LÄRARHANDLEDNING Hallwylska museet - läranderesurs i många ämnen HÖGSTADIET - GYMNASIET HALLWYLSKA MUSEET
HALLWYLSKA MUSEET - LÄRANDE RESURS FÖR MÅNGA ÄMNEN Det är omöjligt att förmedla historien på ett enda och sant sätt. Det går inte att berätta enbart en historia. I det förflutna finns alla människor, men det är först när personer eller aktiviteter dokumenteras och lyfts fram som de blir en del av historien. Hallwylska museet strävar efter att museet studeras ur olika perspektiv. Vi vill därmed bidra till att eleverna kan utveckla sin förmåga till att resonera utifrån olika historiska perspektiv. Hallwylska museet är ett intakt f.d. privathem från 1898. Museets innehåll spänner över kulturhistoria, socialhistoria, ekonomisk historia samt idéhistoria. Museet ger en inblick i människors livssituation, levnadssätt och vanor under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet. Dessutom inbjuder interiörerna till möjligheter att träna upp seendet vad gäller stilar och möbler. De många porträtten erbjuder möjligheter till diskussioner om skönhetsideal och genus. Syftet med lärarhandledningen är att läraren kan förbereda eleverna inför besöket samt att läraren, tillsammans med eleverna, kan arbeta aktivt på paradvåningen i museet. Handledningen är indelad i olika tematiska spår. I handledningen får läraren tillgång till faktatexter. Varje tematiska spår följs av förslag på övningar. Övningarna strävar efter att eleverna skall kunna inta ett kritiskt och analytiskt tänkande kring konstarterna samt bidra till att fördjupa förståelsen av det sena 1800-talet samt det tidiga 1900-talet. Ett besök i Hallwylska museet lämpar sig väl för undervisning i historia och samhällsorienterade ämnen, svenska, bild- och mediakommunikation, bild, drama, estetik, hantverkskunskap m.fl. ämnen. Metod Lärare och elever gör övningar tillsammans samt elever gör övningar både i grupp och individuellt. 1
Spår 1 Herrskap och Tjänstefolk Med den oskarianske epoken menas det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talet. I den anglosaxiska världen kallas epoken för den viktorianska. Hallwylska huset byggdes under den oskarianska eran. Huset uppfördes åren 1893-1898 som Stockholmsbostad för Walther och Wilhelmina von Hallwyl. De var båda i femtioårs åldern när de flyttade in i huset. Deras tre döttrar var i trettioårsåldern och hade vid det laget bildat egna familjer. Hallwylska huset skulle fungera som Wilhelmina och Walthers vinterbostad. I maj månad varje år stängdes huset och paret begav sig ut på resa utomlands eller reste till något av de andra egendomarna som de ägde. Wilhelmina Kempe (1844-1930) var enda barnet och arvtagerska till den mycket förmögne industrimagnaten Wilhelm Kempe (1807-1883). 1800-talet är de stora förändringarnas århundrade. Industrialiseringen tog fart och nya färdmedel gjorde att den stora världen kunde komma närmare Sverige. Borgarklassen växte sig allt starkare. Kempe var en av Sveriges mest framgångsrika så kallade träpatroner under 1800-talet. I Hälsingland hade han på kort tid utvecklat en industriverksamhet som baserades på sågverksrörelse, järnbruk, kättingsmide och mekanisk verkstad. År 1881 samlades företagen under namnet Ljusne-Voxna aktiebolag. Hallwylska palatsets fasad ritad av Isak Gustaf Clason Greve Walther von Hallwyl (1839-1921) var schweizare och född in i en av Europas äldsta adelssläkter. Under 1800-talet avskaffades det gamla ståndssamhället och sociala skillnader kom f.a. att bero på ekonomi och yrke mer än på börd (även om börd spelade en stor roll). Nu föddes idén om familjen med stort F. Mannen skulle vara försörjaren och kvinnan den ömma makan och modern. Det var enheten på vilken samhället vilade. Intressant är att det i slutet av 1800-talet kom ut mängder med handböcker om äktenskap och samlevnad, även om det sexuella samlivet. Det blev en debatt i slutet av 1800-talet där driftliv och äktenskapstvång diskuteras. Walther och Wilhelmina gifte sig år 1865 i Stockholm. Vi denna tid var de arrangerade äktenskapen fortfarande vanliga i de högre samhällsklasserna. Äktenskap handlade länge mest om att familjer skulle allieras. Den romantiska kärleken som utgångspunkt för äktenskap är en 1800-talskonstruktion. För Wilhelminas och Walther von Hallwyls del var äktenskapet inte arrangerat utan de valde varandra. Walther von Hallwyl var VD i Ljusne-Voxna och hade sitt kontor och arbetsplats i huset. På bottenvåningen i den östra flygeln installerade man kontor för Ljusne-Voxna och där arbetade ett flertal kontorsanställda. Hallwylska palatsets innergård 2
Att göra museum av stockholmshemmet var något som Wilhelmina von Hallwyl bestämde sig för tidigt och hon anlitade akademiker som fick i uppdrag att katalogisera samlingarna. När Wilhelmina beslutat att även vardagsföremålen skulle katalogiseras fortsatte akademikerna även med att katalogisera även de enklaste vardagssaker som tandborstar, lavemangssprutor och mustaschbindare. Först 1955 var hela katalogen omfattande 78 band färdig. Den trycktes i en begränsad upplaga om 110 exemplar När Wilhelmina bestämde sig för att skapa ett museum gick hon utanför ramarna för den tidens norm. Den borgerliga kvinnan skulle vara maka och mor. Det var männen som rörde sig i det offentliga livet. När Wilhelmina bestämde sig för att skapa ett museum närmade hon sig alltså den manliga sfären. År 1920 donerade paret von Hallwyl huset med alla inventarier till den svenska staten och år 1938 kunde Hallwylska museet öppna för allmänheten. På toppen av den sociala hierarkin befann sig Walther och Wilhelmina von Hallwyl. Wilhelminas sällskapsdam, fröken Ida Uhse, hörde inte till tjänstefolket och förväntades röra sig på Herrskapets planhalva. Fröken Ida Uhse var anställd som sällskapsdam och följeslagare på resor. De kvinnor som blev sällskapsdamer var oftast bildade, ogifta kvinnor eller änkor. Det var dock Fröken Uhse som hade den dagliga kontakten med tjänstefolket och fungerade som tjänstefolkets arbetsledare. Fröken Uhse deltog inte själv aktivt i hushållsarbetet. Vad var det som gjorde att vissa människor blev tjänare i ett hushåll? Under slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet fanns det gott om arbetskraft. Människor från landsbygden sökte sig till städerna för att söka arbete. Män som saknade yrkesutbildning kunde söka arbete inom industrin och på byggarbetsplatser. Män utan yrkesutbildning kunde också söka plats som betjänt, kammartjänare, portvakt eller kusk. Hur såg det ut för de kvinnor som måste skaffa sig egen försörjning? Medelklassens kvinnor kunde söka anställning som guvernant, pianolärarinna eller sällskapsdam. Kvinnor ur arbetarklassen eller allmogen hade ett begränsat urval. Döttrarna i arbetarfamiljer fick sällan utbildning. De kunde söka plats som butiksbiträde eller fabriksarbeterska, vilket var tungt arbete. Att vara tjänarinna i ett hushåll innebar också en möjlighet till egen försörjning. Det var attraktivt att arbeta hos familjen von Hallwyl. Lönerna var bättre och huset var modernt. För de ogifta tjänarna ingick dessutom mat och husrum. Det var långa arbetsdagar. Tjänarna började arbetsdagen vid halvåttatiden på morgonen och drog sig tillbaka vid åttatiden på kvällen. I hallwylska hushållet fanns portvakt, gårdskarl, chaufför, betjänter, kokerska, kammarjungfru, köksor, husa. I huset arbetade tiotalet personer för att sköta hushållet. Porträtt av Wilhelmina som nygift år 1865 Porträtt av Walther i sin officersuniform samma år
Betjänten stod högst i hierarkin bland de manliga anställda. Betjänten Eskil tog hand om vinkällaren, putsade silveret och passade upp vid måltiderna. Pettterson var kammartjänare och hade hand om Walthers garderob. Husan Anna ansvarade för städningen och höll ordning. Vid storstädning inkallades extra hjälp. Kammarjungfrun Hulda ansvarade för Wilhelminas garderob samt städning och bäddning i greveparets sängkammare dit de andra i tjänstefolket inte hade tillträde. Kokerskan var en viktig person i hushållet. Mamsell Klaesson kom till palatset 1919 och hon hade en köksa till sin hjälp. Chauffören ansvarade för bil och garage. Gårdskarlen höll snyggt på gården och eldade i värmepannan. Portvakten Wahlström vaktade vid stora porten till Hamngatan. TEKNIK OCH FRAMSTEG Wilhelmina och Walther var entusiastiska över den nya tekniken som kunde underlätta det vardagliga livet. Huset utrustades med den tidens moderna bekvämlighet. Glödlampan introducerades 1880. Elektricitet drogs in redan från början i det Hallwylska huset och alla gamla ljuskronor leddes om för elektricitet. Huset utrustades med rinnande varmt och kall vatten, inomhusklosetter och telefoner. Ingen av de öppna spisarna i huset är den andra lik utan alla gavs individuell form. De kom aldrig till någon praktisk användning eftersom ett modernt varmluftssystemet installerades redan från början. ÖVNING Individuellt Skrivövning. Skriv en berättelse. Skriv om en person som arbetar i en familj. Det kan vara som betjänt, husa, chaufför, kokerska, sällskapsdam eller annat. Beskriv arbetsuppgifter, personens tankar om sitt arbete. Låt personen beskriva familjen som personen arbetar för. Gemensamt Dramaövning: Dela in i grupper. Varje grupp skapar ett scenario utifrån ett möte mellan följande yrkesgrupper: - Husan, Betjänten och Mamsell (kokerskan) skvallrar om Herrskapet - Chauffören skall köra herrskapet till Operan - Sällskapsdamen delar ut dagens arbetsuppgift till husan Tänk på att gestalta de olika personernas status i förhållande till varandra. Det Hallwylska vapnet med de svarta örnvingarna Så här kunde matsalen vara dukad inför en större middag i palatset
Spår 2 1800-talets nystilar och stilscheman för inredning Arkitekten Isak Gustaf Clason (1856-1930) ritade huset. Det behövdes plats för Wilhelminas stora samlingar av antika möbler, äldre måleri, porslin, silver, textilier och vapen. Med sin blandning av konst, antikviteter och vardagsföremål ger museet en så gott som fullständig bild av ett patricierhem vid sekelskiftet! Huset är ett typexempel på det sena 1800-talets historieromantiska arkitektur. Det sena 1800-talet intresserade sig för de historiska stilarna. Det ledde fram till en ny estetik. Arkitekterna tolkade och inspirerades av de äldre historiska stilarna. Det skulle se gammalt ut. Arkitekterna kopierade inte, utan skapade en egen stil. Inredningarna i Hallwylska huset är gjorda i en rad olika historiska stilar. När Isac Gusaf Claeson fick uppdraget hade han inte några ekonomiska ramar han måste hålla sig inom. Claeson gavs fria händer att välja de bästa material och de bästa hantverkarna. Under 1800-talet imiterade hantverkarna äldre stilar, men på samma sätt som inredningarna inte är kopior är även möblernas nystilar självständiga stilar. Wilhelmina köpte få 1800-tals tillverkade möbler. Hallwylska huset byggdes för Wilhelminas samlingar av antikviteter. Estetik betyder hur människan uppfattar konsten samt hur människan skall njuta av världen. Estetiska uttryck är konst och musik. Den estetiska tanken i huset var att varje rum skulle utgöra en perfekt helhet. Rummets inredning skulle harmoniera med möblemanget, d.v.s. rummet skulle vara inrett en historisk stil som matchade möblemanget. Claeson följde tidens stilschema; barockstil i matsalen, rokoko i damernas salong osv. Att inreda sitt hem med antikviteter tydde på god smak. I Högreståndshemmet under 1800-talet skulle mörka väggar få föremålen på väggarna att framträda. Ytorna skulle inte lämnas tomma. Den förmögna borgarklassen satsade sitt överflöd på nya möbler och serviser. Vad berättar gamla föremål? Vad berättar gamla föremål för oss? De berättar om den tid och de levnadsvillkor som gällde då de skapades. De berättar om kulturell och industriell utveckling. Dessutom berättar föremålen om stilar och social status. De flesta hantverksyrken är av gammalt ursprung och har spelat en viktig roll i utvecklingen av människans kultur- och stilhistoria. Träna upp seendet! Vilken stil? Undersök rummens och möblernas stilar. Analysera stildrag. Jämför rummen och möblerna.
Matsalen Matsalens inredning är i renässans och tidig barockstil. Rummes väggar är klädda i ek, delvis svart sjödränkt ek. Ledord för barock Mörka och varma färger Stort och pampigt Sprialvridna kolonner Stolar med hög och rak rygg Klotform på möbelfot Gyllenläder Mörka träslag Tunga och stora möbler Ledord för renässans: Höga träpaneler Väggfasta möbler Fristående möbler som kistor och bord Kasettak I Nederländerna är barockstilen måttfull och stram med mörka möbler och tavelramar i svart. I sydeuropa är barockstilen en tingens teater med mycket guld och rikt skulpterade möbler. Ovanför dubbeldörrarna finns det Hallwylska vapnet svarta örnvingar mot guldgul botten. Skänkskåpet är schweiziskt och kan dateras till ca.1600, liksom den tyska renässanskistan vid fönstret. Matsalsmöbeln, bestående av bord samt 36 stolar, tillverkades dock i Stockholm 1897 av möbelsnickaren C H Benckert. De vävda tapeterna med parkmotiv (s.k. verdurer) är troligen tillverkade i norra Frankrike (Lille) i början av 1700-talet. Vilka av barockens och renässansens ledord stämmer in i rummets inredning och på rummets möblemang?
Lilla salongen Rummets inredning valdes med tanke på funktionen. Detta sällskapsrum var särskilt avsett för damerna. Här kunde de samlas efter en formell middag. Vad som uppfattas som maskulint eller feminint har skiftat genom århundradena. Den mjukt kurviga rokokon betraktades vid slutet av 1800-talet som en särskilt feminin stil och passande därför perfekt för eleganta salonger. Ledord för rokoko Lätt och graciös. Rocaille betyder klippformation. Termen rokoko började först användas på 1800-talet. Inga tydliga linjer Svängda böjda linjer. Lekfullhet. Snäckornament Graciösa asymmetriska former S-formen Bukiga byråer Bekväma soffor och fåtöljer Ornament som snäckornament, musslor, rosor och fåglar. Träpanelerna är huvudsakligen i alm, men de rundade hörnpartierna är utsmyckade med figurativa intarsiadekorationer bestående av hela 42 träslag. Ordet intarsia kommer från italienskans intarsiare som betyder lägga in. Mönstret av utskurna bitar av olika träslag läggs in i ett underlag av trä. Rummets intarsia utfördes av firma C H Benckert. 1700-talsmöblerna i rummet är franska. Byrån är dock italiensk, och det stora skåpet är troligen holländskt. Ljuskronan, också den från 1700-talet. Genus. Hur uppfattar vi maskulint och feminint idag? Hur uppfattar ni idag ett maskulint/feminint inrett rum?
Stora salongen Inredningen i detta påkostade rum är utförd i så kallad guldbarockstil. Rummet var inte i dagligt bruk men kom till användning vid festliga tillfällen som baler, större middagsbjudningar och musikaliska aftnar. Ledord för Guldbarock Förgyllda och rikt snidade möbler Geridonger (= avställningsbord för ljusstakar) och speglar Sviten av Brysseltapeter från 1500-talets senare del var arkitekt Clasons utgångspunkt när han ritade rummets inredning. De stora bildvävnaderna (sex stycken totalt; ytterligare två hänger i Lilla Salongen) inköptes 1894 av grevinnan och framställer scener ur Odysséen. Reliefen ovanför spisen, Prometheus bringar människorna elden, utfördes i Carraramarmor av den svenske skulptören Gusten Lindberg. Även dörröverstyckena, framställande Musiken, Dikten och Bildande konst, är Lindbergs verk. Sittmöblerna är svenska och från 1700-talets mitt, men kläddes om och förgylldes på Vitrinskåpet från omkring 1775 ägdes ursprungligen av påven Pius VI, vars vapen pryder skåpets krön. Vilka av guldbarockens ledord stämmer in på rummet och rummets möblering? Sittmöblerna i Stora Salongen är svenska och från 1700-talets mitt. De kläddes om och förgylldes på 1890-talet. De förgyllda borden är något äldre och tillverkades runt år 1700. Den vackra flygeln levererades av Steinway & Sons 1896 och gavs därefter ett nytt fodral i barockinspirerad stil. Instrumentet restaurerades 1990 och är i konsertskick.
Rökrummet Från 1870 fram till sekelskiftet blev det modernt att inreda ett sällskapsrum i orientalisk stil. Det skulle vara persiska och anatoliska mattor, kelimvävda draperier, divaner, soffor och fåtöljer skulle kläs med orientaliska mattor. Färgerna skulle vara mättade. Det skulle gärna vara ett skrivbord i rökrummet. Europa upplevde det s.k. Orienten som exotiskt. År 1883 så rullar den första Orientexprssen från Paris till Konstantinopel (dagens Istanbul). I rökrummet skulle husets herre dra sig tillbaka för att läsa och röka cigarr. Gärna iklädd rökrock, turkiska tofflor och fez. Rökrummets inredning är ett typexempel på det sena 1800-talets inredningsideal med många möbler, tavlor och prydnadsföremål. Herrarnas domäner i huset utgörs av en svit om tre rum rökrum, vapenrum och biljardrum. Rökrummet användes också som familjens vardagsrum. Här brukade Walther, Wilehlmina och sällskapsdamen fröken Uhse dricka kaffe efter middagen och spela kort. Sittmöblerna är delvis klädda med turkmeniska mattor och före detta tältväskor. De köptes i Berlin 1893. Att på detta sätt återanvända orientaliska textilier var mycket vanligt i slutet på 1800-talet. Walthers skrivbord finns vid fönstret, orört sedan 1921 då han gick ur tiden 82 år gammal. I rummet finns några högklassiga 1600-talsmöbler, exempelvis ett tyskt kabinettskåp i ebenholts och sköldpadd. Bordet i valnöt är från ca. 1680 med spiralsvarvade ben och blomsterintarsia. På vilket sätt kan den orientaliska stilen ses som européernas dröm om orienten? Olika kulturer och olika tidsepoker har olika uppfattningar om vad som är maskulint och feminint. Hur skulle ni inreda ett rum i en maskulin stil? Vad anser ni vara en maskulin stil?
Vapenrummet Rummets inredning är till stor del utförd i ek. Parkettgolvets inläggning föreställer Zodiakens tecken. Här finns huvuddelen av Wilhelminas stora samling av antika vapen och rustningar. I montern till höger om trappan hänger två turkiska stridsdräkter från 1400-talet. Under dessa står två tyska rustningar från sent 1500-tal respektive tidigt 1600-tal. Sadeln mellan dem sägs ha tillhört Johan Banér (1596-1641), som var en känd svensk fältherre under Trettioåriga kriget. Gevären ovanför soffan är goda exempel på jaktvapen från 1500-1700-talen. Till vänster om dubbeldörrarna finns pistoler från 1500-1800-talen, bland annat ett par holländska flintlåspistoler med stock och kolv i elfenben tillverkade i Maastricht omkring 1670. På bordet i rummets mitt ligger ytterligare ett par fint dekorerade flintlåspistoler, med valnötsstockar och beslag i ciselerat silver. Dessa pistoler skall enligt traditionen ha varit en gåva från den polske kungen Stanislaus Leszczynski (1677-1766) till Fredrik den Store av Preussen (1712-1786). Blanka vapen av många typer och varierande ålder finns representerade i samlingen, exempelvis rappirer med korgfästen (till höger om dubbeldörrarna), bödelssvärd (till höger om fönstret) och smäckra dräktvärjor (på väggen till höger om trappan). Att samla vapen var en gammal tradition och det var status. Vad anser ni är statussymboler idag i ett hem?
Biljardrummet Biljardrummet är inrett i renässans/barockstil. Biljardbordet ritades av arkitekt Clason och var en julklapp till greven 1898. Panelerna i valnötsträ utfördes av firma J.R. Almgren och i taket ett djupt s.k. kassettak. Kassett är ett kvadratiskt ramverk i ett tak och ramverket upprepas i ett mönster. Runt panelerna löper utskurna sköldar med vapen tillhöriga kvinnor som genom århundradena gift in sig i släkten Hallwyl. Ovanför den väggfasta bänken kan ses de fyra Kardinaldygderna självbehärskning, rättskaffenhet, viljestyrka och vishet. Väggbeklädnaden ovanför panelen är gyllenläder, det vill säga dekorerat kalvskinn, från slutet av 1600-talet. Kabinettskåpet till höger om dörren till porslinsrummet är franskt och från tiden omkring 1640, tillverkat av ebenholts och svärtat päronträ. De utskurna motiven på dörrarna framställer Paris dom, ett motiv från den grekiska mytologin. Samtliga detaljer i Hallwylska huset är mycket noga genomtänkta. Varför tror ni att man valt de fyra kardinaldygderna dekorerar rummet? Vad innebär självbehärskning, rättskaffenhet, viljestyrka och vishet? Porslinsrummet Det här rummet är fyllt av små underverk! Rummet inreddes redan från början som ett museirum för samlingen av europeiskt porslin. Så gott som alla 1700-talets och det tidiga 1800-talets fabriker är representerade. Skåp och väggpaneler är utförda i polerat lönnträ med lister i förgylld brons. Bandinläggningar i olikfärgade träslag bildar ett komplicerat mönster i parkettgolvet. Takmålningen utfördes av en elev till Julius Kronberg, Nils Asplund (1879-1958),
Vardagssalongen Rummet är inrett med många personliga föremål och var i dagligt bruk. Här tog grevinnan emot visiter och skötte sin korrespondens. Den storslagna ljuskronan i Empirestil är tillverkad i Frankrike omkring 1820 och har ägts av drottning Desiré av Sverige (1777-1860). Intill fönstret står Wilhelminas barockskrivbord, ett svenskt arbete från början av 1700-talet. ÖVNING Gemensamt Dela in klassen i fem grupper. Varje grupp får varsitt rum att arbeta i: Matsal, Lilla salongen, Stora salongen, Rökrum, Biljardrum, Varje grupp beskriver rummet och diskuterar igenom rummets stil. Gruppen jämför rummet och möblerna med de historiska stilarnas ledord. Beskriv rummet och era egna intryck av rummet. Beskriv färgskalan, tak, väggar, dekorationer, studera möbleran och beskriv dem Varje grupp genomför en visning inför klasskamraterna. Varje grupp skall i visningen argumentera för just det rummets stil som ett vinnande koncept. Varje grupp gör sedan ett stilcollage av den stil som respektive grupp tog upp. Individuellt Skapa ditt eget drömhus. Tänk att du, liksom Wilhelmina och Walther von Hallwyl, har obegränsade möjligheter. Arkitekten Claeson som ritade Hallwylska huset slapp begränsas av ekonomiska restriktioner! Tänk att du har samma möjlighet. - vilken stil skulle du välja? Hur skulle husets exteriör se ut? Finns trädgård eller gård, swimmingpool? - Vilken inredningsstil väljer du? Antikviteter och historiska stilar, ultramodernt, inspireras du kanske av annat? - Hur möblerar du? 2
Spår 3 Mode och skönhetsideal genom tiderna - studera porträtten Genom att studera porträtten kan vi också se den tidens mode och skönhetsideal. Människor uttrycker sin identitet och samhällsställning genom kläder och smink samt omger sig med rekvisita. Hur och varför förändras skönhetsidealen? På paradvåningen finns 1600-1700 och 1800tals portätt föreställande familjen von Hallwyl samt medlemmar ur släkten Im Hoff. Studera porträtten och diskutera hur personerna är framställda. Jämför de olika århundradenas porträtt: Övning 1 Använd analysmodellen inför varje porträtt Beskriv personen på porträttet Möter den avporträtterade din blick? Beskriv personens kläder, smycken och andra accessoarer Beskriv miljön; möbler och mattor, Vad gör personen på porträttet? Beskriv färgerna, penseldragen och ljuset i porträttet Tycker du om porträttet eller inte? Men vad är det egentligen i porträttet som gör att den avporträtterade blir just den personen som målats av? Vad skulle ni ta fram först? Om ni skulle måla ett porträtt? Skulle det vara ögonen, ögonbrynen eller näsan? Vilka färger skulle ni välja för att måla henne? Var sitter personligheten? Hur tolkar ni den avbildade personen? Hur tror ni personen var? Hur skulle ni förstärka en egenskap hos den människan ni vill måla av? Genom kläderna eller på annat sätt? Använder personen på porträttet kläder eller annat för att visa sin status? Idag finns photoshop kan porträtten ha använts för att försköna modellerna? Är porträttet egentligen en bild av hur man vill uppfattas eller är det en bild av hur konstnären har uppfattat sin modell Skönhetsideal under 1600-talet - Överlastad klädstil med draperingar - Ståndsskillnader märks i kläder och livsstil - Idealkroppen var stor och rund. - Övervikt var en statussymbol! - Blek hy var status Skönhetsideal under 1700-talet - Blek pudrad hy - Liten och tunn elegant kropp - Stora ögon och markerade ögonbryn - Smink och peruker för både män och kvinnor Skönhetsideal under 1800-talet - Kläder markerar status och makt, skillnader mellan könens sätt att klä sig understryks mer. - Smink och rysch och reserveras för kvinnornas dräkter och uttryck. - Genom historien var krigaren ett mansideal. Under senare delen av 1800-talet var det den beridna soldaten som förkroppsligade tidens mansideal som fysisk styrka, uthållighet.
Övre vestibulen Familjeporträtten på väggarna föreställer medlemmar av släkterna Hallwyl och Im Hoff från 1500-talet till 1800-talet. Porträtten är kopior utförda 1919-1920 av grevinnans favoritkonstnär Julius Kronberg (1850-1921). Originalporträtten skickades tillbaka till Schweiz. Fyra stora ovala porträtt på väggen längs trappans övre del visar greven (nederst till höger) och grevinnan (nederst till vänster) som nygifta. Ovanför ses grevinnans föräldrar Wilhelm Kempe och Johanna Kempe, född Wallis. Porträtten målades av den fransk-ungerske konstnären Edouard Boutibonne år 1865. Vardagssalong Familjeporträtten dominerar rummet. De större porträtten målades av Julius Kronberg på 1890-talet. Julius Kronberg var Wilhelminas hovmålare. Kronberg målade de flesta familjeporträtten. Redan på 1850-talet blev det vanligt med fotograferade porträtt. Konstnärerna menade att det fotograferade porträttet endast registrerade medan det målade porträttet som ansågs tolka och uttrycka. Det målade porträttet blev en statussymbol. Porträttmålereriet befann sig alltså i en brytningstid; mellan det idealiserande och det realistiska. De som kritiserade Julius Kronberg menade att han saknade intresse för psykologiserande framställninger. Kritikerna tyckte att de var vackra verk, men att Kronenbergs porträtt inte speglade personligheten hos den avporträtterade. Övning Individuellt eller i små grupper: Studera Kronbergs porträtt enligt analysmodellen på s.13. Vad anser ni? Ebba Ovanför den öppna spisen finns ett porträtt av den äldsta dottern Ebba von Eckermann (1866-1960). Ebba utmanade sina föräldrar när hon ville studera vidare efter studentexamen. Från år 1873 kunde kvinnor studera vid universitet. Avslöjar porträttet något om Ebbas intressen? Ellen Till vänster om dörrarna till Stora Salongen mellandottern Ellen de Maré, sedermera Roosval, (1867-1952). Ellen bröt mot konventionen när hon ville skilja sig och ett år efter skilsmässan gifte hon om sig med sin sons privatlärare. Vad berättar porträttet om Ellen? Johanna Porträttet till höger om dörrarna till vestibulen föreställer grevinnans mor, Johanna Kempe. Walther Till vänster om dörrarna till vapenrummet ser vi Walthers porträtt. Han sitter och röker. Vi ser inte någon miljö utan allt fokus är på Walther. Barnporträtt Porträtten runt fönstren föreställer barnbarnsbarn. I rummet finns även även avbildningar av barnbarn och svärsöner alla målades av Nils Asplund på 1910- och 20-talen.
Rökrum Wilhelmina Porträttet ovanför den öppna spisen föreställer Wilhelmina von Hallwyl och är utfört av Julius Kronberg 1895. Wilhelminas porträtt är mer realistiskt. Det är en ovanligt flärdfri studie. Hon har ett vackert silvervitt hår och en genomträngande blick. Hon sitter här med armen nonchalant lutad över ryggstödet och bär en klänning som var nio år gammal. Men vad är det egentligen i porträttet som gör att hon blir hon? Vad skulle ni ta fram först? Om ni skulle måla ett porträtt? Skulle det vara ögonen, ögonbrynen eller näsan? Vilka färger skulle ni välja för att måla henne? Var sitter personligheten? Irma Helfigurporträttet av Irma von Geijer (1873-1959), greveparets yngsta dotter är också målat av Julius Kronberg. Irmas salongsporträtt var Kronbergs första porträtt för familjen! Hon är nätt som en porslinsfigur 48 cm i midjemått. Hur skulle ni förstärka en egenskap hos den människan ni vill måla av? Genom kläderna? I Irmas porträtt har Kronberg fäst stor vikt vid att få fram de dyrbara materialen; se det det tjocka gröna sidenet, känslan av mjukheten i den gröna sammeten Rolf Målningen till vänster om fönstret är husets enda modernistiska oljemålning, ett porträtt föreställande Rolf de Maré (1888-1964), ett av greveparets barnbarn. Rolf stod nära sin mormor. För Wilhelmina var han kanske den son som hon och Walther aldrig fick. Rolf avbildades 1916 av konstnären Nils von Dardel. Rolf lärde känna Nils von Dardel när de studerade tillsammans vid Uppsala Universitet. De var i sin ungdom ett par, men förblev vänner livet ut. Nils von Dardel presenterades för Walther och Wilhelmina och var en ofta sedd gäst i Hallwylska huset såväl som på Hildersborgs slott där Wilhelmina och Walther tillbringade somrarna. Rolf de Maré grundade 1920 Svenska Baletten i Paris (Le Ballets Suedois), med ekonomiskt stöd från sin mormor. Under 1920-talet var det fortfarande straffbart att vara homosexuell. Men inom teatern och i intellektuella kretsar liksom inom överklassen fanns en öppnare och mer tillåtande attityd.
Spår 4 Vad är konstens uppgift? Stora salongen I takt med att ekonomin expanderade växte behovet av prakt hos borgarklasen. Tidens intresse för historia påverkade också konstverken. Konstnärerna ville efterlikna de stora mästarna från förr. Julius Kronberg är den som ansvarat för den konstnärliga utsmyckningen i palatset. Studera målningen i taket: - Beskriv vad ni ser - Beskriv figurerna och miljön figurerna befinner sig i - Är det en fantasivärld eller en verklig värld? - Syns konstnärens insats? Syns penseldragen? - Vem har makt över vem i bilden? I Hallwylska huset har konsten blivit en del av själva byggnaden. Först målade Kronberg en molnhimmel, Men Wilhelmina ville att målningen skulle framhäva att det är ett musik- och sällskapsrum så då målades figurerna som har konsert i trädet. Målningen var klar 1898 till inflyttningen i palatset. Det här är ett musikrum. Målningen är sång och musik! Vi får vara med om en riktig fest. Vid den här tiden ansåg man att Musiken representerade det översinnliga plafonden skildrar alltså en högre verklighet. Det här livet som vi lever nu menade man var viktigt, men det var ju inte det enda livet. Människan var på väg till något högre och konsten skulle hjälpa människan på vägen! Ovanför marmorovalen vid den öppna spisen finns en inskription på latin: Konsten förädlar vårt liv, om Konsten i bild eller rytmer vårt liv formar. Man menade att det var inte tillräckligt att konsten bara skulle handla om det vi har omkring oss. Konstens uppgift var att vara upphöjd och stor. Konsten skulle få själen att lyfta. Konsten skulle vara en källa till kunskap om en gudomlig och högre verklighet. Därför skulle konsten skildra en värld bortom vår egen. Figurerna är nakna för att visa att de hör till gudarnas värld. Naketmåleriet var uppskattat både bland konstnärer och köpare. Mytologiska motiv var ofta en förevändning för att måla naket. Kronberg är realistisk på så sätt att målningarna har en närmast fotografisk exakthet till minsta detalj. Men motiven är iscensatta. Fall ned på knä och tillbed måleriets triumfator. Så sade Strindberg om Julius Kronberg när Kronberg slog igenom som konstnär på 1870-talet. Människor stod i kö i flera timmar för att få se Kronbergs målning jaktnymf på Nationalmuseum. Men vid tiden då Kronberg dekorerade Hallwylska huset räknades han inte längre på den samtida konstscenen. Konstsmaken tog en annan väg och Julius Kronbergs konst blev omodern. De yngre konstnärerna reagerade på Konstakademins konstideal på 1880-talet. 1885 organiserar sig 84 män och kvinnor. I en skrivelse till Konstakademin krävde de en modernare konstutbildning. De kallades för Opponenterna och de förespråkade vardagliga motiv. De vände sig mot den konst som Julius Kronberg målade. Kronberg menade att det behövde ju inte vara varken eller. Enligt Kronberg gick det inte att dela upp konsten i gammeldags eller modern. Han menade att det fanns bara god eller dålig konst. Kronberg kände sig bojkottad av det svenska Opponenterna som enbart förespråkade de vardagliga motiven.
Vardagssalongen Fram till 1917 var taket vitmålat. Kronberg valde själv motivet och han arbetade ensam. Det var ett hårt arbete från 10-17 dagligen: Jag åt en bussig frukost innan jag gick hemifrån och redde mig sen med ett par medhavda smörgåsar skriver Kronberg i ett brev. Walther och Wilhelmina var nöjda med takmålningen. Kronberg skriver att De var i extas över mitt verk. Titta upp i taket. Fundera på om det går att måla en berättelse? Myten om Perseus som räddar Andromeda I ena hörnet ser ni hjälten Perseus på sin vita häst! Och i det andra hörnet Andromeda, naken och endast skyld med ett gult tyg! Mellan dem den gröna draken med sina utspärrade klor! Överst en himmel med putti och änglar som ropar ut triumfen. Men är de viktiga för själva handlingen? Är kampen mellan hjälten och monstret i själva verket kampen mellan det goda och det onda? Myten om Perseus som räddar Andromeda handlar egentligen om striden mellan ljus och mörker! Frågan är om man nu inte läst den här berättelsen innan, kan man ändå förstå vad målningen handlar om? Jaktgudinnan Diana - en lesbisk ikon (i matsalen ovanför öppna spisen) Vissa bilder har fungerat som koder för en dold gemenskap, men det har varit okänt för majoritetskulturen. Vissa motiv har blivit gay eller lesbiska ikoner genom historien. Diana, jaktgudinnan, var ett motiv som brukade finna en särskild plats hos kvinnor som åtrådde kvinnor. I mytologin beskyddade Diana jungfrudom. Oftast skildras hon, inte ensam som här, utan tillsammans med sina nymfer. Dianabilderna blev ikoner för den lesbiska publiken men det var okänt för den heterosexuella majoriteten. Så länge homosexualitet var tabu så fungerade vissa motiv som en subkulturell identitet. Bilderna blev koder för en dold gemenskap. Övning Kräver konst att man verkligen vill ta reda på vad konsten har att säga? Går det att förstå målningar som föreställer en scen ur mytologin utan att känna till myten? Vad tycker ni att konsten har för uppgift? Den oskarianska inställningen var att konstens uppgift var att fungera som verktyg för att bli en bättre människa Om ni skulle välja ett ögonblick och skildra det vilket skulle ni välja? Eller om ni skulle välja en känsla vilken skulle ni välja? Hur skulle ni skildra ögonblicket eller känslan? Individuellt Teckna av figurerna i stora salongens takmålning. Fundera på hur du skulle gestalta sång och musik. Hur ser sång och musik ut i en bild? Individuellt Skriv, teckna, måla, filma med mobilkamera eller gör collage avsluta berättelsen i vardagssalongens takmålning. I Kronbergs målning får vi inte veta vad som hände före eller vad som händer efter den händelse Kronberg skildrar. Gestalta före eller efter på valfritt sätt.
Adress: Hamngatan 4, 111 47 Stockholm HALLWYLSKA MUSEET Hamngatan 4, Stockholm Tel: 08-402 30 99 E-post: hallwyl@lsh.se