Världsnaturfonden WWF

Relevanta dokument
Världsnaturfonden WWF:s remissvar angående förvaltningsplan för Lapplands världsarv Laponia (drn )

Världsnaturfonden WWF:s remissvar angående förvaltning av världsarvet Laponia

WWFs arbete utifrån EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter:

Planering och Förvaltning av nationalparksområdet Kosterhavet/Ytre Hvaler Nationalparkschef Anders Tysklind, Enheten för Kosterhavet,

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.

Bilaga 2. Förslag till förvaltningsorganisation för Kosterhavets Nationalpark Sid. 1-7

Yttrande

Anders Tysklind, nationalparkschef Kosterhavets nationalpark

Skriv ditt namn här

Jordbruksverket Jönköping

Remiss ang. Skydd av marina miljöer med höga naturvärden, vägledning ( )

Världsnaturfonden WWF lämnar härmed ett förslag till ny lydelse för 28 i jaktförordningen.

Remissvar om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G i Nedre Dalälvsområdet (dnr: NV , NV )

Svensk författningssamling

Remissvar om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G i Nedre Dalälvsområdet (dnr: NV )

Världsnaturfonden WWF

Planprocess för nationell havsplanering i Sverige Vasa, SeaGIS

Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

SKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande

Kosterhavets Nationalpark

Världsnaturfonden WWF

Förslag till direktiv om havsplanering och integrerad kustförvaltning Remiss från Miljödepartementet

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

Världsnaturfonden WWF lämnar här följande synpunkter på remissen om bekämpning av mygglarver i översvämningsvåtmarker med VectoBac G.

Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion

Svensk författningssamling

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Kommittédirektiv. Havsplanering i svenska vatten. Dir. 2009:109. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2009

Världsnaturfonden WWF lämnar här följande synpunkter på remissen om bekämpning av mygglarver i översvämningsvåtmarker med VectoBac G.

Världsnaturfondens yttrande över Utredningen om miljömålssystemets betänkande Miljömålen i nya perspektiv SOU 2009:83

Yttrande över promemoria Hushållning med havsområden

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Miljödepartementet Stockholm Ulriksdal den 26 april 2010

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Havsplanering. Fysisk planering en del av havsförvaltningen. Eva Rosenhall

Remissyttrande över betänkandet av E-hälsokommittén Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:20)

Havsplanering. till glädje och nytta för alla

Havs-och vattenmyndigheten. Begäran om inrättande av fiskeregleringar i Natura området Bratten i svensk ekonomisk zon i Skagerrak

Tillstånd för vetenskapliga undersökningar och insamling av rödlistade arter inom Kosterhavets nationalpark i Strömstad och Tanum kommuner

SAMFÖRVALTNINGEN Norra Bohuslän

Reglemente för intern kontroll

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE

Naturvårdsverkets författningssamling

Levande hav, sjöar och vattendrag

U2008/3167/UH. Enligt sändlista

Grönare Stockholm- Förslag till nya riktlinjer för planering, genomförande och förvaltning av stadens parker och naturområden

Kosterhavets nationalpark

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

En utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering - SOU 2018:46

Ledningssystem för Informationssäkerhet

YTTRANDE ÖVER UTREDNINGEN NÄSTA STEG? - FÖRSLAG FÖR EN STÄRKT MINORITETSPOLITIK (SOU 2017:60)

Näringsdepartementet Stockholm

Förslag till RÅDETS BESLUT

Småskalig kustexploatering

Naturreservatsplan Horssten 1:1 m.fl

SAMFÖRVALTNINGEN Norra Bohuslän

Styrande dokument. Riktlinjer för dataskydd. Fastställd av Kommunstyrelsen. Senast reviderad av Gäller från och med

STOCKHOLM. Långsiktig och strategisk styrning av informationsförsörjningen

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Stärkt skydd mot diskriminering i skolan

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

för- och eftersäsong, vilket kommer att inverka positivt på det lokala näringslivet.

Remiss av forslag till ändrade foreskrifter för Töfsingdalens nationalpark

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Bevarande och utveckling i samspel. Nationalparkschef Anders Tysklind Naturavdelningen, Enheten för Kosterhavet Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Prövning enligt 7 kap. 29 miljöbalken avseende bekämpning av stickmygglarver i översvämningsvåtmarker vid Deje, Forshaga kommun

Angående förslag om fördelning av fiskemöjligheterna vad gäller torskfiske i Östersjön

Intern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun

Vattendirektivet i Sverige - incitament, restriktioner och flexibilitet

Förslag till RÅDETS BESLUT

Hushållning med havsområden Remiss från Miljödepartementet

En anpassning av bestämmelser om kontroll i livsmedelskedjan till EU:s nya kontrollförordning

Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer. Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand

Världsnaturfonden WWF

Konsekvensutredning ändringar i och nytryck av Sjöfartsverkets föreskrifter om registrering av ombordvarande på passagerarfartyg SJÖFS 1999:15

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Planering och beslut för hållbar utveckling

Program för miljöövervakning av biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster

Förslag till RÅDETS BESLUT

- Föredragning av kommissionen - Diskussion. Rådets möte (jordbruksministrarna) den 19 mars Ansvarigt statsråd: Sven-Erik Bucht

EU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser

Världsnaturfonden WWF

Marint centrum. där havet är en tillgång

Förslag till RÅDETS BESLUT

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

En ljusare framtid för fisk och fiskare

Världsnaturfonden WWF lämnar här följande synpunkter på remissen om bekämpning av mygglarver i översvämningsvåtmarker med VectoBac G.

Yttrande avseende Ds 2014:9 En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst

Postadress Telefonväxel E-post: Stockholm

Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling

YTTRANDE Dnr SU

Så stärker vi den personliga integriteten (SOU 2017:52)

Transkript:

Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Naturvårdsverket Anders Bergkvist 103 33 Stockholm Ulriksdal den 10 Juni 2009 Förslag till skötselplan, föreskrifter och förvaltningsorganisation för den planerade Kosterhavets nationalpark i Strömstads och Tanums kommuner i Västra Götalands län (Dnr 311-3157-07 No) Världsnaturfonden WWF ger starkt stöd till Naturvårdsverkets förslag att Kosterhavet inrättas som nationalpark. Marina miljöer är i stort behov av skydd och inrättandet av en nationalpark i havsmiljö är ett viktigt steg när det gäller Sveriges marina skyddsarbete. I det följande kommenterar vi några specifika frågor. Förvaltningsorganisation (B 7 + bilaga 2) WWF tillstyrker Naturvårdsverkets förlag på en adaptiv förvaltningsmodell och förslaget på förvaltningsorganisation. WWF delar verkets uppfattning att det är av yttersta vikt att säkra lokalt deltagande och inflytande i de beslut som berör skötsel och förvaltning av Kosterhavet. Detta är särskilt viktigt i en nationalpark där många människor bor, verkar och får sin utkomst i närområdet. Om den framtida utvärderingen av Kosterhavsdelegationen visar på ett positivt utfall efter försöksperioden så bör denna eller liknande förvaltningsmodeller utvecklas även för övriga nationalparker i landet där den lokala och kommunala nivån i dagsläget har begränsade möjligheter att bidra till att utveckla och delta i förvaltningen av nationalparkerna. Däremot anser WWF att det med den föreslagna strukturen är otydligt hur samrodnignens ka ske mellan de olika sektoresmyndigheter som är centrala för att tillse att natiaonlparkens mål uppfylls (B 7.4.2) Vad olika myndigheter har för roll inom förvaltningen och efterlevnaden av parkens föreskrifter och hur detta ska samordnas och koordineras bör beskrivas tydligare liksom hur Naturvårdsverket, som naturvårdsmyndighet, kommer att kunna säkra att nödvändiga naturvårdsåtgärder vid behov vidtas av andra myndigheter bör förtydligas. Stiftelsens ordförande: Hans Majestät Konungen Registrerat som: Världsnaturfonden WWF Org. Nr 802005-9823 Postgiro 90 1974-6 Bankgiro 901-9746

2 Övergripande mål (B.2.1) WWF anser att ordvalet i väsentligen oförändrat skick i målbeskrivningen är såväl svagt som otydligt. I bakgrundsbeskrivningen i skötselplanen (A 1.8) anges att de flesta av områdets marina miljöer är påverkade av mänskliga aktiviteter och förmodligen annorlunda i kvalitet och omfång jämfört med för 100 år sedan. Med bakgrund av detta anser WWF anser därmed att ambitionsnivå för Sveriges mest artrika havsområde och första marina nationalpark borde siktade på att förbättra den marina miljöns status och inte enbart bevara i oförändrat skick. WWF anser även att det krävs en tydligare definition av vad som avses med väsentligen oförändrat. För at kunna styrka vad som menas med oförändrat skick, med avseende på arter och/eller marina miljöer, är det nödvändigt att ange en tydlig baslinje som definierar nuläget avseende utbredning/förekomst och kvalitet för respektive art och miljö. En sådan baslinje är, vad vi kan se, inte tydligt definierad för områdets förekommande arter och livsmiljöer. Utifrån en sådan baslinje bör tydliga och mätbara mål och indikatorer definieras och utgöra grunden för en adaptiv förvaltning där regler, föreskrifter, förvaltning och skötsel justeras regelbundet för att säkra att de uppsatta målen nås. Avgränsning (A 1) Världsnaturfonden tillstyrker områdets föreslagna avgränsning, men anser att det ur bevarandesynpunkt hade varit bättre om parken hade innefattat hela området ned till Väderöarna. En gränsöverskridande nationalpark (B 7.4.4.) Då parken angränsar till den föreslagna norska nationalparken Yttre Hvaler vill vi starkt betona nödvändigheten av en nära och gränsöverskridande samverkan mellan parkerna. Att föreskrifterna är likartade och harmoniserade är nödvändigt för att inte riskera att förflytta aktiviteter och därmed trycket på områdets naturvärden mellan parkerna. Det finns även stora vinster att göra med gemensamma/likartade system för övervakning, regelverk och forskning. Att forskningen på båda sidor följer liknande strukturer är avgörande för att kunna jämföra resultat och dra nytta av varandras forskning.

3 Föreskrifter och skötsel (B 4 + bilaga 1) Då nationalparken innefattar mycket viktiga marina naturvärden är det viktigt att de föreskrifter som beslutas är tillräckligt omfattande och adekvata för att säkra bevarande av Sveriges artrikaste havsområde. Långsiktighet är ett centralt ord och föreskrifterna måste noga avvägas så att de inte riskerar att motverka parkens övergripande mål i framtiden. Såväl under rubriken Syftet tryggas genom att (A 2.3) som i sköselplanens plandel anges en rad principer, för hur olika verksamheter ska bedrivas inom området. Däremot anges inte någonstans i dessa avsnitt några konkreta regler för vare sig fiske eller sjöfart. Att endast ange att fiske regleras enligt fiskerilagstiftningen och sjöfart enligt sjötrafikförordningen säger ingenting om vilket skydd det ger eller vad det konkret innebär för bevarandet av områdets ekosystemet och dess nyttjande. WWF vill därför kraftfullt poängtera att det i skötselplan och föreskrifter även bör anges tydliga regleringar av aktiviteter så som fiske och sjöfart för att syftet med nationalparken även om dessa regleras av andra lagrum än nationalparksförordningen. Detta för att samla all information om områdets regler och göra dessa uppgifter lättöverskådliga. I nuläget är det svårt att lätt skaffa sig en tydlig helhetsbild över dessa viktiga delar av parkens förvaltning. Det gäller även andra relevanta sektorer, som regleras via annan lagstiftning. Det är också oroande att centrala sektorer, så som fiske och sjöfart, som har en stor påverkan på områdets naturvärden, inte regleras genom parkens föreskrifter utan regleras utanför nationalparksförordningen. WWF ställer sig undrande till om ansvariga sektorsmyndigheter i framtiden kommer att införa nödvändiga regleringar av dessa sektorer om det visar sig behövas för att uppnå nationalparkens mål. Hur samordning kommer att ske mellan relevanta myndigheter samt hur Naturvårdsverket som naturvårdsmyndighet kommer att kunna säkra att nödvändiga naturvårdsåtgärder vid behov vidtas av dessa bör förtydligas. Fiske: I remissen beskrivs att trålning efter räka bedrivs i enlighet med den så kallade Koster/ Väderöfjordsmodellen, vilken är förenlig med nationalparkens syfte. WWF är väl medvetna om de stora insatser som gjorts gällande fisket i området, men vill trots det betona att den marina miljön liksom vår omvärld är föränderlig. Detta innebär att vad som är hållbart nyttjande idag inte nödvändigtvis är det i framtiden. Om fisket ska vara hållbart även i framtiden krävs därmed en adaptiv förvaltning där fisket och fiskets påverkan utvärderas regelbundet och kontinuerligt anpassas efter rådande förhållanden. Såväl kommersiella arter som icke kommersiella arter bör förvaltas med en genomgripande ekosystemtanke. En sådan adaptiv förvaltning måste utgå från väl definierade och mätbara mål för områdets miljöer och arter (inkl fisk och skaldjur) som om de inte nås måste leda till ett reviderat fiske och nödvändiga inskränkningar.

4 Sjöfart: Under perioder kommer båttrafiken vara tät och kommer innefatta buller, turism och risk för rena fysiska skador på djurlivet. En möjlighet är att, förutom förbud att närma sig vissa områden under vissa tider, införa ytterligare leder på platser där djurlivet anses extra känsligt som motordrivna båtar är tvingande att följa (med undantag för eventuell lågfartstransport till godkänd ankar/förtöjningsplats). I ett vältrafikerat område är risken för olyckor med tillhörande utsläpp större och i en artrik skärgård blir skadorna extra allvarliga. WWF vill betona behovet av väl uppdaterad och inövad beredskapsplan så att passande metoder kan sättas in snabbt och effektivt. Utvecklingen går mot att fartyg/båtar (i första hand kryssning och frakt) måste deponera sitt avfallsvatten, inklusive från toaletter, i särskilda mottagningsstationer i hamn. Det kommer troligen ta än längre tid innan det kommer att gälla fritidsbåtar på en bred skala. I en nationalpark med stor koncentration av fritidsbåtar finns både potential och goda miljömässiga vinster med att ligga före den allmänna utvecklingen med kostnadsfria deponeringsstationer särskilt när bidrag nu finns att söka. Övervakning Parkens framgång beror dels av en effektiv och relevant förvaltningsorganiation men ännu mera av om skötsel, regler och föreskrifter efterlevs. I beskrivningen av skötselmiljöer B 2.3 anges underhållsåtgärder och för vissa, men inte alla, marina habitat och det nämns att det kommer att genomföras Övervakning av skyddade områden (Kustbevakningen). I förvaltningsplanen borde det noggrannare beskrivas med vilken frekvens, omfattning och utbredning områdets övervakning kommera att utföras. Att fiskarna kontrollerar sig själva med Social Egenkontroll är bra, och förhoppningsvis framgångsrikt, men WWF skulle dessutom vilja se ett mer formellt system för kontroller, utöver den berömvärda förutsatsen att arbeta för att AIS/VMS installeras på alla fiskebåtar. I sektion B 4.5 anges behovet av om En stark kontroll och korrekt rapportering. Det är helt i linje med WWFs åsikter, även om tillvägagångssättet inte är beskrivet och därför inte kan kommenteras.

5 För att säkra att parkens syfte tryggas anser Världsnaturfonden därför att: Det övergripande målet bör förtydligas så att det blir ett mer användbart som ledstjärna. Skötselplan och föreskrifter bör ytterligare konkretiseras med tydliga regler i för samtliga förekommande eller planerade verksamheter i området, inklusive sjöfart och fiske. Området bör delas in i tydligare zoner, som täcker hela parkens yta, som anger vilka olika aktiviteter och verksamheter som tillåts var. Detta skulle underlätta efterlevnad, övervakning, gradvisa/lokala skötselförändringar, med mera. Vad gäller de lagrum som nyttjas för skydd och förvaltning av den marina nationalparken anser Världsnaturfonden att en kombination av olika lagrum med fördel kan tillämpas för att uppfylla parkens syften, men att det är viktigt att tillämpningen av nationalparksföreskrifterna, strandskydd, EU direktiv (t.ex. Natura 2000), sektorslagstiftning, etc. samordnas och att information om vilka regler och restriktioner som gäller inom området tydliggörs på ett samlat och enhetligt sätt i parkens skötselplan och föreskrifter. Det bör med andra ord finnas en samlad skötselplan och en komplett samling föreskrifter och inte som i nuläget, splittrat utifrån befintliga myndigheters ansvarsområden och lagrum. Hur samordningen mellan myndigheter ska ske för att säkra att parkens syfte uppnås måste förtydligas. Lasse Gustavsson Generalsekreterare Åsa Andersson Programchef Svensk Natur & Östersjön