Medelpads Räddningstjänstförbund KVALITETSPLAN FÖR AUTOMATISKA BRANDLARM Anslutet till räddningstjänsten i Medelpad Sundsvall 2010-01-01 1
Innehåll Bakgrund/syfte/mål --------------------------------------- 3 Ansvar ------------------------------------------------------- 4 Organisation ------------------------------------------------ 4 Utbildning --------------------------------------------------- 5 Regler för frånkoppling och entreprenadarbeten -- 5 Teknisk utformning av anläggningen ----------------- 5 Underhåll och kontroll ----------------------------------- 7 Dokumentation --------------------------------------------- 9 Referenser----------------------------------------------------9 2
BAKGRUND Varje år rycker räddningstjänsten i Medelpad ut på i genomsnitt 580 automatiska brandlarm. Ungefär 97 % av dessa är onödiga larm dvs. automatlarm ej brand. Detta är inte acceptabelt och också anledningen till varför räddningstjänsten ställer krav på brandlarmsanläggningar som är ansluten till oss. Statistiskt sett inkommer majoriteten av fellarm dagtid måndag till fredag och beror allt som oftast på aktiviteter i den dagliga verksamheten. Orsaker som hantverkare, handhavandefel och bristfälligt underhåll är inte ovanliga. Men också tekniska fel förekommer, ofta i samband med nyetablerade anläggningar som behöver trimmas in i verksamheten. Tillförlitligheten i utgående larmsignal måste därför höjas. SYFTE Automatlarmsanläggningar utgör en viktig funktion i byggnadens och verksamhetens brandskydd. En rätt utformad anläggning innebär en tidig upptäckt av brand. Ett brandlarm skall dock alltid följas av rätt åtgärd och rätt åtgärd är inte enbart utrymma och invänta räddningstjänsten utan själv agera dvs. att undersöka larmorsak och därefter vidta erforderliga åtgärder. Kvalitetsplanen skall höja såväl driftsäkerheten på anläggningen, som verksamhetens interna beredskap att hantera eventuella larm. MÅL Genom en driftsäker anläggning skall risken för fellarm minimeras. Samtidigt kommer kompetensen beträffande den egna beredskapen efter hand att öka liksom en allmän brandsäkerhetsmedvetenhet spridas i organisationen. Med andra ord skall arbetet med automatlarmet generera en tryggare och säkrare arbetsmiljö för verksamheten och mindre onödiga utryckningar för räddningstjänsten. ALLMÄNT Kvalitetsplanen är generell och gäller oavsett anläggningstyp. Under vissa avsnitt förekommer alternativa lösningar. Dessa syftar till att införas i någon form, och anpassad efter förutsättningarna i den aktuella verksamheten. Grundkravet för att ansluta anläggningen till räddningstjänsten är att den är installerad enligt Svenska Brandskyddsförenings regler för automatiska brandlarm återgivna i SBF 110:6 (sprinkler SBF 120:6). Delar av detta regelverk utgör därför även grundstommen i kvalitetsplanen. Huvudpunkterna i kvalitetsplanen är att larmlagring och larmorganisation skall införas under normal verksamhetstid. Då larmlagring kräver att personal finns på plats skall verksamheter som normalt är obemannade, (tex. garage, förråd), införa andra tekniska lösningar som ökar tillförlitligheten på larmet. Automatlarmsarbetet skall bedrivas organiserat och strukturerat och därför integreras i verksamhetens systematiska brandskyddsarbete. 3
ANSVAR Ansvarsförhållandet mellan anläggningsägare och räddningstjänsten regleras i anslutningsavtalet. Om anläggningsägaren och nyttjanderättshavaren av anläggningen är två juridiska personer skall ansvarsförhållandet regleras dem emellan. Ansvaret för skötsel av anläggningen ligger på anläggningsägaren som skall utse minst två anläggningsskötare. Anläggningsägaren svarar för att utsedda personer får erforderlig kompetens. Anläggningsskötarnas namn och telefonnummer skall meddelas skriftligen till räddningstjänsten i samband med avtalets tecknande och meddela oss när förändringar sker. ORGANISATION Förutom två anläggningsskötare skall nyttjaren av anläggningen upprätta en larmorganisation. Larmorganisationens uppgift är att hantera automatlarmen under normal verksamhetstid genom att: Fastställa platsen varifrån larmet uppkommit och orsaken till larmet. Informera berörda personer inom objektet om eventuell brand. Initiera utrymning av människor som befinner sig i byggnaden. Svara för tillgängligheten av larmade utrymmen t.ex. upplåsning av dörrar. Förbereda räddningstjänstens framkomst. Kvittera och återställa larm som ej vidarebefordrats (motbud) till räddningstjänsten. Storleken på larmorganisation beror på förutsättningarna i verksamheten. För verksamheter som inte är självutrymmande (ex. vårdanläggningar och äldreboenden där olika former av nedsatthet och rörelsehinder förekommer) skall verksamhetsansvarig tillse att tillräckligt antal personer finns närvarande för att möjliggöra en trygg och säker utrymning. Eftersom en väl fungerande larmorganisation är en förutsättning för larmlagring skall organisationen utses, utbildas och övas i god tid innan larmlagringsfunktionen driftsätts. Vidtagna organisatoriska åtgärder skall dokumenteras och hållas uppdaterade. 4
UTBILDNING Anläggningsskötarna skall ges utbildning för skötsel av anläggningen. Vilket innebär god kännedom om reglerna i SBF 110:6 (SBF 120:6) samt kunskap om funktion och handhavande av centralapparat. Utbildningen skall repeteras vart tredje år. De personer som ingår i larmorganisationen skall vara väl förtrogna med lokaler och verksamhet, ha god kännedom om åtgärder vid larm respektive felsignal samt upprätthålla kunskap om larmlagringsfunktionen när denna är införd i verksamheten. Det skall också finnas instruktioner för övrig personal inom anläggningen. Utrymningsövning bör genomföras minst en gång/år. Erhållen kompetens och genomförda övningar ska vara dokumenterade. REGLER FÖR FRÅNKOPPLING OCH ENTREPRENADARBETE Då arbete utförs i lokaler som skyddas av automatiskt brandlarm och som är av sådan art att brandlarmet felaktigt kan utlösas skall vidarekoppling av berörda sektioner tillfälligt frånkopplas och ersättas med personell bevakning. Hel eller delvis frånkoppling av en räddningstjänstanläggning överstigande 24 timmar får endast ske i samråd med räddningstjänsten. Under urkopplingstiden skall anläggningsägaren vidta och bekosta de extra åtgärder som räddningstjänsten eventuellt kräver. Exempel på arbeten kan vara heta arbeten, håltagning, asfaltering eller arbeten med högtryckstvätt eller annan utrustning som generar vattendimma-/ånga. Anläggningsägaren skall se till att entreprenör/egen personal informeras om vilka åtgärder som ska vidtas för respektive arbete som bedrivs här ovan samt vilka rutiner som gäller vid brand- /utrymningslarm. Om arbetet sker på plats där alarmering endast kan ske med hjälp av mobiltelefon skall anläggningsägaren se till att det kan ske utan dröjsmål. Skriftliga instruktioner skall finnas. Frånkoppling får endast göras av anläggningsskötare eller annan person som är utbildad och utsedd av anläggningsägaren. TEKNISK UTFORMNING AV ANLÄGGNINGEN Automatlarmsanläggningen skall vara placerad och installerad enligt reglerna i SBF 110:6 kap. 3 och 4. Där ingår larmlagring och övriga tekniska åtgärder för att öka tillförlitligheten i utgående larmsignal. 5
Larmlagring Om anläggningen skall skydda bemannade lokaler skall den utformas för att uppfylla kraven för larmlagring enligt SBF 3.7.2. Befintliga anläggningar (nyare som äldre) som ej uppfyller dessa krav skall kompletteras eller uppgraderas. Larmlagring enligt SBF 3.7.2. innebär att larmsignalen till räddningstjänsten är frånkopplad under normal arbetstid och att brandlarmet istället kvitteras och undersökas av egen personal (organisation). Om den manuella kvitteringen av larmet uteblir eller larmet ej återställs alternativt larmknapp trycks in, vidarekopplas larmet automatiskt till räddningstjänsten, se illustrationer nedan. BRAND Manuell kvittering inom 30-60 sek. Undersökningstid 3 (max) 10 min. Återställning Utebliven återställning eller intryckt larmknapp Vid utebliven kvittering Räddningstjänst / Teknisk service Larmlagring i anläggningen vars teknik ej medger teknisk larmlagring (äldre anläggningar) består i att SOS Alarm motringer enligt kontaktlista under normal verksamhet. Efter personkontakt måste anläggningsägaren själv ombesörja undersökning av larmet och därefter, beroende på resultatet av undersökningen, antingen återställa anläggningen eller alarmera räddningstjänsten. Om SOS Alarm inte får någon kontakt vid motringning alarmeras Räddningstjänsten. Se illustration nedan. BRAND Larmet inkommer till SOS som kontaktar verksamheten Undersökning av personal på objektet Återställning Vid utebliven kontakt När verksamheten själv alarmera Räddningstjänsten eller återställning ej skett inom viss tid Räddningstjänst / Teknisk service 6
Denna typ av larmlagring bör införas på samtliga anläggningar fram till dess att anläggningen kompletteras för teknisk larmlagring. Innan larmlagringsfunktionen driftsätts skall dock en larmorganisation ha utsetts, utbildats och instruerats samt räddningstjänsten informerats. Larmlagring enligt motringningsmodellen bör kunna införas inom ett år efter det avtalet tecknades. Frånkoppling under normal verksamhetstid Anläggningen som tillhör kategorin teknisk service, räddningstjänst hög tillförlitlighet kan välja att under normal verksamhetstid endast nyttja larmet som internt utrymningslarm. Tillförlitlighetshöjande åtgärder På samtliga anläggningar men framför allt på anläggningar i normalt obemannade lokaler, skall åtgärder som ökar tillförlitligheten i utgående larmsignal beaktas och införas i skälig omfattning. Exempel på åtgärder kan vara tvådetektors- resp. tvåsektionsberoende larm, och/eller åtgärder i övrigt som omnämns i SBF 110:6 kap.3.10 och 3.11. Observera att några av de föreslagna åtgärderna i kap 3.11 kräver godkännande av eventuell kravställare. Tillträde till anläggningen Det är anläggningsägarens skyldighet att se till så räddningstjänsten kommer in i de lokaler som skyddas av anläggningen, genom att aktuella nycklar finns tillgängliga. För att begränsa antalet nycklar skall huvudnyckelsystem eftersträvas. Om det sker en förändring i låssystemet skall anläggningsägaren omgående uppdatera räddningstjänstens nycklar. UNDERHÅLL OCH KONTROLL Anläggningsägaren är skyldig att: Kontakta räddningstjänsten vid större förändringar i anläggningen samt uppvisa nytt anläggarintyg och leveransbesiktningsintyg efter färdigställandet. Underhålla och prova anläggningen fortlöpande enligt anläggarfirmans skötsel och underhållsinstruktioner vari månads- och kvartalsprov ingår. Revisionsbesikta anläggningen minst en gång per år med högst 15 månaders mellanrum om ej annat överenskommit. Besiktningen skall vara utförd av försäkringsförbundet (SBSC) godkänd besiktningsman om ej annat är överenskommet. Teckna serviceavtal med godkänd anläggarfirma eller annan servicefirma som godtagits av anläggarfirman eller kravställare i vilket skall ingå utbyte av smutsiga detektorer och gemensamma åtgärder för utredning av onödiga larm. Upprätta rutiner för uppföljning av onödiga larm. Redovisa ovanstående till räddningstjänsten, se tillsyn av räddningstjänsten 7
Alla händelser som innebär avsteg från anläggningens normal driftstatus liksom månatliga och kvartalsenliga kontroller och servicetillfällen skall dokumenteras i anläggnings kontrolljournal. Vid upprättande av uppföljningsrutiner skall del av dessa innefatta skriftlig dokumentation av orsaken till fellarmet och vilka åtgärder som är gjorda för att undvika liknande fellarm i framtiden (se bilaga 1, mall för uppföljning av onödiga larm). Exempel på åtgärder kan vara att se över detektorns placering, val av detektor samt detektorns känslighet. Utöver ovanstående bör brandlarmsanläggningen ingå i verksamhetens systematiska brandskyddsarbete. Tillsyn av räddningstjänsten Uppföljning av avtal och kvalitetsplan sker i samband med räddningstjänstens regelbundna tillsyner. I de fall anläggningen skyddar verksamheter med tillsynsintervall längre än 1 år, eller anläggningar inom verksamheter som ej omfattas av regelbunden tillsyn, skall anläggningsägaren årligen och mellan tillsynsbesöken självmant skicka redovisade uppgifter beträffande anläggningens status och funktion till räddningstjänsten. Uppgifterna, vilka delvis skall redovisas på bifogad redovisningsrapport (bilaga2), är följande: Information om aktuella anläggningsskötare; namn, telefonnummer Under året genomförda utbildningsinsatser(internt/externt) Under året genomförda övningar Kopia av revisionsbesiktningsintyg /snarast efter besiktningen är utförd) Kopia av kontrolljournal (utdraget skall bara täcka perioden från föregående tillsyn) Stickprovskontroller kommer att utföras på anläggningar som ej omfattas av årlig tillsyn. Fasadnyckelskåp/Tub Underhåll och kontroll av nyckelskåp sker av Medelpads Räddningstjänstförbund, dock ej årligen. 8
DOKUMENTATION Utöver anslutningsavtal och kvalitetsplan skall för anläggningen nödvändig dokumentation föras. I detta ingår: Aktuella orienteringsritningar Kontrolljournal Skötselinstruktioner Anvisningar för anläggningens handhavande vid brand- eller felsignal Organisationsbeskrivning med tydliggjort funktionsansvar Instruktioner för övrig personal (internt resp. extern personal) Dokumenterade utbildnings- och övningsinsatser Anläggarintyg Revisionsbesiktningsintyg Uppföljningsrapport Tillsynsprotokoll Delar av dokumentationen kan och bör integreras i dokumentationen av verksamhetens systematiska brandskyddsarbete. Redovisade dokument så som kontrolljournal, utbildnings- övningsregister, automatlarmsrapporter mm. skall arkiveras i minst 10 år. REFERENSER Medelpads räddningstjänstförbunds anslutningsavtal för automatlarm SBF 110:6 1.5 Larmorganisation SBF 110:6 3.7.2 Larm- och felsignaler SBF 110:6 3.10 Tvådetektorberoende/tvåsektionsberoende larm SBF 110:6 3.11 Åtgärder vid onödiga larm SBF 110:6 6 Underhåll SBF:6 7 Skötsel 9
10
Anläggning; Larmadress; Ägare; Redovisningsrapport Automatiska brandlarm Anläggningsnr; Anläggningsskötare; Tfn; Mobilnr; 1. 2. 3. 4. Larmorganisation; Larmlagring; Ja Nej På gång Beskriv vidtagna eller planerade åtgärder alternativt motivera om Nej på raden under Genomförda utbildningar/övningar; Datum Utbildning/övning Personalkategori Följande dokument bifogas redovisningsrapporten; Kopia av revisionsbesikningsprotokollet (det senaste) Kopia av kontrolljournalen Kopia av anläggarfirmans serviceprotokoll Ort/datum Anläggningsägarens underskrift Redovisningsrapporten faxas 060-61 68 29 eller skickas Räddningstjänsten Medelpad, Björneborgsgatan 40, 854 60 Sundsvall. 11
12
Bilaga 1. Uppföljning av larm(används internt, redovisas vid efterfrågan) UPPFÖLJNING AV LARM Anläggningsnummer: Larmanläggningens adress: Datum: Sektion: Detektor: Räddningstjänst på plats: Ja Nej Larmorsak: Åtgärder i samband med utlöst larm: Korrigerande/förebyggande åtgärder: 13