Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015

Relevanta dokument
Varierande väntan på vård

Löftesfri garanti? En uppföljning av den nationella vårdgarantin. Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 7 december 2017

Ständigt lärande. Jesper Olsson

En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande

Mätning av väntetider i vården

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Mätning av väntetider i vården

Rapport 2017:6. Löftesfri garanti? En uppföljning av den nationella vårdgarantin

Svensk hälso- och sjukvård

Inkomna synpunkter till patientnämnden

LANDSTINGSREVISIONEN. Vård av äldre. Rapport nr 12/2016

16 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om patienter som väntar frivilligt HSN

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019

YTTRANDE ÖVER REMISS GÄLLANDE DELBETÄNKANDE AV GOD OCH NÄRA VÅRD EN GEMENSAM FÄRDPLAN OCH MÅLBILD (SOU 2017:53)

Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet om God tillgänglighet till vård och omsorg i Stockholm

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011)

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

God och nära vård - En gemensam färdplan och målbild - SOU 2017:53

Vårdvalets konsekvenser

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 19-28

Sätt patienten i centrum inte i väntrum

Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS

Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden

Med örat mot marken. Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019

Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Stockholmsvården i korthet

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

En primär angelägenhet

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

En primär angelägenhet

Resursfördelning Region Östergötland

Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka

Patientsäkerhet för utlokaliserade patienter inom somatisk slutenvård samt för patienter som väntar på vård vid allvarlig sjukdom

Rätten till hälsa. Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland

Socialdemokraterna i Region Skåne

Yttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring

Yttrande över God och nära vård En gemensam färdplan och målbild (SOU 2017:53)

Patientlagen 2014:821

PM Vårdköerna i Sverige

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Mätning av läkarbesök inom 7 dagar på vårdcentral för rapportering till "Väntetider i vården".

Lag utan genomslag. Utvärdering av patientlagen

Samordnad utveckling för god och nära vård

1 bilaga. Regeringens beslut

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

A. Inledande frågor Några frågor om dina kontakter med hälso- och sjukvården 3. B. Frågor om patientlagen 4

Förbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå

Sjukt engagerad - en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen. Personcentrerad vård i praktiken 25 november 2015

Har chefer i vården rätt förutsättningar att driva förbättringsarbete? Jesper Olsson Utvecklingsansvarig

Förstudie: Används läkares tid på ett effektivt sätt?

Betänkandet God och nära vård en primärvårdsreform (SOU 2018:39)

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 19 september 2013 ett principärende gällande brister i remissbevakning.

Svar på regeringsuppdrag

Kunskapsstödsutredningen

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program


Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport. Region Västmanland

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Regeringens prioriteringar för hälso- och sjukvården

Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48

Yttrande över förslag till Patientlag

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Strategi för digital utveckling

En flexibel medicinsk

Utvidgad nationell tillgänglighetsuppföljning. Lisbeth Isaksson och Johan Assarsson

Remissyttrande över betänkandet av E-hälsokommittén Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:20)

Övergångsprojektet. Särskilt fokus på ungdomar som har en sällsynt diagnos

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 projektledare Indikator

Samordnad utveckling för god och nära vård

Vårdbarometern. Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen

Den östgötska vårdkrisen. Så kapar vi vårdens köer.

Vårdgaranti och kömiljard uppföljning 2012

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2016

A. Inledande frågor 3 B. Frågor om patientlagen Några frågor om din allmänna kännedom om hälso- och sjukvårdens skyldigheter 4

Socialdepartementet Kammarkollegiet Box Stockholm

Citation for the original published paper (version of record):

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Uppdrag om förbättrad nationell uppföljning av hälso- och sjukvården

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård

Åtgärder för en bättre fortbildning. - en policy från Sveriges läkarförbund

Stöd på vägen. En uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

Vårdgaranti och kömiljard. Uppföljning 2013

Frukostdialog om patientlagen. Almedalen 4 juli 2016

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Tillämpningsanvisningar

Utvecklingen för dem vi är till för

På väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne

Vårdtagares beslut om behandlingsgarantin

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, Nils Janlöv, Vårdanalys

Svensk sjukvård i en europeisk jämförelse. Bo Olsson, IKEM

Trend Vårdbarometern

Transkript:

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin Almedalen 30 juni 2015

Vårdens tillgänglighet och väntetider är viktiga frågor Sjukvårdens legitimitet och förtroende Bristande tillgänglighet med långa väntetider har varit ett återkommande problem i svensk hälso- och sjukvård Vårdgarantin en viktig reform i arbetet mot ökad tillgänglighet

Den nationella vårdgarantin består av fyra tidsgränser

Vårdanalys uppdrag: Fördjupad analys av tillgänglighet i hälso- och sjukvården Fyra delar: Uppföljning av vårdgarantin Förklaringar till skillnader i vårdgarantins uppfyllelse mellan landsting Undanträngning Information om vårdgarantin till patienter

Fem slutsatser Flertalet får vård inom vårdgarantins gränser, men det finns betydande skillnader mellan landsting, vårdområden och verksamheter Väntetider kan kortas genom effektivare användning av tillgängliga resurser såsom bättre arbetssätt och mer ändamålsenlig personalförsörjning Vårdgarantin är möjlig att förena med medicinska prioriteringar och behöver inte leda till undanträngning Landstingen ger i många fall otillräcklig information och bristande stöd till patienter som inte får vård inom vårdgarantins gränser Vårdgarantin fyller en viktig funktion, men behöver utvecklas och kompletteras för patienter med svårare och flera sjukdomar

Omkring 90 procent av patienterna får vård inom vårdgarantins gränser

Det finns betydande skillnader i hur väl vårdgarantin uppfylls Betydande skillnader mellan olika Landsting Vårdområden Verksamheter Delar av året Inga stora skillnader mellan män och kvinnor

Stor variation mellan landsting Andel av nybesök hos specialist som genomfördes inom 90 dagar. Per landsting 2014. Källa: Väntetidsdatabasen

Variation mellan vårdområden och verksamheter i specialistvården Andel av operationer som genomfördes inom 90 dagar. Per specialistområde 2014. Nationellt genomsnitt samt bästa och sämsta landsting- Andel operationer som genomfördes inom 90 dagar. Per verksamhet 2014 (779 verksamheter). Källa: Väntetidsdatabasen

Fem slutsatser Flertalet får vård inom vårdgarantins gränser, men det finns betydande skillnader mellan landsting, vårdområden och verksamheter Väntetider kan kortas genom effektivare användning av tillgängliga resurser såsom bättre arbetssätt och mer ändamålsenlig personalförsörjning Vårdgarantin är möjlig att förena med medicinska prioriteringar och behöver inte leda till undanträngning Landstingen ger i många fall otillräcklig information och bristande stöd till patienter som inte får vård inom vårdgarantins gränser Vårdgarantin fyller en viktig funktion, men behöver utvecklas och kompletteras för patienter med svårare och flera sjukdomar

Förklaringar till skillnader i vårdgarantins uppfyllelse Kvantitativ analys visar att vårdgarantin följs i större utsträckning vid högre produktivitet - Fler besök/läkare (för nybesök) och fler operationer per läkare eller vårdplats (för operation) vid större personella, men inte ekonomiska, resurser Fler läkare (för nybesök) och fler vårdplatser (för operation) när mer vård köps från andra landsting Intervjuer med vårdpersonal pekar på liknande förklaringar till skillnader i hur väl vårdgarantin följs - Potential i förändrade arbetssätt - Bemanningsproblem på vissa ställen

Fem slutsatser Flertalet får vård inom vårdgarantins gränser, men det finns betydande skillnader mellan landsting, vårdområden och verksamheter Väntetider kan kortas genom effektivare användning av tillgängliga resurser såsom bättre arbetssätt och mer ändamålsenlig personalförsörjning Vårdgarantin är möjlig att förena med medicinska prioriteringar och behöver inte leda till undanträngning Landstingen ger i många fall otillräcklig information och bristande stöd till patienter som inte får vård inom vårdgarantins gränser Vårdgarantin fyller en viktig funktion, men behöver utvecklas och kompletteras för patienter med svårare och flera sjukdomar

Undanträngning: när medicinska prioriteringar åsidosätts Undanträngning har diskuterats länge Utbredd uppfattning bland vårdpersonal att det förekommer Kvantitativa studier indikerar förekomst, men inga entydiga resultat Intervjustudie med fokus på undanträngning Exempel som indikerar undanträngning... men vår samlade bedömning är att medicinska prioriteringar går att förena med vårdgarantin Professionerna förmår i stor utsträckning att prioritera efter behov Överlag inga tydliga indikationer på undanträngning Viktig ledarskapsfråga att arbeta parallellt med medicinska prioriteringar och kortare väntetider

Fem slutsatser Flertalet får vård inom vårdgarantins gränser, men det finns betydande skillnader mellan landsting, vårdområden och verksamheter Väntetider kan kortas genom effektivare användning av tillgängliga resurser såsom bättre arbetssätt och mer ändamålsenlig personalförsörjning Vårdgarantin är möjlig att förena med medicinska prioriteringar och behöver inte leda till undanträngning Landstingen ger i många fall otillräcklig information och bristande stöd till patienter som inte får vård inom vårdgarantins gränser Vårdgarantin fyller en viktig funktion, men behöver utvecklas och kompletteras för patienter med svårare och flera sjukdomar

Förbättrad information om vårdgarantin skulle öka förutsättningarna för jämlik vård Landstingen har stor skyldighet att Informera om vårdgarantin Stödja patienter som inte kan ges vård i tid att byta vårdgivare Generellt bra grundläggande information till allmänheten Brister i information till enskilda patienter Ofta upp till patienten att ta initiativ för att få byta vårdgivare Bristande information riskerar att leda till ojämlikhet mellan befolkningsgrupper Vissa mer benägna än andra att ta eget initiativ för att få vård snabbt Skillnader i information mellan och inom landsting bidrar också till ojämlikhet

Fem slutsatser Flertalet får vård inom vårdgarantins gränser, men det finns betydande skillnader mellan landsting, vårdområden och verksamheter Väntetider kan kortas genom effektivare användning av tillgängliga resurser såsom bättre arbetssätt och mer ändamålsenlig personalförsörjning Vårdgarantin är möjlig att förena med medicinska prioriteringar och behöver inte leda till undanträngning Landstingen ger i många fall otillräcklig information och bristande stöd till patienter som inte får vård inom vårdgarantins gränser Vårdgarantin fyller en viktig funktion, men behöver utvecklas och kompletteras för patienter med svårare och flera sjukdomar

Vårdgarantin behöver utvecklas och kompletteras Vårdgarantin är en viktig grund för vårdens legitimitet ur ett medborgarperspektiv och utgör ett positivt förändringstryck på sjukvården Men vårdgarantin behöver kompletteras och utvecklas för att: Nå patienter med svårare och flera sjukdomar Inkludera fler delar av vårdkedjan i tillgänglighetsarbetet Patienter upplever ofta sämre tillgänglighet än vad som framkommer i uppföljning

Rekommendationer Regeringen bör vidta ytterligare och riktade åtgärder där vårdgarantins efterlevnad är särskilt bristfällig se över hur vårdgarantin eller andra styrmedel kan utvecklas för att bredda och fördjupa tillgänglighetsarbetet i samverkan med landstingen utveckla en nationell standard för information kring vårdgarantin Landstingen behöver fortsätta och påskynda arbetet med att hitta nya och effektivare arbetssätt behöver hitta sätt att säkerställa tillgången till personal, både säsongsmässigt och på längre sikt bör i ökad utsträckning genomföra medicinska revisioner kring eventuell förekomst av undanträngning säkerställa fortsatt uppföljning av väntetider och vårdgarantins uppfyllelse säkerställa att ändamålsenlig väntetidsstatistik finns tillgänglig