BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD Anna Forssell Örebro universitet 2015-01-29 1
UPPLÄGG 1. Att förstå barns upplevelser av våld 2. Våldets konsekvenser för barnen 3. Barnmisshandel? 4. Separation hur blir det för barnet? Vårdnad och umgänge 2
1. BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD DET ÄR INGET BRÅK HEMMA HOS MIG. det var bara den gången. Mamma och jag ser ju i hans ögon när han blir så där och då vågar vi inte göra nåt fel, så det blir som han vill. (Weinehall, 1997) 3
1. BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD Våld mot mamma = våld mot primär omsorgsgivare som jag är beroende av = mig Våld från pappa = våld från primär omsorgsgivare som jag är beroende av = Vem ska ta hand om mig? 4
1. BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD enstaka våld Det är över nu. våld utifrån nära vuxen = stöd och trygghet Föräldrars våld nära och ett hot - i den miljö man brukar få skydd och stöd - i en miljö man inte kan fly från - svårt att tala med pappa och mamma om 5
1. BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD Hur upplever barnen våldet? I samma rum (ser och hör) I annat rum (hör) Ser konsekvenser (skador, polisingripanden etc.) 6
1. BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD VAD MÄRKER BARNEN? Intervjuaren: Tror du att det har varit ungefär lika mycket eller tror du att det har blivit värre eller tror du att Barnet: Värre. Han verkar slå hårdare och hårdare varje gång. Man måste ju: Det räcker. Du gillar inte mig. Det räcker. Håll inte på med mig mer. Men han säger Nej, du har fel och det och det och det. Till sist kom vi hit. 7
1. BARNS UPPLEVELSER INVOLVERING I VÅLDET ENLIGT BARNEN (Broberg et. al. 2011) Ibland till ofta Bråkade om barnet 53 % Gjort något mot barnet för att skada M 30 % Hämtat, ringt efter hjälp 24 % Försökt stoppa bråket med egen kropp 34 % Skrek att sluta i samma rum 46 % 8
2. VÅLDETS KONSEKVENSER Psykiska problem svag impulskontroll, posttraumatisk stress, beteendestörningar, depression, ångest. Fysiska problem försenad motorisk utveckling, sängvätning, mardrömmar. Kognitiva begränsningar fel-meddelanden Förändrad världsuppfattning världen är en osäker och oförutsägbar plats. Sociala svårigheter kriminalitet, försämrad social kompetens, brist på empati gentemot andra barn, utagerande beteende, svårigheter att förmedla sina tankar. Skolsvårigheter lägre prestationsförmåga, försämrad koncentration 9 (Holt, Buckley & Whelan, 2008; Guille, 2004)
2. SYMPTOM PÅ VÅLD Ungefär hälften av alla barn uppvisar symptom Ungefär hälften av barnen är symptomfria. Att inte uppvisa symptom Att inte vara drabbad 10
2. VÅLDETS KONSEKVENSER Risk för föräldraförlust Förälders bortgång Förälders traumatisering/begränsade omsorgsförmåga Förälders anstaltsvistelse Förälders sjukskrivning, arbetslöshet = ekonomisk och social utsatthet Flytt Risk för att bli offer/förövare i vuxen ålder Överlappar med barnmisshandel Överlappar med sexuella övergrepp Ökad risk för att ha missbrukande föräldrar 11
3. BARNMISSHANDEL (I BROBERG ET AL. 2011) Förövaren i 86 % av fallen = barnens biologiska pappa Nästan 2 av 3 barn hade själva blivit utsatta för våld från sin biologiska pappa eller sin styvpappa 1 av 10 barn var utsatta för direkt våld av mer än en person 12
3. VÅLD DIREKT MOT BARNET ENLIGT BARNEN (Broberg et al. 2011) Pratat kränkande eller hånat 33 % Hotat med föremål 11 % Hotat med vapen 11 % Knuffat så att ramlat 17 % Blivit inlåst 28 % Slagit med hand på stjärten 24 % Slagit upprepade gånger 13 % Sparkad 13 % Slagit med föremål 11 % 13
3. VÅLD DIREKT MOT BARNEN Intervjuaren: Kommer jag ihåg rätt att du tyckte att din pappa hade använt våld mot er? Barnet: Att han har Om jag tycker att han har använt våld mot oss? Ja, det tycker jag. Eftersom han har slagit oss. Ibland när vi ligger ner och har ont, eftersom han har slagit oss, så sparkar han, gjorde han. Intervjuaren: Tror du att han skulle hålla med om att det var våld? Barnet: Han säger att han inte minns något. Men det tror jag inte. Han säger så för att slippa undan allt. För att glömma att allt har hänt och sånt. Han vill börja om allt på nytt. 14
4. SEPARATION VARFÖR GÅR HON TILL SLUT? Barnen I couldn t leave because I wanted my kids to have a dad. Finally, I had to leave to protect my kids. I couldn t leave and I had to leave because of my kids. It s like being torn in two. (Edleson & Williams, 2007 s. 68) 15
4. SEPARATION BLIR ALLT BRA DÅ? Våld i nära relation konflikt våldet upphör (oftast) inte med separationen Att separera från en våldsutövande man = en risk Gemensamma barn ökar risken för fortsatt våld mot kvinnan 16
4. SEPARATIONEN VAD HÄNDER SEN? VÅRDNAD OCH UMGÄNGE Osäkra siffror När det inte föreligger våld: 95 % gemensam vårdnad 1 år efter separation (SCB, 2011) När det föreligger våld: Enligt Barnombudsmannen (2005) i fall där det fanns dokumenterat våld (ej generaliserbart urval) 50 % gemensam vårdnad 80-90 % hade umgänge med den våldsutövande föräldern Enligt vår studie (Forssell & Cater, kommande) (ej generaliserbart urval) 60 % gemensam vårdnad 75 % umgänge med den våldsutövande föräldern 17
4. SEPARATION UMGÄNGET? Umgänge som plattform för fortsatt kontroll. Risk för (fortsatt) misshandel av barnet. Nyttjande av rättsliga processer ( paper abuse ). Risk för utsatthet i ny familj 18
4. SEPARATION LAGSTIFTNING OM UMGÄNGE? Föräldrabalkens (motstridiga) krav Väga risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa Och Barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna (Lag 2006:458, Prop 2005/06:99) 19
FÖRUTSÄTTNING 1: BARNS BEHOV AV SINA FÖRÄLDRAR Barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna (Lag 2006:458, Prop 2005/06:99) Jmf Barnkonventionen 9:3 Konventionsstaterna skall respektera rätten för det barn som är skilt från den ena av eller båda föräldrarna att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna, utom då det strider mot barnets bästa. 20
OM BARNS BEHOV BARN I ALLMÄNHET OCH BARN I SYNNERHET (BROBERG, 2014) Barn i allmänhet har två föräldrar som båda, i allt väsentligt är angelägna om att tillgodose sitt barns behov förmår sätta sitt barns behov framför sina egna lägger sig vinn om att så långt det är möjligt lösa sina vuxenkonflikter utan att barnet blir inblandat Barn i synnerhet har minst en förälder som har stora svårigheter med att inte sätta sig själv främst Barn behöver i allmänhet båda sina föräldrar. En del barn i synnerhet mår bäst av att i huvudsak ha kontakt med en förälder Andra barn i synnerhet mår bäst av inte ha så mycket kontakt med någon av sina föräldrar 21
FÖRUTSÄTTNING 2: BEFINTLIG RELATION Barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna (Lag 2006:458, Prop 2005/06:99) Konventionsstaterna skall respektera rätten för det barn som är skilt från den ena av eller båda föräldrarna att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna, utom då det strider mot barnets bästa Familjer i allmänhet separation = omskapande av relationer Våld = tillitsbrott = relationsförstörande verksamhet Om våldet ej upphör = tillitsbyggande omöjliggörs 22
4. VILKA BARN HAR KONTAKT MED EN VÅLDSUTÖVANDE PAPPA? (FORSSELL & CATER, IN PRESS) 75 % av barnen har kontakt med sin pappa. Pappan till dessa barn har högre socioekonomisk status och bättre förhandlingsförmåga än pappor som inte har kontakt med sina barn Barn som inte har kontakt med sin pappa har i högre utsträckning blivit utsatta för barnmisshandel och har oftare sett mamman bli utsatt för sexuellt våld, men i övrigt spelar inte allvaret i pappans våld någon roll för huruvida barnet har kontakt med pappan eller ej. 23
4. BARNMISSHANDEL OCH UMGÄNGE (FORSSELL & CATER, IN PRESS) Ungefär hälften barnen i studien som enligt mamman utsatts för barnmisshandel av sin pappa har oövervakad fysisk kontakt med honom. Oövervakad fysisk kontakt i fall med indikationer på samtidig barnmisshandel Kontaktfrekvens n (%) Dagligen 5 (4.9) Minst varannan vecka Minst varannan månad 31 (30.4) 8 (7.8) Sällan 8 (7.8) Aldrig/nästan aldrig 50 (49.0) Total 102 (100) 24
4. BARNS MÅENDE (FORSSELL, KOMMANDE) Barn generellt gynnas av kontakt med båda sina föräldrar (e.g. Lamb, 2010) Barn som har, respektive inte har kontakt med sin pappa mår lika bra/dåligt, dvs. samma positiva effekt av barn-pappa-umgänget kan inte urskiljas. Å andra sidan mår barnen inte heller sämre av att ha kontakt (Forssell, kommande). 25
4. SEPARATION &UMGÄNGE VAD SÄGER BARNEN OM RELATIONEN MED PAPPA? Barnaidealet = barns bästa? Jag vill/jag vill inte Hur mycket lyssnar vi? Inkompetenta och kompetenta barn Vad vill barnen? Inte träffa alls Träffa en nykter och snäll pappa Få svar 26
4. UMGÄNGET VAD SÄGER BARNEN? Intervjuare: Är det något mer du vill tillägga? Jennie, 11 år: Nej, men jag vill säga att jag vill träffa min pappa för jag vill fråga honom en massa saker och få svar [min kursivering]. Jag hatar att leva så här, utan min pappa. Det är svårt samtidigt, till exempel när mina kompisar frågar mig var min pappa är (Forssell, kommande). 27
Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. [ ] Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. (Socialtjänstlagen 5 kap 11 Lag 2007:225) 28
5. VAD INNEBÄR DENNA PARAGRAF? 29 Bild 1. Fritt från Caring dads
5. MEN KANSKE OCKSÅ 30 Bild 2. Fritt från Caring dads
Rasmus: Jag säger det varje gång, jag vill inte träffa dig. [ ] Jag sa: Jag vill inte träffa dig. Jag gillar inte dig. Jag är rädd för dig. Jag mår illa när jag träffar dig. Så han, han log och sa okej. Så jag träffade honom igen, jag sa samma sak, han log och sa okej, jag ska kännas trygg för dig, och inte tvinga dig, att du ska träffa mig. [mm] Och sen fick jag träffa honom ändå. (Eriksson & Näsman, 2011, s. 125) 31
TACK! Anna Forssell Örebro universitet 2015-01-29 anna.forssell@oru.se 32