Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Klinisk kemi 2.0 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Medicinskt sakkunnig Mathias Karlsson Landstingsdirektör Gunilla Andersson 2014-11-20 2017-11-20 Patientnära analyser Gäller för: Landstinget i Värmland Diarienummer: LK/101649 Bakgrund Syftet med dessa riktlinjer är att beskriva en process som ska hjälpa patientvårdande kliniker inom Landstinget i Värmland där man identifierat en möjlig patientnytta genom att införa en eller flera patientnära analyser (PNA) i sina rutiner på kliniken. Utfallet om riktlinjerna följs är: 1. Att kliniken, efter en ordentlig genomgång av de viktigaste medicinska och ekonomiska aspekterna, får igång en välfungerande patientnära analysmetod och kvalitetssäkrade rutiner med utbildad personal med kompetens som ger användarna provsvar av god kvalitet som man kan lita på. 2. Att kliniken efter en systematisk genomgång av behovet väljer att avstå från ett införande av aktuell PNA utrustning. Patientnära analyser Vid flera verksamheter inom hälso- och sjukvården finns kliniska vinster av att införa laboratorieanalyser på vårdavdelningar, mottagningar mm, så kallade patientnära analyser (PNA). Exempel på patientnära analysinstrument som förekommer ute i vården idag är blodglukosmätare, Hemoglobinmätning med Hemocues fotometer eller blodgasanalyser på IVA eller förlossning. Patientnära analyser är, som direkta analyskostnader, ofta dyrare än analyser utförda på centrala laboratorier men motiveras av andra vinster som kortare vårdtid, färre besök eller effektivare behandling och uppföljning eller högre provkvalitet (blodgaser och glukos). Vad man som läkare eller sjuksköterska inte så ofta tänker på när man skickar iväg ett provrör till lab är hur extremt mycket som görs där för att se till att de provsvar som lämnas ut håller en hög kvalitet. Detta görs genom att hålla instrument i gott skick, testa att de visar rätt genom dagliga kontroller (prov med kända analysresultat som man kollar av instrumentet mot) samt att tränad personal kör analyser på det sätt som avses och gör kvalificerade bedömningar. Tack vare utvecklingen inom PNA har förutsättningarna ökat för att analysens kvalité ska kunna bibehållas, även utanför ett centrallaboratorium. Korrekt provtagningsteknik vid stick i fingret för att undvika felsvar är dock fortfarande en utmaning (ex spädning av provet med intracellulär vätska, variation i perifert blodflöde). 1 (6)
Strävan när man inför PNA är att resultaten av samma typ av analys ska vara jämförbara och ha samma referensvärden (ex ett CRP analyserat patientnära ska kunna jämföras med ett senare CRP analyserat på ex central lab på CSK). Analyssvaren ska också vara tillgängliga i journalsystemet så att läkare ska kunna följa utvecklingen av patientens värden. Utförande av analys av kostnad mot nytta Innan en ny patientnära analys etableras inom en verksamhet i Landstinget i Värmland ska den patientvårdande verksamheten och klinisk kemi alt. klinisk mikrobiologi tillsammans göra en noggrann beräkning av kostnad och nytta (se Bilaga 1: Beslutsprocess för införande av patientnära analysverksamhet). Även om verksamhetschef för den patientvårdande kliniken är den som kan ta fram underlag så ska PNA-gruppen inom laboratoriemedicin ha en stödjande funktion i den processen. Både vårdenheten och klinisk kemi alt. klinisk mikrobiologi ska alltså medverka vid framtagningen av analysen. Arbetet ska påbörjas snarast efter att behovet har framförts och med ett preliminärt beslut om att gå vidare eller inte inom tre månader. Kvalité För att tillgodose patientsäkerheten och kvalitet ska patientnära analyser i princip genomgå samma kvalitetssäkring som analyser inom klinisk kemi alt. klinisk mikrobiologi. Ekonomisk kalkyl inför beslut Inför varje beslut om att en patientnära analys ska införas ska en ekonomisk kalkyl genomföras som innehåller alla typer av kostnader som ökar respektive minskar till följd av införandet. Beslutet skall innehålla ett ställningstagande till vem som ansvarar för de merkostnader som uppkommer. Ansvarsfördelning Klinisk kemi alt. klinisk mikrobiologi ansvarar för: Utvärdering och val av analyser, utrustning, dokumentation, för nödvändig internutbildning av det patientnära laborerandet. Verksamhetschefen på vårdenheten ansvarar för att: Endast analysmetoder och utrustning som rekommenderas av klinisk kemi alt. klinisk mikrobiologi används vid patientnära laboratoriediagnostik. 1. Tillräckliga resurser tillhandahålls för den kvalitetssäkring av analysen som behövs 2. Förse berörd personal med nödvändig kompetens i patientnära analysutförande En skriftlig överenskommelse upprättas mellan verksamhetsansvarig chef vid vårdenhet och klinisk kemi alt. klinisk mikrobiologi. (Se bilaga 2: Överenskommelse vid vårdnära analysverksamhet). Utarbetad av: Mathias Karlsson, medicinskt sakkunnig inom klinisk kemi på uppdrag av verksamhetschef Birgit Eriksson. 2 (6)
Bilaga 1: Beslutsprocess för införande av vårdnära analysverksamhet inom Landstinget i Värmland Fyra perspektiv ska granskas under beslutprocessen för att se om införandet av patientnära analyserande kan motiveras: Patientperspektivet: Under denna punkt får kliniken tillsammans med laboratoriemedicin beskriva vad analysen ska användas till och vad som är den primära patientnyttan. Medicinskt perspektiv: Den behandlande läkaren måste ha tillgång till laboratorieanalyser med jämförbara analyssvar, oberoende var i vårdkedjan analysen är utförd. Ekonomiskt perspektiv: Analyskostnaden för vårdnära analyserande är generellt högre än de analyser som klinisk kemi alt. klinisk mikrobiologi utför. Under denna punkt ställs den totala nyttan (för patient och vårdgivare) mot den ökade kostnaden med införandet av aktuell PNA Laboratorieperspektiv: Kvalitetskrav i princip motsvarande de som ställs på klinisk kemi alt. klinisk mikrobiologi ska även gälla för det vårdnära analyserandet Utredning Analysen utförs enligt checklista (se Bilaga 3 - Checklista för beslut och införande av patientnära analys) och med följande avstämningspunkter: 1. Verksamhetschefen ser till att en nyttoanalys utförs där ställning tas till den medicinska nyttan och verksamhetens nytta. Verksamhetschefen för vårdenheten tar ställning till om man ska fortsätta processen. 2. Verksamhetschefen för vårdenheten ser till att en organisatorisk och lokalmässig bedömning utförs och tar sedan ställning till om man ska fortsätta processen. 3. En ekonomisk beräkning inkluderande investerings- och driftbudget skall utföras. I kalkylen medverkar representant för vårdenheten respektive för klinisk kemi alt. klinisk mikrobiologi för att fånga de kostnader som skulle uppstå, öka alt. minska till följd av en förändring i var proverna analyseras. Analysen av den ekonomiska kalkylen innehåller även en jämförelse med den befintliga kostnaden för analys utförd av klinisk kemi alt. klinisk mikrobiologi. 4. Verksamhetschefen för vårdenheten skall göra en sammanvägd bedömning av motivet/nyttan i relation till kostnaderna. 5. Dokumentation enligt ovanstående punkter, samt ett avtal underskrivet av verksamhetschefen för vårdenheten och verksamhetschefen för klinisk kemi alt. klinisk mikrobiologi ska finnas före beslut. Beslut Kostnaderna ryms inom fastställd budget: Beslut om införande av vårdnära analys fattas av verksamhetschefen för vårdenheten. Den ekonomiska kalkylen som ingår i underlaget för beslut visar om det föreligger möjlighet till omfördelning av kostnader. Verksamhetschefen för vårdenheten kan också besluta att införa den patientnära analysen även om det innebär ökade kostnader men bedöms rymmas inom budget. Kostnaderna ryms inte inom fastställd budget: I detta fall får ärendet lyftas inom respektive division alternativt till hälso- och sjukvårdschefen 3 (6)
Bilaga 2: Överenskommelse patientnära analyser (mall) Överenskommelse mellan klinisk kemi alt. klinisk mikrobiologi och vårdenheten xx Riktlinjen för patientnära laboratoriediagnostik inom Landstinget Värmland, samt bilaga 1 (Beslutsprocess för införande av vårdnära analysverksamhet inom Landstinget i Värmland) gäller för denna överenskommelse. Klinisk kemi alt. klinisk mikrobiologi har ett övergripande ansvar även för analyserande på landstingets vårdenheter, vilket regleras i denna överenskommelse. Tillämpningsområde enligt tabell, analys utförd av vårdpersonal Exempel: Analys Apparat Kommentar Hb Glukos Crp Ansvarsfördelning Klinisk kemi alt. klinisk mikrobiologi ansvarar för: Val av instrument/mätmetod och metodvalidering Upprättande av metodbeskrivning, rutiner för kvalitetskontroll, loggbok, handhavande beskrivning och övriga rutiner som krävs. Utbildning och utfärdande av behörigheter för vårdpersonalen som analyserar Analyserande enhet ansvarar för: Endast behörig personal analyserar Att följa av klinisk kemi alt. klinisk mikrobiologi utfärdade instruktioner och råd rörande analysverksamheten och kvalitetskontroll av denna. Beställning av reagens, kontrollmaterial och annat material. Inköp av utrustning inklusive serviceavtal 4 (6)
Giltighet Överenskommelsen gäller tills vidare. Överenskommelsen är upprättad i två original. Varje part erhåller ett exemplar. Underskrift den den Verksamhetschef Verksamhetschef inom division diagnostik 5 (6)
Bilaga 3: Checklista för beslut och införande av patientnära analyser Ärende: Nyttoanalys: Medicinsk vinst Kvalitetsvinst Tidsvinst Bättre patientflöde Rationellare arbetssätt Delbeslut av verksamhetschefen; Fortsätta utvärderingen? Ja Nej..(datum) Bedömning av kvalitet och organisation Finns lämpliga lokaler? Ja Nej Är utrustning och analysmetod i överensstämmelse med Ja Nej övrig analysteknik i länet Finns lämplig person som kan ta det medicinska ansvaret? Ja Nej Finns lämpliga personer för apparatansvar? Ja Nej Är rutiner för internrevision upprättade? Ja Nej Delbeslut av verksamhetschef; Fortsätta utvärderingen? Ja Nej (datum) 6 (6)