Våld i nära relationer
Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning
Vad är våld? Fysiskt våld Psykiskt våld Ekonomiskt våld Sexuellt våld Materiellt våld Våld är varje handling riktad mot annan person, som genom att den skrämmer, smärtar, skadar och kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra det den vill Latent våld Försummelse/vanvård
Våld i nära relationer Alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående i såväl heterosexuella som samkönade relationer samt inom syskon- och andra familje- och släktrelationer. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) Kännetecknas av; Den utsatta har en nära relation till och ofta starka emotionella band till förövaren. Våldet sker vanligtvis inomhus, i offrets egen bostad Våldet ökar i allvar och i intensitet ju längre relationen pågår Den utsatta för våld i en nära relation är oftast en kvinna
Våldsvågen Våld Våld Värme Värme Värme
Att leva med våld Carin Holmberg och Viveka Enander 2007 & 2010
Normaliseringsprocessen (våldets kontinuum) Påverkar självförtroendet Påverkar självbilden Bryter ner Tappar tron på sig själv Tar över (internaliserar) utövarens bild av sig själv Livsutrymmet minskar gradvis Jag är du
Sammanfattning, vad sker i en våldsrelation Växling värme våld Känslomässiga, traumatiska och sammansatta band Normalisering Livsutrymmet minskar
Konsekvenser av våld Kontusioner, frakturer, skallskador och skärsår Kronisk smärta, huvudvärk, muskelvärk, buksmärtor, mag/tarmproblem, gynekologiska besvär Psykosomatiska symtom som stickningar, domningar, illamående, diffus trötthet, yrsel och svimningar Drogmissbruk, depression, tobaksbruk, ångest Isolering Minnesstörningar Förvirring Handlingsförlamning
Våldsutsatthet kopplad till hälsa PTSD-symtom var cirka tre till fem ggr vanligare hos utsatta för allvarliga sexuella övergrepp i barndomen eller i vuxen ålder än bland andra Symtom på depression var dubbelt så vanligt hos utsatta för allvarligt psykiskt våld under barndomen eller i vuxen ålder än bland andra Riskbruk av alkohol var dubbelt så vanligt hos utsatta för allvarligt sexuellt eller fysiskt våld som vuxen än bland andra Hjärtinfarkt var två till fyra ggr vanligare bland kvinnor i ålder 57-74 år som varit utsatta för allvarligt sexuellt eller fysisk våld än bland andra Självskadebeteende var mer än tre ggr vanligare hos kvinnor och fem ggr vanligare hos män som utsatts för allvarligt sexuellt våld i vuxenlivet än bland andra
Uppbrottsprocessen Misshandlade kvinnor gör i genomsnitt 3-5 tillfälliga uppbrott innan de lämnar relationen definitivt Slutligt uppbrott sker oftast på grund av ökad grad av våld eller att kvinnan fruktar för sitt eget eller eventuella barns liv/säkerhet
Steg i frigörelsen var befinner sig en utsatt? 1. Den utsatta är fortfarande bunden i relationen jag älskar 2. Den utsatta tar avstånd jag hatar 3. Den utsatta känner medlidande med mannen jag tycker synd om 4. Den utsatta känner likgiltighet jag känner ingenting
Att diskutera Vad i berättelsen fångar dig mest? Samhällets syn på våldsutsatta är att den utsatte ska gå vid första slaget. Hur påverkar det en person utsatt för våld? Hur kan förståelsen av varför en utsatt inte lämnar relationen påverka ditt möte med klienter/patienter?
Statistik över anmälda brott Misshandel mot kvinna Misshandel mot man Antal anmälningar om misshandel 2014: Kvinnor över 18 år: 28.456 Män över 18 år: 35.779 2014-10-02
Utsatta vuxna nationellt Mellan 30 och 60 procent av världens kvinnor har någon gång blivit utsatta för fysiska eller sexuella övergrepp (WHO) 17 kvinnor per år dödas av en man som de har eller har haft en nära relation till Var 10:e som söker vård är utsatta för någon form av våld i hemmet. 12 660 fall av misshandel mot kvinnor och 3389 mot män i nära relation anmäldes under 2013. (Brå) Mörkertalet är stort, omkring 80 procent utsatta kvinnor polisanmäler inte (Brå)
Utsatta vuxna i Jönköpings län I Jönköpings län anmäldes 2014: 465 misshandelsbrott mot vuxna kvinnor i nära relation och 92 mot män 19 grova kvinnofridskränkningar 99 fullbordade våldtäkter mot kvinnor inomhus och 3 mot män
Vad säger lagen? 2 kap 1 socialtjänstlagen Socialnämnden i varje kommun har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. 5 kap 11 socialtjänstlagen Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av en närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Hälso- och sjukvårdslagen 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. 2 a Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård.
Socialstyrelsens föreskrifter Våld i nära relationer (SOSFS 214:4) Föreskrifter och allmänna råd Rutiner Varje vårdgivare ska fastställa de rutiner som behövs för att utveckla och säkra kvaliteten i arbetet med våldsutsatta och barn som bevittnat våld Socialnämnden ansvarar för att det ledningssystem som finns innehåller de processer och rutiner som krävs för att verksamheten ska uppfylla krav i lagstiftning och föreskrifter (ange enhet via Infoga sidfot)
Forts Socialstyrelsens vägledning (2014) Vägledningen rekommenderar att Hälso- och sjukvården bör: fråga alla kvinnor som uppsöker mödrahälsovård om erfarenhet av våld fråga alla kvinnor som uppsöker psykiatrisk vård om erfarenhet av våld ta upp frågan om våld i alla ärenden inom barn- och ungdomspsykiatrin. Inga rekommendationer om rutinfrågor för socialtjänst
Vilka tecken bör leda tanken till våld/förtryck? Partner/familjemedlem är överbeskyddande, kontrollerande eller vägrar att lämna personen ensam Personens berättelse om skadans uppkomst stämmer inte överens med skadans utseende Personen har väntat länge med att söka vård eller stöd Upprepade besök för diffusa eller vaga symtom/problem Tänk på att medföljande vän/väninna kan vara en förövare!
Upptäcka våldsutsatta Tar inte av sig ytterkläderna Tittar ofta på klockan Mobilen ringer ofta Får ofta SMS Är orolig/stressad Svårt att få ögonkontakt Har svårt att fatta egna beslut Synliga tecken på våld
Särskilt utsatta grupper Personer med funktionsnedsättning Personer med missbruks- eller beroendeproblematik Personer med utländsk bakgrund Utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck Äldre Samkönade relationer Hbtq
Varför är det viktigt att fråga om våld? Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem Professionens skyldighet Kunna erbjuda stöd och hjälp Att inte fråga bekräftar skam och skuld och är en ytterligare kränkning Det möjliggör och underlättar en upprättelseprocess
Hur fråga? Blir du slagen? Är din partner våldsam? Är du rädd för din partner? Behöver du hjälp? Upplever du att någon i din närhet kontrollerar dig eller begränsar din frihet? Känner du dig trygg eller finns det delar av ditt liv som känns otrygga eller hotande? Har du någon gång blivit utsatt för att någon slagit dig, knuffat dig, bankat ditt huvud i väggen eller golvet, tagit struptag på dig eller på något annat sätt försökt skada dig? Har någon hotat att slå dig eller göra andra saker med dig så att du har blivit rädd? Brukar någon skrika åt dig, säga nedsättande saker till dig eller kontrollera vad du gör eller på annat sätt utnyttja dig? Har någon tvingat dig till sexuella handlingar mot din vilja eller tvingat dig att bli vittne till sexuella handlingar mot din vilja?
Varför frågar vi inte? Tror inte att våld är så vanligt Vet inte hur man ska fråga Tidsbrist Föreställningar kring vem som är en misshandlad kvinna Attityder, värderingar Egna erfarenheter 2014-10-02
Hitta information NCK, nationellt centrum för kvinnofrid, www.nck.uu.se http://plus.rjl.se/fakta 1177 Sex och relationer, Utsatt för våld eller hot om våld Vart vänder man sig? Regionens intranät sök Våld i nära relationer
Våldsutsatt - flödeschema för professionella Om hon svarar ja, vad kan jag erbjuda/vart kan jag hänvisa henne? En kvinna söker på vårdcentralen för diffusa smärtor. Blåmärken på båda armarna./ En kvinna med långvarigt ekonomiskt bistånd kommer på samtal. Blåmärken på båda armarna. Hur tar jag upp frågan om hon varit utsatt för våld? Vad bör jag tänka på?
Samverkan mot våld i nära relationer i Jönköpings län Länsförbundet för kvinno- och tjejjourer i Jönköpings län
Kontaktuppgifter per sjukvårdsområde Christina Polland Enhetschef, Kuratorsmottagningen Länssjukhuset, Ryhov 036-32 32 63 christina.polland@rjl.se Elinor Petersson Kurator, Kirurgkliniken Värnamo sjukhus 0370-69 72 22 elinor.petersson@rjl.se Anne-Len Jägsell Kurator, KBT-terapeut Kirurgkliniken Höglandssjukhuset 0381-353 90 anne-len.jagsell@rjl.se Helena Alvin Kurator, Kvinnokliniken Höglandssjukhuset 0381-353 92 helena.alvin@rjl.se (ange enhet via Infoga sidfot)
Kontaktuppgifter länsövergripande Madeleine Söderberg Utvecklingsavdelningen Länsstyrelsen i Jönköpings län 010-223 64 77 madeleine.soderberg@lansstyrelsen.se Veronica Ottosson Folkhälsa och sjukvård Region Jönköpings län 0381-350 38 veronica.ottosson@rjl.se