implementering 120 av Energieffektiviseringsdirektivet Systemgräns för effektivitetsmått? 100 Minskad ökningstakt, stagnerande eller minskande volymer? 80 60 Beräknad nettovärme 1995-2012 Sveriges bebyggelse kwh/m2 uppvärmd area Lokaler trend -0,9% per år Flerbostadshus trend -0,6% per år 40 20 Småhus trend -0,1% per år 0
Kr/år 17 perspektiv på värmemarknaden En ökande konkurrens 30000 Kostnaden för fjärrvärme ökar snabbare än värmepumpslösningar 25000 Värmepumpar börjar bli vanligare i lokaler och flerbostadshus 20000 Svårt för fjärrvärme i nybyggnationen 15000 Skattesubvention vindkraft + värmepumpar 10000 5000 Värmekostnad för olika alternativ Rörliga Fasta Kapital 0 Fjärrvärme Bergvärme Luft-/vatten VP Pellets
17 perspektiv på värmemarknaden Värmeköparna (kunderna) ställer allt större krav Prisvärt Enkelt Miljöriktigt Resurseffektivt Kundorienterade leverantörer Inomhusmiljön 20-23 grader Rimlig kostnad Kyla
17 perspektiv på värmemarknaden Teknikutveckling och kombinerade tekniklösningar Ökande värmefaktor på värmepumparna Solenergi Kombinera kraftvärme och värmepumpar m.m. Temperaturnivåer i byggnaderna Småskalig elproduktion Helhetslösningar Kundnära Fler aktörer på värmemarknaden Arkitekter Energikonsulter Kommuner Universitet Vaktbolag IT-företag
Fördjupningsprojekten Värmeanvändning Värmeproduktionstekniker: Värmepumpar Pellets Solvärme Fjärrvärme Omvärldsfaktorer Kombinerade lösningar
Framtida värmeanvändning - Diverse bakgrundsdata SPMC 6% Stark/normal marknad Vikande marknad LEC 7% AC 1% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%
SPF Uppvärmningstekniker - Värmepumpar Pris F-gasförordningen Energieffektiviseringsdirektivet Eco-design Boverket byggregler NäraNollEnergi Annan utveckling 7,0 140000 6,0 120000 5,0 100000 4,0 3,0 2,0 BAU HT BAU LT 1,0 motorer, vvx, vsd LLT värmesystem, HT köldbärare 0,0 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 80000 60000 40000 20000 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 År Pris Pris exkl installation Pris justerat för inflation Linjär (Pris justerat för inflation)
SEK/MWh SEK(2010)/MWh SEK (2010)/MWh Omvärldsfaktorer - Diverse 300 250 Profus intervjuer Modellberäkningar 800 700 600 500 400 300 200 100 Historisk spotprisutveckl Energimyndighetens kortsiktsprognos 2013 200 Höga klimatambitioner, primärt CO 2 -handel 150 0 150 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 100 400 300 200 50 100 50 Profus kort- och medelsiktsprognos Energimyndighetens prisblad 0 1990 2000 lågt 2010 EUA-pris" 2020 2030 2040 2050 2060 Stöd till förnybart, effektiviseringar 350 i kombination med CO 2 -handel Electricity Nordic Forward, NASDAQOMX 250 (sept 2013) "Måttliga" ambitioner "Fortsatt 0
Kombinerade system Oavsett hur, så kommer resursknapphet och kapitalknapphet att driva fram integration, samverkan och optimering. Vilka som driver och vilka som vinner är ännu en öppen fråga, men att tillvarata energi som annars går till spillo är rätt. Integration, samverkan och optimering sker i två dimensioner: Mellan kundproduktion och leverantörsproduktion Mellan olika energislag, först värme och kyla, sedan kanske el
Fyra scenarier Långsam utveckling Energisnålare hus Mer individuellt Kombinerade lösningar
Framtida värmeanvändning - Nettoenergibehov, Långsam utveckling TWh/år 110 100 90 80 70 60 50 40 30 36,8 28,8 37,2 36,8 36,3 27,0 26,2 25,3 35,2 23,6 Lokaler, nybyggt 2013-2050 Flerbostadshus, nybyggt 2013-2050 Småhus, nybyggt 2013-2050 Småhus, nuvarande stock 20 10 0 24,6 23,1 22,2 21,0 18,9 1995 2012 2020 2030 2050 Flerbostadshus, nuvarande stock Lokaler, nuvarande stock
Framtida värmeanvändning - Nettoenergibehov, Energisnålare hus TWh/år 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 36,8 37,2 31,5 27,6 28,8 27,0 24,5 21,0 17,4 15,1 24,6 23,1 15,7 12,8 11,3 1995 2012 2020 2030 2050 Lokaler, nybyggt 2013-2050 Flerbostadshus, nybyggt 2013-2050 Småhus, nybyggt 2013-2050 Småhus, nuvarande stock Flerbostadshus, nuvarande stock Lokaler, nuvarande stock
Framtida värmeanvändning - Köpt energi, Långsam utveckling TWh/år 110 100 90 27,2 80 70 11,3 2,8 2,3 1,9 13,0 12,6 12,1 1,0 11,1 Olja+gas 60 50 40 25,6 19,5 18,1 16,3 12,9 Biobränsle El Fjärrvärme 30 20 38,2 47,5 48,8 49,7 51,4 10 0 1995 2012 2020 2030 2050
Framtida värmeanvändning - Köpt energi, Energisnålare hus TWh/år 110 100 90 27,2 80 2,8 70 60 50 40 30 20 10 11,3 25,6 38,2 13,0 19,5 47,5 1,8 10,6 14,9 38,1 1,3 8,7 0,6 7,2 11,7 8,3 33,8 32,5 Olja+gas Biobränsle El Fjärrvärme 0 1995 2012 2020 2030 2050
Hur mycket bidrar värmemarknaden till den hållbara ekologiska utvecklingen? - Ett försök att mäta värmemarknadens hållbarhet
Värmemarknaden historisk utveckling 120% 100% 80% Hållbart 60% 40% 20% Ej hållbart 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Värmemarknaden historisk utveckling av index 120% 100% 80% Hållbart 60% Basindex 40% 20% Ej hållbart 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Våra sex indikatorer Koldioxidutsläpp: Lika med skorstensutsläppen i basfallet, men vi har också gjort beräkningar utifrån ett LCA-perspektiv. Förnybart: Angivet som andel icke förnybart. Energieffektivisering: Specifik energianvändning per nytta. Svavel(dioxid)utsläpp: Lika med skortensutsläppen i basfallet. Naturresursindex : Anger knappheten för en resurs, utifrån Tillgängligheten dvs. potentialen att öka uttaget på ett hållbart sätt Uthålligheten dvs. hur robust ett varaktigt uttag av resursen är Primärenergi: Beräknat enligt EU:s metod (t.ex. för eff-direktivet). För viktning av indikatorerna till vårt basindex, har vi normerat till år 1970
Hållbarhetsindikatorer historisk utveckling 120% 100% 80% 60% 40% 20% CO2-utsläpp Förnybart Effektivisering Svavel-utsläpp Naturresursindex Primärenergi 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Vårt index Värmemarknaden historisk utveckling av index 120% 100% 80% 60% Basindex 40% 20% 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Hållbarhetsindex som används GRI (Global Reporting Initiative) DJSI (Dow Jones Sustainability Indexes) WEC (Energy Sustainability Index) WWF (Ecological Foot Print) Nordic Sustainability Stars ECPI (Global Carbon Equility Index) FTSE4 Good
Hållbarhetsindex - Våra tre viktningar Svavel CO2 Förnybart Effektivisering Naturresursindex Primärenergi Basindex 30% 20% 15% 10% 15% 10% EU-mål-index 50% 35% 10% 5% Lika viktning 17% 17% 17% 17% 17% 17%
Hållbarhetsindex - Våra tre viktningar 120% Värmemarknaden 100% 80% 60% 40% Basindex EU-mål-index Lika viktning 20% 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Hållbarhetsindex - Värmemarknaden historiska utveckling 120% 100% 80% Hållbart 60% 40% 20% Ej hållbart 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Hållbarhetsindex - Industrins historiska utveckling 120% 100% 80% Hållbart 60% 40% 20% Ej hållbart 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Hållbarhetsindex - Sektorsjämförelse historisk utveckling Basindex EU-mål-index 140% 140% 120% 120% 100% 100% 80% 80% Värmemarknad Värmemarknad 60% 40% 60% 40% Industri Transport Industri Transport 20% 20% 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Vårt index Värmemarknaden - Framtida utveckling 120% 100% 80% Fortsättning följer 60% 40% 20% Nedre gräns 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030???
Värmemarknadens värde
Värmemarknadens omsättning - 2012, kundperspektiv Nästan 100 miljarder Service & tjänster Anläggningskostnad Värmekostnad/ pris
Värmemarknadens omsättning - 2012, kundperspektiv Nästan 100 miljarder Olja Övrigt Lokaler Fjärrvärme Biobränsle Flerbostadshus Småhus El
Fortsättningen Hur mycket bidrar värmemarknaden till den hållbara utvecklingen i framtiden? - Exempel från två scenarier
1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018 2022 2026 2030 Scenariot: Långsam utveckling 120% 120% 100% 80% 100% 60% 40% 20% 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 120% 100% 80% 60% 40% 80% 60% 40% 20% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 60% 50% 40% 30% 20% Basindex EU-mål-index Lika viktning Basindex EU-mål-index Lika viktning 10% 20% 0% 0% 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 1995 2005 2000 20052010 2015 2020 2020 2025 2030 2025 2030 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030
1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018 2022 2026 2030 Scenariot: Energisnålare hus 120% 120% 100% 80% 60% 40% 20% Nedre gräns 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 100% 80% 60% 40% 20% 0% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Basindex EU-mål-index Lika viktning Basindex EU-mål-index Lika viktning
Vad händer nu i projektet?
www.varmemarknad.se