KAPITEL 1 BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER

KAPITEL 1 BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER Inledning De viktigaste lagarna som styr översiktsplaneringen är plan- och bygglagen (PBL), miljöbalken (MB). Sedan antagandet av Översiktsplan 90, Klippans kommun (öpl-90) har förändringar i lagstiftningen och samhällsutvecklingen skett..1 Förändringar har skett i PBL, sedan 1990 dels har kravet på medborgarinflytande ökat, dels har kravet på tydlighet skärpts, bl.a. bör ÖP beskriva vilka förutsättningar som råder i kommunen, dels bör ÖP föregås av ett program där kommunens ambitioner med ÖP redovisas och diskuteras på bred front innan det egentliga planeringsarbetet påbörjas, (program för ÖP-2000 antogs av kommunfullmäktige i Klippans kommun 1998-11-02), dels har kravet på uppföljning och aktualitet skärpts. PBL stadgar att kommunfullmäktige en gång under varje mandatperiod skall ta ställning till ÖP:s aktualitet. Kraven på miljöriktighet och miljöanpassning på en rad områden har kommit till uttryck i ÖP-2002. Bl.a. har Naturvårdsinventering Klippans kommun 1997 legat till grund för revideringen. Mycket har också hämtats från de övergripande målen i Agenda 21 arbetet för Klippans kommun, som antogs av kommunfullmäktige 1998-06-23. Planen är ständigt föremål för revidering. Agenda 21-arbetet har bl.a. lett till att den nu reviderade översiktsplanen jämfört med den tidigare har fått en tydligare inriktning mot en ekologisk hållbar utveckling. Den översiktliga planeringen har bedömts vara en nödvändig förutsättning för att kommunerna skall kunna tillgodose de allmänna miljö- och hushållningskrav som ställts upp främst i 2 och 3 kap PBL samt i MB (f.d. 2 och 3 kap NRL). Miljöbalken omfattar all verksamhet och alla åtgärder som berör den fysiska miljön. Balken trädde i kraft den 1 januari 1999 och ersätter 16 lagar, bl.a. naturvårdslagen, miljöskyddslagen, lagen om skötsel av jordbruksmark, renhållningslagen, hälsoskyddslagen, vattenlagen, lagen om spridning av bekämpningsmedel över skogsmark, lagen om kemiska produkter miljöskadelagen, lagen om hushållning med naturresurser, som då upphör. Regler om hushållning med mark- och vattenområden finns numera i MB. Dock skall förarbetena till NRL även i fortsättningen ge stöd för tillämpningen. Dessutom finns ett antal lagar som är knutna till miljöbalken, t ex plan- och bygglagen, skogsvårdslagen, luftfartslagen, väglagen och lagen om byggande av järnväg. Bestämmelserna i MB syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. 11

.2 Miljöbalken MB, skall tillämpas så att: 1 Människors hälsa och miljö skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, 2 Värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, 3 Den biologiska mångfalden bevaras, 4 Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktligt god hushållning tryggas, och 5 Återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås..3 Regeringens övergripande mål Regeringens mål (proposition 1997/98:145) för det miljöpolitiska arbetet är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Vattendirektivet Ett nytt samlande EG-direktiv för vatten antogs i december 2000. Syftet med ramdirektivet för vatten (ofta kallat vattendirektivet ) är att göra arbetet för att skydda Europas vatten mer entydigt och kraftfullt. Det nya ramdirektivet för vatten erbjuder nya verktyg för en effektivare och mer hållbar vattenhantering. Förutsättningarna för en god svensk vattenplanering förbättras och möjligheterna att nå de miljömål som nyligen satts upp för vårt vatten ökar. Ramdirektivet kommer att innebära förändringar jämfört med hur vi tidigare arbetat med vattenfrågorna. Den viktigaste förändringen är att arbetet nu skall läggas upp efter avrinningsområden, naturens egna gränser för vattnets flöde. Detta innebär en tvingande helhetssyn på både skydd och nyttjande av våra vattenresurser och att vår organisation för vattenplanering måste ses över. Transportpolitiska målen I propositionen Transportpolitik för en hållbar utveckling (1997/98:56) redovisas de transportpolitiska målen. Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet preciseras i ett antal långsiktigt inriktade delmål, nämligen: Ett tillgängligt transportsystem som utformas så att medborgarna och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses. En hög transportkvalitet som innebär att systemets utformning och funktion ska medge en hög transportkvalitet för näringslivet. En säker trafik. Det långsiktliga målet för trafiksäkerheten är att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. En god miljö innebär att systemets utformning och funktion ska anpassas till krav på en god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador. 12

En positiv regional utveckling skall utjämna skillnaderna i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas samt att motverka långa transporter..4 Nationella miljömål tillämpliga för Klippans kommun är: 1 Frisk luft 2 Grundvatten av god kvalitet 3 Levande sjöar och vattendrag 4 Myllrande våtmarker 5 Hav i balans samt levande kust och skärgård 6 Ingen övergödning 7 Bara naturlig försurning 8 Levande skogar (skogsvårdsstyrelsen) 9 Ett rikt odlingslandskap 10 Fjällmiljö (ej tillämplig i Klippans kommun) 11 God bebyggd miljö 12 Giftfri miljö 13 Säker strålmiljö 14 Skyddande ozonskikt 15 Begränsad klimatpåverkan 14 av de 15 nationella målen är direkt tillämpliga i Klippans kommun.5 Agenda 21 målen De 4 övergripande målen för Agenda 21-arbetet i Klippans kommun är: 1 Undvik naturfrämmande ämnen 2 Bevara djur och växter 3 Sluta slösa på jordens resurser 4 Ta inte ur jordskorpan Kungsfiskaren visar vägen 13

.6 Av översiktsplanen skall framgå: 1 hur mark och vattenområden skall användas 2 hur de riksintressen som avgränsats skall behandlas/säkerställas 3 hur den bebyggda miljön skall utvecklas, vilket ger uttryck för ett vidgat synsätt där förutom 4 den egentliga bebyggelsen nu även anläggningar, vegetation, parker och andra grönområden skall ingå 5 hur kommunen tänker arbeta för en hållbar utveckling. De sociala frågorna har generellt fått en ökad aktualitet genom kravet på ökat medborgarinflytande, ökad tydlighet, tydlig konsekvensanalys etc. Integration, segregation och jämställdhet bör bl.a. beaktas i planarbetet. Meningen med planen kan sägas vara att relationerna mellan kommunens invånare och fysisk planering skall komma till uttryck i översiktsplanen (ÖP-2002)..7 Planens syfte Översiktsplanen skall redovisa de allmänna intressena av markanvändning i kommunens olika delar. Den skall ligga till grund för planläggning samt beslut om bygglov och andra företag som påverkar mark- och vattenanvändningen. Översiktsplanens rekommendationer är inte tvingande, men väl ett starkt uttryck för kommunens intentioner med marken och vattnet inom sina gränser. Det är naturligt att den kommer att bli beaktad även vid en rad andra beslut i olika organ. Översiktsplanen bör ges en styrande roll vid beslut som fattas i kommunens olika förvaltningar. På så sätt blir planen ett medel för att åstadkomma en effektivare samverkan av kommunens insatser på olika områden. Planen kan även med fördel användas i undervisningssyfte i kommunens skolor. Översiktsplanen skall enligt 1 kap 3 PBL vara aktuell. Det ligger i kommunens eget intresse att hålla planen så aktuell, att den fortlöpande kan fungera som ett effektivt beslutsunderlag. Planen omfattar planperioden från år 2002 till visionsåret 2020 och kommunfullmäktige skall varje mandatperiod pröva planens aktualitet. Översiktsplaneringen bör därför i princip bedrivas som en fortlöpande process. En fördjupning av ÖP kan vara motiverad för vissa delområden. Arbetet med detta pågår vad avser tätorterna Klippan, Östra Ljungby, Stidsvig och Ljungbyhed samt för del av Söderåsen..8 Tidigare kommunal översiktsplanering I Klippans kommun finns en översiktsplan, Översiktsplan 90- Klippans kommun, antagen av kommunfullmäktige i juni l990. Till grund för öpl-90 låg ett markhushållningsprogram och en kommunöversikt, båda antagna av kommunfullmäktige år 1977. Föreliggande översiktsplan, ÖP-2002, är en revidering av öpl-90 med ungefär samma uppläggning och utgångspunkter men med en tydligare inriktning på miljöfrågorna. 14

.9 Organisation av översiktsplanearbetet Kommunstyrelsen bär det övergripande ansvaret för översiktsplanen. Plangruppen, som sorterar under kommunstyrelsen, har haft i uppdrag (KS 96-12-04) att revidera öpl 90, och skall leda det löpande arbetet. Huvudarbetet med planen har utförts av stadsarkitekt Göran Lönnqvist. I arbetet har även deltagit översiktsplanearkitekt Ralph Friberg som varit projektanställd. Karttekniker Agneta Andersson och karttekniker Vanja Karlsson har framställt kartorna. Foton: Göran Lönnqvist där annat ej anges. Kommunstyrelsen KS Kommunstyrelsens arbetsutskott KSau Plangruppen Göran Lönnqvist / Ralph Friberg stadsarkitekt / översiktsplanearkitekt.10 Program för översiktsplanen 1997-12-16 antog kommunfullmäktige ett program för ÖP 2002. Programmets syfte var att i stora drag ange översiktsplanens innehåll samt utgångspunkter, mål, inriktning och ambitionsnivå för arbetet. I programmet slogs fast att översiktsplanen skall vara av strategisk karaktär. Programmet har varit föremål för samråd. Synpunkter som framförts har till stor del beaktats. Dessutom angavs att översiktsplanen främst skall behandla kommunövergripande och mellankommunala frågor, men även nämna de delområden där en fördjupning av översiktsplanen behövs. 15

.11 Uppdrag som beaktats i översiktsplanen Plangruppen har bl.a. valt att inarbeta följande uppdrag i översiktsplanen: Naturvårdsinventering Klippans kommun 1997, Ekocenter Söderåsen, Övergripande mål för Agenda 21-arbetet i Klippans kommun, Söderåsens nationalpark, fördjupad översiktsplan för del av Söderåsen, Översyn av samtliga riksintressen, Delar av grus hushållningsplan, NSK 1993, Grus och morän i Kristinstads län 1994, Länsstyrelsen i Kristianstads län, F5-områdets framtida användning Kommunens energiplan Trafiksäkerhetsprogram Infrastruktur, väg 21, väg 13, Europakorridoren m.fl. Kommunens Kulturmiljövårdsprogram och Länsstyrelsens Från Bjäre till Österlen Översyn av strandskyddsområden Översyn av vattenskyddsområden Digitaliserat kartmaterial. Dessa uppdrag får anses behandlade inom ramen för arbetet med översiktsplanen..12 Planens underlag och uppläggning Översiktsplanen bygger på underlag som sammanställts sektorsvis under åren 1998-1999. På kommunens uppdrag har Naturvårdsinventering, Klippans kommun 1997, framställts genom Ekocenter Söderåsen. (N-inv.) Övriga sektorers markintressen har inventerats och dokumenterats av kommunens tjänstemän. Det omfattande underlaget finns samlat i kommunen. Avsikten är att det skall hållas ajour och läggas till grund för planläggning och tillståndsbeslut. Den framlagda naturvårdsinventeringen har av kommunen bedömts vara ett viktigt dokument som underlag för ÖP-2002 och har inarbetats i planen. 16

KAPITEL 2 PLANERINGSFÖRUT- SÄTTNINGAR 2.1 Geografi Kommunens yta är 374 km 2. Längst i sydväst höjer sig Söderåsen med sitt småbrutna landskap. Skog, betesmark och åker bildar ett landskap som är typiskt för den skånska risbygden. Kommunens tätorter, Klippan, Ljungbyhed och Östra Ljungby och Stidsvig, har alla vuxit upp i anslutning till vattendrag. Även övrig bebyggelse är främst lokaliserad i åarnas närhet. Berggrund Berggrunden består framförallt av gnejs. Längs Rönneå och upp emot Riseberga går ett stråk av sedimentära bergarter, företrädesvis sandsten och lersten. I sydväst höjer sig den lövskogsbeklädda Söderåsen. Denna mäktiga urbergshorst skärs på två ställen av djupa bäckraviner: Klöva hallar och Skäralid. Flera rester av vulkaner finns i kommunens sydöstra del. Jordart Kommunen har talrika avlagringar av grus och annat isälvsmaterial inom sina gränser. Flera rullstensåsar framträder i landskapet. Kring Östra Ljungby finns det fina lerjordar. Söder om Klippan ligger ett område med lätta sandjordar. I övrigt är jordarten till övervägande delen morän. Åar Rönne å rinner i ett slingrande lopp genom kommunen. Två av dess större biflöden, Bäljane å och Pinnån, flyter också fram här. Åarna har långa sträckor grävt ut förhållandevis djupa raviner, vilka utgör markanta inslag i landskapet. Sjöar Trakten är sjöfattig. Kommunens två största sjöar, Sorrödssjöarna, är inte större än någon km 2 vardera. Landskapet söder om Perstorp präglas dock, liksom Bjersgårdsområdet, av flera dammar och småsjöar, Storarydsdammarna m.fl. resp. Borgasjön, Vasasjön, Bihagasjön, Killebäckasjön m.fl. Myrar och mossar Inom kommunens gränser finns flera myrar av nämnvärd storlek (större än 10 ha) bl.a. Rönne åns, Pinnåns, Bäljaneåns dalgångar, vid Snälleröd-Rögnaröd, vid Gruvarp - Hunseröd samt Kole, delar av Varshultsmyren (delvis Perstorps kommun), Syrkhulta och Älgmossen, Linnerödsmossen, mosse vid Svenskhult (delvis Perstorps kommun), Sjömossen och Traneröds mosse (delvis Svalövs kommun). Markanvändning På drygt hälften av kommunens yta växer skog, medan en tredjedel utgör jordbruksmark. Över hälften av skogsarealen är lövskog. I öster dominerar skogen, men landskapet öppnar sig kring gårdar och mindre byar. I väster breder jordbrukslandskapet ut sig över hela bygden med stora åkrar på platåerna och betesmark i åarnas dalgångar. 17

2.2 Befolkning och näringsliv Befolkning Klippans kommun hade 15 541 invånare den 1 januari 2001. Närmare 8 000 bor i Klippans tätort och cirka 2 000 i Ljungbyhed och knappt 1 650 i Östra Ljungby /Stidsvig. Fram till horisontåret 2020 beräknas kommunens befolkning öka till ca 17 000 personer. Det övergripande målet att kommunen skall utvecklas till en attraktiv kommun att leva och verka i förutsätter bland annat god tillgång till arbetstillfällen och till bostäder i trivsamma och välordnade områden. Folkmängd 2001-01-01, åldersklasser Ålder Totalt Män Kvinnor 0-15 3 058 1 565 1 493 16-64 9 468 4 885 4 583 65-79 2 125 1 021 1 104 80-890 335 555 Summa 15 541 7 806 7 735 Källa: SCB BEFPAK Tabell A 14 18

Antal invånare i Klippans kommun 1950-2001 ÅR, 31/12 Män Kvinnor Totalt Förändring 1950 15 363 1960 15 338-25 1970 16 206 +868 1974 8 130 7 930 16 060-146 1975 8 236 8 027 16 263 +203 1976 8 300 8 108 16 408 +145 1977 8 296 8 131 16 427 +19 1978 8 346 8 226 16 572 +145 1979 8 357 8 282 16 639 +67 1980 8 304 8 245 16 549-90 1981 8 292 8 203 16 495-54 1982 8 221 8 185 16 406-89 1983 8 190 8 199 16 389-17 1984 8 111 8 150 16 261-128 1985 8 041 8 058 16 099-162 1986 7 998 8 060 16 058-41 1987 8 022 8 083 16 105 +47 1988 8 081 8 082 16 163 +58 1989 8 157 8 075 16 232 +69 1990 8 256 8 170 16 426 +194 1991 8 273 8 185 16 458 +32 1992 8 254 8 198 16 452-6 1993 8 146 8 128 16 274-178 1994 8 188 8 154 16 342 +68 1995 8 169 8 155 16 351 +9 1996 8 122 8 112 16 234-117 1997 8 073 8 014 16087-147 1998 7 976 7 886 15 862-225 1999 7 886 7 774 15 660-202 2000 7 806 7 735 15 541-119 2001 7 777 7 711 15 488-53 Källa: SCB DEMOPAK Tabell A.1.1 och AVIPAK 111 samt BEFPAK samt http://www.scb.se/befovalfard/befolkning/befstor/befarlig/helar00prel.htm Torghandel 19

Antalet födda och döda i Klippans kommun, 1977-2000 År Födda Döda Netto 1977 196 192 2 1978 195 187 8 1979 177 194-17 1980 166 195-29 1981 174 186-12 1982 135 168-33 1983 145 194-49 1984 166 189-23 1985 163 191-28 1986 163 192-29 1987 162 187-25 1988 196 209-13 1989 188 209-21 1990 201 196 5 1991 202 202 0 1992 212 185 27 1993 200 202-2 1994 174 203-29 1995 174 178-4 1996 177 200-23 1997 185 204-19 1998 155 213-58 1999 161 178-17 2000 175 173 2 KÄLLA: SCB:s AVIPAK och BEFPAK Antalet invånare i kommunens tätorter och "byar" 2000-01-01. Ort Män Kvinnor Totalt Klippan 3 837 3 965 7 802 Östra Ljungby/Stidsvig 829 803 1 632 Ljungbyhed 951 1 022 1 973 TÄTORTERNA TOTALT 5 617 5 790 11 477 Källna by 50 44 94 Hyllstofta 90 67 157 Klintarp 22 25 47 Krika by 108 98 206 Riseberga by 59 49 108 Färingtofta by 27 29 56 Tornsborgs by 52 43 95 Skäralid 55 43 98 Ljung 51 48 99 BYARNA TOTALT 464 402 866 Glesbygd 1 755 1 538 3 293 KLIPPANS KOMMUN TOTALT 7 886 7 774 15 660 källa: SCB DEMOPAK Tabell A.1. 20

Utländska medborgare i Klippans kommun 2000-01-01. Medborgarskapsland Män Kvinnor Totalt Danmark 122 99 221 Finland 13 18 31 Norge 12 31 43 Övriga Norden 2 2 4 Bosnien-Hercegovina 40 38 78 Grekland 13 4 17 Jugoslavien 35 37 72 Polen 27 37 64 Storbritannien & Nordirland 7 5 12 Tyskland 20 14 34 Övriga Europa utom Norden 16 14 30 Asien 19 35 54 Afrika 1 3 4 Nordamerika 2 2 4 Sydamerika 1 1 2 Oceanien 3 1 4 Okänt, statslösa 7 4 11 Summa 340 345 685 Källa: SCB BEFPAK Tabell B.8 Pizzeria 21

Näringsliv Offentlig förvaltning och tillverkningsindustri är de största näringsgrenarna i kommunen. De svarar vardera för cirka 30 % av antalet arbetstillfällen. Drygt 10 % av de sysselsatta arbetar med varuhandel eller hotell och restaurangverksamhet. Nästan lika många återfinns inom jord- och skogsbruket, varför denna sektor får betraktas som förhållandevis stor. In- och utpendling över kommungräns. 1996. Ort Förvärvsarbetande Pendling över kommungräns Dagbefolkning Nattbefolkning Förvärvsfrekvens Inpendling Utpendling Klippan 5 858 6 426 68,6 1 863 2 431 Skåne 453 354 459 420 68,6 142 907 148 973 Källa: www.scb.se/arbetsmarknad/syssels/rams/ramstabell.asp Andel yrkesverksamma i åldersgruppen 20 64 år, Skåne län 1995 20 24 år 25 44 år 46 64 år Kön Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Klippans kommun 47% 57% 66% 78% 68% 74% (Ger en uppfattning om antalet arbetstillfällen i kommunen) Yrkesgrupp Antal FoB-75 Antal FoB-80 Antal FoB-85 Antal FoB-90 Antal % +/- Tekniskt och naturvetenskapligt arbete 988 1 206 1 273 1 390 +41 Administrativt arbete 112 119 135 160 +43 Kameralt och kontorstekniskt arbete 543 596 567 561 +3 Kommersiellt arbete 515 517 527 567 +10 Lantbruks-, skogs- och fiskeriarbete 745 669 579 441-41 Gruv- och stenbrytningsarbete 9 8 9 8-11 Transport- och kommunikationsarbete 334 363 395 453 +36 Tillverkningsarbete 2 256 2 136 2 117 2 039-10 Servicearbete 752 735 786 773 +3 Militärt arbete 369 326 228 281-24 Ej identifierbara yrken 9 213 469 644 +7 156 Samtliga 6 632 6 888 7 085 7 474 +13 22

Turistnäringen En aktiv satsning på turistnäringen kan ge flera nya arbetstillfällen i kommunen. En sådan satsning kan med fördel göras för att ta hand om det ökande antal turister som förväntas besöka bl.a. Söderåsen och nationalparken i Skäralid som invigdes den 13 juni 2001. Ett ökat antal turister inom kommunen ökar även omsättningen i butiker m.m.. Miljökvalitetsnormer De värden som angetts i SFS 1998:897 för kvävedioxid i utomhusluft får inte överskridas efter den 31 december 2005. Värdena gäller för skydd av människors hälsa i orter med fler än 200 invånare och där avståndet mellan husen inte överstiger 200 meter. De halter av svaveldioxid, som angetts i SFS 1998:897, i utomhusluft får inte överskridas. Värdena gäller för skydd av människors hälsa i orter med fler än 200 invånare och där avståndet mellan husen inte överstiger 200 meter. De halter av bly, som angetts i SFS 1998:897, i utomhusluft får inte överskridas. Värdena gäller för skydd av människors hälsa och miljö i hela kommunen. Inandningsbara partiklar (PM 10) som angetts i SFS 2001:527, skall utgöra miljökvalitetsnorm efter den 31 december 2004, vilket även måste vägas in i den fortsatta planeringen Skyddsavstånd Till hjälp vid planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet rekommenderas BÄTTRE PLATS FÖR ARBETE, Boverkets Allmänna råd 1995:5. Till skillnad från föreskrifter är allmänna råd inte bindande. De utgör enligt författningssamlingsförordningen, generella rekommendationer om tillämpningen av författningen. Skriften behandlar planeringsfrågor för eller i närheten av miljöstörande verksamheter. Den fysiska planeringen är ett viktigt instrument i arbetet med att förebygga miljöproblem, åstadkomma ett effektivt resursutnyttjande och hushållning med naturresurserna. Om rekommendationerna följs behöver myndigheterna normalt inte ingripa. Miljöbalken m.fl. lagar skall givetvis följas. Kommunens största arbetsplatser är företag som Extraco, Ellco Food, Klippans pappersbruk, Finess, Hansons Åkeri, Klippans åkeri, Ljungbergs tryckeri, Klippans bokbinderi, m.fl.. Exempel på företag med skyddsavstånd som berör planeringen i kommunen Horsakärr militärt övningsfält (skjutbana) 2 500 meter EXTRACO AB 1 500 meter PERSTORP AB, Perstorps kommun (berör Svarvareboden) 1 000 meter NÅRAB, avfallsanläggning, Hyllstofta 500 meter Vera AB, Klippan 500 meter Klippans avloppsreningsverk 500 meter Klippans Pappersbruk AB 500 meter Skånelist AB 400 meter AB Gyllsjö Trä 400 meter ELLCO FOOD AB 400 meter Träbolaget i Ljungbyhed AB 300 meter Ljungbyheds avloppsreningsverk 300 meter Ljungs avloppsreningsverk 300 meter Råröds avloppsreningsverk 300 meter Källna avloppsreningsverk 300 meter Färingtofta avloppsreningsverk 300 meter Nybygget-Övad avloppsreningsverk 300 meter 23

Väg 1816 Flygfoto över Träbolaget, KREAB och Nils Hanssons Åkeri i Ljungbyhed. 24