Remiss från Utbildningsdepartementet - Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81)

SIGNERAD 2016-01-19 Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (13) Datum 2016-01-19 Vår referens Ingela Nilsson Utredningssekreterare Ingela.nilsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss från Utbildningsdepartementet - Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81) GRF-2015-16788 Sammanfattning Grundskoleförvaltningen förordar utredningens alternativ 2, införandet av obligatorisk sexårsklass, och vill framhålla de långsiktiga fördelarna med att utbildningssystemet har en 10-årig grundskola med start för eleven vid sex års ålder. Förvaltningen är vidare i princip positiv till förslaget om förlängd skolplikt för elever som under grundskoletiden inte uppnått behörighet till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan, och förordar att berörda elever fullgör förlängd skolplikt inom ett introduktionsprogram i gymnasieskolan. Förvaltningen är i huvudsak positiv till den föreslagna lovskolan för elever i årskurs 8 och 9. Då samtliga förslag medför förändringar i huvudmannens åtaganden, vill förvaltningen framhålla vikten av att den kommunala finansieringsprincipen tillämpas. Förslag till beslut Grundskolenämnden föreslås besluta att avge yttrande till kommunstyrelsen i enlighet med grundskoleförvaltningens förslag. att beslutet ska justeras omedelbart. Beslutsunderlag Följebrev Rapport SOU 2015:81 Remiss från Utbildningsdepartmentet - Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81) G-Tjänsteskrivelse - Mer tid för kunskap - GrN 2016-01-27 Förslag till yttrande - Mer tid för kunskap - GrN 2016-01-27 Beslutsplanering Grundskolenämnden 2016-01-27 Ärendet Den svenska nioåriga grundskolan infördes 1962. När den frivilliga förskoleklassen infördes

1998 fördes diskussioner i riksdag och regering om att skolplikten i Sverige skulle utökas till tio år. Liknande diskussioner har därefter florerat i olika omfattning i debatter om den svenska skolan över åren. De senaste årens sviktande skolresultat i kombination med bristande likvärdighet ligger till grund för behov att reformera den svenska skolan. Regeringen beslutade den 6 mars 2014 att tillsätta en utredning med tre deluppdrag. Utredningen, som antog namnet Grundskoleutredning, har haft i uppdrag att 2 (13) A) utreda hur en tioårig grundskola med skolstart vid sex års ålder lämpligast skulle kunna införas. I december 2014 fattade regeringen beslut om ett tilläggsdirektiv för att utreda hur förskoleklassen för sexåringar lämpligast kan införas som en del av grundskolan och, som ett alternativ, även föreslå hur en obligatorisk förskoleklass för sexåringar lämpligast kan införas. B) utreda och föreslå hur en förlängning av skolplikten med ett år för elever som inte når behörighet till gymnasieskolans nationella program kunde utformas och införas. C) beakta om en sommarskola för elever som inte uppnått behörighet till ett nationellt gymnasieprogram, och för elever i årskurs 8 som riskerar att inte nå kunskapskraven, skulle kunna vara obligatorisk för eleverna. A. Utbildning för sexåringar Nuvarande bestämmelser om förskoleklassen regleras i 9 kapitlet skollagen. Förskoleklassen är en frivillig skolform och en rättighet för alla sexåringar samt en skyldighet för hemkommunen att anordna. Förskoleklassens uppdrag är att stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov samt främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Förskoleklassen är avsedd för barn som ännu inte påbörjat någon utbildning för att fullgöra skolplikten. De barn som är bosatta i Sverige ska erbjudas plats i förskolklass från och med höstterminen det år de fyller sex år. Huvudmännen har möjlighet att vara flexibla vid mottagandet av yngre barn, och kan ta emot femåringar i förskoleklass. Samtidigt är det också möjligt för en vårdnadshavare att välja förskola för sin sexåring. En elev i förskoleklass ska placeras vid den av kommunens skolenheter där vårdnadshavaren önskar att eleven ska gå. I de flesta fall bedrivs förskoleklassen integrerat med grundskola och fritidshem. Mer än 99 procent av de elever som läsåret 2013/14 gick i en förskoleklass hade samma rektor som grundskolan. Även om cirka 96 procent av alla sexåringar deltar i nuvarande förskoleklassverksamhet finns det enligt direktiven skäl att göra förändringar så att förskoleklassen för sexåringar antingen blir obligatorisk eller att förskoleklassen för sexåringar införs som en del i grundskolan. Syftet är att skapa mer jämlika och bättre förutsättningar för utveckling och lärande. Av direktiven framgår att utredningen ska lägga förslag om obligatorisk förskoleklass eller sexårsklass som ett obligatoriskt första år för sexåringar i grundskolan. Syfte, uppdrag, innehåll och behörighetsbestämmelser för förskoleklassen eller sexårsklassen ska vara oförändrade. I Skolverkets stödmaterial Förskoleklassen - uppdrag, innehåll och kvalitet (2014) framkommer bland annat att det hittills inte varit lätt att förena förskolans och skolans arbetssätt och pedagogik. Å ena sidan har förskoleklassen på vissa håll blivit en skolförberedande verksamhet och

på andra håll har förskolans traditioner dominerat. Skolinspektionens kvalitetsgranskning av förskoleklasser (2014) sammanfattar läget enligt följande: Mot bakgrund av de resultat som framkommer från utredningar och inom aktuell forskning framträder bilden av en verksamhet där aktiviteter, inriktning och omfattning varierar. 3 (13) Det finns exempel på verksamheter där barnen i hög utsträckning förbereds för en mer formell skolundervisning och det finns exempel där den fria leken dominerar och skolförberedande arbete som läs- och skrivundervisning i högre grad sker på barnens egna initiativ. Skolinspektionens sammantagna bild är att de besökta skolorna endast i ganska liten utsträckning medvetet planerar, genomför och följer upp undervisningen utifrån läroplanens övergripande mål för kunskaper. Samtidigt som granskningens resultat visar på viktiga utvecklingsområden framgår det av resultaten att lärarna skapar en trygg, stödjande och stimulerande lärandemiljö. I betänkandet I rättan tid? Om ålder och skolstart (SOU 2010:67) hävdas att det finns behov av att tydliggöra förskoleklassens syfte och verksamhet. Förskoleklassen är enligt utredningen en verksamhet som inte synliggjorts tillräckligt och det råder en vilsenhet om dess syfte. Det finns enligt regeringen behov av en tydligare reglering när det gäller hur övergången mellan förskola, förskolklass, fritidshem och skola ska ske, och berörda läroplansdelar bör revideras. Mot denna bakgrund har regeringen gett Skolverket i uppdrag att lämna förslag på två nya avsnitt i de läroplaner som gäller för förskoleklassen och fritidshemmet (U2015/191/S). De föreslagna ändringarna ska tydliggöra syftet med utbildningen och dess innehåll i förskoleklassen respektive fritidshemmet samt förtydliga relevanta avsnitt om övergången mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och skola. Att införa ett särskilt avsnitt för förskoleklassen och ett för fritidshemmet ska även göra det tydligare vad respektive verksamhet ska ha för innehåll. Huvudmän och personal kan därmed få bättre förutsättningar att bidra till elevernas utveckling och lärande. Skolverkets förslag kommer att ha en liknande struktur som kursplanerna, med en syftesdel och en innehållsdel. I syftestexten kommer skrivningarna att rikta sig till vad undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla i förskoleklass respektive fritidshem. Innehållsdelen är det som ska beröras i undervisningen. Grundskoleutredningens två alternativ till utbildning för sexåringar I Grundskoleutredningens första alternativ kvarstår förskoleklassen som en egen skolform men blir obligatorisk. Det andra alternativet, som utredningen benämner sexårsklass, innebär att förskoleklassen blir ett första förberedande år i en tioårig grundskola. Utredningen förespråkar att omfattningen även fortsättningsvis ska vara minst 525 timmar under ett läsår med en hösttermin och en vårtermin. Ytterligare en utgångspunkt för båda alternativen är att såväl lärare som förskollärare precis som idag ska vara behöriga för undervisningen. En samstämmig bild bland forskare är att barn som tidigt vistas i stimulerande lärmiljöer, där det erbjuds tillfällen till lek och interaktion med jämnåriga och med kompetenta och intresserade vuxna, får bättre möjligheter att utvecklas och lära sig än barn som inte har tillgång till dessa miljöer. Utredningen bedömer att reformen med obligatorisk förskoleklass och skolplikt för sexåringar

kommer att få positiva konsekvenser för de barns som berörs. Skolplikt innebär en markering av att samhället fäster stor vikt vid att alla barn kommer till förskoleklassen och därmed får bättre förutsättningar att lyckas med sin skolgång. Pojkar har generellt något lägre skolresultat än flickor i grundskolan. Utredningen lyfter fram att en obligatorisk förskoleklass med ett års förberedelser för skolstart bland annat kan påverka ett mindre antal pojkars skolresultat på ett positivt sätt. När alla sexåringar får tillgång till ett års pedagogisk verksamhet i förskoleklass blir de delaktiga i den verksamhet som styrs av läroplanens värderingar, bland annat när det gäller mänskliga rättigheter och jämställdhet. 4 (13) Kommunerna kommer att få ökade kostnader i båda alternativen, eftersom antalet elever som deltar i verksamheten kommer att öka. De barn som inte är inskrivna i någon verksamhet alls idag (1,8 procent) och de barn som går i förskola (1,5 procent) eller i pedagogisk omsorg (0,3 procent) kommer att beröras av att det blir obligatoriskt att gå i förskoleklass. Utredningen föreslår att kommunerna ska bli skyldiga att erbjuda kostnadsfria näringsriktiga måltider samt kostnadsfri skolskjuts enligt samma principer som i grundskolan. Eftersom såväl obligatorisk förskoleklass som sexårsklass i grundskolan innebär ett ökat åtagande för kommunerna ska finansieringsprincipen tillämpas. Det innebär att anslaget för kommunalekonomisk utjämning ska höjas. Om förskoleklassen blir obligatorisk förväntas nationellt cirka 4 200 fler elever att vara inskrivna i verksamheten vilket medför att personalantalet behöver utökas. Med utgångspunkt från 2013 års personaltäthet på 16,4 elever per lärare (heltidstjänster) kommer det att behövas ytterligare cirka 250 årsarbetare- eller drygt 400 fler anställda- i förskoleklassverksamheten. De flesta sexåringar finns redan idag i förskoleklassen och i fritidshemmet och behovet av nyanställningar antas därför bli av begränsad omfattning. En viss omfördelning av förskollärare mellan förskola och förskoleklass kan behövas i enstaka kommuner. Antalet platser som efterfrågas på fritidshem bedöms också öka, troligen motsvarande det antal sexåringar som tidigare gått i förskola eller i pedagogisk omsorg. Förutom anpassningar i bemanning kommer en del kommuner även att behöva se över lokalbeståndet. Kommuner som redan har svårt att tillgodose lokalbehoven kan få svårigheter att inrymma fler grupper i befintliga lokaler. För att markera skillnaden mellan alternativ 1 och 2 har utredningen valt benämningen sexårsklassen för alternativ 2. Sexårsklassen är inte förskoleklassverksamhet avsedd för sexåringar. Sexårsklassen är inte heller en klass i grundskolans mening, det vill säga årskurs. Den största skillnaden mellan obligatorisk förskoleklass och sexårsklass är att skolformen förskoleklassen tas bort i alternativ 2. Sexårsklassen blir en del av grundskolan. Skollagens kapitel 9 om förskoleklassen finns kvar i alternativ 1, men tas bort i alternativ 2. I båda alternativen har dock sexåringar skolplikt. En annan skillnad blir att vårdnadshavare i alternativ 1 väljer förskoleklass som sedan ger företräde till grundskola vid samma enhet. I alternativ 2 väljs grundskola redan för sexåringen. Hemkommunerna kommer i fortsättningen att använda samma skolpliktsrutiner som för dagens sjuåringar, eftersom sexåringar ska ha skolplikt. Syfte, uppdrag, innehåll, behörighetsbestämmelser för personal samt omfattningen av verksam-

heten och indelningen av läsåret blir oförändrade jämfört med idag med båda alternativen. 5 (13) Grundskoleutredningen föreslår att: skolplikten som huvudregel ska inträda det kalenderår som barnet fyller sex år. sexåringar ska erbjudas kostnadsfria näringsrika skolmåltider. sexåringarna ska erbjudas kostnadsfria skolskjuts på samma villkor som grundskolelever. en sexåring ska på vårdnadshavares önskemål kunna börja grundskolans årskurs 1 med skolplikt. Rektor ska göra en bedömning av elevens förutsättningar och fatta beslut om skolstart. skolplikten ska kunna skjutas upp till 7 års ålder om särskilda skäl föreligger. Ett barn som får uppskjuten skolplikt kan få gå kvar i förskolan. en elev med särskilda skäl ska kunna gå i förskoleklass eller sexårsklass två år. femåringar inte ska få börja i förskoleklass eller sexårsklass. förskoleklass eller sexårsklass får finnas i sameskolan. förskoleklass, men inte sexårsklass, får finnas vid specialskolan. finansieringsprincipen ska tillämpas eftersom obligatorisk förskoleklass medför utökade åtaganden för huvudmännen. reformen ska träda i kraft den 1 juli 2017 och genomföras från och med läsåret 2017/18. Utredningens samlade bedömning Utredningen har gått igenom skollag och skolförordning för att försöka skapa en juridisk ram för alternativ 2 (sexårsklassen). Det konstateras att den lagstiftning som krävs är svårförenlig med skollagens struktur. Alternativet med sexårsklass bryter mot skollagens struktur genom att det krävs så många undantag från det som är grundskolans kärna: ämnen, timplan, kursplaner och kunskapskrav. Utredningen hävdar att det blir ett tomt organisatoriskt skal utan grundskolans innehåll och att alternativet med sexårsklassen av detta skäl framstår som en olämplig lösning. Utredningen anser därför inte att en sådan förändring skulle tillföra något till elever, huvudmän eller vårdnadshavare. Utredningens samlade bedömning är att alternativ 2, sexårsklass, inte bör införas. Utredningen förordar Att alternativ 1, obligatorisk förskoleklass med skolplikt, ska införas. Grundskoleförvaltningens bedömning av förslaget Grundskoleförvaltningen i Malmö förordar införandet av sexårsklassen, alternativ 2, och vill framhålla de långsiktiga fördelarna med att det svenska utbildningssystemet har en 10-årig grundskola med start för eleven vid sex års ålder. Grundskoleförvaltningen inser att det medför en omfattande förändring av lagstiftningen, men gör bedömningen att det i ett längre perspektiv är angeläget med en sammanhållande skolform. Grundskoleförvaltningen anser att alternativ 2, sexårsklassen borde presenterats som ett förslag i föreliggande utredning och inte som en bedömning. Grundskoleförvaltningen ser utredningens förslag om att införa obligatorisk förskoleklass med skolplikt som ett steg i riktningen mot en 10-årig grundskola. Det är en form av markering som visar på betydelsen av utbildning. Att tidigarelägga skolplikten stärker likvärdigheten och ger alla sexåringar möjlighet att ta delta i den utbildning som idag ges i förskoleklassen. Genom att införa skolplikt i förskoleklassen skapas ett enhetligt system som med tydligare stringens överens-

stämmer med skollagen. Ur såväl ett huvudmannaperspektiv som ur skolenhetsperspektivet kan förslaget innebära starkare möjligheter i planeringsarbetet med skolplatser och placeringar. Förslaget medför förändringar i huvudmannens åtaganden och grundskoleförvaltningen vill poängtera vikten av att den kommunala finansieringsprincipen tillämpas. 6 (13) B. Förlängd skolplikt-mer tid för kunskap Grundskoleutredningen har i uppdrag att utreda hur en förlängd skolplikt med upp till ett år skulle kunna införas för elever som inte uppnått behörighet till gymnasieskolans nationella program efter 9 år i grundskolan. Ett skäl till en förlängning är att elever kan behöva mer tid för att nå kunskapskraven som behövs för behörighet. Utredningen ska vidare överväga hur individuellt anpassade lösningar ska främjas, med utgångspunkt att eleven ska påbörja ett nationellt program så snart som möjligt. Ytterligare en utgångspunkt är att huvudmannen ska kunna besluta var den förlängda skolplikten organisatoriskt ska förläggas - förutom inom gymnasieskolas introduktionsprogram kan detta vara i grundskolan eller specialskolan. Förslagen ska utformas så att huvudmännens incitament att tidigt sätta in särskilt stöd inom den ordinarie undervisningen inte minskar. Under de senaste decennierna har kunskapsresultaten sjunkit i den svenska grundskolan. Av de elever som slutade grundskolan 2014 gick drygt 88 procent direkt vidare till ett nationellt gymnasieprogram. Cirka 9 procent fortsatte till något av introduktionsprogrammen. Resten av eleverna, cirka 2,6 procent, påbörjade inte några studier i gymnasieskolan. Sedan 1995 har svenska elever deltagit i cirka 40 internationella studier och resultaten från dessa har sammanfattats av Skolverket i rapporten Grundskolan i internationella kunskapsmätningkunskap, skolmiljöer och attityder till lärande (2014:407). Den samlade bilden visar att kunskapsutvecklingen generellt är nedåtgående men att såväl skolmiljön som kunskaper också har positiva inslag. De flesta av mätningarna kan jämföras med resultaten från tidigare undersökningar, vilket gör att trender går att avläsa. Skolverket konstaterar att det finns en envist negativ trend inom kompetensområden som läsförmåga och matematik. Man konstaterar vidare att resultaten under lång tid genomsnittligt varit bättre bland de yngre eleverna (9-10 år) jämfört med de äldre (14-15 år) och att det mönstret syns även idag. Efter publiceringen av den senaste PISA-undersökningen beställde regeringen en fördjupad lägesanalys av OECD. Rapporten presenterades i slutet av 2014 och innehåller en genomgång av styrkor och utmaningar samt en lista över ett antal utvecklingsområden. Några av utmaningarna är att öka förväntningarna på elevernas prestationer och att utveckla miljöer i utbildningssystemet som främjar alla elevers lärande på varierande sätt. De elever som inte når gymnasiebehörighet är en av de viktigaste målgrupperna i förändringsarbetet. Skolplikten har sin grund i regeringsformen och är en hörnsten i det svenska utbildningssystemet. Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning för eleven. Alla barn som bor i Sverige har skolplikt och skollagen anger att skolplikten gäller för barn under 18 år. Skolplikten inträder för de flesta barn vid sju års ålder och upphör för de flesta vid 16 års ålder, vilket i skollagen uttrycks med att skolplikten upphör vid utgången av det nionde skolåret. Såväl de allmänna bestämmelserna om grundskolans indelning i årskurser som bestämmelser om läroplan och timplan utgår från att grundskoleutbildningen består av nio årskurser. Det är huvudmannen som beslutar om fördelning av undervisningstiden mellan årskurserna. Beslutet kan delegeras till rektor.

7 (13) Huvudregeln att skolplikten upphör vid utgången av det nionde skolåret har bland annat för avsikt att markera att skolan har ett ansvar för att eleverna fullföljer sin utbildning och uppnår de kunskapskrav som minst ska uppnås. Eftersom skolplikten nu är knuten till antalet skolår är det oklart när skolplikten upphör för en elev som börjar sin svenska skolgång vid en senare tidpunkt än när skolplikten generellt inträder. En elev som inte når behörighet till nationella program har med nuvarande lagstiftning rätt att gå kvar i grundskolan under två år för att på så sätt slutföra utbildningen. I promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds2013:6) föreslås det att skolplikten som huvudregel ska upphöra vid utgången av den högsta årskursen istället för som idag. Grundskoleutredningen förespråkar samma förändring av regeln och hävdar att det leder till bättre överensstämmelse med övriga bestämmelser om elevens utbildning mot målen, samt att reglerna om skolplikt blir mer ändamålsenliga i förhållande till utredningens förslag om förlängd skolplikt. Grundskoleutredningen föreslår att skolplikten ska förlängas för en elev som inte uppnått behörighet till ett nationellt program när eleven har avslutat den högsta årskursen i grundskolan. Den förlängda skolplikten ska kunna fullgöras inom ett introduktionsprogram i gymnasieskolan eller i grundskolan. Förslaget gäller också generellt för specialskolans årskurs 10. I direktiven till Grundskoleutredningen anges att det är av stor vikt att eleverna utifrån sina behov och förutsättningar får tillräckligt med tid på sig för att tillgodogöra sig en undervisning av god kvalitet. En förlängning av skolplikten med ett år kan därför vara ett sätt att stödja elever och även bidra till att förbättra resultaten generellt. Det finns flera syften med en bestämmelse om förlängd skolplikt. En elev som har förutsättningar att genom en samlad insats kunna nå behörighet till ett nationellt program skulle kunna gå över till ett sådant redan under året med en förlängd skolplikt. Ytterligare andra elever skulle kunna komma en utökad bit på väg mot behörighet. Här sammanfaller motiven för införandet av förlängd skolplikt med motiven för lovskola. Till skillnad mot idag kommer de elever som inte är behöriga att få en plikt att infinna sig till utbildningen och huvudmannen kommer att ha ett ansvar för att eleverna får en utbildning inom ett introduktionsprogram eller i grundskolan. I grundskolans regelverk finns idag inget dokument för eleven som motsvarar upplägget med förlängd skolplikt. För elever som väljer att fullgöra sin förlängda skolplikt i grundskolan blir det nödvändigt att koppla elevens rätt till utbildning till en individuell studieplan. Utredningen föreslår därför att det införs en särskild reglering i skollagen om krav på en individuell studieplan för elever med förlängd skolplikt i grundskolan. Studieplanen ska överensstämma med introduktionsprogrammens studieplaner och redovisa hur den enskilda elevens studiegång ska vara utformad samt vilka ämnen och aktiviteter som ska ingå. Den ska vara utformad efter elevens behov och förutsättningar och följas upp, utvärderas och revideras vid behov i samråd med eleven och dennes vårdnadshavare. Rektor fattar beslut om studieplanen. Liksom för elever på introduktionsprogrammen ska en förlängd skolplikt avse heltidsstudier även för grundskolan. Utredningen föreslår att de elever som stannar kvar i grundskolan ska studera grundskoleämnen men att det också kan finnas utrymme för och behov av andra me-

ningsfulla aktiviteter som gagnar elevens kunskapsutveckling. Huvudmannen är ansvarig för att eleven får väl avvägda skoldagar med effektiv och meningsfull sysselsättning, där prioriteringen ska ligga på studier i de ämnen som fattas för behörighet. Bestämmelserna i skollag och skolförordning om skolarbetets förläggning jämt över veckans dagar och strukturerad undervisning gäller även för elever med förlängd skolplikt. Om eleven uppnår behörighet i alla ämnen under läsåret upphör skolplikten och eleven kan lämna grundskolan. 8 (13) Gymnasieskolan är till sin konstruktion en urvalsskola och kan därför vara svår att förena med skolplikt. Det finns antagningsregler som innefattar såväl ett urval till vissa introduktionsprogram såväl som behörighetskrav. Enligt utredningens förslag ska den elev som inte kan antas till ett visst introduktionsprogram alltid ha rätt att bli mottagen på något annat. Utredarna har därför bedömt att det fungerar att ha elever med förlängd skolplikt inom ramen för gymnasieskolans introduktionsprogram. Inom gymnasieskolan finns det fem introduktionsprogram: preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt val och språkintroduktion. Dessa ska ge obehöriga elever möjlighet att komma in på ett nationellt program eller leda till arbete. Programmen har olika syften och delvis olika innehåll. Benämningen introduktionsprogram signalerar att utbildningen inom dessa program syftar till förberedelser, eller introduktion, till annan gymnasial utbildning eller till arbetsmarknaden. Utbildningen är på heltid och varje elev följer en individuell studieplan. Planen är ett viktigt verktyg eftersom det inte finns något examensmål eller någon programstruktur. Studieplanen ska klart visa vad elevens utbildning ska innehålla. Eleverna får ett gymnasieintyg på den genomförda utbildningen. En elev som genom studier i gymnasieskolan når målen för betyg i ett grundskoleämne har rätt att få ett nytt slutbetyg från grundskolan. Enligt skolförordningen är det rektorn i gymnasieskolan som utfärdar det nya slutbetyget. Gymnasieskolan har idag ingen närvaroplikt som kan sägas motsvara grundskolans skolplikt. Skolformen är frivillig men det innebär inte att det är frivilligt att delta i undervisningen. En elev som valt att påbörja en gymnasieutbildning måste delta i undervisningen om hen inte har giltigt skäl att utebli. Det är en förutsättning med deltagande för att en elev ska kunna nå utbildningsmålen. Närvaro är vidare en förutsättning för att lärarna ska kunna genomföra undervisningen och göra en likvärdig bedömning av elevernas kunskaper. Målet med den förlängda skolplikten är att eleven ska bli behörig till ett nationellt program så snabbt det är möjligt. Utredningen poängterar att om eleven befinner sig inom ett introduktionsprogram underlättas övergången till ett nationellt program när eleven blivit behörig. Det kan vidare finnas starka psykologiska skäl till att en grundskoleelev byter till ny miljö samtidigt som sina jämnåriga. Av Skolverkets rapport Introduktionsprogram (2014:413) framgår att det är relativt få elever som går från ett introduktionsprogram till ett nationellt inom det första läsåret. Sådana övergångar sker främst mellan läsår. Det är också vanligt att elever går över från ett introduktionsprogram från ett läsår till ett annat. Rapporten beskriver vidare att de flesta eleverna behöver mer tid än ett år för att bli behöriga till ett nationellt program Man beskriver vidare att det är en stor utmaning för skolan att eleverna inte är klara med vad de vill med sin utbildning och att

deras mål och avsikter förändras under utbildningstiden på introduktionsprogrammet. Dessa slutsatser indikerar att även en del av de elever som kommer att gå på ett introduktionsprogram med förlängd skolplikt kommer att behöva mer tid för att nå behörighet, men då utan förlängd skolplikt. 9 (13) Grundskoleutredningen föreslår att den förlängda skolplikten gäller under högst ett läsår från och med att eleven lämnat årskurs 9 i grundskolan utan att vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan beslutet om förlängd skolplikt ska fattas när eleven fått sitt slutbetyg och eventuellt efter avslutad lovskola i juni. elever ska ha skolplikt för de åtta ämnen som behövs för att kunna antas till ett nationellt yrkesprogram och ha möjlighet att komplettera med ytterligare fyra ämnen till ett högskoleförberedande program eleverna ska bedriva studier i en omfattning som motsvarar heltidsstudier och ha en individuell studieplan den förlängda skolplikten ska kunna förläggas antingen i grundskolan eller inom ett introduktionsprogram i gymnasieskolan. elevers önskemål om att få fullgöra den förlängda skolplikten i grundskolan ska så långt som möjligt beaktas. för elever som fullgör sin förlängda skolplikt i grundskolan gäller bestämmelserna för denna skolform. en elev med förlängd skolplikt ska tas emot på ett introduktionsprogram enligt samma regler som idag men med skolplikt under första året. Eleven ska läsa minst ett grundskoleämne som hen saknar godkänt betyg i under året med förlängd skolplikt. en bestämmelse om individuell studieplan vid förlängd skolplikt i grundskolan ska införas i skollagen. eleverna under perioden för förlängd skolplikt ska ha förlängt barnbidrag i grundskolan eller studiestöd i introduktionsprogrammet eleverna ska erbjudas kostnadsfria näringsriktiga skolmåltider och elevresor enligt dagens regler hemkommunen beslutar om förlängd skolplikt och att huvudmannen anmäler till hemkommunen elever i specialskolan ska ha förlängd skolplikt enligt samma system som grundskolan en elev med förlängd skolplikt ska ha rätt till ett nytt slutbetyg när den förlängda skolplikten upphör, om eleven har uppnått betyget E i något ämne. En elev som inte har fått ett godkänt betyg ska få en skriftlig bedömning av sin kunskapsutveckling i ämnet. de generella bestämmelserna om att skolplikten ska upphöra när eleven gått ut högsta årskursen ska träda i kraft den 1 januari 2017. bestämmelsen om förlängd skolplikt ska träda i kraft den 1 januari 2017. övriga bestämmelser om organisation av förlängd skolplikt ska träda i kraft den 1 juli 2017. finansieringsprincipen ska tillämpas eftersom den förlängda skolplikten innebär ett utökat åtagande för huvudmännen och anslaget för kommunal ekonomisk utjämning höjas med motsvarande summor. Utredningens beräkningar bygger på att den förlängda skolplikten fullgörs.

10 (13) Grundskoleförvaltningens bedömning av förslaget Grundskoleförvaltningen i Malmö är principiellt positiv till förslaget om förlängd skolplikt för de elever som under sin grundskoletid inte uppnått behörighet till ett nationellt yrkesprogram på gymnasieskolan. En förlängd skolplikt stärker likvärdigheten och möjliggör för eleven att utifrån sina förutsättningar och behov få mer tid för att fullfölja den obligatoriska grundskoleutbildningen. Grundskoleförvaltningen förordar att berörda elever fullgör den förlängda skolplikten inom ett introduktionsprogram i gymnasieskolan dels för att den förlängda skolplikten är kopplad till behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram, och dels för att syftet med huvuddelen av introduktionsprogrammen är att ge obehöriga elever möjlighet att bli behöriga för ett nationellt program. Grundskoleförvaltningen delar utredningens slutsatser om att det kan underlätta för eleven att befinna sig inom ett introduktionsprogram vid övergången till ett nationellt program samt att det kan finnas starka psykologiska skäl till att en grundskoleelev byter till ny miljö samtidigt som sina jämnåriga. Grundskoleförvaltningen anser att det är väsentligt att korrelera Grundskoleutredningens slutsatser och förslag med den pågående Gymnasieutredningen (dir 2015:31) vilken utreder introduktionsprogrammens utveckling till att bättre svara mot behoven hos och motivera de elever som inte är behöriga till ett nationellt program. Grundskoleförvaltningen efterlyser förtydligande kring tolkning av ansvarsfördelning i ett antal skollagsparagrafer samt allmänna råd som gäller för elevens grundskoletid, då grundskola och gymnasieskola har tydlig uppdelning som olika skolformer i de flesta av landets kommuner. Ytterligare exempel på frågeställningar är likvärdighetsperspektivet avseende innehåll i heltidsstudier vid förlängd skolplikt i grundskolan jämfört med heltidsstudier på ett introduktionsprogram, uppföljning av närvaro, att eleven sannolikt fyllt minst 16 år under året för förlängd skolplikt och därmed fått talerätt samt hantering av en elevs behov av extra anpassningar i undervisningen och rätten till särskilt stöd. Förslaget medför förändringar i huvudmannens åtaganden och grundskoleförvaltningen vill betona vikten av att den kommunala finansieringsprincipen tillämpas. C. Lovskola- en chans för eleverna Grundskoleutredningen ska utreda införandet av obligatorisk sommarskola riktad till elever i årskurs 8 och 9. Utredningen använder begreppet lovskola i sina förslag då man poängterar vikten av att eleven ska kunna erbjudas undervisning på fler lov än sommarlov. Erfarenheter från den tidigare nationella satsningen på sommarskola har visat att vissa elever under en koncentrerad tid därigenom kan nå behörighet till gymnasieskolans nationella program. För att bli behörig till gymnasieskolan krävs godkänt i minst 8 ämnen. Tre av dessa ämnen måste vara engelska, matematik, svenska eller svenska som andra språk. Utredningen konstaterar att satsningen på lovskola hittills kan betraktas som en effektiv insats, både för individen och för samhället. För en elev kan tid i lovskola medföra personliga fördelar i form av ökade kunskaper, ökade möjligheter att bli antagen till ett nationellt program och på sikt en bättre framtid. För samhället betyder varje elev som genomför ett nationellt program i gym-

nasieskolan en ekonomisk vinst jämfört med om eleven får en förlängd eller oavslutad studietid. 11 (13) Skolverkets utvärdering 2008 visade att viktiga faktorer med lovskolan är att den är frivillig för eleven, att klasser eller grupper är små, att det finns gott om tid för stöd för den enskilde eleven samt att eleven får möjligheter att ha fokus på ett eller ett par ämnen. I Skolverkets siffror från 2014 framgår att 40 procent av de elever i årskurs 9 som deltagit i sommarskola uppnådde gymnasiebehörighet. De flesta som gjorde betygsprövning deltog i två veckors sommarskola och matematik var det vanligaste ämnet för prövning. Under 2015 har drygt 16 000 elever i grundskolans senare år och i de inledande kurserna i matematik på gymnasieskolans yrkesförberedande program fått undervisning under lovskola som finansierats med hjälp av statsbidrag. Förordningen för bidraget ändrades 1 januari 2016. Förändringarna innebär bland annat: Fokus på elever som inte nått eller riskerar att inte nå kunskapskraven för betyget E. För årskurs 6-9 ingår alla möjlighet till lovskola på alla lov utom jullovet Hela gymnasieskolan omfattas och alla lov utom jullovet ingår I ansökan ska huvudman beskriva hur undervisningen under skollov ska bedrivas, målen för verksamheten och hur de uppfyller bidragets syfte samt planering för uppföljning. Bidraget är upp till 1 500 kronor per elev och vecka under sommarlovet och upp till 300 kronor per elev och dag under övriga lov. Grundskoleutredningen föreslår att det ska vara obligatoriskt för alla huvudmän att erbjuda lovskola för elever som går i årskurs 8 eller 9 och som riskerar att inte nå kunskapskraven eller som avslutat årskurs 9 utan gymnasiebehörighet. Lovskola ska ses som en kompletterande och tillfällig insats, och inte som en lösning på behov av omfattande och långvariga stödinsatser inom ramen för den ordinarie undervisningen. Utgångspunkten för skolans grunduppdrag är att eleverna når målen på ordinarie undervisningstid, vilket ytterst är huvudmannens ansvar. Utredningen betonar vikten av att huvudmän, rektorer och lärare tillämpar reglerna om stödinsatser i den dagliga verksamheten. Lovskolan får inte ersätta andra och mer skyndsamma insatser för en elev som behöver stöd. Fokus ska ligga på stöd tidigt i form av extra anpassningar av undervisningen eller som särskilt stöd. För att lovskolan ska nå goda resultat är det viktigt att eleverna är motiverade och inte ser det som en bestraffning att tvingas gå i skola under sommaren eller under andra lov. Utredningen föreslår att deltagandet i lovskola ska vara frivilligt för eleverna, men att de elever som deltar ska vara skyldiga att närvara. Det innebär att den som accepterat en plats ska komma till skolan och delta i undervisningen om det inte finns giltiga skäl att utebli. Eleverna har alltså inte rätt att godtyckligt välja bort vissa delar av undervisningen. Genom att lovskola blir frivillig för eleverna undviks också de ingripande förändringar av grundskolans struktur som skulle bli konsekvens av ett obligatorium. Det gäller exempelvis det högsta antalet obligatoriska skoldagar under ett läsår. De elever som i årskurs 9 inte är godkända i något eller några av de ämnen som behövs för att tas emot på ett nationellt yrkesprogram ska erbjudas undervisning i lovskola. Detsamma gäller för elever som vill söka ett högskoleförberedande program men inte har tolv godkända ämnen. Utredningen förespråkar att de elever som gått ut årskurs 9 och deltar i lovskola efter vårterminens slut ska erbjudas kostnadsfri prövning för betyg. Ett skäl är att de ordinarie reglerna om

betygssättning inte täcker den tidpunkt då lovskola på sommaren arrangeras. Ett annat skäl är att elevens rätt blir starkare om huvudmannens skyldighet att erbjuda prövning regleras. Eftersom deltagandet i lovskola är frivilligt ska dock eleven kunna bestämma om hen vill genomföra en prövning eller inte. Utredningen betonar vidare vikten av att huvudmannen skapar betryggande rutiner för prövning och betygssättning för att ge lovskolan legitimitet. 12 (13) Syftet med undervisning på lov är att eleverna ska få ökade möjligheter att nå kunskapskraven och bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskolan kan därmed betraktas som en del av elevernas grundskoleutbildning. Som en följd av det är grundskola ska det även finnas en rektor som är ansvarig för verksamheten. Likaså ska huvudmannen vara skyldig att använda legitimerade och behöriga lärare i lovskolan, ned samma möjlighet till undantag om det inte finns någon sådan att tillgå (2 kap.18 skollagen). Det ska ställas samma krav på kvalitet i undervisningen i lovskola som på annan grundskoleundervisning samt på systematiskt kvalitetsarbete. Enligt skollagen har elever i grundskolan rätt till kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider. Förslaget om lovskola innebär att huvudmännen blir skyldiga att erbjuda måltider för elever i lovskola, beroende på hur skoldagarna planeras. Utredningen förespråkar vidare att huvudmännen under vissa förutsättningar är skyldiga att erbjuda elever kostnadsfri skolskjuts. Grundskoleutredningen föreslår att: deltagande i lovskola ska vara frivilligt för alla elever men med skyldighet att närvara för de elever som accepterat en plats. huvudmän har skyldighet att erbjuda lovskola. fristående grundskolor ska erbjuda lovskola för sina egna elever. Den fristående skolan ska informera hemkommunen om vilka elever som deltar i lovskola efter vårterminens slut i årskurs 9, vilka ämnen de läser och vilka som blir behöriga. lovskola ska erbjudas utanför terminstid eller på skollov under terminerna, ska omfatta sammanlagt minst två veckor per läsår och innehålla undervisning i ett eller flera ämnen. Huvudmannen kan välja under vilka lov undervisningen ska förläggas. för elever i årskurs 9 ska lovskolan vara avslutad före utgången av juni månad. eleverna och vårdnadshavarna ska i god tid få information om möjligheten att delta i lovskola. rektor fattar beslut om vilka som ska erbjudas plats och vilka ämnen som eleven ska läsa. Såväl elev som vårdnadshavare bör involveras i planeringen. i lovskola under sommaren ska huvudmannen erbjuda elever som slutfört årskurs 9 i grundskolan tillfälle till prövning för betyg. Betygsättning av dessa elever ska alltid ske genom prövning. Ingen avgift får tas ut. eleverna ska erbjudas skolmåltider och skolskjuts enligt regelverket. eleverna som gått ut årskurs 10 i sameskolan ska erbjudas lovskola som så långt som möjligt motsvarar grundskolan. Undervisningen i lovskola ska omfatta ett eller flera ämnen både för elever som går i eller har gått ut årskurs 9 och för elever i eller efter årskurs 8. Huvudmän ska kunna överlämna undervisning inom ramen för lovskola till en annan huvudman genom entreprenad, såväl till en enskild huvudman som till en kommun. Den myndighetsutövning som hör till en lärares undervisningsuppgifter får också överlämnas.

Elever som har gått ut årskurs 10 i specialskolan och inte blivit behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan ska erbjudas lovskola som så långt som möjligt motsvarar lovskolan i grundskolan. Det ska vara frivilligt för eleverna att anta erbjudandet och de ska erbjudas tillfälle för prövning av betyg. Skolverket ska ges uppdrag att ge ut ett stödmaterial om hur man kan organisera undervisningen i lovskola. Lovskola i grundskolan ska regleras i 10 kap. skollagen. Mer detaljerade regler för grundskolan ska tas in i skolförordningen. Motsvarande reglering för specialskolan ska göras i skolförordningen. Bestämmelserna om obligatorisk lovskola ska träda i kraft den 1 januari 2017. Lovskola efter vårterminens slut för elever som gått ut årskurs 9 ska erbjudas från och med juni 2017. Finansieringsprincipen ska tillämpas då lovskola blir obligatorisk för huvudmän att erbjuda grundskolelever. 13 (13) Grundskoleförvaltningens bedömning av förslaget Grundskoleförvaltningen i Malmö är i huvudsak positiv till den föreslagna lovskolan för elever i årskurs 8 och 9. Ur ett likvärdighetsperspektiv är det väsentligt att det är obligatoriskt för samtliga huvudmän att erbjuda lovskola. Grundskoleförvaltningen vill påpeka ett behov av stringens vid val av ansvarsnivåer för lovskolans organisation, innehåll och beslutsgång för att tydliggöra uppdragsfördelningen mellan huvudman och rektor. Ett exempel är att huvudmannen enligt utredningen föreslås ha skyldighet att erbjuda lovskola och rektorn har uppdraget att fatta beslut om att eleven ska erbjudas lovskola. För jämförbar beslutshantering i nuvarande skollag, till exempel för beslut om placering i förskoleklass eller plats på fritidshem, finns befogenheterna och ansvaret på huvudmannanivå, det vill säga på en och samma nivå. Utifrån perspektivet att en elev endast kan ha en rektor efterlyser grundskoleförvaltningen ett tydliggörande om hur dels säkerställande av legitimationskrav och bedömningskompetens, och dels överföring av bedömning av elevens måluppfyllelse under lovskolan ska ske i de fall eleven genomför lovskolan på annan skola än sin ordinarie. Grundskoleförvaltningen anser vidare att det finns behov av ett förtydligande i författningen kring ansvar för och hantering av närvarofrågor vid lovskola. Förslaget medför förändringar i huvudmannens åtaganden och grundskoleförvaltningen vill framhålla vikten av att den kommunala finansieringsprincipen tillämpas. Ansvariga Helena Plantin Avdelningschef Anders Malmquist Förvaltningschef

Malmö stad Grundskolenämnden 1 (3) Datum 2016-01-19 Adress Rönnbladsgatan 1 B Diarienummer GRF-2015-16788 Yttrande Till Kommunstyrelsen Remiss från Utbildningsdepartementet - Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81) STK-2015-1474 Grundskolenämnden föreslås besluta att lämna följande yttrande: Sammanfattning Grundskolenämnden förordar utredningens alternativ 2, införandet av obligatorisk sexårsklass, och vill framhålla de långsiktiga fördelarna med att utbildningssystemet har en 10-årig grundskola med start för eleven vid sex års ålder. Nämnden är vidare i princip positiv till förslaget om förlängd skolplikt för elever som under grundskoletiden inte uppnått behörighet till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan, och förordar att berörda elever fullgör förlängd skolplikt inom ett introduktionsprogram i gymnasieskolan. Nämnden är i huvudsak positiv till den föreslagna lovskolan för elever i årskurs 8 och 9. Då samtliga förslag medför förändringar i huvudmannens åtaganden, vill förvaltningen framhålla vikten av att den kommunala finansieringsprincipen tillämpas. Yttrande A. Utbildning för sexåringar Grundskolenämndens bedömning av förslaget Grundskolenämnden i Malmö förordar införandet av sexårsklassen, alternativ 2, och vill framhålla de långsiktiga fördelarna med att det svenska utbildningssystemet har en 10-årig grundskola med start för eleven vid sex års ålder. Grundskolenämnden inser att det medför en omfattande förändring av lagstiftningen, men gör bedömningen att det i ett längre perspektiv är angeläget med en sammanhållande skolform. Grundskolenämnden anser att alternativ 2, sexårsklassen borde presenterats som ett förslag i föreliggande utredning och inte som en bedömning. Grundskolenämnden ser utredningens förslag om att införa obligatorisk förskoleklass med skolplikt som ett steg i riktningen mot en 10-årig grundskola. Det är en form av markering som visar på betydelsen av utbildning. Att tidigarelägga skolplikten stärker likvärdigheten

och ger alla sexåringar möjlighet att ta delta i den utbildning som idag ges i förskoleklassen. Genom att införa skolplikt i förskoleklassen skapas ett enhetligt system som med tydligare stringens överensstämmer med skollagen. Ur såväl ett huvudmannaperspektiv som ur skolenhetsperspektivet kan förslaget innebära starkare möjligheter i planeringsarbetet med skolplatser och placeringar. 2 (3) Förslaget medför förändringar i huvudmannens åtaganden och grundskolenämnden vill poängtera vikten av att den kommunala finansieringsprincipen tillämpas. B. Förlängd skolplikt - mer tid för kunskap Grundskolenämndens bedömning av förslaget Grundskolenämnden i Malmö är principiellt positiv till förslaget om förlängd skolplikt för de elever som under sin grundskoletid inte uppnått behörighet till ett nationellt yrkesprogram på gymnasieskolan. En förlängd skolplikt stärker likvärdigheten och möjliggör för eleven att utifrån sina förutsättningar och behov få mer tid för att fullfölja den obligatoriska grundskoleutbildningen. Grundskolenämnden förordar att berörda elever fullgör den förlängda skolplikten inom ett introduktionsprogram i gymnasieskolan dels för att den förlängda skolplikten är kopplad till behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram, och dels för att syftet med huvuddelen av introduktionsprogrammen är att ge obehöriga elever möjlighet att bli behöriga för ett nationellt program. Grundskolenämnden delar utredningens slutsatser om att det kan underlätta för eleven att befinna sig inom ett introduktionsprogram vid övergången till ett nationellt program samt att det kan finnas starka psykologiska skäl till att en grundskoleelev byter till ny miljö samtidigt som sina jämnåriga. Grundskolenämnden anser att det är väsentligt att korrelera Grundskoleutredningens slutsatser och förslag med den pågående Gymnasieutredningen (dir 2015:31) vilken utreder introduktionsprogrammens utveckling till att bättre svara mot behoven hos och motivera de elever som inte är behöriga till ett nationellt program. Grundskolenämnden efterlyser förtydligande kring tolkning av ansvarsfördelning i ett antal skollagsparagrafer samt allmänna råd som gäller för elevens grundskoletid, då grundskola och gymnasieskola har tydlig uppdelning som olika skolformer i de flesta av landets kommuner. Ytterligare exempel på frågeställningar är likvärdighetsperspektivet avseende innehåll i heltidsstudier vid förlängd skolplikt i grundskolan jämfört med heltidsstudier på ett introduktionsprogram, uppföljning av närvaro, att eleven sannolikt fyllt minst 16 år under året för för-

längd skolplikt och därmed fått talerätt samt hantering av en elevs behov av extra anpassningar i undervisningen och rätten till särskilt stöd. 3 (3) Förslaget medför förändringar i huvudmannens åtagande och grundskolenämnden vill betona vikten av att den kommunala finansieringsprincipen tillämpas. C. Lovskola - en chans för eleverna Grundskolenämndens bedömning av förslaget Grundskolenämnden i Malmö är i huvudsak positiv till den föreslagna lovskolan för elever i årskurs 8 och 9. Ur ett likvärdighetsperspektiv är det väsentligt att det är obligatoriskt för samtliga huvudmän att erbjuda lovskola. Grundskolenämnden vill påpeka ett behov av stringens vid val av ansvarsnivåer för lovskolans organisation, innehåll och beslutsgång för att tydliggöra uppdragsfördelningen mellan huvudman och rektor. Ett exempel är att huvudmannen enligt utredningen föreslås ha skyldighet att erbjuda lovskola och rektorn har uppdraget att fatta beslut om att eleven ska erbjudas lovskola. För jämförbar beslutshantering i nuvarande skollag, till exempel för beslut om placering i förskoleklass eller plats på fritidshem, finns befogenheterna och ansvaret på huvudmannanivå, det vill säga på en och samma nivå. Utifrån perspektivet att en elev endast kan ha en rektor efterlyser grundskolenämnden ett tydliggörande om hur dels säkerställande av legitimationskrav och bedömningskompetens, och dels överföring av bedömning av elevens måluppfyllelse under lovskolan ska ske i de fall eleven genomför lovskolan på annan skola än sin ordinarie. Grundskolenämnden anser vidare att det finns behov av ett förtydligande i författningen kring ansvar för och hantering av närvarofrågor vid lovskola. Förslaget medför förändringar i huvudmannens åtaganden och grundskolenämnden vill framhålla vikten av att den kommunala finansieringsprincipen tillämpas. Ordförande Anders Rubin Grundskoledirektör Anders Malmquist

Malmö stad Stadskontoret Datum 2015-12-08 Grundskolenämnden Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden Remiss angående Remiss från Utbildningsdepartementet - Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81) STK-2015-1474 Ärendet lämnas till ovanstående för yttrande. Svaret, ställt till kommunstyrelsen, skickas till registrera.stk@malmo.se senast kl. 12.00 angivet datum. Handläggande tjänsteman på stadskontoret är Birgitta Vilén-Johansson. Enligt uppdrag Stadskontoret Pia Martinsson Sista svarsdatum är 2016-01-29 Stadskontoret Adress: August Palms Plats 1 Tel: 040 34 10 00 Org.nr. 212000-1124 E-post: malmostad@malmo.se Webbplats: www.malmo.se

Till statsrådet Gustav Fridolin Regeringen beslutade den 6 mars 2014 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda hur en tioårig grundskola med skolstart vid sex års ålder lämpligast skulle kunna införas. Utredaren skulle också utreda och föreslå hur en förlängning av skolplikten med ett år för elever som inte når behörighet till gymnasieskolans nationella program kunde utformas och införas. Slutligen skulle utredaren överväga om en obligatorisk sommarskola för samma målgrupp och för elever i årskurs 8 som riskerar att inte nå kunskapskraven skulle vara obligatorisk även för eleverna. Reovisningen av uppdraget skulle senast ske den 30 juni 2015. Ann-Marie Begler, generaldirektör för Skolinspektionen, förordnades som särskild utredare för detta uppdrag. Regeringen beslutade den 11 september 2014 om tilläggsdirektiv. Utredaren fick i uppdrag att föreslå hur en anpassad fortbildning för legitimerade förskollärare som är tillsvidareanställda och arbetar i föreskoleklass kunde utformas. Regeringen beslutade om nya tilläggsdirektiv den 18 december 2014. Utredaren fick i uppdrag att utreda hur förskoleklassen för sexåringar lämpligast kan införas som en del av grundskolan och, som ett alternativ, även föreslå hur en obligatorisk förskoleklass för sexåringar lämpligast kan införas. Utredningens uppdrag att utreda frågorna om förlängd skolplikt och sommarskola kvarstod oförändrade. Den 26 mars 2015 beslutade regeringen om ytterligare ett tilläggsdirektiv, där utredaren inte längre ska föreslå hur en anpassad fortbildning för legitimerade förkollärare som är tillsvidareanställda och arbetar i förskoleklass kan utformas på lämpligast sätt. Uppdraget ska nu i sin helhet redovisas senast den 30 september 2015.