Christian Hansen CERN BE-ABP

Relevanta dokument
LHC Vad händer? Christophe Clément. Elementarpartikelfysik Stockholms universitet. Fysikdagarna i Karlstad,

Theory Swedish (Sweden)

Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR!

Supersymmetri. en ny värld av partiklar att upptäcka. Johan Rathsman, Lunds Universitet. NMT-dagar, Lund, Symmetrier i fysik

Acceleratorer och Detektorer Framtiden. Barbro Åsman den

Supersymmetri. en ny värld av partiklar att upptäcka. Johan Rathsman, Lunds Universitet. NMT-dagar, Lund, Symmetrier i fysik

Higgspartikeln. och materiens minsta beståndsdelar. Johan Rathsman Teoretisk Partikelfysik Lunds Universitet. NMT-dagar i Lund

LHC Vad händer? Christophe Clément. Elementarpartikelfysik Stockholms universitet. Fysikdagarna i Karlstad,

LHC Att Studera Universums Minsta Beståndsdelar i Världens största Experiment

Upptäckten av Higgspartikeln

Partikeläventyret. Bernhard Meirose

CERNs Acceleratorer en kort introduktion

Välkommen till CERN. Lennart Jirden CERN PH Department Genève

Standardmodellen. Figur: HANDS-ON-CERN

CERNs Acceleratorer en kort historisk introduktion

Varför forskar vi om elementarpartiklar? Svenska lärarare på CERN Tord Ekelöf, Uppsala universitet

Föreläsning 12 Partikelfysik: Del 1

Välkommen till CERN. Lennart Jirden CERN PH Department Genève

Att utforska mikrokosmos

Del A: Seminarium i Hedemora Tord Ekelöf, Uppsala universitet

Introduktion till acceleratorer (med visst fokus på LHC)

Modernfysik 2. Herman Norrgrann

Christophe Clément (Stockholms Universitet)

Introduktion till acceleratorer (med visst fokus på LHC)

Utbildningsutmaningar för ATLAS-experimentet

Den experimentella partikelfysikens framtid.

Upp gifter. är elektronbanans omkrets lika med en hel de Broglie-våglängd. a. Beräkna våglängden. b. Vilken energi motsvarar våglängden?

Välkommen till CERN. Lennart Jirden CERN PH Department

Distribuerad data-analys inom CMS-experimentet

Förslag: En laddad partikel i ett magnetfält påverkas av kraften F = qvb, dvs B = F qv = 0.31 T.

CERNs facny kvarter. Man har inte haft råd att renovera byggnaderna, man gräver ner pengarna 100m under jorden istället.

Preliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik,

Hur mycket betyder Higgs partikeln? MASSOR! Leif Lönnblad. Institutionen för Astronomi och teoretisk fysik Lunds Universitet. S:t Petri,

14. Elektriska fält (sähkökenttä)

Relativistisk kinematik Ulf Torkelsson. 1 Relativistisk rörelsemängd, kraft och energi

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3

Miniräknare, formelsamling

Svar och anvisningar

Föreläsningsserien k&p

Sagan om ringarna. Berättelsen om en liten MAX hur han började gå, växte upp och blev stor.

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

Prov (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

III Astropartikelfysik och subatomär fysik

Chalmers. Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen

Lösningar till Tentamen i fysik B del 1 vid förutbildningar vid Malmö högskola

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 12, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2018

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Krävs för att kunna förklara varför W och Z bosoner har massor.

Innehåll. Förord Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin

Universums uppkomst: Big Bang teorin

3.7 Energiprincipen i elfältet

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

som kosmiska budbärare

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

12 Elektromagnetisk strålning

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Mer om E = mc 2. Version 0.4

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande).

Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Materiens Struktur. Lösningar

Vågrörelselära och optik

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Föreläsning 2. Att uppbygga en bild av atomen. Rutherfords experiment. Linjespektra och Bohrs modell. Vågpartikel-dualism. Korrespondensprincipen

Speciell relativitetsteori

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012

Litet quiz om svarta hål och kvantfysik: facit på www2.kau.se/tp/outreach Nedanför quizzet ger jag facit. Men försök själv först!

Tentamen i Fysik för π,

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p kl

Föreläsning 6. Amplituder Kvanttillstånd Fermioner och bosoner Mer om spinn Frågor Tentan. Fk3002 Kvantfysikens grunder 1

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Partikelfysik och det Tidiga Universum. Jens Fjelstad

Föreläsning 4 Acceleration och detektion av partiklar

Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner. Totala antalet uppgifter: 6 Datum:

Rörelsemängd och energi

Preonstjä. av Johan Hansson och Fredrik Sandin

Hur elektromagnetiska vågor uppstår. Elektromagnetiska vågor (Kap. 32) Det elektromagnetiska spektrumet

Higgsbosonens existens

Sensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111

file:///c:/users/engström/downloads/resultat.html

Föreläsningsserien k&p

Upp gifter I=2,3 A. B=37 mt. I=1,9 A B=37 mt. B=14 mt I=4,7 A

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

Vågrörelselära och optik

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)

Lösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen

1.5 Våg partikeldualism

Boken : Kap. 10 sid 232 Kap. 11 sid 259 och framåt

Svar och anvisningar

Alla svar till de extra uppgifterna

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

Transkript:

Christian Hansen CERN BE-ABP

LHC - Vart, Varför och Hur? Acceleration och Gruppering Böjning Fokusering Kollision

LHC - Vart, Varför och Hur? Acceleration och Gruppering Böjning Fokusering Kollision

1952 C onseil E uropéen pour la R echerche = Europeiska Rådet N ucléaire för Nukleär Forskning 1954 Organisation Européen pour la Recherche Nucléaire = Europeiska Organisationen för Nukleär Forskning

Europeiska Laboratoriet för Partikel Fysik

ö

ö Varför har partiklar massa? Higgs bosonen?

ö Varför har partiklar massa? Higgs bosonen? Vad består 96% av Universum av? Mörk materia?

ö Varför har partiklar massa? Higgs bosonen? Vad består 96% av Universum av? Mörk materia? Vart tog all antimateria vägen? CP violation?

ö Varför har partiklar massa? Higgs bosonen? Vad består 96% av Universum av? Mörk materia? Vart tog all antimateria vägen? CP violation? Hur såg materia ut precis efter Big Bang?

Energi = Materia

Energi = Materia

Acceleratorer Maskiner som kallas Acceleratorer används för att accelerera and kollidera partiklar Christian Hansen, BE-ABP, CERN Oct 27, 2011

Linjära Acceleratorer Circulära Acceleratorer

Stationära Mål Kolliderande Strålar

Världens största och kraftfullaste accelerator är CERNs LHC

Världens största och kraftfullaste accelerator är CERNs LHC 27 km

Världens största och kraftfullaste accelerator är CERNs LHC 27 km -100 m

Large Hadron Collider Världens största och kraftfullaste accelerator är CERNs LHC 27 km -100 m -271 C Christian Hansen, BE-ABP, CERN Oct 27, 2011

Large Hadron Collider Världens största och kraftfullaste accelerator är CERNs LHC 27 km -100 m -271 C 70 starkare än föregående acceleratorer Christian Hansen, BE-ABP, CERN Oct 27, 2011

ä é Grupper ( bunchar ) med partiklar accelereras i maskinen Elektriskt Fält Grupperar Accelererar Oscillerande Elektriskt Fält Magnetiska Fält Böjer Fokuserar Magneter

LHC - Vart, Varför och Hur? Acceleration och Gruppering Böjning Fokusering Kollision

LHC - Vart, Varför och Hur? Acceleration och Gruppering Böjning Fokusering Kollision

Energi Acceleration = Energi ökning eftersom hastigheten har mättats vid c Hastighet (Vid högre energier minskar t.o.m. omloppsfrekvensen när energin ökar eftersom radien ökar lite, men v nästan inte alls)

v = 0.999999c v = 0.999c v = 0.9c v = 0.3c Protonerna Startar Här

v = 0.999999c v = 0.999c LHC: v = 0.99999999c v = 0.9c v = 0.3c Protonerna Startar Här

Laddning: Enheten e = 1.60217733 10-19 Coulomb Energi: Enheten ev = 1.60217733 10-19 Joule Massa: - En elektron-volt är energin som en elektron får när den rör sig i vakuum mellan två punkter som har spännings skillnaden 1 Volt Enheten ev/c 2 = 1.78266 10-36 kg - Används ofta tack vare Einstein s E=mc 2

450 GeV 25 GeV 1.4 GeV 50 MeV Protonerna Startar Här

450 GeV 25 GeV LHC: 7 TeV 1.4 GeV 50 MeV Protonerna Startar Här

En elektromagnetisk våg Accelererar protonerna till högre energier Grupperar protonerna i bunchar

Gruppering och Acceleration av strålen utförs av Radio Frekvens Caviteter Håligheter i vakuum röret Sinusoscillerande spänning Ger energikick till partiklar som passerar

LHC - Vart, Varför och Hur? Acceleration och Gruppering Böjning Fokusering Kollision

LHC - Vart, Varför och Hur? Acceleration och Gruppering Böjning Fokusering Kollision

ö ä Strålen böjs med magneter som har två poler; Dipoler I

ö ä Strålen böjs med magneter som har två poler; Dipoler I

ö ä Strålen böjs med magneter som har två poler; Dipoler I

ö ä Strålen böjs med magneter som har två poler; Dipoler I

ö ä Strålen böjs med magneter som har två poler; Dipoler S N I

ö ä Strålen böjs med magneter som har två poler; Dipoler S N I F x = qv s B y F r = mv2 s ρ Bρ = p q F x = F r p = mv s Magnetisk Rigiditet

LHC Dipolernas Styrka fås av LHCs effektiva böjnings radie är ρ = ⅔R = 2.8 km Båda strålarna ska ha rörelsemängd p = 7 TeV Bρ = p q

Protoner åker både med- och moturs i LHC Två vakuum rör behövs Med magnetfält i motsatta riktning

Protoner åker både med- och moturs i LHC Två vakuum rör behövs Med magnetfält i motsatta riktning

8.3 T är 30 ggr starkare än LEP magneterna 900 ggr mer hetta (eftersom P ~ I 2 ) Magnetisk mättnad av järn: 2 T Lösning: Niobium-Titanium kablar Kyld till -271.3 C supraledande 13 ka 28 ton/dipol kyld till 1.9 K 120 ton supra-fluid Helium behövs för LHCs 1200 dipoler

LHC - Vart, Varför och Hur? Acceleration och Gruppering Böjning Fokusering Kollision

LHC - Vart, Varför och Hur? Acceleration och Gruppering Böjning Fokusering Kollision

ä Strålen fokuseras med magneter med fyra poler: Kvadrupoler Q D Q F + Q F fokuserar partikeln horisontellt och defokuserar den vertikalt Q D fokuserar partikeln vertikalt och defokuserar den horisontellt Alternerande Q F och Q D ger totalt fokuserande

ä Vanliga kvadrupol magneter LHCs supraledande kvadrupol magneter

LHC - Vart, Varför och Hur? Acceleration och Gruppering Böjning Fokusering Kollision

LHC - Vart, Varför och Hur? Acceleration och Gruppering Böjning Fokusering Kollision

ATLAS

ATLAS CMS

LHCb ATLAS CMS

LHCb ATLAS CMS ALICE

Händelse Takt = Luminositet Tvärsnitt Tvärsnitt = sannolikhet att en händelse inträffar Luminositet = antalet kollisioner per cm 2 och sekund Antalet Bunchar i Strålen Revolution Frekvensen L = f rev N B n 1 n 2 4π ε x β xε y β y Antalet Partiklar per Bunch i Stråle 1 F Faktor för vinkeln mellan strålarna vid kollision Emittansen Amplitud Funktionen, β x, vid Kollisions Punkten

LHCs nominella luminositet är 10 34 cm -2 s -1 vilket kommer uppnås genom: 1.1e11 protoner i varje bunch 2808 bunchar i varje stråle v = c 11000 varv/sekund 7 m mellan buncharna (25 ns) ε = 3.75 µm och β * = 0.55 m 31.6 million bunch-krockar per sekund 600 millioner proton krockar per sekund filtreras ner till 200 sparade krockar per sekund per detektor

LHCs nominella luminositet är 10 34 cm -2 s -1 vilket kommer uppnås genom: LHCs Integrerande Luminositet 1.1e11 protoner i varje bunch 2808 bunchar i varje stråle v = c 11000 varv/sekund 7 m mellan buncharna (25 ns) ε = 3.75 µm och β * = 0.55 m 31.6 million bunch-krockar per sekund 600 millioner proton krockar per sekund filtreras ner till 200 sparade krockar per sekund per detektor

http://op-webtools.web.cern.ch/op-webtools/vistar/vistars.php

http://op-webtools.web.cern.ch/op-webtools/vistar/vistars.php

http://op-webtools.web.cern.ch/op-webtools/vistar/vistars.php