MILJÖREDOVISNING 2013

SÖDERSJUKHUSETS MILJÖREDOVISNING 2013 EV Personalavdelningen VERKSAMHETSOMRÅDE

Innehåll Sammanfattning... 2 Södersjukhusets Miljöpolicy... 3 Klimateffektivt miljöarbete... 4 Resurseffektivt miljöarbete/undvik slöseri... 8 Hälsofrämjande miljöarbete/samhällsansvar... 11 Kompetens... 14 Grönare SÖS... 14 Miljöindikatorer i vårdavtalet... 15 Telefax 08-616 xx xx E-post fornamn.efternamn@sodersjukhuset.se Styrelsens säte Stockholm Organisationsnummer 55 65 95-7403

Sammanfattning Under 2013 har ett framgångsrikt miljöarbete drivits inom (SÖS). Miljöarbetet följer sjukhusets miljömålsprogram som sträcker sig fram till 2016. Det omfattar tre miljömålsområden: klimateffektivt, resurseffektivt och hälsofrämjande, och bygger på det miljöpolitiska programmet Miljöutmaning 2016. Miljöorganisationen driver ett ambitiöst och aktivt miljöarbete lokalt och miljömedvetenheten hos sjukhusets medarbetare är hög. Andelen medarbetare som genomfört den grundläggande miljöutbildningen ökade under 2013 från 56 till 71 %. Miljöarbetet har under året framförallt fokuserats kring läkemedel, kompetens och effektivare resursanvändning: avfall och återvinning, varor och produkter, energi. I oktober anordnades en välbesökt miljödag för att informera medarbetare och besökare om sjukhusets miljöarbete och öka kompetensen kring kemikaliers effekter på hälsa och miljö. Klimateffektivt Anestesin fortsätter att minska användningen och utsläppen av Sevorane, genom lågflödesteknik. Lustgasutsläppen har ökat under året, vilket beror på omfattande tekniska problem med destruktionsanläggningen som stod still under ett par månader. Flera arbetsplatser har genomfört aktiviteter för att öka kompetensen kring energieffektivisering och minska energianvändningen, bl a genom energironder. Energianvändningen av värme och el fortsätter att minska. SÖS klimatpåverkan från tjänsteresor har ökat då antalet flygresor blivit fler och den totala flygsträckan längre, detta medför ökade utsläpp av bl a CO 2 och CO. Resurseffektivt/Undvik slöseri Under året har andelen avfall som skickas för återvinningen ökat. Detta tack vara tydligare och utökade plastinstruktioner samt lokala insatser för förenkla och öka medvetenheten kring avfallshantering. SÖS har under 2013 deltagit i ett nationellt plastprojekt som syftar till att öka plaståtervinningen från hälso- och sjukvården. Vår egen plaståtervinning har ökat från 15 till 30 ton. Arbete med att minska användning av utvalda engångsprodukter, i syfte att minska resursslöseri, har drivits på flertalet arbetsplatser. Produkter som tagits bort eller minskat är ex. plastbägare, britspapper, medicinkoppar i plast, engångssprutfat, kopieringspapper, skålar. Samtliga vårdavdelningar samlar in matavfall för biogasproduktion. Idag slängs ca 40 ton mat från patientmåltiderna lunch och middag. Hälsofrämjande miljöarbete/samhällsansvar Arbete för en säkrare och mer kostnadseffektiv läkemedelshantering drivs på många arbetsplatser, bl a genom förändrade arbetssätt och läkemedelsförvaring. En sjukhusövergripande kassationsguide för läkemedelsrester har tagits fram. Cytostatika och läkemedelsförorenat avfall har minskat med 7 % jämfört med 2011. Antibiotikaanvändningen, cefalosporiner och kinoloner, har minskat. Några arbetsplatser har drivit arbete för att minska användningen och kassationen av utvalda miljö- och hälsofarliga kemikalier. Andel ekologiska livsmedel, både i patientmåltider och kaffe och frukt till personal, fortsätter att öka.

Södersjukhusets Miljöpolicy Södersjukhusets verksamhet ska bedrivas för patienten med patienten och med minsta möjliga miljöpåverkan. För nuvarande och kommande generationers bästa ska vi ständigt förbättra och utveckla vårt arbete. Vi ska Förebygga och minska miljöpåverkan från vår användning av läkemedel och kemiska produkter och varor Undvika resursslöseri Uppmuntra medarbetare till aktivt miljöarbete Följa lagstiftning och andra krav Södersjukhuset tar samhällsansvar och utgör en positiv kraft för en bättre miljö.

Klimateffektivt miljöarbete Vi strävar efter att bli mer energieffektiva och vi fortsätter att minska vår klimatpåverkan från medicinska gaser. Vi ska bli mer energieffektiva Arbetet för att effektivisera och minska energianvändningen drivs i samarbete mellan Södersjukhuset, Locum och driften. Det omfattande driftoptimeringsarbetet som drivs av Locum och driften har lett till energibesparing under året. Flera arbetsplatser har under året arbetat med energiaktiviteter kopplat till medvetenhet och beteende. Många har haft besök av Locums energicontroller som genomfört en energirond tillsammans med medarbetarna i syfte att hitta lokala energisparåtgärder och öka medarbetarnas kunskap och medvetenhet. Andra aktiviteter och åtgärder som vidtagits är energiinställning av datorer, rutiner för avstängning av IT utrustning och släckning av belysning, energieffektiv möblering. Tyvärr går effekten av dessa aktiviteter inte att mäta, då energimätare saknas för enskilda arbetsplatser. Goda exempel En enhet inom ortopedi har installerat nya strömbrytare som tänds och släcks automatiskt i förråd och omklädningsrum. Sedan 2011 har energiförbrukningen, (el- och värmeenergi), minskat med 7 %. 300 Energiförbrukning Södersjukhuset (kwh/kvm) 200 100 0 2010 2011 2012 2013 Elanvändning Värmeanvändning Energianvändning (el + värme) Målvärde 2016 Figur 1. Energiförbrukning, kwh/m 2, Södersjukhuset 2010-2013 I mars deltog SÖS, för tredje året, i Earth Hour. De verksamheter som hade möjlighet deltog genom att släcka ned belysning. Målsättningen med aktiviteten är att visa sjukhusets klimatengagemang, men också att engagera medarbetare i frågan. I samband med Earth Hour anordnades en energidag där medarbetare och besökare kunde ställa frågor kring Södersjukhusets och Locums energiarbete och testa och lära sig mer om olika typer av ljuskällor. Vattenförbrukningen har jämfört med 2012 ökat med 43 %, vilket är ett enormt resursslöseri. Anledningar till den ökade förbrukningen tros framförallt beror på att

kranarna, varje morgon, på flertalet arbetsplatser, öppnas och det spolas ut enorma mängder vatten. På vissa arbetsplatser är det problem med snålspolande toaletter där spolknapparna tenderar att fastna. 800 Vattenförbrukning liter/m2 Vattenförbrukning 600 400 200 2010 2011 2012 2013 Figur 2. Vattenförbrukning liter/m2 Södersjukhuset 2010-2013. Tjänsteresor I SÖS riktlinjer för tjänsteresor tydliggörs att det är det miljömässigt bästa resealternativet som ska väljas i första hand, så långt det är tids- och kostnadsmässigt rimligt. Men då antalet flygresor och sjukhusets klimatpåverkan från tjänsteresor har ökat de senaste två åren, har förslag till åtgärder för klimatneutrala tjänsteresor presenterats för stabsledningen. Beslut kring åtgärder tas under 2014. Antal flygresor har år 2013 ökat med 25 % jämfört med 2012 och med 15 % jämfört med år 2011. Detta medför att klimatpåverkan, genom utsläpp av koldioxid, koloxid, kolväten och kväveoxid, från våra tjänsteresor har ökat. Var fjärde flygresa resa är kortare än 500 km och sker inom Sverige. Antalet tågresor och den totala resesträckan med tåg har minskat jämfört med år 2012 och 2011. 90 % av tågresorna är kortare än 500 km och tåg väljs oftast på sträckan Sthlm - Gbg t/r. 1600, Tjänsteresor flyg och tåg 2011-2013 1200, 800, 400, 0, 2011 2012 2013 Antal flygresor Antal tågresor Utsläpp CO2 Ton (flygresor) Kostnad Tkr flygresor Kostnad Tkr tågresor Utsläpp CO2 Ton (Tågresor) Figur 3. Tjänsteresor med tåg och flyg under perioden 2011-2013,. Antal resor, utsläpp CO2 samt kostnad.

Drivmedel och tjänstebilar SÖS har totalt 5 tjänstebilar och 1 förmånsbil. Ingen av bilarna är miljöbil, då definitionen för miljöbil ändrades i januari 2013 och leasingavtalen skrevs under 2012 och då gällande miljöbilsdefinition., Samtliga bilar körs på diesel och tankas mestadels med evolutionsdiesel, som har en 33 % inblandning av tallolja. Jämfört med 2012 har totala bränsleförbrukningen ökat, liksom andelen inköpt förnyelsebart drivmedel. 80,00% Andel förnyelsebart drivmedel % 60,00% 40,00% 20,00% 0,00% 2010 2011 2012 2013 Andel förnyelsebart drivmedel Målnivå Figur 4. Andel förnyelsebart drivmedel, tjänstebilar. 2010-2013 Vi ska minska utsläppen av klimatpåverkande medicinska gaser SÖS ska bidra till landstingets övergripande mål om att utsläppen från all lustgasanvändning ska ha minskat med 75 % jämfört med 2002. Sedan destruktionsanläggningen för lustgas installerades i slutet på 2010 har utsläppen minskat drastiskt och år 2012 hade SÖS nått målet med en 75 % minskning. Men under 2013 har utsläppen ökat som en följd av att destruktionsanläggningen stod still under större delen av det första halvåret. Stoppet berodde på bristande service från det konkurssatta bolaget som levererat anläggningen. Efter omfattande serviceåtgärder fungerar anläggningen. Stoppet medförde även att kravnivåerna i vårdval förlossning om max 350 gram utsläppt mängd lustgas/förlossning inte kunde nås. Lustgas används även, om än i liten skala, inom gyn och barnsjukvården, men i det senare som en blandning av lustgas och syrgas. Användningen av lustgas inom barnsjukvården ökar.

80 Minskning lustgasutsläpp vårdverksamhet jmf 2002 (%) 60 40 20 0 2011 2012 2013 Minskning lustgasutsläpp jmf 2002 Målvärde 2016 Figur 5. Minskning i % utsläppt mängd lustgas vårdverksamhet, jämfört med basår 2002 Lustgas används även inom anestesi, men i mycket begränsad omfattning. Den gas som används i större mängd inom anestesi är den klimatpåverkande gasen Sevorane. Anestesikliniken har sedan 2009 arbetat med lågflödesteknik, som minskar både användning och utsläpp av Sevorane. Sedan 2009 har utsläppen minskat med 42 %. Utbildningar inom lågflödesteknik hålls kontinuerligt. Anestesins mål om en 5 % minskning jämfört med 2012 uppnåddes med råge. Anestesin bidrar till det landstingsövergripande målet om minskade utsläpp av klimatpåverkande medicinska gaser med 50 % till år 2016, jämfört med år 2011. Minskning utsläpp Sevorane (%) jmf 2009 och 2011 40 20 0 2010 2011 2012 2013 Minskning Sevorane (%) jmf 2009 Minskning Sevorane (%) jmf 2011 Målvärde 2016 (50 %) Figur 6. Minskning inköpt mängd Sevorane,, jmf 2009 och 2011. Vi ska minska klimatpåverkan från livsmedel Under 2012 deltog SÖS i ett landstingsövergripande projekt för att ta fram underlag på hur klimatpåverkan från de livsmedel vi köper in ser ut och fördelar sig mellan varugrupper. Störst klimatpåverkan har grupperna kött/chark/ägg och mejeri. Målet är att minska klimatpåverkan med 20 % till år 2016.

I nu gällande avtal med Rosenlunds kostenhet, som idag tillagar sjukhusets patientmåltider, saknas krav avseende klimatpåverkan från livsmedel. Att minska klimatpåverkan från livsmedel och minska matsvinnet är prioriterade mål och aktiviteter inom ramen för Måltidsprojektet, med ett eget tillagningskök för patientmåltider på sjukhuset. Personalrestaurangen Rackarbacken serverar klimatvänlig mat varje tisdag, vilket innebär säsongsanpassat salladsbord och ingen rött kött. Allt matavfall från köket och restauranggäster samlas in för biogasproduktion. Under året har kampanjen Mata inte sopmonstret drivits i syfte att minska matsvinnet. Vi ska minska matsvinnet Införandet av sjukhusövergripande matavfallsinsamling har bidragit till att minska klimatpåverkan, men ytterligare en åtgärd är att minimera matsvinnet. Det är ungefär tio gånger mer klimateffektivt att förebygga matavfall än att använda det för biogasproduktion. Att minska matsvinnet kan dessutom leda till minskade kostnader. Det matavfall som inte kan förebyggas ska däremot samlas in för biogasproduktion. I december 2013 erhöll SÖS ekonomiska medel från SLL för att driva arbetet med att minska matsvinnet. Mätningar för att fastställa ingångsvärden för volymer matavfall genomfördes i slutet av året. Mätningarna visar att vi årligen slänger ca 35 ton mat från patient måltiderna lunch och middag, det motsvarar var femte portion. Dessutom skickar vi tillbaka 30 %, motsvarande ca 40 ton, av den mat som finns i kantinerna till Rosenlund, som skickar det vidare till biogasproduktion. En viktig del i arbetet är att öka kunskapen om hur mycket mat som slängs, utveckla beställningsrutiner samt höja kompetensen kring bl a måltidsplanernig hos personalen som är involverad i patientmåltider. Ett utbildningsprogram har tagits fram och under våren 2014 påbörjas utbildningen för måltidsansvariga. Vi ska öka återvinningen Resurseffektivt miljöarbete/undvik slöseri Södersjukhuset arbetar för att undvika resursslöseri. Vi ska öka återvinning och återanvändning och minska användningen av utvalda engångsartiklar. Under 2013 har många aktiviteter, sjukhusövergripande och lokala, inriktats mot att effektivisera resursanvändandet, minska avfallsmängder och öka återvinningen. Miljöorganisationen på sjukhuset har arbetat framgångsrikt med att öka plaståtervinningen genom förtydligande av sorteringsinstruktioner. Detta tack vare miljöombuden på kirurgoperation och DKC och miljöhandläggaren på VO Akut.

Intresset och medarbetarnas positiva inställning till att öka återvinningen medförde att sjukhuset deltagit i det nationella projektet Hållbar hantering av plastavfall från sjukvården som syftar till att utreda potentialen för utökad plaståtervinning från sjukvården. Sjukhusets plaståtervinningen fördubblades under 2013, och ökade från 15 till 30 ton. De frågor som utreds inom ramen för projektet är: Vilka plastflöden från sjukvården kan återvinnas i dagens plaståtervinningssystem i Sverige? Hur ska insamlingssystemet för plastavfall utformas för att vara optimalt med hänsyn till både arbetsmiljö, hygien, miljö och ekonomi? Vilken utveckling av plaståtervinningssystemet behövs för att vi ska kunna återvinna mer komplexa materialflöden i framtiden? Ett av SÖS miljömål är att öka återvinningen och tack vare många lokala aktiviteter för utökad och förenklad återvinning samt för att höja medvetenheten kring avfallshantering har den totala mängden avfall minskat och återvinningsgraden ökat. Servicegruppen har arbetat med att ytterligare förbättra sjukhusets standardiserade återvinningsrum för att göra det enklare att sortera och göra rätt för medarbetare och samtidigt underlätta hämtning. Resultaet 2013 är att vi har minskat den totala volymen avfall på SÖS och ökad återvinningsgraden, dvs andelen avfall som går till återvinning till 21%. Målet år 2016 är en återvinningsgrad på 25 %. 30 Källsorteringsgrad Södersjukhuset 2010-2013 Andel avfall som skickas för återvinning (%) 20 10 0 2010 2011 2012 2013 Andel avfall för återvinning Mål 2016 Figur 7. Södersjukhusets källsorteringsgrad - andel avfall som skickas för återvinning, 2010-2013. Goda exempel Kirurgoperation har fördubblat till plaståtervinning i och med att sorteringsguider för plast togs fram. I Medicinmottagningens personalkök har införandet av återvinning av plastförpackningar lett till att 40 kg återvunnits, jämfört med 0 kg 2012.

Minska användningen av utvalda engångsprodukter För att effektivisera resursanvändningen av varor och produkter har många arbetsplatser haft mål och aktiviteter kopplade till att minska användandet av engångsprodukter, effektivare förrådshantering och beställningsförfarande. Sedan flera år tillbaka har arbetat pågått för att minska användningen av utvalda produkter ur miljö- och resurssynpunkt, som ex silverförband och engångsbatterier. Men under 2013 har arbetet utökats och flera arbetsplatser satt upp mål för minskad användning av engångsartiklar, utfasning samt byte till ett mer resurseffektivt och miljövänligt alternativ. Goda exempel Akutmottagningen och flera avdelningar inom VO Internmedicin har bytt ut medicinkoppar i plast mot medicinkoppar i vaxat papper. På Se och Behandla är britspappret borta. Engångssprutfaten utbytta mot flergångssprutfat. Inom Vo Anestesi/IVA har en tjänst som förrådssamordnare tillsatts på 20 % under året för förbättrad förrådshantering och minskat slöseri På Urologkliniken har användandet av plastskålar minskat vid lägeskontroll/ spolning med Nacl vid katetersättning. Ytterhöljet till bedövningsgelen används numer till detta. På Urologmottagningen har de tappningskatetrar som skrivits ut till patient i hemmet och som inte använts, och är oöppnade, levereras tillbaka till mottagningen. Tidigare kasserades dessa katetrar i hemmet. Hudkliniken har minskat förbrukningen av kopieringspapper med 30 % genom information, manualer och inställningar av skrivare för dubbelsidig utskrift på skrivarna och dubbelsidig utskrift från TakeCare och god följsamhet till detta. Slutresultatet blev dubbel så bra som det uppsatta målet, som var en minskning med 15 %. Hudkliniken bytte ut de stora plaståtervinningspåsarna, som aldrig fylldes upp, till mindre. Inom VO Internmedicin har miljöhandläggaren systematiskt gått igenom avdelningarnas inköpsstatistik och tillsammans med miljöombud på resp. arbetsplats fastställt mål om vilka engångsprodukter som ska minska och bytas ut mot ett bättre alternativ ur resurs och miljösynpunkt. De produkter som valdes ut visas i tabell 1.

Avvecklade produkter 2013 Alternativa produkter 2013 Plastmuggar 125 ml + 210 ml Medicinmugg 30 ml Pappersmuggar i olika storlekar eller glasmuggar Bägare av papper plissé, olika storlekar Syrgasbefuktare Postit-lappar (läkarsekreterarna) Äggkoppar engångs Koppset dubbel av plast m 8 skålar + 4 skålar Plastskedar Papper utan klister (Läkarsekreterarna) Rostfri äggkoppar eller porslin Skål 1 st av olika storlekar Träpinnar eller rostfria skedar Engångssprutfat av kartong Tabell 1. Arbete med att minska användningen av utvalda engångsprodukter inom VO Internmedicin 2013. På avd 33 har utbytet och utfasning av utvalda produkter resulterat i att 29 824 färre produkter har kasserats/använts/beställts, samt en ekonomisk besparing på ca 12 000 SEK. En framgångsfaktor i arbetet med att minska användningen av engångsprodukter inom VO Internmedicin har varit att involvera fler medarbetare, däribland ansvariga för beställningar och förråd i arbetet. Hälsofrämjande miljöarbete/samhällsansvar Vi ska förebygga och minska miljöpåverkan från vår användning av läkemedel och kemiska produkter och varor. Vi tar ansvar för nuvarande och kommande generationer. Vi ska minska miljörisker med läkemedel Användning av läkemedel är det område där Södersjukhuset påverkar miljön mest. Vi ska minska miljörisker med läkemedel genom rationell antibiotikaanvändning, god följsamhet till kloka listan, minskad användningen av miljöbelastande läkemedelssubstanser och kompetensutveckling. Vi arbetar för en säkrare och mer kostnadseffektiv läkemedelshantering som bidrar till ökad säkerhet för patienter och personal samt minskar läkemedelskassationen. Arbetet för att minska miljöpåverkan från läkemedel sker genom lokala aktiviteter samt via SÖS STRAMA-S grupp och Läkemedelsrådet. Arbetet med att minska behovet av antibiotika sker inom ramen för STRAMA. Rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens är ett prioriterat område och en del av arbetet med förbättrad patientsäkerhet och vårdkvalitet. Inom SÖS följer vi bl a upp användningen av cefalosporiner och kinoloner, vilken under 2013 minskat ytterligare.

Cefalosporiner och Kinoloner, andel mätt i DDD av antibiotika (%) 20 15 10 5 2010 2011 2012 2013 cefalosporiner kinoloner Cefalosporiner och kinoloner Målnivå 2013 Figur 8. Andel Cefalosporiner och Kinoloner, mätt i DDD av all antibiotika i slutenvård (%,. 2010-2013. Goda exempel Urologkliniken har minskat antibiotikaanvändning genom striktare profylax vid prostataprovtagning. Vi ska minska användningen av miljöbelastande läkemedelssubstanser Genom god följsamhet till Kloka Listan minskar vi användningen av ett antal miljöbelastande läkemedelssubstanser. Följsamheten har ökat jämfört med 2012 och SÖS har som mål att den ska öka ytterligare under 2014. Under året har ett antal substanser (diklofenak, zolpidem, felodipin och tramadol) valts ut för vidare uppföljning och minskning. Att följa Kloka Listan och köpa läkemedel på avtal innebär att miljökrav och sociala krav har ställts. Vi ska minska läkemedelskassationen SÖS arbetar för en säkrare och mer kostnadseffektiv läkemedelshantering, bland annat genom att använda sällanläkemedelsförråd, gemensamma förråd och bassortiment. Mål och aktiviteter för att minska läkemedelskassationen har genomförts inom flertalet enheter, dels genom bättre följsamhet till rutiner och Södersjukhuset kassationsguide, dels genom att samordna och dela på läkemedel, ex VO Handkirurgi och VO Kardiologi, samt via förändrade lokala rutiner kring läkemedelsanvändning. Jämfört med 2011 har volymen av cytostatika och läkemedelsförorenat avfall minskat med 7 %. Goda exempel Hudkliniken har minskat kassationen av läkemedlet Suprax, genom att lagret att har minskat och att läkemedlet numer endast finns i medicinskåpet. Tidigare fanns det en låda med läkemedlet vi varje rum för venereologiska undersökningar.

På ögonkliniken har mål kring minskad läkemedelskassationen uppnåtts genom en snålare distribution av läkemedel till mottagningsrum, vilket möjliggjorts genom en rationell läkemedelsförvaring. Internmedicin gör kontinuerligt uppföljningar av kassationen både på avdelningarna och i den gemensamma sällanläkemedelsförrådet. På vissa arbetsplatser har följsamheten till kassationsriktlinjer förbättrats genom kärl för flytande läkemedelsavfall på vårdavdelningarnas läkemedelsvagnar. Under året har det varit affischkampanjer och vykort har delats ut till patienter för att påminna om att läkemedelsrester ska lämnas in till apoteket. VO Kardiologi har i sina patientinformationsbroschyrer tydliggjort att patienten ska be läkare om startdos och att överblivna läkemedel ska lämnas till apoteket. Vi ska minska användningen av hälso- och miljöfarliga ämnen Södersjukhuset arbetar aktivt med att minska och fasa ut miljö- och hälsofarliga kemikalier. Vi följer den SLL-övergripande utfasningslistan. Under 2013 har flera arbetsplaster arbetat för att minska användningen av miljö- och hälsofarliga kemiska produkter genom inköpsrutiner, rutiner för användning och hantering samt genom att ersätta produkter med ett bättre alternativ. Flera arbetsplatser, bl a inom VO Kirurgi och Handkirurgi har bytt ut medicinsk bensin mot häftborttagningsservetter. Vid upphandling av utrustning ställer sjukhuset alltid krav kopplat till de ämnen som finns upptagna på utfasningslistan. Det gäller även förbrukningsartiklar. Vid upphandling av städtjänster ställs krav på att leverantören inte får använda produkter med ämnen på utfasningslistan. Samtliga inköpsbeställningar av kemiska produkter utanför avtal granskas med avseende på utfasningsämnen. Goda exempel Anestesi/IVA och Internmedicin har arbetat för att minska kemavfallet och användningen av Gigasept och Klorhexidin. SÖS fortsätter att minska användningen av förbrukningsvaror som innehåller PVC och ftalater. Men det är inte alltid som det finns ett PVC-fritt alternativ, ex för produkter som används inom Anestesi/IVA. Vi ska öka andelen ekologiska livsmedel i patientmåltider Sjukhuset strävar efter att öka andelen ekologiska livsmedel, både i patientmåltiderna samt vid beställningar av kaffe/te och frukt. Sedan basvaruförråd gick över i sjukhusets egen regi har andelen ekologiska livsmedel ökat från 20 till 35 % och många arbetsplatser har under året haft som mål att öka inköpen av ekologiska livsmedel. Patientmåltiderna lunch och middag tillagas av Rosenlunds kostenhet, som kontinuerligt arbetar för att öka andelen ekologiska livsmedel, som idag ligger på 21 %.

40,00 Andel ekologiska livsmedel i patientmåltider (% kostnadsandel) 20,00 0,00 2010 2011 2012 2013 Andel ekologiska livsmedel totalt Andel ekologiskt Rosenlund Andel ekologiskt basvaruförråd Målvärde 2016 livsmedel Figur 9. Andel ekologiska livsmedel i patientmåltider, (Basvaruförråd SÖS och Rosenlunds kostenhet) beräknat på andel av totalkostnad (%). 2010-2013. Kompetens Kompetensutveckling inom miljö är ett prioriterat område och under året har samtliga verksamhetsområden fortsatt arbetet med framgångsrika resultat. Miljö är en viktig del vid introduktion av nyanställda medarbetare och i sjukhusets utbildnings- /introduktionsprogram. I de lokala introduktionsprogrammen ingår den grundläggande miljöutbildningen och för medarbetare med förskrivningsrätt även utbildning om läkemedels miljöpåverkan. Goda exempel På avdelning 31 har miljöombudet utarbetat "Miljönytt", ett informationsblad, likt ett tidningsurklipp med lite rolig och matnyttig information om miljö. Miljönytt ska väcka medarbetarnas intresse för miljö och ge utökade kunskaper i miljöfrågor. På Urologmottagningen är miljöombudet aktivt med att informera medarbetarna om miljöfrågor och sätter minst varannan vecka upp tips och information på kylskåpet i personalrummet. Grönare SÖS 2014 startar arbetet kring ett Grönare SÖS. Arbetet handlar om att stärka sjukhusets miljöprofil och på ett bättre sätt tydliggöra och synliggöra miljöarbetet och de förbättringar som genomförts och görs. Att visa hur SÖS arbetar med miljöfrågor och vilka förbättringar vi åstadkommer stärker SÖS varumärke.

Miljöindikatorer i vårdavtalet Utöver det miljöpolitiska programmet finns ett antal ersättningsgrundande miljöindikatorer i vårdavtalet, för perioden 2012-2015, som sjukhuset ska uppfylla. Resultat 2013 visas i tabell 2. Miljöindikator i vårdavtalet Resultat 2013 Resultat 2012 Kravnivå 2013 Kommentar Andel utbildade förskrivare - läkemedel och miljö Andel utbildade medarbetare grundläggande miljöutbildning Lustgas minska utsläpp genom destruera använd lustgas och eliminera lustgasläckage. 84 % 80 % 80 % 71 % 56 % 60 % 3077 1188 Ingen kravnivå utöver redovisningskrav Destruktionsanl. ur funktion jan-juni. Använd volym lustgas i verksamhet utanför förlossningen ökar. Krav i vårdval förlossning nås ej. Antal avvecklingsämnen 0 1 0 OBS! ämnen som fanns på utfasningslistan 2007-2011. Andel PVC-fria undersökningshandskar 99 % 97,5 % 91 % Miljöcertifierat sjukhus JA JA JA Tabell 2. Resultat och kravnivåer i vårdavtalet 2013.