NR 10 SM 0401 Nationalräkenskaper 1998-2003 National Accounts 1998-2003 I korta drag Med detta SM vill vi på nationalräkenskaperna visa på några av de resultat som har kunnat beräknas tack vare alla de uppgifter som olika uppgiftslämnare har bidragit med som underlag. Publiceringen är resultatet av en omfattande mängd undersökningar, vilka såväl SCB som andra statistikproducenter har tagit fram. Materialet har sedan sammanställts, bearbetats, jämförts och stämts av i våra system. Bland annat utnyttjas de detaljerade och digra frågeformulär som många företag fyller i åt oss samt en omfattande och detaljrik rapportering från offentliga organ. För att hålla nere uppgiftslämnarbördan utnyttjas också till Skatteverket inlämnade deklarationsuppgifter och material från olika administrativa register. Förutom de uppgifter som presenteras i denna rapport finns på SCB: s hemsida en del ytterligare material. Vi hjälper också gärna till med att ta fram material efter speciella önskemål. Årsberäkningar för 2001-2003 De svenska nationalräkenskaperna har uppdaterats med definitiva statistikuppgifter för år 2002 och med ett förbättrat, men fortfarande preliminärt, statistikunderlag för år 2003. Dessutom har tidigare år setts över och ny statistikinformation har införts, vilket har påverkat BNP för år 2001. För vissa branscher har sysselsättningen reviderats tillbaka till år 1993 och lönesummor samt kollektiva avgifter för åren 1999 och 2000. Den reviderade BNP-utvecklingen är nu 1,5, 2,0 och 1,0 procent för åren 2001, 2002 och 2003. Konsumtionsutgifter Hushållens konsumtionsutgifter steg år 2002 med 1,4 procent. Bland annat ökade utgifterna för livsmedel och vin, medan utgifterna för paketresor och kläder minskade. År 2003 ökade hushållens konsumtionsutgifter med 1,5 procent. Det största positiva bidraget till utvecklingen gav inköp av varor och tjänster för rekreation och kultur. De offentliga konsumtionsutgifterna ökade år 2002 med 2,3 procent. De statliga myndigheternas konsumtion ökade med 3,0 procent medan de kommunala ökade med 2,0 procent. År 2003 ökade de offentliga konsumtionsutgifterna med 0,8 procent, en utveckling som gällde såväl den statliga som den kommunala konsumtionen. Mattias Björling, SCB, tfn 08-506 941 60, nrinfo@scb.se Linda Nyström, SCB, tfn 08-506 944 21, nrinfo@scb.se Jonas Zeed, SCB, tfn 08-506 949 56, nrinfo@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1404-5826 Serie NR-Nationalräkenskaper 10 SM 0401. Utkom den 23 december 2004. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.
SCB 2 NR 10 SM 0401 Fasta bruttoinvesteringar De fasta bruttoinvesteringarna har sjunkit tre år i rad sedan toppåret 2000. Sammantaget var investeringsminskningen under perioden 2000-2003 ungefär 5 procent. År 2002 och 2003 var minskningen 2,6 respektive 1,5 procent. År 2002 sjönk maskininvesteringarna med 3,9 procent och byggnadsinvesteringar exklusive bostäder med 0,7 procent. Bostadsinvesteringarna steg dock med drygt 10 procent. Näringslivets investeringar minskade med 4,7 procent, medan myndigheternas steg med 8,7 procent. År 2003 minskade investeringar i maskiner inklusive transportmedel med 3,1 procent och byggnadsinvesteringar exklusive bostäder med 4,3 procent. Bostadsinvesteringarna ökade däremot med 5,5 procent. Näringsliv och offentliga myndigheter visade en likartad utveckling, minus 1,6 respektive minus 1,3 procent. Dock visade statliga myndigheter en positiv utveckling. Export och import Exporten för år 2002 ökade med 1,2 procent. Varorna steg med 2 procent medan tjänsterna sjönk med 1,3 procent. Importen minskade med 1,9 procent. Både varor och tjänster minskade, med 0,2 procent respektive 6,3 procent. År 2003 steg både exporten och importen med 5 procent. På exportsidan ökade varorna med 4,9 procent och tjänsterna med 5,4 procent. Importen av varor ökade med 6,3 procent och tjänsterna steg med 1,5 procent. Produktion och sysselsättning Produktionen inom näringslivet visade en tillväxt år 2002 på 2,3 procent. De varuproducerande branscherna ökade med 3,7 procent och de tjänsteproducerande branscherna med 1,2 procent. De branscher inom näringslivet som gav de största bidragen till BNP-tillväxten var teleproduktindustrin och den kemiska industrin. Teleproduktindustrin bidrog med 0,5 procentenheter och den kemiska industrin med 0,4 procentenheter. Bland de tjänsteproducerande branscherna ökade rederier och utbildnings-, hälso- och sjukvårdsföretag mest. Ökningen bland hälso- och sjukvårdsföretagen beror delvis på att verksamheter inom kommunala myndigheter har bolagiserats och därmed ingår i näringslivet. År 2003 ökade näringslivets produktion med 1,7 procent. De varuproducerande branscherna ökade med 1,8 procent och de tjänsteproducerande branscherna med 2,2 procent. Inom näringslivet kom det största bidraget till BNP-tillväxten från parti- och detaljhandeln, som bidrog med 0,3 procentenheter. Av de varuproducerande branscherna var det den kemiska industrin samt teleprodukt- och motorfordonsindustrin som ökade mest. Bland de tjänsteproducerande branscherna ökade, förutom parti- och detaljhandeln bland annat datakonsulter och dataservicebyråer. Produktionen i de offentliga myndigheterna ökade år 2002 med 0,6 procent och år 2003 med 0,8 procent. Under år 2002 fick den konjunkturnedgång som påbörjades i slutet av 2000 även genomslag på antalet arbetade timmar i ekonomin, som minskade med 1,3 procent. Nedgången i arbetade timmar fortsatte 2003, de minskade då med 1,2 procent. Även för antalet sysselsatta märktes en tydlig inbromsning 2002. Efter att antalet sysselsatta ökat stadigt sedan 1999 var ökningen år 2002 endast 0,2 procent, medan antalet sysselsatta år 2003 minskade med 0,2 procent. Det var sysselsättningen inom näringslivet som minskade. Sysselsättningen i de offentliga myndigheterna ökade något under 2002 och 2003.
SCB 3 NR 10 SM 0401 Inkomster, utgifter och sparande för institutionella sektorer Hushållssektorns disponibla inkomster uppgick till 1 214 mdkr under år 2002. Detta var en ökning med 5,1 procent i löpande priser jämfört med året innan. Rensat för inflation var ökningen 3,2 procent. För år 2003 har hushållssektorns disponibla inkomster beräknats till 1 251 mdkr, vilket innebär en ökning med 3,1 procent i löpande priser jämfört med år 2002. Rensat för inflation var ökningen 0,8 procent under år 2003 vilket var den lägsta ökningen sedan 1997, då den reala inkomstutvecklingen var negativ. En svag utveckling av de totala löneinkomsterna samt ökade inkomstskatter var starkt bidragande orsaker till den svaga utvecklingen av de disponibla inkomsterna under år 2003. Under 2002 ökade sparandet i hushållssektorn med drygt 11 mdkr, från 101 mdkr år 2001 till 113 mdkr. Sparandet i tjänstepensioner uppgick till 43 mdkr. Under 2003 uppgick hushållens konsumtionsutgifter till 1 188 mdkr, sparandet i tjänstepensioner till 52 mdkr samt totala sparandet till 114 mdkr. Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande föll kraftigt under år 2002. Fallet var 62 mdkr, från 57 mdkr år 2001 till minus 5 mdkr år 2002, vilket motsvarar minus 0,2 procent av BNP. Detta beror till största delen på ökade konsumtions- och transfereringsutgifter. Under år 2003 ökade offentliga sektorns finansiella sparande med 3 mdkr och uppgick därmed till minus 1 mdkr, vilket motsvarar 0,05 procent av BNP. Det finansiella sparandet i de inhemska sektorerna har ökat för varje år sedan år 2000. Sveriges finansiella sparande motsvarar bytesbalanssaldot samt nettot av kapitaltransfereringarna gentemot utlandet. Efter att ha fallit tillbaka något från 79 mdkr 1998 till 63 mdkr 1999 uppvisar det inhemska finansiella sparandet en stadig uppgång mellan år 2000 och 2003. För dessa år var Sveriges totala finansiella sparande 88, 103, 125 samt 143 mdkr.
SCB 4 NR 10 SM 0401 Innehåll Statistiken med kommentarer 6 Nytt statistiskt underlag 6 Revideringar 6 Sparande och inkomster 7 Allmänt om revideringar av BNP 7 Den ekonomiska utvecklingen 8 Bruttonationalprodukten, BNP 8 Hushållens konsumtionsutgifter 12 Hushållens faktiska konsumtion 13 Offentliga konsumtionsutgifter 14 Bruttoinvesteringar 15 Transaktionerna med utlandet 16 Produktion 18 Arbetsproduktivitet 19 Lönesummor 20 Sysselsättning 21 Sparande och inkomster för institutionella sektorer 21 Internationella jämförelser 25 BNP-utveckling 25 Produktivitetsutveckling inom tillverkningsindustrin 25 Sysselsättningskvoten 26 Hushållens och den offentliga sektorns konsumtionsutgifter 27 Hälso- och sjukvårdskostnadernas andel av BNP 28 Hushållens sparkvot 28 Bruttosparande i relation till BNP 29 Fasta bruttoinvesteringar 30 Varu- och tjänstebalansen 30 Köpkraftspariteter 31 Offentliga sektorns budgetunderskott och statsskulden 34 Tabeller 36 1.Bruttonationalprodukt (BNP) och bruttonationalinkomst (BNI) 36 2.Översikt av Sveriges ekonomi i kontoform 1999-2003 37 3.Översikt av Sveriges ekonomi i kontoform 1994-1998 38 4.Försörjningsbalans 1998-2003 40 5.Försörjningsbalans 1950-2003, aggregerad 42 6.Tillgång och användning per produkt 2002, löpande priser 44 7.BNP som olika produktionssektorers förädlingsvärde, löpande priser 46 8.BNP som olika produktionssektorers förädlingsvärde, fasta priser 48 9.Sysselsättning i olika produktionssektorer 49 10.Förädlingsvärden, arbetade timmar och arbetsproduktivitetsutveckling inom näringslivet 50
SCB 5 NR 10 SM 0401 11.Förädlingsvärde, löpande priser, inom näringslivet 56 12.Förädlingsvärde, fasta priser och sysselsättning inom näringslivet 66 13.Institutionell redovisning av inkomster och utgifter samt kapitaltransaktioner 76 14.Faktisk konsumtion 100 15.Hushållens konsumtionsutgifter fördelade efter ändamål 101 16.Hushållens konsumtionsutgifter efter varaktighet 105 17.Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, fördelade på ändamål 107 18.Offentliga konsumtionsutgifter fördelade efter utgiftsslag 110 19.Detaljredovisning av kostnader för hälso- och sjukvård 116 20.Transfereringar från offentliga sektorn till hushållen och hushållens ideella organisationer 117 21.Fasta bruttoinvesteringar efter bransch och kapitaltyp 119 22.Offentliga fasta bruttoinvesteringar efter ändamål 133 23.Stock av fast realkapital, netto, 1 januari respektive år 137 Fakta om statistiken 143 Detta omfattar statistiken 143 Definitioner och förklaringar 143 Så görs statistiken 143 Fastprisberäkningsmetod 143 Arbetsproduktivitet och förändring i arbetsproduktivitet 144 Arbetsproduktiviteten i några speciella branscher 145 Beräkning av andelar av BNP och bidrag till BNP-utvecklingen 146 Värdering av export och import 146 Stocken av fast realkapital 146 Statistikens tillförlitlighet 147 Bra att veta 148 Annan statistik 148 Begreppsförklaringar 149 Förkortningar och akronymer 163 In English 164 Summary 164 Introduction 164 New standard 164 Method for compilation of values at constant prices 164 The development of GDP 165 Consumption expenditures 165 Gross fixed capital formation 165 Exports and imports 165 Production and employment 165 Income, expenditures and savings for the institutional sectors 166 List of tables 167
SCB 6 NR 10 SM 0401 Statistiken med kommentarer Nytt statistiskt underlag Från och med år 2002 har ny livsmedelstatistik, framtagen inom SCB, använts för att fördela hushållens utgifter för livsmedel och icke alkoholhaltiga drycker på delgrupper. Detta innebär att de ingående delgrupperna under ändamål 01, livsmedel och icke alkoholhaltiga drycker, inte är jämförbara mellan år 2001 och 2002. Dessutom har ett nytt underlag för arbetade timmar i näringslivets branscher inarbetats vid beräkningarna av år 2002. Denna metodförändring har inte medfört något nivåbrott. Mer information om det statistiska underlaget finns i avsnittet Fakta om statistiken. Revideringar De svenska nationalräkenskaperna har uppdaterats med definitiva statistikuppgifter för år 2002 och med ett förbättrat, men fortfarande preliminärt, statistikunderlag för år 2003. Dessutom har tidigare år setts över och ny statistikinformation har införts, vilket har påverkat BNP för år 2001. För vissa branscher har sysselsättningen reviderats tillbaka till år 1993 och lönesummor samt kollektiva avgifter för åren 1999 och 2000. Revideringarnas inverkan på BNP redovisas i tabellen nedan. Nya och gamla BNP i löpande priser, mdkr, samt årlig volymutveckling i procent 2000-2003 BNP Volymutveckling År Nya Gamla* Revidering Nya Gamla* Revidering 2003 2 438 2 439-0,4 1,5 1,6-0,1 2002 2 353 2 347 5,5 2,0 2,1-0,1 2001 2 269 2 266 2,7 1,0 0,9 0,1 * Gamla avser den senaste publicerade uppgiften före revideringen hösten 2004. För år 2001 har viss ny information tillkommit, vilket har föranlett en uppjustering av BNP-utvecklingen från 0,9 till 1,0 procent. Exporten av varor har justerats upp med 0,3 procentenheter och importen av varor ned med 0,2 procentenheter. Lagerinvesteringarna har reviderats ned med 0,1 procentenheter. Förädlingsvärdena inom SNI 27, Metallverksindustrin, och SNI 30-33, Industri för eloch optikprodukter, har reviderats upp. För år 2002 har hela nationalräkenskapssystemet setts över och anpassats till definitiv årsstatistik. Detta har dock endast föranlett en justering av BNPutvecklingen med 0,1 procentenheter, från 2,1 till 2,0 procent. Däremot är förändringarna större inom försörjningsbalansens delkomponenter. Främst är det fasta bruttoinvesteringar och offentliga konsumtionsutgifter som har reviderats. De fasta bruttoinvesteringarna har justerats upp med 0,4 procentenheter och de offentliga konsumtionsutgifterna ned med 0,9 procentenheter. Inom de offentliga konsumtionsutgifterna har både statliga och kommunala konsumtionsutgifter sänkts. Anledningen till denna sänkning är framför allt att konsumtionsutgifterna i fasta priser har ändrats. BNP för år 2003 visar nu en volymutveckling på 1,5 procent mot tidigare 1,6 procent. Det är framför allt nya uppgifter för hushållens konsumtionsutgifter och exporten som bidrar till sänkningen av BNP. Hushållens konsumtionsutgifter har reviderats ned från 1,9 till 1,5 procent. Denna sänkning beror främst på att konsumtionen av bank- och försäkringstjänster har justerats ned. Exporten har reviderats ned från 5,5 procent till 5,0 procent. Däremot har offentliga kon-
SCB 7 NR 10 SM 0401 sumtionsutgifter, fasta bruttoinvesteringar samt lagerinvesteringar reviderats upp något. Antalet sysselsatta och arbetade timmar har reviderats för hela tidsperioden 1993-2001 för branscherna SNI 45 Byggindustri, SNI 50-52 Parti- och detaljhandel, SNI 55 Hotell och restauranger, SNI 60 Landtransportföretag, SNI 61 Rederier, SNI 63 Serviceföretag till transport, SNI 64 Post och telekommunikationsföretag, SNI 72 Datakonsulter och dataservicebyråer samt SNI 74 Andra företagsserviceföretag. Lönesummor och kollektiva avgifter har reviderats åren 1999 och 2000 för branscherna inom SNI 60-64 Transport- magasinerings- och kommunikationsföretag. Dessa förändringar har inte påverkat den totala sysselsättningen eller de totala arbetskraftskostnaderna utan innebär omflyttningar inom nämnda branscher. Sparande och inkomster I samband med denna publicering har revideringar gjorts för åren 2000 2003. Bland annat har hushållens disponibla inkomster reviderats upp något för dessa år jämfört med vad som tidigare publicerats. För år 2000 var revideringen 2 mdkr, år 2001 1 mdkr, år 2002 5 mdkr och för år 2003 reviderades hushållens disponibla inkomster upp med 5 mdkr. Hushållens sparande i avtalspensioner reviderades ned 15 mdkr år 2002 och ned 9 mdkr år 2003. Revideringar av sparandet i hushållssektorn för åren 2000-2003 uppgick till, plus 2, plus 1, minus 11 respektive minus 3 mdkr. Hushållens finansiella sparande reviderades med, plus 2, plus 1, minus 16 respektive minus 3 mdkr för åren 2000-2003. Statens skatteinkomster och finansiella sparande har reviderats ned med 8 mdkr vardera för åren 2001 och 2003 på grund av upprättad källa. Allmänt om revideringar av BNP Diagrammet nedan visar en jämförelse av BNP-utvecklingen enligt den allra första beräkningen och enligt den senaste beräkningen. Den första beräkningen utgör summan av de fyra kvartalsberäkningarna under året. Den publiceras i mars efterföljande år. Kvartalsberäkningarna bygger på ett mycket mer aggregerat underlag och på indikatorer som t.ex. försäljningsutvecklingen utan information om kostnadssituationen. Underlaget vid årsberäkningarna finns på en helt annan detaljnivå. BNP-utvecklingen enligt första och senaste beräkning Senaste beräkning Summa 4 kvartal 5 % 4 3 2 1 0-1 -2-3 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003
SCB 8 NR 10 SM 0401 De första beräkningarna, dvs. kvartalsberäkningarna, för åren före 1999, gjordes dessutom med utgångspunkt från SNA 68, medan perioden därefter bygger på SNA 93 och ENS 95. Definitioner och omfattning har ändrats mellan dessa manualer/förordningar. Underlaget för beräkningarna har också förändrats. Exempelvis har den årsvisa företagsstatiken blivit heltäckande från och med 1997. Även den kvartalsvisa omsättningsstatistiken har byggts ut successivt och omfattar nu nästan alla tjänstebranscher. Utveckling av nya prisindex pågår ständigt och dessa tas in i beräkningarna efter hand. Men redovisningen ovan är ändå de utvecklingstal som har beräknats. Det framgår ganska tydligt att kvartalsberäkningarna ger en underskattning av den utveckling som senare har beräknats med hjälp av årsdata. Det är endast för år 2001 och 2003 som det omvända förhållandet gäller. Men för 2003 är det fortfarande frågan om preliminära data då den mer definitiva statistiken kommer först hösten 2005. Av diagrammet framgår också att skillnaden mellan kvartals- och årsberäkningarna är större i perioder av stark tillväxt. Kurvorna ligger betydligt närmare varandra när tillväxten har en mer dämpad utveckling. Den genomsnittliga revideringen av BNP ligger för den här redovisade perioden på 0,55 procentenheter. Den ekonomiska utvecklingen Bruttonationalprodukten, BNP BNP 2001-2003 Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) i löpande priser uppgick för åren 2001, 2002 och 2003 till 2 269, 2 353 respektive 2 438 mdkr. För år 2001 har viss ny information tillkommit, och beräkningarna har uppdaterats. BNP-utvecklingen för år 2001 har justerats från 0,9 till 1,0 procent. BNP för år 2002 visade enligt de nya beräkningarna en volymökning på 2,0 procent jämfört med den preliminära uppgiften på 2,1 procent. BNP-utvecklingen för 2003 var, enligt nu tillgänglig statistik, 1,5 procent, vilket är en nedjustering på 0,1 procentenheter jämfört med tidigare uppgift. Utvecklingen av BNP och BNP per capita 1951-2003 7 6 5 4 3 2 1 0-1 -2 % BNP BNP per capita -3 1954 1958 1962 1966 1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 I diagrammet ovan visas tillväxten i BNP och BNP per capita under perioden 1951-2003. Under 1950-talet var tillväxten i genomsnitt 3,4 procent per år, för
SCB 9 NR 10 SM 0401 att under 1960-talet öka till 4,6 procent per år i genomsnitt. Hela 1970-talet var ett krisdrabbat decennium. År 1971 var ett år med kraftiga kreditåtstramningar, år 1973 kom den stora oljekrisen med en fördubbling av oljepriserna följt av extremt höga löneökningar i mitten av 1970-talet. Under år 1977 hade vi för första gången en negativ tillväxt i BNP i tidsserien från 1950. BNP sjönk detta år med 1,6 procent. Under åren 1977 och 1978 var företagen tvungna att sälja ut sina lager till kraftigt reducerade priser, som under några år byggts upp med statligt lagerstöd. Men några år under 1970-talet visade ändå en relativt bra tillväxt och trots problemen blev den genomsnittliga BNP-ökningen 2,0 procent. 1980-talet inleddes med svag tillväxt, men efter den kraftiga devalveringen 1982 tog tillväxten fart och för 1984 noterades den högsta tillväxten under hela 1980-talet, då ökningen var 4 procent. I genomsnitt blev tillväxten under 1980- talet 2,2 procent. 1990 ändrades målen för den ekonomiska politiken, låg inflation och stabil valuta ersatte låg arbetslöshet som främsta mål. En stor omläggning av skattesystemet genomfördes också 1990-1991. Men i november 1992 tvingades Sverige överge den stabila växelkurspolitiken. Kronan deprecierades omedelbart med över 25 procent gentemot viktiga konkurrentländer. Första hälften av 1990-talet är den period som har haft den sämsta BNP-tillväxten sedan 1930-talet med negativ BNP-utveckling tre år i rad. Genomsnittligt ligger den årliga ökningstakten för perioden 1991 till 2003 på 1,9 procent. BNP per capita följer den totala BNP-utvecklingen, men ligger något under i perioder av stark befolkningstillväxt. BNP från användningssidan 1994-2003 Sett från användningssidan utgörs BNP av hushållens konsumtionsutgifter, offentliga konsumtionsutgifter, bruttoinvesteringar och nettoexport. I diagrammet nedan framgår de olika användningskomponenternas bidrag till utvecklingen under perioden 1994-2003. Användningssidans bidrag till utvecklingen av BNP 1994-2003 2,5 Hushållens konsumtionsutgifter; inkl. HIO Bruttoinvesteringar % Offentliga konsumtionsutgifter Nettoexport 2 1,5 1 0,5 0-0,5-1 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Under 1994 och 1995 kom de största bidragen från bruttoinvesteringarna och nettoexporten. Mellan 1996 och 2000 var det främst hushållen som bidrog till tillväxten. 2001 var BNP-tillväxten svag, 1,0 procent. Detta år var det framförallt nettoexporten som gav ett positivt bidrag till tillväxten, medan bidraget från bruttoinvesteringarna var negativt. Under 2002 har, jämfört med året innan, hushållens konsumtionsutgifter och de offentliga konsumtionsutgifterna ökat. Men även under 2002 kom det största bidraget från nettoexporten. År 2003 var
SCB 10 NR 10 SM 0401 det hushållens konsumtionsutgifter som gav det största bidraget. Bruttoinvesteringarna gav ett svagt positivt bidrag efter att ha gett negativa bidrag två år i rad. BNP från produktionssidan 1994-2003 BNP från produktionssidan beräknas som summan av förädlingsvärdet för näringslivets branscher, offentliga myndigheter och hushållens ideella organisationer (HIO) plus ofördelade poster. I begreppet ofördelade poster ingår finansiella tjänster (FISIM) och produktskatter minus produktsubventioner. Till och med år 1999 finns även en differens mellan användnings- och produktionssideberäkningarna som ingår i ofördelade poster. Av diagrammet nedan framgår bidragen till utvecklingen av BNP från produktionssidan, fördelat på basnäringarna jord-, skogsbruk och fiske, industri och övrig varuproduktion, näringslivets tjänsteproduktion, produktion av offentliga tjänster inklusive hushållens ideella organisationer samt ofördelade poster. Framförallt är det industri och övrig varuproduktion samt näringslivets tjänsteproduktion som bidrar till tillväxten. Under periodens två första år, 1994-1995, samt 1998 och 2002 kom det största bidraget från varuproduktionen. Under de övriga åren gav tjänsteproduktionen det största bidraget. Noterbart är att varuproduktionen gav ett negativt bidrag år 2001. Bidrag till utvecklingen av BNP från produktionssidan 1994-2003 3 2,5 Jord- och skogsbruk samt fiske Näringslivets tjänsteproduktion Ofördelade poster* % Industri och övrig varuproduktion Produktion av offentliga tjänster, inkl. HIO 2 1,5 1 0,5 0-0,5 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 *Differens mellan användnings- och produktionssideberäkning av BNP + Ofördelad förbrukning av banktjänster (FISIM) + Produktskatter netto. Bidraget till BNP av enskildas branschers förädlingsvärde (FV) beräknas som förädlingsvärdet för innevarande år uttryckt i föregående års priser minus förädlingsvärdet i löpande pris för föregående år, ställt i relation till BNP i löpande pris för föregående år. I tabellen ovan ingår ofördelade poster, vilket medför att dessa poster tillsammans ger ett bidrag till BNP. Beroende på vad man vill visa kan man välja om dessa poster ska ingå eller inte. Om man vill exkludera dessa poster ska förändringen av förädlingsvärdet ställas i relation till förädlingsvärdet för näringslivet, offentliga myndigheter och HIO exklusive ofördelade poster. Nedanstående exempel för tillverkningsindustrin visar på skillnaderna. I detta fallet är skillnaden på metod relativt liten. Det bör också påpekas att det inte går att finna några uppgifter i denna publikation över förädlingsvärden uttryckt i föregående års priser.
SCB 11 NR 10 SM 0401 Ex. 1: Tillverkningsindustrins bidrag till BNP BNP 2002, löpande pris = 2 352 938 mdkr Tillverkningsindustrin FV 2002, löpande pris = 425 984 mdkr Tillverkningsindustrin FV 2003, i föregående års pris = 437 139 mdkr Bidrag till BNP = (437 139 425 984) / 2 352 938 = 0,47% Ex. 2: Tillverkningsindustrins bidrag till FV för näringslivet, offentliga myndigheter och HIO FV för näringslivet, offentliga myndigheter och HIO 2002, löpande pris = 2 102 215 mdkr Tillverkningsindustrin FV 2002, löpande pris = 425 984 mdkr Tillverkningsindustrin FV 2003, i föregående års pris = 437 139 mdkr Bidrag till BNP = (437 139 425 984) / 2 102 215 = 0,53% Andelar av BNP I detta sammanhang kan det vara intressant att titta lite närmare på hur andelar av BNP kan beräknas. Förädlingsvärdet (FV) för varje enskild bransch beräknas uttryckt i baspris, och därefter görs tillägg i form av ofördelade poster för att komma fram till BNP till marknadspris. Beroende på hur man väljer att behandla dessa poster blir andelarna något olika. Följande exempel med siffror för år 2003 visar på skillnaderna. Löpande priser, mdkr, samt andelar av BNP 2003 Löpande priser Procent av BNP Procent av FV FV baspis varuproduktion 637 26,1 29,2 + FV baspris tjänsteproduktion 1547 63,4 70,8 = Totalt FV baspris 2184 89,6 100 - FISIM -54-2,2 + Produktskatter 322 13,2 - Subventioner -14-0,6 = BNP marknadspris 2438 100 FISIM (Financial Intermediation Services Indirectly Measured) är en ofördelad förbrukning av bankernas räntenetto och utgör en del av den finansiella branschens produktionsvärde. Tjänsterna förbrukas av andra branscher, men information saknas ännu så länge om fördelningen per bransch, därför dras de bort i form av en klumpsumma. Man kan välja redovisning beroende på vad man vill belysa. Antingen redovisas en enskild branschs förädlingsvärde till baspris i procent av totala förädlingsvärdet till baspris utan hänsyn tagen till ofördelade finansiella tjänster, produktskatter och produktsubventioner. Eller så låter man ofördelade tjänster och produktsubventioner utgöra ett negativt bidrag till BNP och produktskatter ett positivt. I båda fallen summerar beräkningen till 100 procent av respektive totalbelopp. Men om man väljer att inkludera dem så innebär det att skatterna utgör en positiv andel på drygt 13 procentenheter. De olika komponenternas andel av BNP är framförallt intressant att studera i ett längre tidsperspektiv för att därmed få förståelse för hur ekonomin förändras. I diagrammet nedan visas de olika näringarnas andel av BNP 1900 2000. Av tabellen framgår tydligt den relativa nedgången i basnäringarna jordbruk, skogsbruk och fiske samt den framväxande tjänsteproduktionen. Övrig varuproduktion, där industrin dominerar, svarade för en andel på drygt 30 procent av produktionen både i början och i slutet av seklet. Andelen var som högst under 1960-talet. Näringslivets tjänsteproduktion var under större delen av 1900-talet strax under 40 procent av BNP för att under slutet av århundradet successivt öka. År 2003 var näringslivets tjänsteproduktion 43 procent av BNP. Produktionen av offentliga tjänster har successivt ökat, från 4 procent av BNP år 1900 till 20 procent år 2003.
SCB 12 NR 10 SM 0401 Andelar av BNP 1900-2000 Jordbruk, skogsbruk och fiske Näringslivets tjänsteproduktion Industri och övrig varuproduktion Produktion av offentliga tjänster 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 % 1900 1920 1940 1960 1980 2000 Hushållens konsumtionsutgifter En helt ny statistik över hushållens konsumtion av livsmedel, alkoholfria drycker samt öl inköpt i detaljhandeln har införts från och med år 2002. Detta medför brott på detaljerade ändamålsnivåer under ändamål 01, Livsmedel och alkoholfria drycker. Hushållens konsumtionsutgifter är definierade att på ändamålsnivå mäta svenska hushålls plus utländska besökares konsumtion. Detta medför t.ex. att de alkoholhaltiga drycker som ingår under ändamål 021 (exklusive öl klass I och II) endast är sådana som säljs via Systembolaget. De alkoholhaltiga drycker som svenska konsumenter köper t.ex. i Danmark eller Tyskland ingår under ändamål 15, Hushållens konsumtion i utlandet. Det ändamålet, liksom ändamål 16, Utländsk konsumtion i Sverige, är ej fördelade på olika typer av konsumtion. Den totala hushållskonsumtionen ökade år 2002 med 1,4 procent jämfört med året innan. Varukonsumtionen steg med 2,0 procent och tjänstekonsumtionen med 1,1 procent. Svenskarnas konsumtion i utlandet minskade något. Utgifterna för livsmedel och alkoholfria drycker samt för fritid, underhållning och kultur exklusive paketresor bidrog positivt till ökningen. Även utgifterna för teletjänster och omsorgstjänster steg. Utgifterna för paketresor minskade kraftigt och bidrog därmed negativt till konsumtionsutvecklingen. År 2003 ökade den totala hushållskonsumtionen, som nominellt uppgick till 1 188 mdkr, med 1,5 procent. De egentliga hushållens konsumtion steg med 1,5 procent och de ideella organisationernas med 1,2 procent. Konsumtionen av varor steg med 2,6 procent medan konsumtionen av tjänster ökade med måttliga 0,3 procent. Svenskarnas konsumtion i utlandet minskade med 3,8 procent. Utgifterna för livsmedel och alkoholfria drycker samt för fritid, underhållning och kultur exklusive paketresor fortsatte att öka. Även utgifterna för möbler och inköp av bilar steg. Utgifterna för paketresor fortsatte att minska och bidrog, liksom utgifterna för restaurangbesök, negativt till konsumtionsutvecklingen. Diagrammet nedan visar volymutvecklingen åren 1993-2003 av hushållens konsumtion avseende varaktiga inklusive delvis varaktiga varor, icke varaktiga varor samt tjänster. Konsumtionen av varaktiga varor ökade kraftigt mellan åren 1996 och 2000. De bidragande orsakerna till detta var de kraftiga ökningarna av inköpen av bilar och av datorer m.m. Inköpen av bilar minskade åren 2001 och 2002 och förkla-
SCB 13 NR 10 SM 0401 rar därmed den svaga utvecklingen för varaktiga varor i diagrammet dessa år. År 2003 bidrog återigen inköpen av bilar och datorer m.m. mest till ökningen. Uppgången år 2001 för icke varaktiga varor förklaras till stor del av ökade utgifter för el och fjärrvärme. Den fortsatta uppgången åren 2002 och 2003 förklaras av ökade inköp av livsmedel och alkoholfria drycker. Efter att ha haft en konstant ökning åren 1993-1997 så medförde den ökande användningen av mobiltelefoner till den ökade tillväxttakten för tjänsterna från och med år 1998. År 2001 drog bankavgifterna ned utvecklingstakten. Efter terrorattackerna den 11 september år 2001 minskade hushållens inköp av flygresor och paketresor, vilket bidrog till tjänstekonsumtionens svaga utveckling åren 2002 och 2003. Hushållens konsumtionsutgifter för tjänster och varor efter varaktighet 1993-2003 170 160 1993=100 Varaktiga varor Icke-varaktiga varor Tjänster 150 140 130 120 110 100 90 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Hushållens faktiska konsumtion Hushållens faktiska konsumtionsutgifter visar hushållssektorns totala konsumtion oberoende av om det är hushållen själva eller den offentliga sektorn som betalar, och består därför av hushållens totala konsumtionsutgifter plus den offentliga sektorns individuella konsumtionsutgifter. Den faktiska konsumtionen är beräknad för att underlätta jämförbarheten mellan länder. Tablån nedan visar hushållens totala konsumtionsutgifter och dess faktiska konsumtion åren 1997-2002. Hushållens totala konsumtionsutgifter utgjorde under perioden knappt hälften av BNP, medan den faktiska konsumtionen utgjorde drygt 2/3 av BNP.
SCB 14 NR 10 SM 0401 Hushållens konsumtionsutgifter, mdkr och som andel av BNP 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Egentliga hushålls konsumtionsutgifter 906 572 940 311 990 383 1 043 013 1 071796 1 105 465 Hushållens ideella organisationers konsumtionsutgifter 25 120 26 880 25 360 35 348 36 623 38 950 Hushållens totala konsumtionsutgifter 931 692 967 191 1 015 743 1 078 361 1 108 419 1 144 415 Hushållens totala konsumtions andel av BNP 49,3 49,0 48,9 49,1 48,8 48,6 Offentliga myndigheters totala individuella konsumtionsutgifter 355 966 379 201 395 809 399 931 426 967 462 220 Hushållens faktiska konsumtion 1 287 658 1 346 392 1 411 552 1 478 292 1 535 386 1 606 635 Faktisk konsumtions andel av BNP 68,2 68,3 68,0 67,3 67,7 68,3 Offentliga konsumtionsutgifter Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 2,3 procent år 2002 jämfört med föregående år. Statliga konsumtionsutgifter ökade med 3,0 och kommunala med 2,0 procent. De områden som ökade mest var hälso- och sjukvård, utbildning och socialt skydd. Ökningen av utgifterna för hälso- o sjukvård berodde framför allt på ökade kostnader för dels läkemedelsförmånen och dels vårdavtalen med privata vårdgivare. Inom utbildning var det framför allt förskoleverksamheten som ökade. En bidragande orsak till det var införandet av maxtaxa inom barnomsorgen den 1 januari 2002. Det ledde till att kommunerna fick lägre försäljningsintäkter, i form av lägre barnomsorgsavgifter för den kommunala barnomsorgen. Samtidigt ökade kommunernas kostnader för köp av barnomsorgsplatser i privat regi, genom att en mindre del av de totala kostnaderna för privat barnomsorg täcktes av barnomsorgsavgifter. Inom staten ökade utgifterna för utbildning inom universitet och högskolor, samtidigt som försäljningen av dessa tjänster minskade. Ökningen inom socialt skydd berodde till största delen på en ökning inom äldreomsorgen. En del av maxtaxan inom äldreomsorgen infördes 1/7 2002, vilket bidrog till denna ökning. Framför allt ökade kommunernas kostnader för köp av äldreomsorgsplatser i privat regi. Detta bland annat genom att en mindre del av de totala kostnaderna för privat äldreomsorg täcktes av äldreomsorgsavgifter. Även fritidsverksamheten för barn ökade på grund av införandet av maxtaxa inom barnomsorgen. Ökningen av de offentliga konsumtionsutgifterna var mer återhållsam under år 2003. Såväl statliga som kommunala myndigheters konsumtionsutgifter ökade detta år med 0,8 procent. Inom den kommunala sektorn ökade primärkommunernas konsumtionsutgifter med 0,5 procent, medan landstingens ökade med 1,2 procent. I juli 2002 infördes högkostnadsskyddet för äldre inom tandvården. Långa handläggningstider inför dessa behandlingar bidrog förmodligen till att ökningen av statens sociala naturaförmåner märktes först under år 2003. Diagrammet nedan visar offentliga konsumtionsutgifters volymutveckling mellan åren 1994 och 2003, totalt samt uppdelade på statliga och kommunala konsumtionsutgifter. Den kraftiga ökningen av kommunala konsumtionsutgifter år 1998 förklaras till viss del av att ansvaret för läkemedelsförmånen detta år övergick från staten till den kommunala sektorn. Motsvarande minskning märks för de statliga konsumtionsutgifterna.
SCB 15 NR 10 SM 0401 Svenska kyrkan ingick till och med år 1999 i den kommunala sektorn. Från och med år 2000 har den flyttats över till hushållens ideella organisationer, och ingår således i hushållssektorn. Under år 2000 bolagiserades flera sjukhus och redovisas från och med detta år istället i näringslivet. Detta påverkade både den kommunala produktionen och produktionen i näringslivet. Däremot påverkades inte de totala kommunala konsumtionsutgifterna i någon större utsträckning. I och med en bolagisering får landstingen köpa in tjänster som de tidigare själva producerat. Detta innebär att de utgifter som tidigare låg som löner och förbrukning istället ersätts av utgifter för sociala naturaförmåner. Årlig utveckling av offentlig konsumtion 1994-2003 % Offentliga sektorn Statliga myndigheter Kommunala myndigheter 7 5 3 1-1 -3-5 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Bruttoinvesteringar Bruttoinvesteringar omfattar fasta bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar samt investeringar i värdeföremål. Fasta bruttoinvesteringar De fasta bruttoinvesteringarna har minskat 3 år i rad. År 2001 blev minskningen 1 procent, sen följer 2002 då fallet blev 2,6 procent och slutligen 2003 då neddragningen blev 1,5 procent. Detta innebär ett fall på ungefär 5 procent jämfört med toppåret 2000. År 2002 utvecklades näringsliv och offentliga myndigheter åt olika håll. Näringslivets investeringar minskade 4,7 procent medan offentliga myndigheters ökade med 8,7 procent. Kommuner och landsting höjde sina investeringar med 6,5 procent, statliga myndigheter med över 11 procent.sett över alla sektorer minskade maskin- respektive byggnadsinvesteringar exklusive bostäder med 3,9 respektive 0,7 procent. Bostadsinvesteringarna steg dock med drygt 10 procent. Övriga kapitaltyper minskade relativt kraftigt. År 2003 minskade investeringar i maskiner och transportmedel med 3,1 procent. Bostäder och övriga byggnader och anläggningar utvecklades åt olika håll, bostäder plus 5,5 och övriga byggnader och anläggningar, minus 4,3 procent. Övriga kapitaltyper, där programvaror väger tungt, ökade något. Sektoruppdelningen indikerar en likartad utveckling, minus 1,6 respektive minus 1,3 procent, för näringsliv och offentliga myndigheter. Dock fortsatte statens myndigheter att öka, nu med 4,3 procent.
SCB 16 NR 10 SM 0401 I diagrammet nedan redovisas den årliga utvecklingen för de fasta bruttoinvesteringarna totalt samt uppdelade på maskiner och transportmedel, bostäder samt övriga byggnader och anläggningar samt övriga investeringar för perioden 1994-2003. I början av perioden hade investeringarna i maskiner och transportmedel en stark utveckling medan investeringarna i bostäder och andra byggnader och anläggningar hade en negativ utveckling. Under 2001 och 2002 har förhållandet varit det omvända, då är det investeringarna i bostäder och andra byggnader och anläggningar som har utvecklats starkast, medan utvecklingen för de andra investeringsposterna har varit negativ. År 2003 var det endast övriga investeringar som hade en positiv utveckling. Årlig utveckling av fasta bruttoinvesteringar 1994-2003 25 20 15 10 5 0-5 -10 Totala fasta bruttoinvesteringar Bostäder, byggnader och anläggningar % Maskiner och transportmedel Övriga investeringar -15 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Lagerinvesteringar Lagerinvesteringar omfattar uppbyggnad av lager under året minus uttag ur lager och lagerförluster. Inom beräkningarna av BNP har hänsyn tagits till lagerförändringar inom jord- och skogsbruk, gruvor och tillverkningsindustri, el-, gas- och värme- och vattenförsörjning, byggnadsverksamhet, handel och servicenäringarna samt statliga beredskapslager. Inom byggbranschen ingår per definition endast insatsvaror och inom andra servicenäringar endast produkter i arbete. Lagerutvecklingen har sedan år 1994 visat på ökningstal efter ett kraftigt minus för 1993. År 2000 byggdes lagren upp med ca 16 mdkr. För 2001 blev ökningen drygt 6 mdkr och 2002 ca 1,3 mdkr. Den avtagande uppbyggnaden av lagren har därmed för både 2001 och 2002 gett negativa bidrag till BNPutvecklingen på 0,5 respektive 0,2 procentenheter. För 2003 steg åter takten i lageruppbyggandet och blev 10 mdkr. Lagerökningen svarade därmed för hela 0,4 procentenheter av BNP-utvecklingen som totalt stannade på 1,5 procent. Investeringar i värdeföremål Investeringar i värdeföremål och originalverk, utgör en egen kategori vid sidan av fast bruttoinvestering och lagerinvestering. Värdeföremålen innefattar antikviteter och konst i form av målningar, frimärken samt diverse samlarobjekt. Värdet av värdeföremålen uppgår till ett par hundra miljoner kronor och de årliga förändringarna är inte av den storleksordning att de påverkar den svenska ekonomin. Transaktionerna med utlandet Exporten för år 2002 ökade med 1,2 procent. Varorna ökade med 2 procent medan tjänsterna minskade med 1,3 procent. Importen minskade med 1,9 procent. Både varor och tjänster minskade, med 0,2 procent respektive 6,3 procent.
SCB 17 NR 10 SM 0401 År 2003 steg både exporten och importen med 5 procent. På exportsidan gick varor upp med 4,9 procent och tjänster med 5,4 procent. Importen av varor ökade med 6,3 procent och tjänster steg med 1,5 procent. Diagrammet nedan visar exportens respektive importens andel av BNP. Det framgår att både exportens och importens betydelse ökat över tidsperioden. Vidare kan konstateras att nettoexporten varit positiv. Nettoexporten uppgick per år 2001-2003 till 145,9, 157,5 respektive 164,4 mdkr. Exportens och importens andel av BNP 1993-2003 50 % Export av varor och tjänster Import av varor och tjänster 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Diagrammet nedan visar exportens utveckling för åren 1994-2003, med uppdelning på varor och tjänster. Som framgår har varu- och tjänsteutvecklingen inte följts åt, utan ibland har tjänsteutvecklingen varit lägre, ibland högre än varuutvecklingen under tidsperioden. Exportens årliga utveckling 1994-2003 % Total export Export av varor Export av tjänster 18 15 12 9 6 3 0-3 -6 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Diagrammet nedan visar importens utveckling för åren 1994-2003, med uppdelning på varor och tjänster. På motsvarande sätt som tjänsteexporten har varuoch tjänsteutvecklingen inte följts åt. Tjänsteutvecklingen har ibland varit svagare, ibland starkare än varuutvecklingen.
SCB 18 NR 10 SM 0401 Importens årliga utveckling 1994-2003 % Total import Import av varor Import av tjänster 18 15 12 9 6 3 0-3 -6 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Förutom exporten och importen av varor och tjänster redovisas i nationalräkenskaperna även uppgifter om andra slags transaktioner mellan Sverige och utlandet. Det gäller de s.k. primära inkomsterna, löpande transfereringar och kapitaltransfereringar m.m. Dessa uppgifter erhålls huvudsakligen från Riksbanken. De primära inkomsterna avser löner till tillfälligt anställda hemmahörande i annan ekonomi respektive till svenskar som är tillfälligt anställda i utlandet, utdelningar och räntor på direktinvesteringar och portföljinvesteringar i aktier och andra värdepapper samt räntor på lån. Löpande transfereringar avser subventioner och avgifter från/till bland annat EU, skatter, försäkringspremier och ersättningar. Genom att addera nettouppgifterna av dessa transaktioner till uppgifterna om varu- och tjänstenettot mot utlandet erhålls en summa som i princip motsvarar bytesbalansens saldo. Om man även tar hänsyn till kapitaltransfereringar m.m., vilka avser investeringsbidrag samt förvärv och avyttring av immateriella tillgångar, kommer man fram till det finansiella nettosparandet mot utlandet. Produktion Näringslivets produktion (förädlingsvärdet i fasta priser), inklusive FISIM, ökade åren 2002 och 2003 med 2,3 respektive 1,7 procent. Varuproduktionen ökade med 3,7 procent år 2002 och med 1,8 procent år 2003. Tjänsteproduktionen ökade år 2002 med 1,2 procent, vilket är den lägsta ökningen sedan 1992. År 2003 var ökningen 2,2 procent. De offentliga myndigheternas produktion ökade med 0,6 procent år 2002 och med 0,8 procent år 2003. Båda åren ökade statliga myndigheter (inklusive socialförsäkring) mer än de kommunala myndigheterna. Inom de varuproducerande branscherna visar teleproduktindustrin, den kemiska industrin och industrin för stenkols- och petroleumprodukter höga tillväxttal år 2002. Däremot minskade tillväxten i metallvaruindustrin samt industrin för kontorsmaskiner och datorer samt annan elektroindustri. De största bidragen till BNP-tillväxten kom från teleproduktindustrin och den kemiska industrin, som bidrog med 0,5 respektive 0,4 procentenheter. År 2003 var det främst den kemiska industrin och industrin för motorfordon och släpfordon som ökade. Negativ utveckling redovisas för bland annat industrin för precisions-, medicinska- och optiska instrument samt annan transportmedelsindustri.
SCB 19 NR 10 SM 0401 Av de tjänsteproducerande branscherna hade rederier och utbildnings- samt hälso- och sjukvårdsföretag de högsta utvecklingstalen år 2002. Ökningen bland hälso- och sjukvårdsföretagen förklaras till stor del av att verksamheter inom kommunala myndigheter har bolagiserats och därmed ingår i näringslivet. Branschen datakonsulter och dataservicebyråer hade den lägsta tillväxten, minus 9,3 procent, men år 2003 visade branschen återigen en kraftig tillväxt. Även partioch detaljhandeln och andra samhälliga och personliga tjänster hade en kraftig tillväxt 2003. Det största bidraget kom från parti- och detaljhandeln. Näringslivets och offentliga myndigheters årliga produktionsutveckling 1994-2003 Varuproduktion Tjänsteproduktion Offentliga myndigheters produktion 10 % 8 6 4 2 0-2 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Arbetsproduktivitet Arbetsproduktivitetsförändringen mäts som förändringen av förädlingsvärdet i fasta priser i relation till förändringen i antalet arbetade timmar. Inom näringslivet ökade arbetsproduktiviteten år 2002 med 4,5 procent och år 2003 med ca. 4 procent. I diagrammet nedan framgår utvecklingen av arbetade timmar, förädlingsvärdet och arbetsproduktiviteten för perioden 1994-2003. För att beräkna arbetsproduktiviteten skall förädlingsvärdena korrigeras med förbrukningen av ofördelade finansiella tjänster (FISIM) och differensen mellan användnings- och produktionssideberäkningarna, vilket görs för totala näringslivet men inte på finare branschnivåer på grund av att information om fördelningen per bransch saknas. Den årliga produktivitetsutvecklingen på finare branschnivåer visar dessutom ofta stora svängningar, delvis beroende på problem att på ett konsistent sätt mäta förädlingsvärde och arbetade timmar. Utvecklingen på detaljerad branschnivå bör därför tolkas med försiktighet och dessutom bör utvecklingen gärna studeras över längre tidsperioder och för större branschaggregat. Se även avsnittet Fakta om statistiken.
SCB 20 NR 10 SM 0401 Årlig utveckling av arbetade timmar, förädlingsvärde och produktivitet inom näringslivet 1994-2003 Arbetade timmar Förädlingsvärde Produktivitet % 7 6 5 4 3 2 1 0-1 -2-3 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Lönesummor Lönesumman för hela ekonomin växte med 3,2 procent år 2002 och med 2,4 procent år 2003. I näringslivet var ökningen 2,2 respektive 1,3 procent. Utvecklingen var störst i bygg- och tjänstebranscherna. I byggbranschen ökade lönesumman med 3,9 respektive 3,0 procent och i tjänstebranscherna med 2,8 respektive 1,8 procent. Industrin utvecklades måttligare med en ökning på 0,5 procent 2002 och en minskning på 0,1 procent 2003. Lönesummeutvecklingen i offentliga myndigheter uppgick till 5,3 procent år 2002 och 5,0 procent 2003. I Hushållens ideella organisationer ökade lönesumman med 6,4 procent år 2002 och 3,7 procent 2003. Årlig utveckling av lönesummorna totalt i hela ekonomin och prisindex för hushållens konsumtionsutgifter 1994-2003 % 7 Lönesummor Prisindex för hushållens konsumtionsutgifter 6 5 4 3 2 1 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Ovan visas utvecklingen av lönesummorna i hela ekonomin i förhållande till den årliga prisutvecklingen för hushållens konsumtionsutgifter för perioden 1994-2003. Under perioden har lönesummorna ökat mer än priserna. För år 2003 var dock differensen mellan löneökningarna och prisutvecklingen liten.
SCB 21 NR 10 SM 0401 Sysselsättning Under år 2002 fick den konjunkturnedgång som påbörjades i slutet av 2000 även genomslag på antalet arbetade timmar i ekonomin, som minskade med 1,3 procent. Nedgången i arbetade timmar fortsatte 2003 och de minskade då med 1,2 procent. Även för antalet sysselsatta märktes en tydlig inbromsning 2002. Efter att antalet sysselsatta ökat stadigt sen 1999 var ökning 2002 endast 0,4 procent och år 2003 minskade antalet sysselsatta med 0,2 procent. Medan sysselsättningen i de offentliga myndigheterna var relativt opåverkad av den svaga konjunkturen så var nedgången inom näringslivet påtaglig åren 2002 och 2003. Arbetade timmar i näringslivet föll 2,1 respektive 1,9 procent. Även antalet sysselsatta inom näringslivet minskade 2002 och 2003 men inte i samma utsträckning som arbetade timmar. I de offentliga myndigheterna ökade antalet sysselsatta med 1,4 procent 2002 och 1,0 procent 2003 och arbetade timmar med 0,6 respektive 0,3 procent. Sparande och inkomster för institutionella sektorer Hushållssektorn Hushållssektorns disponibla inkomster har preliminärt beräknats till 1 251 mdkr 2003 vilket innebär en ökning med 3,1 procent i löpande priser jämfört med 2002. Rensat för inflation var ökningen 0,8 procent under 2003 vilket var den lägsta ökningen sedan 1997, då den reala inkomstutvecklingen för övrigt var negativ. En svag utveckling av de totala löneinkomsterna samt ökade inkomstskatter var starkt bidragande orsaker till den svaga utvecklingen av de disponibla inkomsterna under 2003. Under 2002 uppgick hushållssektorns disponibla inkomster till 1 214 mdkr. Detta var en ökning med 5,1 procent i löpande priser jämfört med året innan. Rensat för inflation var ökningen 3,2 procent. I diagrammet nedan visas hushållens reala inkomstutveckling samt utvecklingen av BNP för åren 1994-2003. (Hushållens disponibla inkomster är deflaterade med implicit prisindex för hushållens konsumtionsutgifter för att erhålla den reala utvecklingen.) Årlig utveckling av hushållens disponibla inkomster rensad för inflation samt BNP utvecklingen 7 % Disponibel inkomst BNP 6 5 4 3 2 1 0-1 -2 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Hushållens konsumtionsutgifter uppgick till 1 188 mdkr under 2003 vilket tillsammans med sparande i tjänstepensioner, 52 mdkr, gav ett sparande på 114 mdkr vilket var en marginell ökning av sparandet jämfört med 2002.
SCB 22 NR 10 SM 0401 Under 2002 ökade sparandet i hushållssektorn med drygt 11 mdkr, från 101 mdkr 2001 till 113 mdkr. Konsumtionsutgifterna uppgick till 1 144 mdkr och sparandet i tjänstepensioner uppgick till 43 mdkr under 2002. För åren 2000 2003 uppgick hushållssektorns sparande exklusive sparande i tjänstepensioner till 18, 46, 69 respektive 63 mdkr vilket innebär att hushållssektorns eget sparande varierat kraftigare än det totala sparandet. I diagrammet nedan visas hushållens sparkvot för åren 1993-2003 dels inklusive sparande i tjänstepensioner dels exklusive sparande i tjänstepensioner. Som diagrammet visar så ökade sparkvoten under 2001 efter några år med låg sparkvot. Sparkvoten inklusive sparande i tjänstepensioner uppgick till 3,1 procent 2000, 8,4 procent 2001, 9,0 procent 2002 samt 8,8 procent 2003. Sparkvoten exklusive sparande i tjänstepensioner uppgick till 1,7 procent 2000, 4,0 procent 2001, 5,7 procent 2002 samt 5,0 procent 2003. Med sparkvot avses sparande i procent av de disponibla inkomsterna. Hushållens sparkvot 1993-2003 12 % Sparkvot, inkl. tjänstepensioner Sparkvot, exkl. tjänstepensioner 10 8 6 4 2 0-2 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Hushållssektorns finansiella sparande för åren 2000-2003 uppgick till 26, 93, 101 respektive 100 mdkr. Den finansiella sparkvoten uppgick till 2,4 procent 2000, 7,7 procent 2001, 8,0 procent 2002 och 7,5 procent 2003. Finansiellt sparande i olika sektorer 1998-2003, mdkr Sektorer 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Finansiella företag 15 9-13 38 31 63 Icke finansiella företag 0-10 -36-86 -2-19 Företagssektorn 16-1 -49-47 29 45 Staten 9 88 58 165-40 -45 Socialförsäkringssektorn 25-41 48-104 48 50 Kommunala sektorn 4 2 5-4 -13-7 Offentliga sektorn 38 49 111 57-5 -1 Hushållssektorn 25 14 26 93 101 100 Samtliga inhemska sektorer 79 63 88 103 125 143 Företagssektorn För företagssektorn som helhet förbättrades det finansiella sparandet under såväl 2002 som 2003, plus 76 mdkr respektive plus16 mdkr. Det finansiella sparandet uppgick till 29 mdkr 2002 respektive 45 mdkr 2003. Det finansiella sparandet vände alltså upp till att vara positivt under 2002 från att ha varit negativ de två föregående åren i storleksordningen kring knappt 50 mdkr.