som kosmiska budbärare
|
|
|
- Daniel Nyström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 IceCube på sydpolen söker neutriner som kosmiska budbärare Per Olof Hulth Oskar Klein centre Stockholm University KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 1
2 Richard Feynman Vetenskapens första princip är att inte lura sig själv. Och man är den lättaste att lura! KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 2
3 Behandling av lunginflammation fram till mitten av 1800-talet Sjukdomen beror på en obalans bland kroppsvätskorna (blod, gul galla, svart galla och slem). Behandling: Åderlåtning Kräkmedel KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 3
4 Joseph Dietl Polsk läkare som gjorde en mycket viktig undersökning Delade upp patienterna i 3 grupper: Behandling med åderlåtning Behandling med kräkmedel Ingen behandling! Resultat: Åderlåtning 20,4% dog Kräkmedel 20,7 % dog Ingen behandling 7% dog KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 4
5 Slutsats? Att behandla lunginflammation med kräkmedel eller åderlåtning inte fungerar utan dödar 2 ggr fler patienter än själva sjukdomen (vid Dietls sjukhus).. Flertusenåriga anor.. traditionell europeisk medicin Varför upptäckte man inte problemet tidigare? Kanske för att läkarna såg med egna ögon att åtta av tio patienter blev friska? KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 5
6 Påståenden som inte är baserade på vetenskapliga undersökningar.. men många av mina råd är baserade på resultat som jag sett på min egen kropp och vittnesmål från tusentals andra personer" KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 6
7 Population (thousands) Korrelation och kausalitet Number of storks Population (in thousands) as a function of the number of storks in Oldenberg i Germany Box, G. E. P., Hunter, W. G., and Hunter, J. S. (1978), Statistics for Experimenters: An Introduction to Design, Data Analysis, and Model Building, John Wiley and Sons KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 7
8 KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 8 New England Journal of Medicine Copyright 2012 Massachusetts Medical Society.
9 NGC 2300 Rosat satellit Man behöver 20 ggr mer materia än vad som syns för att hålla samman systemet!! KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 9
10 Består den Mörka materien av en ny typ partiklar som bildades I Big Bang?? Solen WIMPs från solen/jorden Jorden int. int. qq ~~ cc ll n m ± W, Z, H Detektor Sök efter neutriner från solen och jordens mitt!! KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 10
11 KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 11
12 KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 12
13 KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 13
14 KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 14
15 KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 15
16 KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 16
17 KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 17
18 100 partiklar per m 2 och sekund i denna lokal! Vad är källorna till dessa partiklar?? KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 18
19 Kosmisk strålning 100 år! Den kosmiska strålningen upptäcktes 1912 av Victor Hess och vi vet fortfarande inte varifrån den kommer KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 19
20 Energier i kosmisk strålning Den högsta partikelenergin man observerat I kosmisk strålning är 3*10 20 ev!! Det är ggr högre än LHC vid CERN! Detta motsvarar 50 Joule! Samma energi som en tennisboll får av ett hårt slag av tex Björn Borg!! KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 21
21 Världens kraftfullaste accelerator LHC vid CERN KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 22
22 Om man använder LHCs kraftfulla magneter för att bygga motsvarande accelerator får man en storlek på acceleratorn som är 1,5 ggr jordens bana runt solen KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 24
23 En möjlig källa för kosmisk strålning? KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 25
24 Svarta hål? Möjliga källor till kosmiska strålningen? Supernovor? KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 26
25 Neutrino astronomi? De mörka materiapartiklarna producerar troligen neutriner i centrum av solen, jorden och vår galax. Källorna för den kosmiska strålningen producerar troligen också neutriner. Neutrinerna böjs inte av magnetfältet ute i rymden. Detektera neutriner!!! KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 27
26 Kort summering av neutriner Det existerar tre familjer av leptoner Elektronneutrino ( e ) och electron (e - ) Myonneutrino ( ) och myonen ( ) Tauneutrino ( ) och tau ( ) Neutriner kan passera genom enorma avstånd med materia utan att stoppas. En 1 MeV elektronneutrino från solen kan gå igenom många ljusår av bly innan den reagerar med en kvark i blykärnan. För att kompensera detta behöver vi en detektormassa på ca 1 miljard ton KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 28
27 Hur detekterar man neutriner? Ljusdetektorer Cherenkov ljus Myon Kärnreaktion Myonen är elektriskt laddad och färdas med ljusets hastighet I vacuum. Det bildas en ljusbang. Neutrino KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 29
28 Cherenkov ljus från en kärnreaktor Elektroner från radioaktiva sönderfall har högre hastighet än luset I vattnet och emitterar då Cherenkovljus KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 30
29 Amundsen-Scott Sydpolsstation - 90 syd Where are we? Höjd över havet 2800 m Årsmedeltemperatur -55 C Landningsbana IceCube South Pole AMANDA-II KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 31
30 IceCube neutrino observatoriet på Sydpolen KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 32
31 KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 33
32 125 m KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 34
33 KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 35
34 KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 36
35 Ner i hålet KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 37
36 Sista ljusdetektorn! Nummer 5160 den 18 december KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 38
37 KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 39
38 KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth ~ 1 TeV neutrino-induced muon 40
39 ~ 300 TeV cosmic ray muon bundle KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 41
40 KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 42
41 KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 43
42 KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 44
43 Månskuggan från kosmisk strålning KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 46
44 IceCubes bild av månen KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 47
45 IceCube 40-Strings ( ) Preliminar y Northern sky (atm ν bkg) -30 J. F -60 Southern sky (atm μ bkg) events: up-going (neutrino candidates) down-going (high energy muons) KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 48
46 IceCube och mörk materia KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 49
47 Kosmisk strålningsastronomi! 440 TeV KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 50
48 Kosmisk strålningsastronomi! 440 TeV 4400 TeV KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 51
49 1050 ± 140 TeV KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 52
50 1150 ± 140 TeV KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 53
51 Senaste nytt!! Avänd händelser som startar i detektorn och kräv mycket hög energi. 26 nya händelser! Totalt 28 händelser med än uppskattad bakgrund av 12. Överskott!!? KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 54
52 KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 55
53 Sammanfattning IceCube är nu färdigbyggt och vi har världens mest effektiva neutrinoteleskop. Vi öppnar ett nytt fönster mot universum genom att använda neutriner. Vi har ännu(?) inte identifierat några neutriner från rymden. Alla(?) hittills observerade neutriner är troligen skapade I vår atmosfär av kosmisk strålning KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 56
54 Öppning av nya fönster mot universum KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 57
55 KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 58
56 De första besökarna på Sydpolen Övervintra! KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 59 *
57 Sydpolsbesökare idag 3 timmar med flyg! KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 60 *
58 Klädprovning i Christchurch Nya Zealand KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 61
59 KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 62
60 Flyg Christchurch -McMurdo KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 63
61 McMurdo - Sydpolen KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 64
62 KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 65
63 South Pole 14 December KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 66
64 South Pole 18 January KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 67 *
65 Nya Sydpolsstationen KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 68
66 Amundsen-Scott South Pole Station KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 69
67 KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 70
68 Sven Lidström - Swedish winter over 2006/2007 and 2011/ KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 71
69 Carlos Pobes 13/3/ KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 72
70 KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 73
71 KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 74
72 KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 75 Patrick Cullis South Pole 2009 July 28
73 KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 76
74 KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 77
75 KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 78
76 KVA inspirationsdag Kristianstad - Per Olof Hulth 79
Från Big Bang till universums acceleration
Från Big Bang till universums acceleration Rahman Amanullah Forskare vid Oskar Klein Center, Stockholms universitet http://okc.albanova.se/blog/ Hur vet vi att det vi vet är sant? Lånad av Per-Olof Hulth
av Klas Hultqvist ), myonneutrino (ν µ
Astronomi på av Klas Hultqvist Sydpolen från luften. Landningsbanan syns t.v. i bild och bortom den Amundsen Scott-basen vid själva polen. Alldeles hitom landningsbanan håller man just på att borra det
LHC Vad händer? Christophe Clément. Elementarpartikelfysik Stockholms universitet. Fysikdagarna i Karlstad, 2010-10-09
LHC Vad händer? Christophe Clément Elementarpartikelfysik Stockholms universitet Fysikdagarna i Karlstad, 2010-10-09 Periodiska systemet 1869 Standardmodellen 1995 Kvarkar Minsta beståndsdelar 1932 Leptoner
Christian Hansen CERN BE-ABP
Christian Hansen CERN BE-ABP LHC - Vart, Varför och Hur? Acceleration och Gruppering Böjning Fokusering Kollision LHC - Vart, Varför och Hur? Acceleration och Gruppering Böjning Fokusering Kollision 1952
III Astropartikelfysik och subatomär fysik
III Astropartikelfysik och subatomär fysik III.1. Sammanfattande bedömning Under de senaste tjugo åren har vår förståelse för såväl naturens mest fundamentala beståndsdelar och processer som universums
Forskningsmetodik 06 lektion 1
Forskningsmetodik 06 lektion 1 Per Olof Hulth Hulth@physto.se Introduktion Aktuell information om kursen ges på kursens hemsida: http://www.physto.se/~hulth/undervisning/forskningsmetodik/ht06/forskningsmetodik06.html
Standardmodellen. Figur: HANDS-ON-CERN
Standardmodellen Den modell som sammanfattar all teoretisk kunskap om partikelfysik i dag kallas standardmodellen. Standardmodellen förutspådde redan på 1960-talet allt det som man i dag har lyckats bevisa
Universums mörka hemlighet
Universums mörka hemlighet En kort presentation av neutrinoastronomin av Sverker Johansson Neutrinoastronomi, vad är det, och vad ska det vara bra för? Astronomi har vi väl alla ett visst begrepp om, stjärnor
Version 24/4/02. Neutriner som budbärare från KOSMOS
Neutriner som budbärare från KOSMOS En nästan masslös partikel som kan penetrera ljusår av materia utan att stoppas, vars existens postulerades för att lösa en energikris på 1930-talet och först detekterades
Supersymmetri. en ny värld av partiklar att upptäcka. Johan Rathsman, Lunds Universitet. NMT-dagar, Lund, Symmetrier i fysik
en ny värld av partiklar att upptäcka, Lunds Universitet NMT-dagar, Lund, 2014-03-10 1 i fysik 2 och krafter 3 ska partiklar och krafter 4 på jakt efter nya partiklar Newtons 2:a lag i fysik Newtons andra
Higgspartikeln. och materiens minsta beståndsdelar. Johan Rathsman Teoretisk Partikelfysik Lunds Universitet. NMT-dagar i Lund
och materiens minsta beståndsdelar Teoretisk Partikelfysik Lunds Universitet NMT-dagar i Lund 2018-03-14 Översikt 1 och krafter 2 ska partiklar och krafter 3 på jakt efter nya partiklar 4 och krafter materiens
Sett i ett lite större perspektiv
Sett i ett lite större perspektiv M81 M51 M104 Elliptiska galaxer Galaxy redshift vs distance Red Shift and Distance 24 Mpc 1200 km/s 300 Mpc 15,000 km/s 780 Mpc 39,000 km/s 1220 Mpc 61,000 km/s Raisin
Supersymmetri. en ny värld av partiklar att upptäcka. Johan Rathsman, Lunds Universitet. NMT-dagar, Lund, Symmetrier i fysik
en ny värld av partiklar att upptäcka, Lunds Universitet NMT-dagar, Lund, 2011-03-10 1 i fysik 2 och krafter 3 ska partiklar och krafter 4 på jakt efter nya partiklar Newtons 2:a lag i fysik Newtons andra
Sta$s$k och Experiment
Sta$s$k och Experiment Christophe Clément Stockholms universitet clement@fysik.su.se 1 Varför staesek? Datainsamling och mängd mätningar Sannolikhetsfördelning Normalfördelning Centralvärdesatsen SystemaEska
Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum
Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och
Del A: Seminarium i Hedemora Tord Ekelöf, Uppsala universitet
Del A: *Partikelfysik, en överblick * Introduktion om Big Bang, materia och antimateria i lika delar, hur vet vi det?, universum bildades, materia blev kvar. Vart tog all antimateria vägen? *Neutriner:
Rymdens kameleonter NOBELPRISET I FYSIK 2015. Motvilliga hjältar
NOBELPRISET I FYSIK 2015 POPULÄRVETENSKAPLIG INFORMATION Rymdens kameleonter De löste en neutrinogåta och öppnade porten till ny fysik. Takaaki Kajita och Arthur B. McDonald var nyckelpersoner i var sin
Big bang Ulf Torkelsson. 1 Enkla observationer om universums kosmologiska egenskaper
Föreläsning 2/4 Big bang Ulf Torkelsson 1 Enkla observationer om universums kosmologiska egenskaper Oberoende av i vilken riktning på himlen vi tittar, så ser universum i stort sett likadant ut. Det tycks
I once saw Einstein on a train which whistled past our station. - Your clock ticks much too slow, I yelled. - Ach, nein. That's time dilation
I once saw Einstein on a train which whistled past our station. - Your clock ticks much too slow, I yelled. - Ach, nein. That's time dilation - Gordon Judge Om man åker fortare än ljuset, svartnar det
Vanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4%
Universum som vi ser det idag: Vanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4% Mörk materia (exotiska partiklar, WIMPs??) c:a 23% Mörk energi (kosmologisk konstant??) c:a 73% Ålder c:a 13,7 miljarder år
Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande).
STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Materiens Minsta Byggstenar, 5p. Lördag den 15 juli, kl. 9.00 14.00 Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna
Forskningsmetodik 2008. Lektion 6 Korrelation och kausalitet Per Olof Hulth hulth@physto.se. Tvådimensionella histogram
Forskningsmetodik Korrelation och kausalitet Per Olof Hulth hulth@phsto.se Tvådimensionella histogram Korrelation mellan två variabler (X och Y) 1 Tvådimensionella histogram Korrelation mellan två variabler
Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.
Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, 2014-09-01 Bengt Edvardsson Innehåll: Korta frågor och svar Anteckningarna är en hjälp vid läsningen av boken men definierar inte kursen. Första föreläsningen
Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik
Allmän rymdfysik Plasma Magnetosfärer Solen och solväder Rymdfysik och rymdteknik Karin Ågren 090608 Plasma Vi lever i en neutral värld, där materia är i fast, flytande eller gasform...... universum i
Kosmiska fyrverkerier och det subatomära regnet
Kosmiska fyrverkerier och det subatomära regnet Mark Pearce KTH Fysik pearce@particle.kth.se AlbaNova öppna föreläsningar 4 april 2005 Översikt Det subatomära regnet Vad det är Varför det är intressant!
Utbildningsutmaningar för ATLAS-experimentet
Utbildningsutmaningar för ATLAS-experimentet Erik Johansson Stockholms universitet 1 Projektledare Michael Barnett Lawrence Berkeley Nat. Lab. Erik Johansson Stockholms universitet 2 ATLAS utmaningar 1.
Upptäckten av Higgspartikeln
Upptäckten av Higgspartikeln 1. Introduktion 2. Partikelfysik 3. Higgspartikeln 4. CERN och LHC 5. Upptäckten 6. Framtiden 1 Introduktion De senaste åren har ni säkert hört talas om den så kallade Higgspartikeln
Introduktion till Kosmologi
Introduktion till Kosmologi Astropartikelfysik Från det allra minsta till det allra största Från http://www.quarkstothecosmos.org/ Universum inom vår horistont Gravitationskraften finns överallt! Einsteins
Partikeläventyret. Bernhard Meirose
Partikeläventyret Bernhard Meirose Vad är Partikelfysik? Wikipedia: "Partikelfysik eller elementarpartikelfysik är den gren inom fysiken som studerar elementarpartiklar, materiens minsta beståndsdelar,
Edwin Hubbles stora upptäckt 1929
Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubble Edwin Hubbles observationer av avlägsna galaxer från 1929. Moderna observationer av avlägsna galaxer. Bild: Riess, Press and Kirshner (1996) Galaxerna rör
Distribuerad data-analys inom CMS-experimentet
Distribuerad data-analys inom CMS-experimentet Distribuerad data-analys inom CMS-experimentet Tomas Lindén Forskningsinstitutet för fysik CMS programmet De andra Finlandssvenska fysikdagarna 13.-15. November
Universums uppkomst: Big Bang teorin
Universums uppkomst: Big Bang teorin Universum expanderar (Hubbles lag) Kosmisk bakgrundsstrålning Fördelningen av grundämnen Några kosmologiska frågor 1. Har universum alltid expanderat som idag eller
LHC Vad händer? Christophe Clément. Elementarpartikelfysik Stockholms universitet. Fysikdagarna i Karlstad,
LHC Vad händer? Christophe Clément Elementarpartikelfysik Stockholms universitet Fysikdagarna i Karlstad, 2010-10-09 Periodiska systemet 1869 Standardmodellen 1995 Kvarkar Minsta beståndsdelar 1932 Leptoner
Forskningsmetodik 07 lektion 1
Forskningsmetodik 07 lektion 1 Per Olof Hulth Hulth@physto.se Introduktion Aktuell information om kursen ges på kursens hemsida: http://www.physto.se/hulth/undervisning/forskningsmetodik/ht08/forskningsmetodik-08.html
Strängar och extra dimensioner
Strängar och extra dimensioner Världens vackraste ekvation? Rummet, rymden, är arenan där allt i universum utspelar sig. Tiden ger rörelse och dynamik. Av materia är vi alla uppbyggda. Men hur hänger allt
Litet quiz om svarta hål och kvantfysik: facit på www2.kau.se/tp/outreach Nedanför quizzet ger jag facit. Men försök själv först!
Litet quiz om svarta hål och kvantfysik: facit på www2.kau.se/tp/outreach Nedanför quizzet ger jag facit. Men försök själv först! 1. Vad är en gluon ( lim-partikel", från glue på engelska)? a. En riktig
Preonstjä. av Johan Hansson och Fredrik Sandin
Preonstjä av Johan Hansson och Fredrik Sandin M odern astrofysik har gett förnyade insikter om materians uppbyggnad och möjliga tillstånd. Neutronstjärnor och svarta hål förutsas först teoretiskt innan
1 Den Speciella Relativitetsteorin
1 Den Speciella Relativitetsteorin Den speciella relativitetsteorin är en fysikalisk teori om lades fram av Albert Einstein år 1905. Denna teori beskriver framför allt hur utfallen (dvs resultaten) från
Gull! Astrofysikk, kärnfysik, kvantmekanik og relativitetsteori i vardagen? Jonas Persson Institutt for Fysikk, NTNU
Gull! Astrofysikk, kärnfysik, kvantmekanik og relativitetsteori i vardagen? Jonas Persson Institutt for Fysikk, NTNU 2 Periodiska systemet 3 Periodiska systemet för astrofysiker 4 Periodiska systemet -
Det finns något där ute i universum, något som är. Mörk materia att mäta något man inte kan se. aktuell forskning. av Elin Bergeås Kuutmann
aktuell forskning Gevärskulehopen ( Bullet cluster ). Två galaxhopar kolliderar med varandra. Det rödmarkerade i bilden är stoft som har bromsats upp i kollisionen. Det blåmarkerade innehåller det mesta
Acceleratorer och Detektorer Framtiden. Barbro Åsman den
Acceleratorer och Detektorer Framtiden Barbro Åsman den 11-07-06 Rutherfords experiment Rutherfords experiment Atommodeller Thomsons modell Rutherfords resultat Studerade radioaktiv strålning tillsammans
attraktiv repellerande
Magnetism, kap. 24 Eleonora Lorek Magnetism, introduktion Magnetism ordet kommer från Magnesia, ett område i antika Grekland där man hittade konstiga stenar som kunde lyfta upp järn. Idag är magnetism
Kosmologi - läran om det allra största:
Kosmologi - läran om det allra största: Dikter om kosmos kunna endast vara viskningar. Det är icke nödvändigt att bedja, man blickar på stjärnorna och har känslan av att vilja sjunka till marken i ordlös
Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2
Maria Österlund Ut i rymden Mattecirkeln Tid 2 NAMN: Hur mycket är klockan? fem i åtta 10 över 11 5 över halv 7 20 över 5 10 över 12 kvart i 2 5 över 3 20 i 5 5 i 11 kvart i 6 5 i halv 8 5 över halv 9
Solen i dag.
Solen i dag http://www.spaceweather.com/ The Regimes of Stellar Death for core remnants of different masses Core mass < 1.4 solar masses, Star core shrinks down to a white dwarf the size of the Earth.
Lokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen
Varför forskar vi om elementarpartiklar? Svenska lärarare på CERN 2013-10-31 Tord Ekelöf, Uppsala universitet
Varför forskar vi om elementarpartiklar? 1 Large Hadron Collider LHC vid CERN i Genève Världens mest högenergetiska protonkrockare 2 Varför hög energi? Enligt kvantmekaniken medger hög energi att man kan
VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman
VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE Ahmad Sudirman CAD, CAM och CNC Teknik Utbildning med kvalitet (3CTEQ) STOCKHOLM, 9 januari 2014 1 VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET
Big Bang L ars Bergström G ruppen för K osmologi, partikelastrofysik och strängteori F ysikum, Stockholms universitet
Big Bang L ars Bergström G ruppen för K osmologi, partikelastrofysik och strängteori F ysikum, Stockholms universitet Genom alla tider har människor intresserats sig för universums och materiens uppbyggnad
Big Bang L ars Bergström Oskar K lein-centrum för kosmopartikelfysik F ysikum, Stockholms universitet
Big Bang L ars Bergström Oskar K lein-centrum för kosmopartikelfysik F ysikum, Stockholms universitet Genom alla tider har människor intresserats sig för universums och materiens uppbyggnad + kanske ett
Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström
Stephen Hawking och Gud Tord Wallström I en intervju för flera år sen berättade den engelske vetenskapsmannen Stephen Hawking om en audiens som han och några kolleger beviljats med påven i samband med
Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!
TENTAMEN I FYSIK FÖR n, 13 APRIL 2010 Skrivtid: 8.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012, 9.00-14.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.
Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas
Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!
1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,
Kosmologi. Ulf Torkelsson Teoretisk fysik CTH/GU
Kosmologi Ulf Torkelsson Teoretisk fysik CTH/GU Program Universums expansion, observationer Universums expansion, teori Universums geometri Universums expansion och sammansättning Exotisk materia Andromedagalaxen
Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad?
7 Kosmologi Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad? Hur uppkom elementarpartiklarna? Hur uppkom grundämnena? Hurdan är universums
Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?
Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? A. n = 10 B. n = 2 C. n = 1 ⱱ Varför sänds ljus av vissa färger ut från upphettad natriumånga? A. Det beror på att ångan är mättad. B. Det beror på att bara
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR!
Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR! 1 Introduktion = Ni kanske har hört nyheten i somras att mina kollegor i CERN hade hittat Higgspartikeln. (Försnacket till nobellpriset) = Vad är Higgspartikeln
Higgsbosonens existens
Higgsbosonens existens Ludvig Hällman, Hanna Lilja, Martin Lindberg (9204293899) (9201120160) (9003110377) SH1012 8 maj 2013 Innehåll 1 Sammanfattning 2 2 Standardmodellen 2 2.1 Kraftförmedlarna.........................
Solens energi alstras genom fusionsreaktioner
Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen
Instuderingsfrågor Atomfysik
Instuderingsfrågor Atomfysik 1. a) Skriv namn och laddning på tre elementarpartiklar. b) Vilka elementarpartiklar finns i atomkärnan? 2. a) Hur många elektroner kan en atom högst ha i skalet närmast kärnan?
RÖNTGEN. Röntgen tog världens första röntgenbild på en människa år Det var en bild av hans hustrus, Anna UPPTÄCKTEN
RÖNTGEN Fram till 1895 fick läkarna förlita sig på patienternas egna beskrivningar av sina symtom, det de såg med egna ögon eller kunde röra vid. Upptäckten av röntgenstrålarna var en av de viktigaste
och upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss.
FredsProjektet är en ideell organisation vars mål är att belysa den kunskap som både göms och glömts av konventionella medier samt att inspirera varje unik människa att se till sitt eget unika vetande
Beskrivning av ESS Neutrino Super Beam (ESSnuSB) projektet
Beskrivning av ESS Neutrino Super Beam (ESSnuSB) projektet Synopsis En djupare kunskap om neutrinon och dess märkliga egenskaper kan hjälpa oss att lösa ett mysterium som forskare ännu inte har kunnat
LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN
LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?
DE SJU SYMMETRISKA UNIVERSUM. Ahmad Sudirman
DE SJU SYMMETRISKA UNIVERSUM Ahmad Sudirman CAD,CAM och CNC Teknik Utbildning med kvalitet (3CTEQ) STOCKHOLM, den 13 november 2011 1 DE SJU SYMMETRISKA UNIVERSUM Copyright 2011 Ahmad Sudirman* Stockholm
Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den
Einstein's Allmänna relativitetsteori Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Allmänna relativitetsteorin - Fakta Einsten presenterade teorin 10 år efter den
Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011
Inspirationsdag i astronomi Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Länkar m.m.: www.astronomi.nu/vasa110324 Magnus Näslund Stockholms observatorium Institutionen för astronomi
Mörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö Stockholms Universitet
Mörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö edsjo@physto.se Stockholms Universitet Introduktion till kosmologi Mörk materia Den kosmologiska bakgrundsstrålningen Supernovor och universums geometri
Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer
Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer Fysik och Kemidagarna 2017 Prof. Peter Johansson Institutionen för Fysik, Helsingfors Universitet Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten/ Peter Johansson/
1. Mätning av gammaspektra
1. Mätning av gammaspektra 1.1 Laborationens syfte Att undersöka några egenskaper hos en NaI-detektor. Att bestämma energin för okänd gammastrålning. Att bestämma den isotop som ger upphov till gammastrålningen.
Chockvågor. En gång var de astronomins största ouppklarade mysterium. Andreas Johansson berättar om vår nya bild av gammablixtarna.
aktuell forskning 1 2 5 6 Chockvågor En gång var de astronomins största ouppklarade mysterium. Andreas Johansson berättar om vår nya bild av gammablixtarna. Ungefär en gång per dygn lyser himlen upp av
Relativistisk energi. Relativistisk energi (forts) Ekin. I bevarad energi ingår summan av kinetisk energi och massenergi. udu.
Föreläsning 3: Relativistisk energi Om vi betraktar tillskott till kinetisk energi som utfört arbete för att aelerera från till u kan dp vi integrera F dx, dvs dx från x 1 där u = till x där u = u, mha
Christophe Clément (Stockholms Universitet)
Svenska Lärare på CERN Christophe Clément (Stockholms Universitet) Översikt 1. Varför bygger vi LHC & ATLAS experimentet? 2. Hur funkar ATLAS experimentet? 3. Material Varför bygger vi LHC & ATLAS experimentet?
Experimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH
Experimentell fysik Janne Wallenius Reaktorfysik KTH Återkoppling från förra mötet: Många tyckte att det var spännade att lära sig något om 1. Osäkerhetsrelationen 2. Att antipartiklar finns och kan färdas
Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011
Inspirationsdag i astronomi Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Länkar m.m.: www.astronomi.nu/vasa110324 Magnus Näslund Stockholms observatorium Institutionen för astronomi
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Onsdag 30 november 2013, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
Översiktskurs i astronomi Lektion 3: Ljus och teleskop
Översiktskurs i astronomi Lektion 3: Ljus och teleskop Upplägg Ljus och spektra Elektromagnetisk strålning Våglängd vid frekvens Teleskop och detektorer Seeing Reflektor- och refraktorteleskop CCD-chip
Undersökning av teorier gällande 2012
Undersökning av teorier gällande 2012 Inledning Jag mins inte vart jag först hörde talas om 2012 och att det skulle kunna vara ett årtal då någonting fruktansvärt var förutbestämt att hända med jordens
Välkommen till CERN. Lennart Jirden CERN PH Department Genève
Välkommen till CERN Lennart Jirden CERN PH Department Genève Innehåll Vad betyder «CERN»? Conseil Européen pour la Recherche Nucléaire European Council for Nuclear Research 1952 Vad betyder «CERN»? Organisation
Theory Swedish (Sweden)
Q3-1 Large Hadron Collider (10 poäng) Läs anvisningarna i det separata kuvertet innan du börjar. I denna uppgift kommer fysiken i partikelacceleratorn LHC (Large Hadron Collider) vid CERN att diskuteras.
Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1
Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning
Välkommen till CERN. Lennart Jirden CERN PH Department Genève
Välkommen till CERN Lennart Jirden CERN PH Department Genève Vad betyder «CERN»? 1952 Conseil Européen pour la Recherche Nucléaire European Council for Nuclear Research Vad betyder «CERN»? Organisation
Astronomi, kraft och rörelse
Astronomi, kraft och rörelse Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll i fysik för årskurs 7-9: Fysiken i naturen och samhället Partikelmodell för att beskriva
1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna.
Fysik 1 övningsprov 1-13 facit Besvara 6 frågor. Återlämna uppgiftspappret! 1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna..
Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik
Fysik 8 Modern fysik Innehåll Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik 1. Relativitetsteori Speciella relativitetsteorin Allmänna relativitetsteorin Two Postulates Special Relativity
Science Night Rymden nu och framåt Aktuell forskning om rymden som utgångspunkt för intresseskapande fysik.
Science Night Rymden nu och framåt Aktuell forskning om rymden som utgångspunkt för intresseskapande fysik. Nobelpriser i fysik 2017 Liv i rymden En app för att hitta på stjärnhimlen Nobelpriset i fysik
Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 12, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik
Fysik 8 Modern fysik Innehåll Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik 1. Relativitetsteori Speciella relativitetsteorin Allmänna relativitetsteorin Two Postulates Special Relativity
ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.
Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.
Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin
Innehåll Förord...11 Del 1 Inledning och Bakgrund 1.01 Vem var Martinus?... 17 1.02 Martinus och naturvetenskapen...18 1.03 Martinus världsbild skulle inte kunna förstås utan naturvetenskapen och tvärtom.......................
1.5 Våg partikeldualism
1.5 Våg partikeldualism 1.5.1 Elektromagnetisk strålning Ljus uppvisar vågegenskaper. Det är bland annat möjligt att åstadkomma interferensmönster med ljus det visades av Young redan 1803. Interferens
Astronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet
Astronomin och sökandet efter liv där ute Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet Sofia Feltzings vanliga forskning 250 miljoner år Drakes ekvation!"#"$" "%"!"#$%& "&"'()*" "%""+," "%"+$&%""+-%$&."+,"
Ämnesplan i Fysik Treälven
Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska
LHC Att Studera Universums Minsta Beståndsdelar i Världens största Experiment
LHC Att Studera Universums Minsta Beståndsdelar i Världens största Experiment 1 Introduktion = Vem är jag? = Vad ska jag prata om? = LHC, the Large Hadron Collider = Startade så smått för ett och ett havlt
Vår närmaste stjärna - Solen
Original title: Sunstruck Translated by: The Lund University Planetarium Contact for translation: Anna S. Arnadottir ( anna@astro.lu.se ) ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.
1. Lina sitter och läser en artikel om utgrävningarna i Motala ström. I artikeln står det att arkeologerna funnit bruksföremål som är 7 år gamla. De har daterat föremålen med hjälp av kol-14-metoden. Förklara