Bilaga 2. Förslag till förvaltningsorganisation för Kosterhavets Nationalpark Sid. 1-7

Transkript

1 Bilaga 2 Förslag till förvaltningsorganisation för Kosterhavets Nationalpark Sid. 1-7

2 B 7. B 7. 1 Förvaltning Förvaltare Länsstyrelsen är förvaltare av Kosterhavets nationalpark. Länsstyrelsen kommer att i sina arbetsordning inrätta en delegation Kosterhavsdelegationen som får i uppgift att ansvara för förvaltningen av nationalparken och Kosters naturreservat. Förvaltningsformen ska utvärderas efter 4-5 år. B 7.2 Adaptiv förvaltning Naturvårdsverket har beslutat att tillämpa metoden med Adaptiv förvaltning i Kosterhavets nationalpark. Vad är adaptiv förvaltning? Adaptiv förvaltning innebär att man sätter mål för skydd och förvaltning, beslutar om åtgärder för att uppnå dessa mål, kontinuerligt övervakar utvecklingen av målen och justerar åtgärderna om målen inte uppnås. Detta sker i en process som ständigt upprepas (se fig. 1). Den adaptiva förvaltningsmodellen är en struktur som på ett systematiskt sätt gör det möjligt att testa antaganden, erhålla ny kunskap och kunna anpassa och förändra åtgärder och mål utifrån de resultat som erhålls i en kontinuerligt lärande process. Modellen bygger också på att man involverar de intressenter som berörs av mål och åtgärder i beslutsfattandet. Fördelarna med det är att både vetenskaplig och mer erfarenhetsbaserad kunskap kommer till nytta. Det lokala deltagandet och möjligheten att påverka ökar också acceptansen hos de berörda intressenterna så att åtgärder och regler verkligen efterlevs (Carlsson & Danell, 2006). Det finns två typer av adaptiv förvaltning, aktiv och passiv (McCarthy, et. al. 2007). Den aktiva förvaltningen är en mer experimentell adaptiv förvaltning som tillåter att man ändrar förvaltningsstrategier för att testa helt nya hypoteser för att kunna utvärdera vilken som är den bästa strategin. I den passiva adaptiva förvaltningen utnyttjar man den rumsliga och tidsmässiga variation som finns naturligt och målet är att förbättra existerande åtgärder och förvaltningsstrategier. Den svenska fiskelagen och fiskeriförvaltningen är anpassad till en adaptiv förvaltning och exempel på en passiv adaptiv förvaltning, där ändring i föreskrifterna kan ske ganska omgående mot bakgrund av resultat i uppföljning och ändrade behov av skydd och förvaltning. De olika stegen i adaptiv förvaltning (fig.1) Adaptiv förvaltning brukar illustreras med en cirkel med en rad aktiviteter som följer på varandra: 1. Sammanställa befintlig kunskap. 2. Sätta upp mätbara mål. 3. Besluta om och genomföra åtgärder. 4. Följa upp mål och åtgärder. 5. Utvärdera resultaten och om behov finns modifiera mål och åtgärder. 1

3 Denna systematiska cykliska process med en rad aktiviteter som följer efter varandra om och om igen ger en ständigt växande kunskap som tas tillvara i förvaltningen. Kunskap Mål Utvärdering Åtgärder Uppföljning Fig. 1. Illustration av adaptiv förvaltning. Bakgrund Den adaptiva förvaltningsmodellen utvecklades på 1970-talet i Canada av C.S Holling och C. J. Walters och har blivit mest använd i Australien och Nordamerika framförallt inom fiskeriförvalting. Först på och 2000-talen har den fått en vidare applikation, bland annat i viltförvaltning (Wikipedia, dec. 2008). I FN:s konvention om biologisk mångfald (UN Convention on Biological Diversity, CBD, 1992) talar man om att den biologiska mångfalden ska ses i ett landskapsperspektiv, som även inbegriper ekonomiska och sociala faktorer. Enligt konventionen kan dessa mål nås genom att tillämpa den så kallade ekosystemansatsen som kan sägas vara en slags förvaltningsmodell. Ekosystemansatsen innebär sammantaget en integrerad, tvärvetenskaplig förvaltning som å ena sidan erkänner människans rätt att använda det som ekosystemen producerar, och å andra sidan säkrar att alla komponenter i ekosystemen (arter, bestånd, livsmiljöer och genetisk variation) finns i sådan omfattning att de kommer att fortleva i överskådlig framtid. Ekosystemansatsen kräver en adaptiv förvaltning för att kunna hantera komplexa, dynamiska ekosystem samt bristen på kunskap om dessa ekosystems funktioner och människans påverkan på dem ( B 7. 3 Förslag till arbetsordning för Kosterhavsdelegationen I samband med att Naturvårdsverket arbetat fram ett förslag till inrättande av en nationalpark för Kosterhavet i Strömstads och Tanums kommuner i Västra Götalands län har frågan om en lokal förvaltningsorganisation väckts. Naturvårdsverket tog initiativ till en utredning om hur en förvaltningsorganisation med stort lokalt inflytande skulle kunna se ut för Kosterhavets nationalpark. Utredningen som utförts av Peter Westman vid Stiftelsen 2

4 Tyrestaskogen och Laura Piriz vid Fiskeriverket. Utredningen presenterar tre olika organisationsmodeller, nämligen: till förvaltare utses: * Länsstyrelsen, * Delegation under Länsstyrelsen eller * Stiftelse. Naturvårdsverket föreslår att en delegation under Länsstyrelsen prövas. En sådan delegation ges ett stort ansvar för förvaltningen av Kosterhavets nationalpark. Förslaget har diskuterats med kommunala och andra lokala företrädare och de allra flesta förordar att en delegation under Länsstyrelsen prövas och att den utvärderas efter 4-5 år. En delegation under länsstyrelsen finns för närvarande inte någonstans inom naturvårdens områden, dock finns olika delegationer inom andra sakområden vid länsstyrelserna. Nedan följer ett förslag till arbetsordning för Kosterhavsdelegationen. Förslag till arbetsordning för Kosterhavsdelegationen 1. Länsstyrelsens arbets- och delegationsordning Denna delegation, vars namn är Kosterhavsdelegationen, är organisatoriskt inrättad under Länsstyrelsen genom beslut av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Kosterhavsdelegationen regleras genom Länsstyrelsens arbets- och delegationsordning. Kosterhavsdelegationen ska utvärderas efter fem år. 2. Kosterhavsdelegationens ändamål är: Att på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län förvalta Kosterhavets nationalpark enligt fastställd skötselplan och meddelade föreskrifter. Uppdrag att förvalta naturreservat i nationalparkens närhet kan tillkomma. Att på uppdrag av Naturvårdsverket, genom Länsstyrelsen, svara för viss fastighetsförvaltning 1 för Naturvårdsverkets fastigheter inom Kosterhavets nationalpark enligt gällande delegation för viss fastighetsförvaltning. Detta innebär att svara för att byggnader och anläggningar i nationalparken med tillhörande entréplatser används på bästa sätt för att främja nationalparkens ändamål varvid byggnadernas och anläggningarnas kulturvärden ska beaktas. Byggnader och anläggningar ska så långt möjligt nyttjas för allmänna ändamål. Vägledning för förvaltning av Naturvårdsverkets fastigheter (Naturvårdsverkets rapport 5790) ska tillämpas. 1 Med viss fastighetsförvaltning avses bl. a. hantering av löpande inkomster och utgifter för fastigheter (s.k. ekonomisk förvaltning), tecknade av nyttjanderrättsavtal, arrenden, hyror, företräda verket i möten med vägsamfälligheter etc (s.k. juridisk förvaltning) samt drift och underhåll av byggnader och anläggningar (s.k. teknisk förvaltning). 3

5 Att fördjupa kunskapen, informera och genomföra utbildning om natur och kultur i nationalparken genom inventeringar, utställningar, trycksaker, föreläsningar, naturguidningar mm. Särskild vikt ska läggas vid förvaltningen av det blivande naturum Kosterhavet. Att i övrigt utveckla verksamheten till gagn för nationalparken. 3. Ledamöter i Kosterhavsdelegationen Kosterhavsdelegationen ska bestå av en ledamot vardera av nedanstående organisationer. Ledamöterna utses av respektive organisation. För varje ledamot ska finnas en ersättare. Ledamöter och ersättare utses för en tid av 4 år (motsvarande den kommunala mandatperioden). Länsstyrelsen i Västra Götalands län Strömstads kommun Tanums kommun Kosternämnden Resö-Galtö samhällsförening Rossö samhällsförening Tjärnö-Saltö samhällsförening Kosters samhällsförening Sveriges Fiskares Riksorganisation, Avd 26 Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet, Tjärnö Länsstyrelsen utser ordförande i Kosterhavsdelegationen. Vid Kosterhavsdelegationens möten adjungeras vid behov representanter för andra organisationer eller myndigheter. Naturvårdsverket adjungeras regelmässigt. I övrigt kan adjungeras t.ex. företrädare för besöksnäring och turism, naturskydds- eller friluftsorganisationer, Fiskeriverket, Sjöfartsverket och Vägverket. 4. Nationalparkschef Nationalparkschefen, eller dennes ersättare, deltar alltid i Kosterhavsdelegationens möten även om denne inte är Länsstyrelsens representant i Kosterhavsdelegationen. 5. Ersättning till ledamöterna Ersättning till ledamöterna i Kosterhavsdelegationen samt ersättare för dessa fastställs av Länsstyrelsen. 6. Ekonomihantering Kosterhavsdelegationens ekonomihantering sker genom Länsstyrelsen. Förslag till delegationsordning för Kosterhavsdelegationen Denna delegationsordning har fastställts av Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2009-xx-xx efter samråd med Naturvårdsverket, Strömstads och Tanums 4

6 kommuner. Ändring av delegationsordningen kan göras av Länsstyrelsen efter förslag från Kosterhavsdelegationen eller på eget initiativ. Nationalparkschefen är närmaste chef för personalen som är anställd av Länsstyrelsen med placering på Länsstyrelsens kontor på Koster. Nationalparkschefen är underställd Länsstyrelsens naturvårdsdirektör. Nationalparkschefen är i regel föredragande i Kosterhavsdelegationen. A. Beslutas av Kosterhavsdelegationen på underlag från nationalparkschefen: 1. Verksamhetsplan och budget inom ramen för givna anslag, årsredovisningar och policies inom Kosterhavsdelegationens ansvarsområde, 2. Förslag till personalrekryteringar, principer för anställd personal kontra upphandling av tjänster, 3. Extern finansiering (sponsring) och extern medverkan i Kosterhavsdelegationens förvaltning utöver vad som anges i verksamhetsplanen, 4. Förslag till ändringar i skötselplan och föreskrifter, 5. Övrigt av övergripande och principiell karaktär. B. Beslutas av nationalparkschefen: 1. Löpande ärenden och åtgärder inom förvaltningen och dess budget upp till kr. Beslut som omfattar belopp däröver fattas av Kosterhavsdelegationens ordförande. C. Beslutas av Länsstyrelsen i Göteborg 1. Myndighetsbeslut (dispenser, tillstånd m.m.) B 7.4 Skötselråd, samrådsgrupper mm B Samrådsgrupper Ett verktyg för ökad lokal delaktighet Det finns ett starkt engagemang för Kosterhavet och många intressegrupper som driver olika verksamheter och har intressen i området. I en nationalpark av Kosterhavets karaktär är det viktigt att skapa plattformar för erfarenhetsutbyte och dialog kring aktuella frågor med berörda aktörer. Detta kan göras genom att institutionalisera samrådsgrupper med de intressenter som har intressen kring en specifik fråga/frågeställning. Exempel på för Kosterhavet relevanta samrådsgrupper kan vara: - Hållbart fiske, jakt och vattenbruk - Hållbart friluftsliv och turism - Naturum, naturvägledning, utbildning och programverksamhet - Naturvård och havsmiljö - Maritima transporter och båtsport 5

7 Samrådsgrupperna sammankallas av Nationalparkschefen. Syftet med grupperna kan variera beroende på vilka frågeställningar som är aktuella. Deltagarna kan aktualisera frågor som bör behandlas, göra problemanalyser, utbyta erfarenheter men även bereda underlag för beslut om riktlinjer och policies för t.ex. jakt, sälsafaris och ekoturismverksamhet. Genom samrådsgrupperna säkras ett institutionaliserat erfarenhetsutbyte mellan lokala aktörer/grupper, nationalparksförvaltningen och skötselorganisationen. B Sektoriell myndighetssamordning Den sektoriella indelning som dominerar förvaltningskulturen i Sverige innebär att ett stort antal centrala myndigheter har ett delat ansvar för hur havets miljö utvecklas och kan komma att beröras av det som ska regleras, planeras och genomföras inom området. Nationalparken kommer inte medföra förändring i det sektoriella ansvaret och inte heller i det kommunala ansvaret. Fiskerimyndigheten och sjöfartsmyndigheten kommer att även i fortsättningen ansvara för reglering av fiske och sjöfart. Nationalparkens samordningsfunktion innebär att förvaltningsorganisationen erbjuder en plattform för dialog, diskussion och samordning mellan ansvariga myndigheter som verkar i området och nationalparken, kommunerna och det lokala samhället.. Följande myndigheter bör bjudas in att deltaga i den föreslagna samordningsgruppen: Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Fiskeriverket, Sjöfartsverket, Riksantikvarieämbetet, Kustbevakningen (Västra), Västra Götalandsregionen, Strömstad Kommun, Tanum Kommun, Nationalparken Ytre Hvaler, samt andra myndigheter vid behov. Det är lämpligt att Naturvårdsverket har ordföranderollen i denna grupp. B Vetenskaplig rådgivning Kosterhavets nationalpark kommer att ha en för svenskt vidkommande unik position när det gäller tillgång på vetenskaplig marin kompetens. Detta genom att Loven centrum för marina vetenskaper finns i området. Ett vetenskapligt råd kan kopplas till förvaltnings- och skötselorganisationen för vetenskaplig rådgivning. Rådet bör ha en bred tvärvetenskaplig sammansättning så att förutom marin kompetens även expertis från t.ex. kulturmiljövård, naturvård, humanekologi och socioekonomi finns med i rådet. 6

8 B Samverkan över gränsen Ytre Hvaler Kosterhavets norra gräns sammanfaller med gränsen mot Norge. Kosterhavets nationalpark blir Sveriges första transnationella nationalpark. Såväl vattenmassor som marina organismer och människor förflyttas kontinuerligt i området och det finns mycket att vinna på harmonisering av regler och uppförandekoder i nationalparkerna. Ett samrådsforum för harmonisering av övergripande policy- och verksamhetsfrågor bör inrättas mellan de svenska och norska förvaltningsorganisationerna för respektive nationalpark. D.v.s. Kosterhavsdelegationen och Fylkesmannen i Ostvold. I detta samrådsforum bör även nationalparkschefen deltaga. Det bör räcka med 1 2 möten om året i detta forum. Utöver detta bör skötselorganisationerna för nationalparkerna etablera ett direkt informellt samrådsforum för att kunna diskutera och lösa gemensamma problemställningar. 7