Introduktion Få syn på språket Ann-Marie Wahlström Språk- och kunskapsutvecklande undervisning 1/9 2014 L9S220/LGS220, HT14
Få syn på språket Alla skolformer, verksamheter och ämnen från förskola till vuxenutbildning För alla lärare inom alla skolformer oavsett inom vilket ämne eller verksamhet undervisningen sker. Exempel på hur språk och olika språklig aspekter synliggörs i styrdokumenten för olika skolformer och ämnen. (Skolverket 2012)
Några titlar på litteratur Pauline Gibbons
Några titlar
Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är kontextrik undervisning med språklig stöttning och mycket interaktion. (Hajer & Meestringa 2010; OBS! Ny upplaga 2014. 2:a uppl.) Theun Meestringa Maaike Hajer
Få syn på språket (Skolverket 2012) -två delar DEL 1: Språkutveckling i läroplanerna, s 7-24 Ur läroplan för de obligatoriska skolformerna: Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. (s 8) Ur läroplan för gymnasieskolan att varje elev ska kunna använda sina kunskaper som redskap för att formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära. (Skolverket 2011:9) DEL 2: Språk och lärande, s 25-30
Läroplan för förskolan (Reviderad 2010) utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv värden, traditioner och historia, språk och kunskaper från en generation till nästa. förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta Barnen ska få möjligheter att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Förskolan ska vara en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens. Barnet ska också ha möjlighet att enskilt fördjupa sig i en fråga och söka svar och lösningar. i lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka* och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. (Skolverket 2010:6) * Hur? http://www.skolverket.se/kursplaner-och-betyg/laroplaner-kursplaner-amnesplaner
Läroplaner Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Läroplanen, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser
Introduktionsprogram (Skolverket 2011. Introduktionsprogram http://www.skolverket.se/publikationer?id=2601 ) T.ex. Språkintroduktion Språkintroduktion ska ge invandrarungdomar som nyligen anlänt till Sverige en utbildning i svenska för att de ska kunna gå vidare till gymnasieskolan eller annan utbildning. Språkintroduktion är inte sökbar utan individuellt anpassad efter varje enskild elevs behov. http://www.skolverket.se/publikationer?id=3072
Vuxenutbildning Läroplan för vuxenutbildningen 2012 http://www.skolverket.se/publikationer?id=2945 Utbildning i svenska för invandrare - kursplan och kommentarer http://www.skolverket.se/publikationer?id=2939
Få syn på språket Förskolan: att arbetslaget bland annat ska utmana barnens nyfikenhet och begynnande förståelse för språk (s 10) Obligatoriska skolformerna (övergripande mål) : skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången skola ska kunna använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. (s 10) Gymnasieskolan (övergripande mål): att varje elev som läst ett yrkesprogram uppnår kraven för en yrkesexamen och därmed är väl förberedd för yrkeslivet.. att en elev som läst ett högskoleförberedande program uppnår kraven för en högskoleförberedande examen och därmed är väl förberedd för studier på högskola och universitet. (s 11) KONSEKVENS? att alla lärare i alla ämnen ska ha ett språkligt perspektiv på sin ämnesundervisning. (s 11)
Få syn på språket i biologi Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga: att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Vad behöver eleverna? ha ämneskunskaper i biologi kunna granska (förstå/läsa), kommunicera (samtala/förstå, lyssna), ta ställning (tala) ges möjlighet att använda ämneskunskaperna i kommunikativa situationer (Ur grundskolans kursplan för biologi)
Få syn på språket Svenska och svenska som andraspråk (gym) Syfte: Svenska Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter, Svenska som andraspråk Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar färdigheter i och kunskaper om det svenska språket. Eleverna ska också ges möjlighet att reflektera över sin egen flerspråkighet och sina förutsättningar att erövra och utveckla ett funktionellt och rikt andraspråk i det svenska samhället. Till lärare i sv/sva: stort ansvar för att ge eleven möjlighet att utveckla språkkunskaper Till övriga lärare: lärarna i sv/sva har inte ansvar för att behandla ämnesspecifikt språk
Få syn på språket Svenska och svenska som andraspråk (grundskolan) Syfte: Svenska Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Svenska som andraspråk Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska ge eleverna rika möjligheter att kommunicera på svenska utifrån sin kunskapsnivå, utan att ställa för tidiga krav på språklig korrekthet.
Vem får syn på språket?
Avslutande tanke Kursplanen i svenska som andraspråk ger möjlighet att utveckla språket för flerspråkiga elever (se kursplanen och Kommentarmaterial till kursplanen i svenska som andraspråk ) Kursplanerna i alla ämnen har fått många fler språkliga aspekter (se kommentarmaterialet Få syn på språket Ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen ) Märks det en ökad medvetenhet? Hur arbetar man med detta i skolor? Någon erfarenhet (vfu etc.)? Kursplaner i andra ämnen (bild, teater, musik, NO-, SOämnen) diskuteras språket i ämnet?
Lyft språket, lyft tänkandet - språk och lärande i ett andraspråksperspektiv Syftet med boken Öka förväntningarna på vad eleverna kan uppnå Om engagemang för och utveckling av litteraciteter i en kognitivt krävande undervisning där tänkande värdesätts samtliga elever (L1, L2) ges möjlighet att tänka kreativt, använda information i olika sammanhang, arbeta undersökande, bygga upp kunskap genom utvecklande samtal det finns gott om stöttning och samverkan (Gibbons 2010:23)
Utgångspunkter (1) Andraspråksundervisning ämnesundervisning Andraspråksinlärares dubbla utmaning; lära sig språket och lära sig genom språket Ämnesundervisningen har potential att vara den bästa miljön för att utveckla ett andraspråk i skolan: OM ämnesläraren är medveten om språkets vikt för ämneslärandet, inser elevernas språkliga behov, kan använda strategier för att stötta språk- och litteracitetsutvecklingen inom sitt ämne
Utgångspunkter (2) Inte om ämnesläraren förenklar Använder enbart vardagsord Hoppar över textavsnitt/innehåll Använder texter för lägre åldrar
Begrepp (1) Språket Vardagsspråk, vardagsrelaterat språk, samtalsrelaterat språk (situerad (muntlig) interaktion, konkret) Skolspråk, academic, skolrelaterat språk, kunskapsrelaterat språk Ämnesspecifikt språk, ämnesspråk, språket i ämnet, ämnesrelaterad litteracitet, ämnesadekvat språk Skolspråket på hög kognitiv nivå kodar kunskap på annat sätt än vardagsspråket, konkret-abstrakt Varje ämne har sitt språk, lär sig nytt språk Båda är adekvata (Gibbons 2010:28)
Skolspråk eller vardagsspråk? Den utdragna torrperioden orsakade missväxt, vilket resulterade i hungersnöd och många dödsfall, särskilt bland barn och äldre. Det hade inte regnat på jättelänge. Bönderna hade planterat majs och vete, men allting dog för att det inte regnade. Eftersom ingenting växte fanns det ju ingenting att äta och alla blev väldigt hungriga. Eftersom de inte hade tillräckligt att äta så dog många av dem, speciellt barn och gamla. (Gibbons 2010:29)
Undervisningen Begrepp (2) språkundervisning (undervisning i ämnet språk, L1, L2, L3) språkinriktad undervisning (språk i (ämnes-)undervisning) Content-Based Language instruction (CBI) (integrerar, huvudmål: L2-utveckling, även: förbereda ordinarie ämnesundervisning) Sheltered instruction (språkinriktad ämnesundervisning) Språk- och ämnesintegrerad undervisning, språkinriktad (ämnes-) undervisning, integrering av språk och kunskap Ämneskunskaper, språkfärdighet (allmän/ämnesinriktad) integreras med undervisningens mål (inkl. text/bedömning) Explicita mål för språkfärdighet OCH ämneskunskaperna Didaktiken utformad för att aktivera eleverna, främja förståelse av begrepp, stimulera eleverna (Gibbons 2010:36; Short 2006:75-76)
Föra resonemang En av de vanligaste bedömningarna som lärare förväntas göra, i flera ämnen, är av hur utvecklade och hur väl underbyggda resonemang eleven för. Progressionen går från enkla till utvecklade och välutvecklade (och nyanserade) resonemang när det gäller grad av utveckling och från till viss del, till relativt väl och väl när det gäller graden av underbyggnad i resonemangen. (Skolverket 2014:6) Teknik Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.
Ge omdömen Kvaliteten på elevernas omdömen styrs av hur utvecklade de är. Progressionen går från enkla till utvecklade och välutvecklade. Den här typen av progression finns i kunskapskraven i några ämnen,. (Skolverket 2014:11) Bild Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven kan i det bildskapande arbetet bidra till att utveckla idéer inom olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och visar då på enkla samband mellan uttryck, innehåll, funktion och kvalitet i bildarbetet.
Källförteckning Skolverket 2010. Läroplan för förskolan. Reviderad 2010. www.skolverket.se Skolverket 2011. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. www.skolverket.se Skolverket 2011. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för Gymnasieskola 2011. www.skolverket.se Skolverket 2012. Få syn på språket. Ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. 30 s. www.skolverket.se Skolverket 2012. Utbildning i svenska för invandrare Kursplan och kommentarer www.skolverket.se Skolverket 2014. Bedömningsaspekter (2014) http://www.skolverket.se/publikationer?id=3259 Se även litteraturlistan för kursen. Se även: Harstad, Fredrik 2014. Föreläsningar i L9S210/LGS210 vt14.