www.inspsf.se Inspektionen för Socialförsäkringen Marie Jakobsson Randers Malin Josephson 6 februari 2013
Varför vi är här ISF:s uppdrag Fakta om ISF Varför ISF behövs Vad ISF gör, några exempel på rapporter Nekad sjukpenning Med/juridik och försäkringsmedicinskt beslutsstöd Sjukersättning, sjukpenning Miljarderna Sjukskrivningsmiljarden och Rehabgarantin Arbetsskadeförsäkringen Få kommentarer på det vi ha gjort - möjliga förklaringar på de resultat vi hittar Förslag på vad som är viktigt att granska och utvärdera
ISF bildades 1 juli 2009 och rapporterar till Socialdepartementet. ISF:s uppdrag är att värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet. Försäkringskassan Pensionsmyndigheten Skatteverket (för den del som handlar om pensionsgrundande inkomst)
Socialförsäkringar som ska ge oss social trygghet Familjeförmåner Förmåner vi sjukdom och arbetsskada Förmåner vid funktionshinder Förmåner vid ålderdom Förmåner till efterlevande Bostadsstöd
Systemtillsyn Har myndigheterna tillförlitliga system för kontroll av att myndighetsbesluten fattas i enlighet med lagar och förordningar? Fungerar myndigheternas kontrollsystem, processer och rutiner för att förhindra/motverka felaktiga utbetalningar? Rapporterar myndigheterna en rättvisande bild? Hur återförs erfarenheter, upptäckta fel och risker inom myndigheterna? Följs aviserade och genomförda åtgärder upp på ett adekvat sätt? Når utbetalningar av förmåner dem som är berättigade inom rimlig tid, med rätt belopp och i möjligaste mån, oberoende av vem som fattar beslutet?
Det ingår inte i ISF:s uppdrag att granska enskilda ärenden och yttra sig över dessa.
Effektivitetsgranskning Leder myndigheternas val av insatser och genomförande av dessa till att de politiska målen uppnås på effektivast möjliga sätt? Fungerar samordningen mellan olika insatser så att dubbelarbete, långa handläggningstider eller flaskhalsar undviks? Görs ändamålsenliga avvägningar mellan kvalitet och kostnader? Är lagstiftningen ändamålsenlig i förhållande till de politiskt formulerade målen?
Fakta om ISF Verksamheten finanseras genom anslag och den årliga budgeten är cirka 65 miljoner kronor Med utgångspunkt i instruktion, regleringsbrev och myndighetens omvärldsbevakning beslutar ISF årligen en verksamhetsplan och en granskningsplan Inspektionen lämnade 20 rapporter till regeringen under år 2011 och 18 rapporter under år 2012 ISF har omkring 55 medarbetare med hög kompetens inom socialförsäkringsområdet och utbildningsbakgrund inom bland annat nationalekonomi, statsvetenskap, statistik, beteendevetenskap, juridik och medicin. En tredjedel av personalen har forskarutbildning.
Medicinska rådet Det medicinska rådets roll är rådgivande och kvalitetssäkrande. Med sina kunskaper ska rådets ledamöter på olika sätt bidra till att bevaka medicinska aspekter i verksamheten och kvalitetssäkra arbetet i ISF:s granskningar och forskningsprojekt. Till det medicinska rådet utses personer med hög skicklighet och lång erfarenhet inom medicinska områden som är av betydelse för ISF:s arbete. Intresse för socialförsäkringsfrågor är självklart också ett krav.
Varför ISF behövs Statsbudgetens utgifter 2010 - fördelning Statsbudgeten är indelad i 27 olika utgiftsområden. I cirkeldiagrammet nedan redovisas hur stor del varje utgiftsområde är av den totala statsbudgeten. http://www.sweden.gov.se
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 118 538 miljoner kronor 53627 21195 24286 4240 Sjukpenning/rehabpenning Sjuk-/aktivitetsersättning Assistansersättning Arbetsskadeersättning Socialförsäkringen i siffror, 2011 års utgifter
128 889 personer hade ett pågående sjukfall i december 2012. 475 000 personer fick sjukpenning någon gång under år 2011. 8 % av de försäkrade 377 865 personer hade sjukersättning / aktivitetersättning i december 2012 Försäkringskassan
När sjukpenning nekas Rapport 2013:1
Du är helt sjukskriven på grund av depression. Sjukdomen medför koncentrationssvårigheter, nedsatt grundstämning, skuldkänslor, lättirritation och nedsatt prestation och arbetsförmåga. Du är helt initiativlös och är rädd att träffa människor. Du är arbetslös och din arbetsförmåga ska bedömas i förhållande till arbeten på den reguljära arbetsmarknaden. Utifrån de här uppgifterna överväger Försäkringskassan att inte betala någon sjukpenning till dig från och med... Kommuniceringsbrev, ISF Rapport 2013:1
För den som är arbetslös ska en bedömning göras mot alla arbeten på den reguljära arbetsmarknaden. Sammantaget så framkommer ett sjukdomstillstånd som medför en funktionsnedsättning och en aktivitetsbegränsning. Dock framkommer inte hur uttalad och omfattande den observerade funktionsnedsättningen är, det framkommer inte heller att det finns en betydande aktivitetsnedsättning i alla typer av arbeten. Försäkringskassan bedömer därför att arbetsförmågan inte är nedsatt till minst en fjärdedel. Beslutsbrev, ISF Rapport 2013:1
Uppdrag från Socialdepartementet 1. Granska hur beslut om indragning av sjukpenning eller avslag på sjukpenning kommuniceras till de försäkrade 2. Granska Försäkringskassans rutiner för omprövning av sjukpenningärenden i de fall granskningen visar på behov av förbättringar ska ISF föreslå åtgärder för detta ISF Rapport 2013:1
Frågor om informationen till de försäkrade är begriplig om informationen är relevant, korrekt och innehåller alla nödvändiga delar för att den försäkrade ska kunna ta tillvara sin rätt hur Försäkringskassans rutiner för omprövning påverkar kvaliteten i omprövningen ISF Rapport 2013:1
Hur? Dokumentstudier Registerdata Intervjuer Aktgranskning 150 individer som fått indragningsbeslut som inte omprövats 150 individer som fått avslagsbeslut som inte omprövats 150 individer som fått avslagsbeslut som omprövats + de 150 omprövningsbesluten 150 individer som fått indragningsbeslut som omprövats + de 150 omprövningsbesluten ISF Rapport 2013:1 Totalt 900 akter!
Studiepopulation - sista kvartalet 2011 Ansökan om sjukpenning N=3700 300 Pågående fall N=1791 300 N=120 005 N=236 147 Avslag Beviljad Rätt till sjukpenning upphör Rätt till sjukpenning intakt ISF Rapport 2013:1
Mot vad görs bedömningarna vid indrag och avslag av sjukpenning Framgår ej Sjukdomstillstånd ej styrkt Studier Föräldraledighet Reguljära (hela) arbetsmarknaden (för arbetslösa) Reguljära arbetsmarknaden (från dag 366 och framåt) Reguljära arbetsmarknaden (från dag 180-365) Nuvarande arbete eller annat lämpligt tillfälligt arbete hos arbetsgivaren 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% ISF rapport 2013:1
Diagnoser bland dem som får nej Diagramrubrik 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Diagnos saknas Psykisk, muskeloskeletal och övrig sjukdom Psykisk och övrig sjukdom Muskeloskeletal och övrig sjukdom Psykisk och muskeloskeletal sjukdom Enbart övriga diagnoskapitel Enbart muskeloskelatal sjukdom (kapitel M) Enbart psykisk sjukdom (kapitel F) 20% 10% 0% Indragningsbeslut Avslagsbeslut ISF Rapport 2013:1
Omständigheter i det aktuella fallet som talar för sjukpenning Du är helt sjukskriven på grund av depression. Sjukdomen medför koncentrationssvårigheter, nedsatt grundstämning, skuldkänslor, lättirritation och nedsatt prestation och arbetsförmåga. Du är helt initiativlös och är rädd att träffa människor. Du är arbetslös och din arbetsförmåga ska bedömas i förhållande till arbeten på den reguljära arbetsmarknaden. Utifrån de här uppgifterna överväger Försäkringskassan att inte betala någon sjukpenning till dig från och med... Kommuniceringsbrev, ISF Rapport 2013:1
Bemöta den försäkrades synpunkter Den försäkrade inkommer med synpunkter i 58 procent av ärendena. - Läkarintyg - Läkarutlåtande - Skrivelser från paramedicinare - Den försäkrades egna berättelse Försäkringskassan förklarar i 11 procent. ISF Rapport 2013:1
Ändringsfrekvens vid omprövning Av 300 ärenden ändrades 29 Göteborg Jönköping / Norrköping Stockholm 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ändring Delvis Ändring Ingen ändring ISF Rapport 2013:1
På vilket underlag ändras besluten På samma underlag som grundbeslutet FMR-utlåtande med anledning av nytt medicinskt underlag FMR-utlåtande som gör annan bedömning på samma medicinska underlag som förelåg Annan utredning (förutom FMR) på Försäkringskassans initiativ Nytt medicinskt underlag som den försäkrade inkommit med vid begäran om omprövning 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 Antal ändrade beslut
Om Försäkringskassans skriftliga information till de försäkrade För att Försäkringskassans kommuniceringsbrev, grundbeslut och beslut vid omprövning ska ge de försäkrade förutsättningar att ta tillvara sin rätt bör Försäkringskassan se till att deras interna riktlinjer för att skriva beslut och för språket efterföljs. Den grundläggande förutsättningen för sjukpenning bör finnas i mallarna för kommuniceringsbrev och beslut. Dessutom bör informationen: redovisa de omständigheter som talar mot rätt till sjukpenning i det aktuella fallet bemöta synpunkter från den försäkrade i sak korrekt upplysa den försäkrade i besluten hur SGI:n kan skyddas.
Om Försäkringskassans omprövning För att Försäkringskassan vid omprövning ska kunna bedöma lika ärenden lika bör Försäkringskassan: förtydliga vad en omprövning innebär och skapa ett gemensamt synsätt
Medicin och juridik Bevisvärdering Arbetsförmåga Försäkringsmedicinskt beslutsstöd
Utveckling av sjukfrånvaro och sjukpension
Nya sjukpenningtalet och nybeviljade SA per tusen Nya sjukpenningtalet och nybeviljade SA per tusen Försäkringskassan
Andel av befolkningen 20-64 år med sjukersättning 14 12 1990 2007 2010* 10 8 6 4 2 0 NOR FIN SWE NLD DNK EU** OECD** Anm.: * 2009 för Finland och Norge. **Data saknas för ett antal länder. Källor: OECD (2009b) och OECD (2011). Rapport 2012:15
Utvecklingen inom Aktivitetsersättning 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 1995 1998 2001 2004 2007 2010 Bestånd (antal) Källa: Försäkringskassan april 2011. Anm.: 2010 avser juli 2010 respektive perioden augusti 2009 juli 2010 Rapport 2011:10
Nybeviljanden av sjuk- och aktivitetsersättning per åldersgrupp Försäkringskassan, ISF:s beräkningar. År 2011 är en framskrivning. Rapport 2012:1
Inflödet till sjukersättning, antal personer. 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Sjukersättning totalt Varaktig sjukersättning 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Anm.: Anledningen till att det under ett år kan beviljas fler varaktiga sjukersättningar än sammanlagd är att många som beviljas varaktig sjukersättning kommer från en period med tidsbegränsad sjukersättning. Inflödet till sjukersättning redovisas då under ett tidigare år. Källa: Försäkringskassan MiDAS mars 2012, ISF:s bearbetningar. Rapport 2012:15
Är skillnaderna mellan olika regioner beviljandegrad motiverade? Mer generöst än granskande läkaren Beslut motsvarande granskande läkaren Mer restriktivt än granskande läkaren LFC med hög beviljandegrad 25% 7% 68% 78% 7% 15% LFC med låg beviljandegrad Beslut om sjukersättning ISF Rapport 2011:7
Kan FK ha beaktat andar faktorer än nedsättningen av arbetsförmågan LFC med hög beviljandegrad ja Avslag 4 % 20 % Bifall 11 % 5 % LFC med låg beviljandegrad ja Beslut om sjukersättning ISF Rapport 2011:7
Nivån på sjukfrånvaron och stabilitet i sjukfrånvaron 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 Frankrike Tyskland Danmark Finland Nederländerna Norge Sverige Storbritannien Samtliga 8 länder Sjukfrånvaro på heltid minst en vecka bland sysselsatta 20 64 år. Procent av sysselsatta. Källor: Eurostat och Statistiska centralbyrån. ISF:rapport 2012:15
Exempel på vad som påverkar sjukfrånvaron Hälsan, hälso- och sjukvård Sjukdomsbegreppet Arbetsmarknaden och arbetsmiljön Vilka som är i arbetskraften Anställningstrygghet Normer och sociala interaktioner Sjukförsäkringens ersättningsnivåer Hur arbetsförmåga bedöms inom försäkringen Kontroll av utnyttjandet av försäkringen Arbetsgivaren kostnader för sjukfrånvaron Samspel mellan olika trygghetssystem ISF Rapport 2012:15
Kan skillnader mellan olika regioner vara motiverade? Ska vi sträva efter en stabil nivå? Hur kan vi få en stabil nivå?
Rehabiliteringsgarantin Rapport 2012:13 Projektledare Pathric Hägglund
Uppföljning av sjukskrivningsmiljarden 2010 Rapport 2011:17
Beslut om arbetsskada ur jämställdhetsperspektiv Livränta till följd av sjukdom Rapport 2011:15
Motiv för granskningen År 2002 sänktes beviskravet. Ett syfte med förändringen var att skillnaderna i beviljandegrad mellan kvinnor och män skulle minska Skillnaderna kvarstår Beviljandegrad för livränta på grund av skadlig inverkan år 2009, 2010, 2011, där ärendet prövas. ( Alla beslut: beslut om fortsatt livränta, förstagångsbeslut, omprövningar ) 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2009 2010 2011 Beviljandegrad Kvinnor Män
Förstagångsbeslut om livränta på grund av skadlig inverkan år 2009-2010 Källa FK:s register För att ansökningarna ska prövas ska arbetsförmågan vara nedsatt minst 1/15 och minst under 1 år
Förstagångsbeslut om livränta på grund av skadlig inverkan år 2009-2010 Hänsyn tas till ålder, utbildningsnivå, födelseland, inkomst innan skadan Skillnad i beviljandegrad i prövade fall mellan kvinnor och män 17 % - enheter 15 % - enheter + diagnoskapitel 13 % - enheter + yrke 5 % - enheter Bearbetning av registerdata från Försäkringskassan 2009-2010, estimat av skillnader i beviljandegrad beräknat med hjälp av multivariat analys.
Granskning av ärendeakter Försäkringsmedicinska rådgivarens uppfattning om det finns eller inte finns medicinsk vetenskaplig evidens för att den försäkrades arbetsmiljö kan ge upphov till skadan är avgörande för om livränta ska beviljas Brister i utredningen är vanligare när den försäkrade arbetar i kvinnodominerade yrken
Slutsatser Få personer ansöker om livränta på grund av sjukdom Sannolikheten att beviljas livränta är liten både för kvinnor och män Sannolikheten att beviljas livränta är högre för män än kvinnor och kvarstår även om man i analysen tar hänsyn till yrkestitel, diagnos, ålder, födelseland och utredningens omfattning
Marie Jakobsson Randers e-post: Marie.Jakobsson-Randers@inspsf.se Malin Josephson e-post: Malin.Josephson@inspsf.se webbplats: www.inspsf.se