Månadskommentar juli 2016

Månadskommentar juli 2016

Ekonomiska utsikter Stark svensk arbetsmarknad Arbetsmarknadsdata för Sverige visar att arbetslösheten har sjunkit till 6,6% i juni. Svensk arbetsmarknad börjar nu närma sig sin jämviktsnivå vilket bör öka risken för inflationsimpulser framöver. Svensk inflation har visserligen stigit redan men från mycket låga nivåer. I juni uppgick inflationen till 1%. Däremot var inflationen rensad för räntekostnader, KPIF, 1,5%. KPIF är Riksbankens favoritmått och denna börjar nu närma sig tvåprocents-målet. Diagram: Svensk inflation och arbetslöshet Vi har fått se siffror som visar på en högre inflation och en lägre arbetslöshet men däremot var tillväxtsiffrorna som kom i slutet av månaden en besvikelse. Visserligen är en tillväxt på 3,1% i årstakt fortsatt imponerande jämfört med omvärlden men det var lägre än väntat vilket satte ytterligare tryck neråt på de svenska räntorna. Denna BNP-siffra är dock en snabbversion som ofta får revideras i ett senare skede. Snabbversionen görs främst för att finansdepartementet ska ha ett underlag för att börja arbetet med höstbudgeten. Givet det sämre utfallet har utrymmet för reformer minskat betydligt vilket kanske är den viktigaste slutsatsen att dra. Även om utsikterna för finanspolitisk stimulans är små är de finansiella marknaderna stimulativa. Kronan har försvagats, räntor är på all time low över hela kurvan och dessutom har börserna utvecklats positivt under sommaren. Den omedelbara finansiella oron efter Brexit snabbt övergående Efter att det brittiska folket i slutet av juni röstade för att lämna den Europeiska unionen föll pundet, räntor och börser både i England och världen över. Den pessimistiska reaktionen på finansmarknaderna varade dock inte länge utan under juli månad har vi fått se börserna både i Storbritannien återhämta sig och ligger nu över de nivåerna som gällde strax innan folkomröstningen. Räntorna har däremot fortsatt att sjunka och pundet har inte återhämtat sig.

Clinton vs Trump I USA har konventen nu bekräftat att det blir Hillary Clinton mot Donald Trump i det amerikanska presidentvalet i november. Hillary Clinton är därmed historisk som den första kvinnliga presidentkandidaten någonsin. Efter de bägge konventen visar opinionsundersökningarna att Clinton har utökat sin ledning och splittringen inom det republikanska partiet ökar. Aktiemarknaden Utvecklingen på marknaden Under juli månad steg Stockholmsbörsen cirka 5,5 procent. Storbritanniens önskan om utträde ur EU medförde att börserna sjönk kraftigt dagarna efter men under juli återhämtade sig marknaderna igen. Återhämtningen skedde trots den oro som funnits i omvärlden i form av terrordåd i bland annat Frankrike och statskuppsförsök i Turkiet. Räntorna fortsatte ner under månaden vilket kan vara en anledning till att börsen utvecklats starkt. Stresstestet av europeiska banker som Europeiska Centralbanken utförde, visade att alla svenska banker klarar de uppställda kraven. De fyra storbankerna Nordea, SEB, Swedbank och Handelsbankens bufferertar är betydligt större än vad som krävs. Stresstesterna visar att bufferterna skulle klara ett tufft klimat med högre arbetslöshet och krympande ekonomi. Tjugofem banker klarade inte stresstestet, de flesta av dem är sydeuropeiska banker. Under juli kom bolagens resultatrapporter för det andra kvartalet. Rapporterna var som vanligt en blandad kompott. Ericsson har under en lång tid utvecklats sämre än börsen och kom med en dålig rapport. Den svaga utvecklingen fick Ericssons VD Hans Vesterberg att omedelbart lämna sin post i samband med rapporten. Marknadsutsikter Kammarkollegiet kapitalförvaltnings syn på marknaden har inte förändrats - snarare medför Brexit att räntor, inflation och tillväxt förblir låga. Samtidigt håller den låga vinsttillväxten fortfarande ner uppgångspotentialen. Vi har fortsatt en något försiktig inställning till aktiemarkanden. Vi har en neutral syn på aktier relativt andra tillgångar för närvarande. Utvecklingen i portföljerna Under juli steg Aktiekonsortiet med cirka 5,3 procent vilket var sämre än jämförelseindex som steg med 5,4 procent. Spiran hade en avkastning under månaden på cirka 5,5 procent, vilket var sämre än jämförelseindex som steg 5,7procent. Det svenska aktieindexkonsortiet går som väntat, ungefär som sitt index, och utvecklingen var 5,3 procent under juli månad. Det utländska jämförelseindexet steg med 5,9 procent. Sedan årsskiftet har de aktivt förvaltade Aktiekonsortiet och Spiran gått cirka 0,60 respektive 0,80 sämre jämfört med index. De passivt förvaltade konsortierna Aktieindexkonsortiet och Utlandsindexkonsortiet utvecklades i linje med sina jämförelse-

index och har sedan årsskiftet en avkastning på 0 procent respektive 5,8 procent Räntemarknaden Även om den omedelbara oron efter Brexit avtog snabbt har räntor fortsatt falla trots att börsen under sommaren har återhämtat sig. Svenska statspappersräntor är nu rekordlåga i samtliga löptider. Den första statsobligationen med positiv ränta vi hittar är 1059:an med förfall i november 2026 som i skrivande stund handlas till 0,12 % ränta. Samtliga obligationer med kortare löptider handlas till negativa räntor. Det är en smått otrolig utveckling givet den förhållandevis starka svenska ekonomin. Diagram: svensk generisk 10-årig statsobligation Källa: Bloomberg Fortsatt fallande räntor innebär att marknadens prissättning av kommande räntehöjningar nu skjuts allt längre fram i tiden. I USA, där den amerikanska centralbanken avstod från att höja räntan även under sitt julimöte, prissätter marknaden nu knappt en höjning i år. Det är en rejäl nedjustering jämfört med årsskiftet då marknaden trodde på fyra stycken höjningar under 2016. För svensk del implicerar marknadsprissättningen en första höjning från Riksbanken först om två år under sommaren 2018. Som vanligt är Riksbankens egen prognos för hur de tror att reporäntan kommer vara mindre aggressiv med en första höjning någonstans under andra halvåret 2017. Oavsett vilket är det på många sätt en häpnadsväckande utveckling då svensk ekonomi trots allt fortfarande bedöms vara stark med fallande arbetslöshet och hög tillväxt. En förklaring till marknadens synbart pessimistiska syn på utvecklingen kan vara själva räntenivåerna. När styrräntan är negativ och där en stor del av det som brukar kallas för säkra tillgångar (läs:statsobligationer) handlas till negativ ränta skapar jakten efter avkastning ett kraftigt tryck neråt för räntor även längre ut på kurvan. Så länge räntan inte stiger kan det vara en bra idé att köpa en obligation som bara har en blygsam om någon ränta. Denna rusning efter allt krympande avkastningar gör att marknadens prissättning kanske inte ska ses som en indikator på vad marknadsaktörerna faktiskt tror kommer hända då de inte tänker sig att äga dessa till förfall ändå. Så länge de hinner sälja sina obligationer innan räntorna stiger kan det trots de låga räntorna ändå ha varit en bra affär. En annan förklaring kan vara att centralbanker världen över faktiskt beter sig annorlunda idag än tidigare. Inflationen är frånvarande och de reagerar inte som tidigare på de tecken som tidigare har varit tydliga tecken på kommande inflationsuppgångar såsom sjunkande arbetslöshet. Permanent låga räntor

gör att det som kunde ses som dyrt tidigare inte är det längre. Centralbanken kommer ändå inte höja räntan. Diagram: Riksbankens reporänta och svensk arbetslöshet. Med fallande räntor och flackande kurvor har ränteplaceringar haft en positiv avkastning och avkastningen har ökat ju högre durationen har varit. Avkastningen i Räntekonsortiet var 0,17 procent för juli. Sedan årets början är avkastningen 1,17 procent vilket är 0,27 procent över jämförelseindex. Avkastningen i Företagsobligationskonsortiet var 0,40 procent i juli och är 3,25 procent sedan årsskiftet vilket är 0,14 procent bättre än jämförelseindex. Källa: Bloomberg En tredje förklaring till de låga räntenivåerna är att centralbankerna själva köper statsobligationer i stora mängder i deras program för kvantitativa lättnader. Genom dessa köp pressar de ner räntorna till lägre nivåer än vad som annars hade varit jämviktsnivån för att på det sättet stimulera ekonomin och ge ekonomiska aktörer incitament att låna för att investera.