1(7) Kapitaltäckning Nya kapitaltäckningsregler trädde i kraft den 1 januari 2014 i enlighet med tillsynsförordning (575/2013/EU) som är en del av implementeringen av Basel III-regelverket. I och med att det nya regelverket trätt ikraft upphör Hälsinglands Sparbanks kapitaltäckningsrapportering enligt Basel II. Termer och uttryck har anpassats till gällande EU-förordning 575/2013 (tillsynsförordningen). De delar av EU-regelverket som är skrivna i direktivform kommer att genomföras i Sverige genom svensk lagstiftning som trädde i kraft 2 augusti 2014. Syftet med kapitaltäckningsreglerna är att säkerställa att banker har tillräckligt med kapital för att täcka riskerna i sin verksamhet. Vidare syftar de till att skapa en motståndskraftig finansiell sektor som kan stå emot finansiella kriser. Reglerna innebär att bankens kapitalbas minimum ska täcka de föreskrivna kapitalkraven enligt pelare 1, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, operativa risker och valutarisker. Dessutom omfattar kapitalkravet i regelverket ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapital och likviditetslutvärdering (IKLU) och de krav som styrelsen ställer på verksamheten, även kallat pelare 2 krav för vilka banken avsätter 75 957 tkr. Vid beräkning av kapitalkrav för kreditrisk enligt Pelare 1 använder banken schablonmetoden vilket omfattar 17 exponeringsklasser med definierade riskvikter. Kapitalkrav för operativa risker beräknas enligt basmetoden vilket innebär att kapitalkravet utgör 15 procent av genomsnittet för de tre senaste räkenskapsårens rörelseintäkter. Översynen av bankens kapitalbehov utgör en integrerad del av bankens årliga verksamhetsplan. Kapitalsituationen följs löpande upp under året men en större utvärdering genomförs i samband med bankens IKLU arbete (intern kapital och likviditetsutvärdering). Banken hade per 30 juni 2016 en kapitalbas om 626 048 tkr att jämföra med det lagstadgade kapitalkravet om 275 699 tkr, vilket innebär att banken har ett betydande överskottskapital i förhållande till det lagstadgat minimikrav. Bankens kärnprimärkapitalrelation uppgick för perioden till 18,17 %. Banken har således en god kapitaltäckning som uppfyller såväl lagstadgade som internt ställda krav. De nya kapitaltäckningsreglerna inför en ny typ av kapitalkrav, så kallade buffertkrav, för att förebygga och motverka såväl cykliska som strukturella systemrisker. Per september månad 2015 infördes kravet för kapitalkonserveringsbufferten som gäller alla institut. Kapitalkonserveringsbufferten är 2,5 % av institutets riskvägda tillgångar. Bufferten kan ses som stötdämpare vars huvudsakliga syfte är att undvika att instituten bryter mot de kapitalbaskrav som finns. För att säkerställa att buffertarna fyller sitt syfte i perioder av stressade marknadsförhållanden ska de bestå av kärnprimärkapital.
2(7) Belopp i tkr Kapitalbas Reservfond 626 405 Fond för verkligt värde 119 100 Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar 745 505 Värdejustering på grund av kraven för försiktig värdering -670 Avräkning aktier och andra tillskott -118 787 Kärnprimärkapital 626 048 Supplementärt kapital 0 Kapitalbas 626 048 Beräkning av kapitalkrav är utförd i enlighet med CRR, lagen (2014:966) om kapitalbuffertar, lagen (2014:967) om införande av buffertlagen och Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar. Sparbanken tillämpar schablonmetoden för beräkning av kreditrisk.
3(7) Kapitalkravet för kreditrisker framgår nedan. Kapitalkrav Riskvägt exponeringsbelopp Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar inom den offentliga sektorn 0 0 Exponeringar mot institut varav motpartsrisk 5 655 70 684 Exponeringar mot företag 72 754 909 420 Exponeringar mot hushåll 106 967 1 337 089 Säkrade genom panträtt i fast egendom 53 347 666 837 Fallerade exponeringar 1 780 22 252 Exponeringar i form av säkerställda obligationer 802 10 027 Aktieexponeringar 5 959 74 483 Övriga poster 1 780 22 259 Summa exponeringar som redovisas enlig schablonmetoden 249 044 3 113 051 Marknadsrisk enligt schablonmetoden Valutakursrisk 0 0 Summa exponeringsbelopp för marknadsrisk 0 0 Sparbanken tillämpar basmetoden för beräkning av operativa risker och kapitalkravet för operativa risker framgår nedan. Operativ risk Operativ risk enligt basmetoden 26 043 325 532 Summa exponeringsbelopp för operativ risk 26 043 325 532
4(7) Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt schablonmetoden Summa riskvägt exponeringsbelopp och kapitalkrav 612 7 650 275 699 3 446 233 Buffertkrav Kapitalkonserveringsbuffert 88 043 Kontracykliskbuffert 34 395 Kapitalkrav inkl buffertkrav 404 176 Kapitalkrav Pelare 2 75 957 Totalt kapitalkrav 498 564 Kapitalrelationer, Buffertar mm Kärnprimärkapitalrelation 18,17% Kapitaltäckningsgrad 18,17% Buffertkrav 3,50% Kapitalkonserveringsbuffert 2,50% Kontracykliskbuffert 1,00% Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert 10,17% Innehav i Swedbank AB vilket enligt artikel 447 CRR betraktas som ej väsentligt - Bokfört värde 193 270 - Marknadsvärde 193 270 1 Minimikapitalkrav utgör 8 % av totalt riskvägt belopp 2 Består av kärnprimärkapital motsvarande 2,5 % av totalt riskvägt belopp
5(7) Bruttosoliditet Bruttosoliditetsmåttet är ett nytt instrument för EU:s medlemsstater och därför införs kraven gradvis, vilket också är i linje med Basel 3-överenskommelsen. Från och med 1 januari 2015 ska ett företag fyra gånger per år offentliggöra information om företagets bruttosoliditetsgrad, enligt FFFS 2014:12, beräknad enligt förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag. Bruttosolidet är ett icke riskvägt mått och utgör ett komplement till de övriga kapitaltäcknings- och likviditetskraven. Bruttosoliditetsmåttet uttrycks som kvoten mellan bankens egna kapital och dess totala tillgångar, inklusive åtaganden som ligger utanför balansräkningen. Genom att måttet inte tar hänsyn vare sig till vem eller vad man lånar ut, kommer det i praktiken att fungera som en säkerhetsspärr. Detta sätter ett tak för hur mycket ett institut får belåna sig, dvs. finansiera sina tillgångar med skuld (t.ex. obligationslån eller insättningar från allmänheten) istället för eget kapital (t.ex. aktiekapital). Även i de fall där verksamheten anses vara relativt riskfri. Bruttosoliditetsmåttet ska dessutom bidra till att banken inte underskattar sina risker till följd av felaktiga riskvikter. Bruttosoliditeten beräknas som kvoten av kärnprimärkapitalet i förhållande till bankens totala exponering inklusive åtaganden utanför balansräkningen. Resultatet som rapporteras är det enkla aritmetiska medelvärdet av de tre senaste månadernas beräknade bruttosoliditet. Givet att bruttosoliditetskravet ska tjäna som en säkerhetsspärr för det riskvägda kapitaltäckningskravet och kalibreras därefter behöver alltså det totala kravet, sättas på en lämplig nivå. Den indikativa nivån som myndigheterna diskuterat uppgår till på 3 procent av kärnprimärkapital, under nuvarande förutsättningar. Bankens bruttosoliditet per uppgår till 9%.
6(7) Likviditet Informationen om likviditetsreserv och likviditetsrisker nedan avser sådan periodisk information som ska lämnas enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om handtering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2014:21). Likviditetsrisk är risken för att banken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att bankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. För att säkerställa att banken har en god hantering av likviditetsrisker, en reserv av likvida tillgångar och en sund finansieringsstruktur har bankens styrelse fastställt en Likviditetspolicy. Banken ska enligt Likviditetspolicyn endast exponeras mot måttliga likviditetsrisker och har inte som målsättning att öka intäkterna genom ökad likviditetsrisk. Bankens affärsmodell bygger på att ha en långsiktig balans mellan inlåning- och utlåning till allmänheten. Även löptidernas fördelning skall beaktas för att kunna upprätthålla en betryggande likviditetsreserv. Ofrånkomligen möter dock banken likviditetsrisker i den löpande verksamheten men dessa ska alltid begränsas så de inte riskerar bankens möjlighet att uppfylla sina åtaganden. Banken genomför stresstester gällande sin likvida situation och dessa omfattar minst följande 3 scenarier; 1. Ny extern finansiering är inte tillgänglig i kombination med att in och upplåning minskar med 10 % under en tvåmånadersperiod. 2. Marknadsvärdet på tillgångarna i likviditetsreserven minskar med 10 % under en tvåmånadersperiod. 3. Kombination av dessa två scenarier. För att kunna hantera de eventuella konsekvenserna av olika typer av krissituationer har banken också en beredskapsplan för likviditetsrisk. Beredskapsplanen innehåller definitioner på händelser som eskalerar och utlöser planen. Den listar också likviditetsskapande åtgärder. Beredskapsplanen har inte behövt aktiveras. Banken ska därför hålla en likviditetsreserv som alltid ska uppgå till minst 10 % av bankens inlåning. Per 2016-03-31 var bankens likviditetsreserv i förhållande till inlåning 18 %.
7(7) Sparbankens likviditetsreserv, tkr Kassa och tillgodohavanden i bank Statspapper Övriga värdepapper Säkerställda obligationer 329 711 0 376 539 100 271 Statspapper 0 Övriga värdepapper Säkerställda obligationer 376 539 100 271 Summa 806 521 Sparbankens finansieringskällor, tkr Inlåning allmänhet 5 253 525 varav annan valuta omräknat till SEK 22 866 Svenska staten Kreditinstitut Övriga 53 711 Summa 5 307 236 Tillgångarna i bankens likviditetsreserv ovan är omsättningsbara till förutsägbara värden och tillgängliga på kort sikt. De är inte ianspråktagna som säkerheter eller på något annat sätt som begränsar användningen av likviditeten