Bra boende för äldre Till fastighetsägare Tillgängliga fastigheter som framgångskoncept Inventera och förbättra sid 4 Välfärdsteknologi tekniken in i bostaden Tekniska produkter och tjänster sid 8 Kommunernas boendeplanering och strategiutveckling Samarbete och bostadsanpassning sid 10 Utforma bra bostäder för äldre Strategier och tips sid 12 Utgiven av Hjälpmedelsinstitutet i samarbete med SABO och Fastighetsägarna 2013
Foto: Bildarkivet Innehåll Vem ansvarar för tillgängligheten? 4 Inventeringsverktyg god hjälp i arbetet 5 Genomtänkt inventering i Gnesta 6 Bredband, service och tjänster 8 Allt vanligare med elektroniska lås 9 Samarbete mellan kommunen och fastighetsägarna i Haninge 10 Generell bostadsanpassning 11 Bra boende till rimlig kostnad 12 Visningsmiljöer för inspiration 13 Yttre miljön viktig för äldre 15 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Redaktör: Lisbeth Säther Formgivning: Maria Olsson Tryckeri: DanagårdLITHO, 2013 Artikelnummer: 13305 Publikationen kan hämtas i pdf-format på www.hi.se Hjälpmedelsinstitutet har under flera år haft i uppdrag av regeringen att ta reda på hur människor vill och kan bo när de blir äldre samt att pröva hur välfärdsteknologi kan underlätta vardagslivet. I den här skriften presenterar vi några av alla de projekt och kunskapssammanställningar som tagits fram inom regeringsuppdragen Bo bra på äldre dar och Teknik för äldre. Du får många bra förslag på hur man kan gå tillväga för att fastigheter ska bli bra att bo i för äldre människor. Du får också referenser till rapporter och annan användbar information. Goda exempel visar att man kan förbättra tillgängligheten inom en strategi, eller ett koncept, som också innefattar trygghet, gemenskap och tjänster. Olika fastighetsägare har olika uppdrag och måste hitta sina motiv och sin modell för att förbättra boendet för äldre samtidigt som lönsamhetskraven ska uppfyllas. Utvecklingsarbetet inom regeringsuppdragen Bo bra på äldre dar och Teknik för äldre har uppmärksammat kommunernas viktiga roll för att planera för boende och stöd i boendet för äldre. Flera intressanta exempel på god samverkan mellan kommuner och berörda fastighetsägare finns. Resultaten från dessa samarbeten kommer med stor sannolikhet att påverka kommunernas ekonomi i en positiv riktning.
Flytta eller bo kvar De flesta äldre bor kvar i sina bostäder så länge de kan innan krämpor och annat gör att de måste flytta till en mindre eller mer lättskött bostad. Flyttmönstret har sett ungefär likadant ut under flera år. De flesta som flyttar gör det till en bostad i närområdet. Viljan att flytta sjunker med stigande ålder men fler skulle kunna tänka sig att flytta om utbudet var större. Rörligheten kan komma att öka något bland äldre i framtiden. I synnerhet gäller det för den yngre gruppen äldre. Det visar resultaten från en undersökning av flyttningsmönster. Undersökningen har genomförts av Lena Magnusson Turner, norska forskningsinstitutet NOVA i Oslo och Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet, samt Marianne Abramsson och Anna Elmqvis från Linköpings universitet. Bra och billiga bostäder och fler alternativ önskas i närområdet Sociala band och lokala nätverk är några förklaringar till att människor i åldern 65+ vill bo kvar där de bor. Viss okunskap om bostadsutbudet är en annan förklaring. Många äldre anser sig inte ha råd med ett annat boende, särskilt de som bor i bostäder med låg hyra. En utmaning för bostadsmarknadens aktörer är att skapa alternativ som passar även för dem. De har samma behov av bra boende som äldre med bättre ekonomi. Fler tillgängliga bostäder Bostadsmarknadens aktörer bör samarbeta med varandra och berörda intressenter för att anpassa och utveckla dagens bostadsbestånd för framtidens äldre. Så att bra boenden och nya boendeformer kan skapas i olika geografiska områden och i stora såväl som små kommuner. På senare år har antalet bostäder särskilt avsedda för äldre ökat i många kommuner. Antalet tillgängliga bostäder har också ökat. Men det är fortfarande brist på tillgängliga bostäder och attraktiva alter- Foto: Bildarkivet nativ för äldre människor. En intressant tendens är att allt fler går samman i grupper för att skapa egna boenden med bättre socialt sammanhang och större intressegemenskap. Detta sker oftast i samverkan med olika byggeller bostadsföretag. Många äldre har inte råd att flytta till dyra specialbyggda seniorboenden eller köpa sig en bostadsrätt med bra tillgänglighet. De flesta äldre bor kvar hemma Den stora majoriteten äldre finns på den ordinarie bostadsmarknaden. Endast cirka fem procent av dem över 65 år bor i vård- och omsorgsboende. Majoriteten av dessa är över 80 år, tillhör de mest sjuka äldre och kan därför inte längre bo kvar i eget boende. Äldres flyttmönster motiv, möjligheter och hinder www.hi.se/flyttmonster 3
Tillgängliga fastigheter som framgångskoncept Foto: Bildarkivet Varför inventera? Inventeringar kan göras med olika syften. Skaffa underlag för information till hyresgäster eller bostadsrättsinnehavare om fastighetens och bostadens tillgänglighet är en god anledning för att inventera. En annan god anledning är att identifiera de fastigheter som har goda förutsättningar från början och där tillgänglighetsförbättringar gör mest nytta till nedlagd kostnad. Ett strategiskt beslut kan bli att satsa på dessa och lämna fastigheter med dåliga initiala förutsättningar därhän. Inventeringar ger därmed underlag för både information och åtgärder i underhållsplaneringen. www.hi.se/inventering Tillgänglighetsinventering görs för att få kunskap om tillgängligheten i en fastighet eller ett fastighetsbestånd. uppdrag och måste hitta sina motiv och sin modell för att förbättra till- gängligheten. Goda exempel visar att det går att förbättra tillgäng- ligheten och samtidigt värna om trygghet, gemenskap och tjänster som passar på den lokala bostadsmarknaden. Det är strategiskt viktigt för en kommun att det finns tillräckligt många tillgängliga bostäder för äldre och människor med funktionsnedsättning. Bra samarbete mellan kommunen och fastighetsägarna gynnar alla parter. Olika fastighetsägare har olika Vem ansvarar för tillgängligheten? En viktig förutsättning för att det skapas tillgängliga bostadsmiljöer är att de som planerar och genomför ombyggnationerna förstår äldres begränsningar och vilka hinder de upplever i vardagen. Information på webben om tillgängligt boende www.hi.se/tillgangligtboende Här finns information om och goda exempel på tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet och om hur olika tillgänglighetsnivåer fungerar för personer med fysiska funktionsnedsättningar. Nivåerna ger också vägledning för strategier i fastighetsutvecklingen. 4 Det tar tid att lära sig tillgänglighet och att inventera. Därför måste nyttan vara hög för att fastighetsbolagen frivilligt ska satsa resurser på detta. Det visar en studie som genomfördes av FoU i Väst/GR om hinder och möjligheter att förbättra tillgängligheten i äldres boendemiljö i tre områden i Göteborg. Enligt studien finns ett glapp mellan dem som har till uppgift att verka för tillgänglighet och dem som har möjlighet att förbättra den. Allmännyttans företrädare uppfattar att de har större ansvar för äldres boendesituation jämfört med de privata fastighetsägarna, vilket de privata fastighetsägarna i studien håller med om. Studien visar också att äldre själva i regel inte för fram tillgänglighetsproblem till bostadsföretagen. Erfarenheterna har använts i arbetet inom Göteborgs Stads stora utvecklingsarbete Gôrbra för äldre. Vem ska värna tillgängligheten? www.hi.se/10357
Inventeringsverktyg god hjälp i arbetet med tillgänglighet Tillgänglighetsaspekter uppmärksammas alltmer och efterfrågan på verktyg för att inventera tillgängligheten förväntas öka. Tio fastighetsägare i stadsdelarna Järva och Skärholmen har inventerat med hjälp av TIBB. Fastighetsägarnas kunskap och engagemang har stor betydelse för att tillgängligheten kan förbättras i det befintliga bostadsbeståndet. Åtgärder genomförs i regel i samband med renoveringar och andra typer av fastighetsutveckling. Reglerna i PBL och BBR styr arbetet till ganska stor del, framförallt vid bygglovspliktiga åtgärder. Hur väl tillgängligheten tillgodoses beror också på hur fastigheten ursprungligen planerades samt vilka medvetna ombyggnadsåtgärder som tillförts under åren därefter. Integrera i befintligt system Om inventeringsverktyget kan integreras i bolagets fastighetssystem underlättas fastighetsägarens arbete. TIBB i Skärholmen och Järva Urban Utveckling & Samhällsplanering AB har inventerat två till tre entréer hos tio fastighetsägare i stadsdelarna Skärholmen och Järva. Inventeringen gjordes utifrån TIBB-protokollet. Fastighetsägarna ansåg att TIBB ger värdefull kunskap och insikt om framkomlighet och tillgänglighet särskilt vid upprustning och nyinstallation av olika funktioner i fastigheterna. Fastigheter och byggnader som var tillgängliga och/eller hade goda möjligheter att bli det, ansågs extra intressanta att även inventera på lägenhetsnivå. TIBB Tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd i närmiljön och allmänna utrymmen Hjälpmedelsinstitutet har i samarbete med SABO utvecklat en webbapplikation för fastighetsägare att använda vid inventering och dokumentation av tillgänglighetsstatusen i fastighetsbestånd. AB Stockholmshem, Fastighets AB Förvaltaren i Sundbyberg, Stockholms Kooperativa Bostadsförening och Gnestahem AB är exempel på allmännyttiga bostadsföretag som inventerat hela sitt bestånd med TIBB. Ståhls Fastigheter i Norrköping är en privat fastighetsägare som inventerat med TIBB. Tibb på lägenhetsnivå. Omfattar dörrpassager, badrum, kök och uteplats/balkong. Beräknas vara klar under 2013. www.hi.se/tibb Urban Utveckling & Samhällsplanering www.urbanutveckling.se Järvas bostadsområden upprustas I en kvalitativ studie intervjuades äldre och personer med funktions- nedsättning i stadsdelarna om hur det är att leva i en miljonprograms- förort. Problem och hinder i och omkring bostaden uppmärksam- mades. Exempelvis felplacerade dörröppnare, för korta ledstänger och avsaknad av dörrslagsmar- keringar. Studien genomfördes av UUS Urban Utveckling & Samhällsplanering AB på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet. Stockholms stad upprustar miljonprogrammets bostadsmiljöer i stadsdelarna Tensta, Rinkeby, Akalla, Husby och Kista. Tanken är att skapa en positiv utveckling som gör Järva till ett område dit många vill flytta och bo kvar. Miljonprogrammet som byggdes mellan 1965 1975 börjar bli slitet och är i behov av omfattande upp rustning och ombyggnation. Bostadsmiljöerna uppfyller sällan dagens krav på tillgänglighet. Bygg ikapp Handbok med information om regler och en mängd exempel på hur man uppfyller kraven på en tillgänglig och användbar boendemiljö. Beställs från Svensk Byggtjänst butik.byggtjanst.se 5
Guide till inventeringsverktyg En sammanställning med 17 olika inventeringsverktyg har tagits fram som stöd för inventering och upprustning i bostadsbestånd. Verktygen beskrivs utförligt och är lätta att jämföra. Information om lagar och forskning ges också. Några exempel på verktyg är Bokvämt, Funka Nu, Housing Enabler, Micasa besiktningsprotokoll och Wikman-konsult. Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka vertyg finns? (FOU i väst 2012) www.grkom.se Foto: Senior Göteborg Genomtänkt tillgänglighetsinventering i Gnesta Att inventera och utveckla tillgängligheten i befintliga flerbostadshus kan vara enkelt och kostnadseffektivt men kräver tid och engagemang. Det visar erfarenheterna från Gnesta kommun som inventerat tillgängligheten i det allmännyttiga bostadsföretaget AB Gnestahems bestånd med inventeringsverktyget TIBB. Trygve Stokke visar en dörröppnare i Länsmansgården i Göteborg. I de allra flesta fall går det att göra relativt enkla och kostnadseffektiva åtgärder som ändå ger goda möjligheter att utveckla tillgängligheten, särskilt i samband med att det äldre fastighetsbeståndet ändå rustas upp. För att underlätta inventeringsprocessen behövs struktur och en långsiktig plan. Det svåra är oftast inte att hitta problem och åtgärder utan att prioritera åtgärderna utifrån en begränsad budget. Ett lämpligt första steg är att inventera fastighetsbeståndet för att få en nulägesbeskrivning av vilka brister som finns. AB Gnestahem är ett av flera bostadsföretag som inventerat hela sitt fastighetsbestånd med hjälp av TIBB. Bolaget har 800 lägenheter. Det visade sig att fastigheterna hade god tillgänglighet men också utrymme för förbättringar. I en tillgänglighetsplan rangordnades bristerna i prioritetsordning. Man tog då även hänsyn till fastigheternas tillgänglighetspotential, åtgärdernas nytta för hyresgästerna och kostnaden för åtgärderna i relation till nyttan för de boende. Resultatet av översynen blev att två till fem åtgärder prioriterades i varje område, med fokus på att skapa nåbara lägenheter. Därefter brister som gjorde de boende beroende av hemtjänst och annat som hindrade dem från att självständigt nå uteplatser för rekreation. Gnestahem ser TIBB som ett bra stöd i det löpande underhållsprogrammet. Tanken på sikt är att hyresgästerna ska få ta del av informationen och kunna välja lägenhet utifrån egna behov av tillgänglighet. I detta fall gjordes inventeringen av en konsult. www.gnestahem.se
TillgänglighetsCAD Nu finns en applikation som hjälp för arkitekter att projektera och kartlägga tillgänglighet i byggnader. Programmet analyserar utrymmen och objekt i en byggnad för att se om tillgängligheten är bra. Till exempel om det går att komma fram med en rullstol genom dörröppningar. Framtagen av Lunds Tekniska Högskola, Hjälpmedelsinstitutet och Inbrix AB. www.graphisoft.se/sidor/ tillganglighetscad.aspx Sök tillgänglig bostad på webben Foto: Hjälpmedelsinstitutet VD Hans Persson från AB Gnestahem. Foto: Björn Åslund. Kartapplikation Karlskrona Seniorhusförening har skapat en kartapplikation som visar tillgängliga fastigheter i Karlskrona/ Blekinge. Här betyder tillgänglighet att lägenheter med tillgång till personhiss eller marklägenhet kan nås med högst två trappsteg. Basen för den interaktiva kartan är Google Maps som gör det lätt att se hur omgivningen ser ut. De markerade fastigheterna kan sökas utifrån önskemål om hiss, markplansläge, tillgång till garage, handikapparkering, samlingslokal i huset eller trygghets-/seniorboende. Vid sökning inom en tätort går det att se huset och dess närmaste omgivning med hjälp av de generella gatubilderna i Google Street View. www.seniorbo.nu Webbtjänsten Tillgänglig bostad på webben är avsedd för personal i bostads- och fastighetsbolag som ska informera hyresgäster om tillgängliga bostäder. Framtagen av det kommunala bostadsbolaget AB Gavlegårdarna i Gävle. www.gavlegardarna.se Idétävling om hissar Många flerbostadshus saknar hiss vilket bland annat leder till att äldre tvingas flytta. Om fler hissar installeras skulle sannolikt behoven av hemtjänst och särskilda boendeformer för äldre minska. I Norrköping utlystes en idétävling för att hitta nya, kostnadseffektiva lösningar för att installera hissar i befintliga flerfamiljshus. www.teknikforaldre.se 7
Välfärdsteknologi tekniken in i bostaden Teknik som kan stödja kvarboende och förebygga eller komplettera vård- och omsorgsbehov kallas för välfärdsteknologi. Välfärdsteknologi är ofta samhällsekonomiskt lönsamt. Exempel på välfärdsteknologi: trygghetslarm, bildportstelefon, dörrautomatik till hiss och entrédörrar samt digitala lås. Bredband, service och tjänster Foto: Bildarkivet och Posifon 8 Inom några år kommer flertalet lägenheter att vara anslutna till bredbandsnätet. En lång rad nya tjänster kommer då att bli tillgängliga. Men vilka tjänster efterfrågas och hur ska vi få system och tjänster som pratar med varandra? Dessa frågor har utretts av BoIT, ett samverkansprojekt mellan SABO, 12 allmännyttiga bostadsföretag, Micasa och Hjälpmedelsinstitutet. Balansen mellan samhällets krav på välfärdstjänster och utveckling, fastighetsägarens roll samt affärsmässighet har studerats. BoIT pekar ut tjänster som kan vara intressanta för äldre och som gynnar kvarboende i det vanliga bostadsbeståndet, till exempel digitala trygghetslarm och lås. Ett flertal tjänster är driftsatta medan andra är under utveckling. I dag kan hyresgäster få tillgång till ett brett och konkurrensutsatt tjänsteutbud inom Internet, IP-TV och IP-telefoni. Med hjälp av en gemensam tjänsteplattform kan ytterligare bostadsnära tjänster, möjliggöras: fastighetstjänster som individuell mätning av energiförbrukning och samhälls- och omsorgstjänster som till exempel trygghetslarm och nattillsyn. Att hänga med i den tekniska utvecklingen är nödvändigt för fastighetsägare som vill utveckla servicen till hyresgästerna. Efterfrågan på nya tekniska tjänster i boendet kommer sannolikt att öka i och med att samhällsutvecklingen i övrigt går åt det hållet. BoIT Infrastruktur, tjänster & service i morgondagens bostäder www.sabo.se
Framtidens flexibla seniorboenden Många äldre skulle föredra att flytta till ett bekvämare hyresboende med mer service och mindre ansvar, visar undersökningar. Tendensen är att det skapas allt fler konceptboenden med större utbud av tjänster som betalas via hyran/ avgiften. Numera är det också lätt att själv skaffa sig information och köpa det som passar. I övrigt är det svårt att generalisera över framtida behov och önskemål. Fastighetsägarna Sverige och Almega Hemserviceföretagen har undersökt förutsättningar för seniorboende med de trender som gäller i den övriga ekonomin. I undersökningen lanseras tre konceptidéer för specialanpassade seniorboenden. Man tänker sig att om det byggs fler anpassade boenden för köpstarka seniorer kan äldre lägenheter tas i anspråk av yngre. Detta skulle kunna leda till större rörlighet på bostadsmarknaden. Koncepten utgår från begreppen bekvämlighet, trygghet och gemenskap med andra. Dessa rankas i undersökningar som de viktigaste faktorerna för ett bra boende. Friskboende där hälsan är i fokus. Förebilder finns bland annat i USA och Frankrike. Vänboende där man bor med likasinnade. Generationsboende kooperativa hyresbostäder med blandad sammansättning av generationer, men där vissa lägenheter specialanpassas. Seniorboende 2.0 www.fastighetsagarna.se Allt vanligare med elektroniska lås Fler och fler fastighetsoch vårdföretag har börjat intressera sig för elektroniska lås för att slippa hantera andras nycklar. Nycklar i omlopp är ett växande problem inte minst på grund av att många äldre och sjuka vårdas hemma. Bostäderna blir vårdoch arbetsplatser dit hemtjänstoch sjukvårdspersonal behöver få tillträde. Det är viktigt för alla parter, även anhöriga, att veta vem som varit inne i lägenheten och när, om något skulle inträffa, till exempel en stöld. Inte minst när kommunerna år 2014 tar över ansvaret för all hemsjukvård. Låset kan installeras och nedmonteras snabbt för att flyttas till en annan vårdkund. Det är inte kopplat till Internet eller annat nätverk. Kommunikationen med låset sker via en digital nyckel eller genom att man själv går till låset. Öppna med mobilen Hemtjänsten i 60 kommuner använder mobil för att öppna dörren hos vårdtagare. En lösning som ger stora besparingar även när det gäller res- och arbetstid. Digitalt lås. Foto: Matton Två sorters lås Det finns i huvudsak två olika sorters elektroniska lås. Det ena är ett fast installerat lås som ansluts till en box i bostaden och kommunicerar med en central via Internet. Lösningen erbjuder flera tilläggstjänster som kan under - lätta kvarboende. Den andra lösningen är mobil. Regler finns Datainspektionen har tagit fram regler för elektroniska lås som används hos boende. Den boende måste till exempel vara informerad om låset och loggar får inte sparas hur länge som helst. Digitala lås ww.hi.se/10366 9
Kommunernas boendeplanering och strategiutveckling Många verksamheter i en kommun berörs av bostadsförsörjningsfrågorna. I begreppet ingår att undersöka och beskriva såväl behovet av nyproduktion som utveckling av stadsdelar, bebyggelse och service. Planeringen handlar om invånarnas bostadsbehov och innebär nära samarbete bland annat med kommunens fastighetsägare. Kommunen samarbetar med fastighetsägarna i Haninge kommun Foto: Bildarkivet Boendeplanering i kommuner och regioner Boendeplanering är en strategisk fråga för kommunerna och regioner och har betydelse för såväl tillväxt som välfärd. På flera håll i landet samverkar fastighetsägare, personal som arbetar med omsorgsfrågor och bostadsanpassning i kommuner samt pensionärs organisationer vid planering av nya bostadsområden och upprustning av gamla. Det handlar då om allt från tillgänglighetsinventeringar till nya tankar och idéer för planering av boenden för äldre. 10 Haninge kommun arbetar på att förbättra samarbetet med fastighetsägarna. Ett projekt handlade om att ta reda på vad fastighetsägarna tycker om bostadsanpassningar som utförs i deras bestånd. Det visade sig att det fanns ett gediget intresse bland kommunens fastighetsägare att diskutera bostadsanpassningsfrågor och förbättra samarbetet med handläggarna för bostadsanpassningsbidrag. Några fastighetsägare hade bristfälliga kunskaper om vad anpassningarna innebär för den boende. Andra hade dålig erfarenhet av genomförda anpassningar. Fastighetsägarna ansåg att det borde gå att ansöka om generella bostadsanpassningsbidrag. De ville också vara mer delaktiga i den befintliga bostadsanpassningsprocessen. Det är ofta svårt att skilja på vilka delar av en fastighets utrustning som ska felanmälas och repareras av fastighetsägaren och vilka delar som eventuellt kan repareras med finansieringsstöd från kommunen genom ett bostadsanpassningsbidrag. En fråga som kom upp var om ägandet av en installation borde tillfalla fastighetsägaren istället för hyresgästen/bidragsmottagaren. Installationen utförs i fastighetsägarens bestånd, det vill säga egendom. För fastighetsägaren innebär ökad tillgänglighet besparingar om fler kan bo kvar längre och kostnaderna för flyttningar minskar. Haninge kommun hoppas att fastighetsägarna i framtiden kommer att kunna förmedla redan anpassade lägenheter istället för att återställa dem. www.haninge.se
Fördelar och nackdelar med generellt bostadsanpassningsbidrag Fastighetsägaren har en central roll i processen runt bostadsanpassningsbidrag eftersom medgivande från denne krävs för att en ansökan ska kunna bifallas och anpassningen utföras. Det är kommunerna som finansierar bidragen. Boverket gör årliga uppföljningar av utvecklingen. Bidraget är en rättighet för den enskilde men fastighetsägaren kan vägra att godkänna föreslagna åtgärder. Det kan finnas oklara ansvarfrågor, återställningsfrågor och när det gäller gemensamma utrymmen olika åsikter bland de boende. Kommuner kan idag inte ge kommunala tillgänglighetsbidrag eller bostadsanpassningsbidrag direkt till fastighetsägare. Bidragen ges till enskilda personer. Det är först när en person beviljats bostadsanpassningsbidrag som kommunen och fastighetsägaren kan börja diskutera hur anpassningen kan genomföras på ett sätt som gynnar alla. Till exempel kan en automatisk dörröppnare i fastighetens entré användas av alla boende i en uppgång där det bor flera äldre. Det är viktigt att betona att bostadsanpassningsbidrag till fastighetsägare inte får försämra möjligheterna att få individuell bostadsanpassning. Fastighetsägaren är inte alltid med och väljer entreprenör vid vanliga bostadsanpassningar vilket kan leda till ansvarsproblem, till exempel vid vattenskador. www.boverket.se Bostadsanpassningsbidrag till fastighetsägarna Lyckad generell anpassning i Norrköping Norrköpings kommun har använt och utvärderat teknikstöd hos personer över 80 år. En lyckad generell bostadsanpassning genomfördes som en del i försöksverksamheten BoVital tillsammans med den privata fastighetsägaren Henry Ståhl Fastigheter AB. Anpassningen gjordes i ett höghus som ligger centralt i Norrköping. Entréerna i huset hade trappsteg. Därför använde hyresgäster källaringångarna, som saknade trappsteg, för att ta sig in och ut ur fastigheten. Bostads anpassningsenheten fick göra många individuella anpassningar. Kommunen beslutade då att ta fram en lösning som var bra för alla. Kostnaderna delades mellan kommunen och fastighetsägaren. Fastighetsbolaget höll i själva ombyggnaden. Resultatet blev en längsgående ramp och en dörröppnare samt ett nytt cykelförråd och en bänk att vila på. www.bovital.se Luleå kommun har utrett möjligheter och effekter av bostadsanpassningsbidrag till fastighetsägare. En viktig del i undersökningen handlade om att sprida information om hur problem med låg tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet kan åtgärdas med hjälp av ett generellt bostadsanpassningsbidrag riktat till fastighetsägare. Resultatet visar, med modellen som använts, att bostadsanpassningsbidrag till fastighetsägare skulle direktfinansieras om två procent av lägenhetsinnehavarna, tack vare bostadsanpassning, kan bo kvar ett år längre innan de flyttar till vård- och omsorgsboende. Luleå kommun räknar med att behovet av hemtjänst för de boende i fastigheterna kan minska och att flytt till vård- och omsorgsboende senareläggs som ett resultat av försöksverksamheten. Fastighetsägarna hoppas på mindre omflyttning samtidigt som de vill behålla bra hyresgäster längre. www.teknikforaldre.se Foto: Peter Holgersson Förslag till regelverk En del av undersökningen i Luleå handlar om förslag till regelverk och bidragssystem. Förslaget beskrivs i skriften Bostadsanpassningsbidrag till fastighetsägare En försöksverksamhet i Luleå (Hjälpmedelsinstitutet 2013). www.hi.se/13315-pdf 11
Utforma bra bostäder för äldre Den goda bostaden är trygg och inbjudande och gör det möjligt att bo och leva självständigt. Foto: Bildarkivet Bra belysning är viktigt för hälsan Med åren försämras synen. Därför behöver äldre mer ljus än yngre personer. Bra belysning är viktigt för äldres hälsa och välmående och spelar stor roll för omvårdnadspersonal som har den äldres bostad som sin arbetsplats. Många äldre har alldeles för svag belysning. Linköpings kommun har kartlagt den nya belysningsteknikens möjligheter och de specifika behov som äldre har av belysning i situationer som innebär speciella risker, exempelvis när man går på toaletten på natten. Till vissa delar borde belysning kunna ingå i bostadsanpassningsåtgärderna. När bostäder byggs eller byggs om, bör den här typen av åtgärder genomföras. Belysning i bostaden (Hjälpmedelsinstitutet 2009) www.hi.se/09390 Foto: Bildarkivet Bra boende för äldre till rimlig kostnad En vägledning för hur fastighetsägare ska kunna skapa bra boenden för äldre inom ett befintligt bostadsbestånd har utvecklats i Enköping. Konsultföretaget Kaboom AB har tillsammans med Enköpings kommun och Enköpings Hyresbostäder utvecklat vägledningen som utgår från olika nivåer av tillgänglighet. Enköping är en expansiv inflyttningskommun med lång kö till bostäderna. Trots att det byggs mycket nytt räcker inte bostäderna till det ökande antalet äldre. Därför måste det befintliga bostadsbeståndet anpassas genom små eller stora ombyggnader. Finansiering och ansvar för att göra arbetet vilar på fastighetsägarna. Utgångspunkten för arbetet med vägledningen var att det ska gå att bo i ett område under olika skeden i livet, både som ung och äldre. Också mindre betalningsstarka äldre personer ska kunna erbjudas bra och värdiga bostäder. Många har inte råd att flytta till dyra specialbyggda seniorboenden eller köpa sig en bostadsrätt med bra tillgänglighet. Det ska gå att göra bostadskarriär inom området och det ska gå att få bra tillgänglighet när man blir äldre. Kanske genom att lägga till olika tjänster eller flytta till en mer tillgänglig bostad i närområdet när behoven uppstår. Det är viktigt för människor att behålla tryggheten och de sociala kontakterna i ett område de bott i länge. En plan för äldres boende är en viktig ekonomisk och strategisk fråga för ett bostadsbolag och bör därför vara en del av företagets affärsplan. Planen behöver förankras bland olika intressenter och aktörer och justeras årligen med revidering efter tre till fem år för att möta efterfrågan och förändringar i omvärlden. www.enkoping.se www.ehb.se www.kaboom.se 12
Strategier för äldres boenden i Alingsås Det kommunala bostadsbolaget Alingsåshem har utvecklat strategier för bostadsplanering för äldre. Antalet äldre ökar stort i Alingsås liksom i övriga landet. Projektet Boendestrategier för äldrelivet i Alingsås startades av det kommunala bostadsbolaget Alingsåshem tillsammans med konsultföretaget Pelàtis Consulting AB för att ta reda på vilka behov och drivkrafter som styr hur alingsåsarna vill bo när de blir äldre. Uppdraget ingick som en del i arbetet med kommunens handlingsplan för trygga bostäder för äldre. Att skapa attraktiva och välfungerande boendelösningar bygger på samarbete mellan kommunen och de större bostadsbolagen. Det kräver också praktiska affärsmodeller som förenar de olika aktörernas drivkrafter och verksamheter. Opinionspanel som hjälp för fastighetsägare En panel med 60 alingsåsbor fördelade på fem boendetyper startades i projektet. Panelen kan användas av fastighetsägare som vill testa av sina kunderbjudanden. www.hi.se/alingsas Induktionshäll med vridbara vred, kylskåp med lättöverskådligt lådsystem, vertikal ljuslist som underlättar rumsuppfattning och smart ugn. Visningsmiljöer för inspiration Hjälpmedelsinstitutet och Micasa Fastigheter har skapat en nationell inspirationsmiljö med bostäder för personer med funktionsnedsättning. Tanken är att visa hur bostäder kan anpassas och utformas för äldre och personer med funktionsnedsättning. Inspirationsmiljön består av två kompletta visningslägenheter, en med inriktning på boende i hemmet och en med inriktning på vård- och omsorgsboende. I en tredje lägenhet visas lösningar och teknisk utveckling i framkant. Här finns också möjlighet att genomföra utbildningar och specialvisningar. Inspirationsmiljön visar hur lägenheter kan utformas för att erbjuda trygghet hela livet. Lägenheterna är också skapade för att vara en bra arbetsmiljö om det behövs personal i bostaden. Nationella inspirationsmiljön tar emot besök från dem som arbetar med boendefrågor. www.hi.se/ inspirationsmiljon Fler visningsmiljöer Visningsmiljöer finns på ett trettiotal orter i landet. Bland annat i Norrköping, Malmö, Skara och Uddevalla. I miljöerna ges information om välfärdsteknologi, allt från elektroniska dörröppnare till spisvakter och smarta kökslösningar. 13
Förebygg bränder Äldre löper hög risk att drabbas av bränder i hemmet. Det kan motvekas med relativt små insatser. De vanligaste orsakerna till bränder i hemmet beror på det mänskliga beteendet, oftast kopplat till spisen. Kastruller glöms bort eller ett spisvred råkar sättas på och något brännbart på eller vid spisen börjar brinna. Bortglömda ljus och rökning är andra vanliga orsaker. Skillnaderna i brandskydd mellan den egna bostaden och ett äldreboende är stor. Dels för att det ställs högre krav på äldreboendet och dels för att där finns personal som kan hjälpa till om det börjar brinna. Södertörns brandförsvarsförbund har kartlagt varför det börjar brinna i äldre människors bostäder, hur riskerna kan minskas och vem som har ansvar för vad. De har också tagit fram informationsmaterial om brandsäkerhet. Bland annat en checklista för hur man upptäcker och kommer tillrätta med brandrisker i bostaden. www.sbff.se Tillgängligare badrum Försöksverksamheten Gôrbra för äldre har tillsammans med tre kommunala bostadsföretag förbättrat funktionaliteten i trånga 50- och 60-talsbadrum i tre olika bostadsområden i Göteborg. Familjebostäder renoverade badrummen i 177 lägenheter i Högsbo i samband med en stamrenovering. Utöver standardbadrum erbjöds ett mer tillgängligt Gôrbra-badrum. Hälften av hyresgästerna valde sådana. Toastolen fick högre höjd, duschstången tål att man hugger tag i den, dörren är bredare än normalt och badkaret ersattes med dusch. Bostadsbolaget Poseidon förbättrade tillgängligheten i badrummen i sina bostäder i området Länsmansgården. Husen som är byggda på 60-talet har lite större badrum än i de andra områdena i projektet. Trösklarna sänktes, ledstänger att hålla sig i sattes upp, toaletterna höjdes och badkar ersattes med dusch. Gôrbra för äldre är ett samarbete mellan Senior Göteborg, bostadsföretag, pensionärsorganisationer, stadsdelsförvaltningarna och Hjälpmedelsinstitutet. Tillsammans har man arbetat för att äldre ska kunna bo kvar längre i sina hem. www.gorbraforaldre.se Foto: Stefan Edetoft Foto: Bildarkivet 14 Planera framtidens badrum Vid planering av badrum ska hänsyn tas till såväl badrummets funktion, ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarhetsaspekter som individens upplevelse. För att tillgodose individens möjlighet att klara sig själv i kombination med den hjälp han eller hon behöver, blir badrummen ofta stora. Stora badrum passar dock inte alla som har en funktionsnedsättning. White arkitekter i Göteborg har genomfört en studie om badrum för kvarboende, seniorboende och trygghetsboende. En lärdom från projektet är vikten av att inkludera alla när man vidareutvecklar framtidens badrum. Om äldres tillgänglighetsbehov tillgodo ses inkluderas de flesta människors behov. Det är innebörden i begreppet design för alla. Planerare bör tänka Hur vill jag att mitt badrum ska utformas utifrån ekonomi, miljö, åldrande och kommande tillgänglighetsbehov? www.white.se
Hjälp för fastighetsägare att välja rätt produkter Foto: Cecilia Jensfelt Nu har det blivit lättare för fastighetsägare att välja tillgängliga produkter vid lägenhetsunderhåll och nybyggnation. Föreningen Husbyggnadsvaror, HBV, har undersökt vilka produkter som är tillgängliga och passar för äldre i sina ramavtal. Informationen finns vid respektive avtal för att använda vid avrop. Produkterna är sådana som finns inne i bostaden samt tvättstugeutrustning, bokningssystem, entréer, avfallshantering, utemiljöer, garage och parkering. Kategorierna är grönt, gult och rött efter hur bra produkterna passar för äldre. Grön betyder väldigt bra, gul betyder att produkten fungerar, röd att produkten inte passar in i sammanhanget. Kriterierna skiljer för olika produkter. För att exempelvis en blandare ska förses med grön markering ska handtagen vara så långa att även de som har reumatism eller svagt grepp ska kunna använda dem med lätthet. www.hbv.se Utevistelse viktigt för hälsa och välbefinnande Tips på hur den yttre miljön kring äldres boende bör utformas vid upprustning och ombyggnation har tagits fram av Hjälpmedelsinstitutet och Micasa. Närmiljön och bostadsgården är extra viktig som plats för rekreation, aktivitet, samvaro och vila för äldre med nedsatt funktionsförmåga. Gården ska fungera som den utemiljö som inte är lika tillgänglig: torget, trädgården, skogen och parken. Miljön ska vara trygg och säker, tillgänglig och orienterbar. Flera goda exempel med ritningar och bilder finns i Hjälpmedelsinstitutets och det kommunala fastighetsbolaget Micasas gestaltningsprogram för utemiljöer. Programmet kan med fördel användas vid planering av gårdar i vanliga bostadsområden. Trädgårdsprojektet (Gestaltningsprogram för utemiljön vid vård- och omsorgsboende) www.micasa.se/sv/om-micasa/ Trycksaker/Broschyrer/ Träningsredskap ute Att träna ger samma effekt för en 90-åring som för en 20-åring. Med inspiration från Kina har två äldreboenden i Stockholm försetts med redskap för att underlätta för äldre att röra på sig. Förebilden är redskap som finns i gathörn och parker i Peking. Ett 50-tal redskap testades i projektet som drevs av Micasa. Erfarenheterna från projektet finns i rapporten Utomhusträning för äldre som kan användas som guide och vägledning för att planera träningsmiljöer för äldre. Utomhusträning för äldre www.hi.se/10388 15
Foto: Bildarkivet Den här skriften har tagits fram av Hjälpmedelsinstitutet i samarbete med Fastighetsägarna och SABO. Fastighetsägarna Fastighetsägarna är en intresse- och branschorganisation för privata fastighetsägare. Majoriteten är fastighetsägare med hyresrätter för bostäder, lokaler och industrifastigheter. Övriga är bostadsrättsföreningar. www.fastighetsagarna.se SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, är bransch- och intresseorganisation för cirka 300 allmännyttiga bostadsföretag. www.sabo.se Hjälpmedelsinstitutet ett nationellt kunskapscentrum Vår kunskap bidrar till ett bättre samhälle för människor med funktionsnedsättning. Våra ägare är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Box 2047 174 02 Sundbyberg Tfn 08-620 17 00 Texttfn 08-759 66 30 www.hi.se Artikelnummer 13305