Remiss angående Delbetänkande från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60)

Relevanta dokument
Yttrande över Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60)

Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60)

9IL Stockholms läns landsting

Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Utdrag ur protokoll ( 65) från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen 18 september 2015 på Arken i Göteborg

Högre ersättning vid mastupplåtelser (SOU 2012:61) (Ju2012/6534/L1)

Yttrande gällande Delbetänkande från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60)

Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring

170 Yttrande över betänkandet Finansiering av infrastruktur med skatt eller avgift? (SOU 2018:13) LS

Yttrande över delrapport från Sverigeförhandlingen - Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60), Dnr 00490/2015

Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

9 Yttrande över betänkandet Finansiering av infrastruktur med skatt eller avgift? (SOU 2018:13) LS

Kommunal medfinansiering av statlig sjöfartsinfrastruktur Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 20 mars 2013

Remissynpunkter på Slutbetänkandet Finansiering av infrastruktur med skatt eller avgift? (SOU 2018:13) (Fi2018/01015/S1)

Yttrande. Kommunstyrelsen beslutar att lämna följande yttrande:

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm)

Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016

Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen om tyngre och längre fordon på det allmänna vägnätet. (N2014/3453/TE, N2014/3454/TE)

Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) svar på remiss

Remittering av cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv (SOU 2012:70) N2012/5501/TE

Regeringens proposition 2016/17:45

Remissvar om departementspromemorian En anpassning av bestämmelser om kontroll i livsmedelskedjan till EU:s nya kontrollförordning

Vedlegg 4 - Alternative finansieringsløsninger. Oslo Göteborg. Utvikling av jernbanen i korridoren. Ett samarbete mellan:

Yttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering Del 2: Kommunal reglering av upplåtelseformer (SOU 2018:46)

Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer

Hur går det för järnvägen? Cecilia Mårtensson

Remiss från Socialdepartementet SOU 2017:40 För dig och för alla.

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

JNIKDPIN5S KOMMUN. Näringsdepartementet STOCKHOLM

Remissvar avseende Framtidens biobanker (SOU 2018:4), dnr S2018/00641/FS

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016

Daniel Waldenström Spencer Bastani Åsa Hansson

Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Beslut om remissyttrande avseende delbetänkandet Detaljplanekravet (SOU 2017:64)

Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14)

Regional indelning tre nya län (SOU 2016:48)

Kommittédirektiv. Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget. Dir. 2018:10

En mer förutsägbar byggprocess, Förenklad kontroll av serietillverkade hus - Boverkets rapport (2017:23)

Yttrande över Nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga (promemoria)

Bältespåminnare för bussar (Vägverket Skyltfonden EK50A-2003:6022)

Remissvar på betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)

Principbeslut om avtal om idéburet offentligt partnerskap - IOP-avtal

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Kostnadsränta för kommuner Remiss från Finansdepartementet Remisstid den 1 februari 2017

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Kommittédirektiv. Medfinansiering i samband med den långsiktiga planeringen av transportinfrastruktur. Dir. 2010:92

Yttrande över betänkandet Vägen till självkörande fordon - introduktion (SOU 2018:16)

Remiss - Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Betänkandet En utvecklad översiktsplanering

Datum Yttrande över betänkandet Likvärdiga förutsättningar - Översyn av den kommunala utjämningen, (SOU 2011:39)

Huvudsakligt innehåll

Yttrande. Yttrande över Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Betänkandet En generell rätt till kommunal avtalssamverkan (SOU 2017:77)

Inkomstpolitiskt program

Riktlinjer för Värdeåterföring i Sverigeförhandlingen

Remissvar: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3. Dnr N2016/00179/TIF

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23)

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan Stockholm

Betänkandet En ny kamerabevakningslag (SOU 2017:55)

Remiss av betänkandet Marknadskontrollmyndigheter befogenheter och sanktionsmöjligheter SOU 2017:69

En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24)

med anledning av prop. 2016/17:45 Värdeåterföring vid satsningar på transportinfrastruktur

Finansiering av infrastruktur med skatt eller avgift?

Särskilda persontransporter - moderniserad lagstiftning för ökad samordning - SOU 2018:58

Domstolsverket (DV) har inte granskat avsnitt 13.2 i betänkandet.

Ökad insyn i välfärden, SOU 2016:62

Föredragande borgarrådet Karin Wanngård anför följande.

Yttrande över betänkandet Vägen till självkörande. fordon introduktion (SOU 2018:16).

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Remiss av slutbetänkandet reboot - omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)

Inkomstpolitiskt program

Remissvar Finansiering av public service för ökad stabilitet,

Stockholms läns landsting 1 (2)

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson

En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63)

Remiss av Transportstyrelsens rapport Förslag till införlivande av regler i första järnvägspaketet i svensk lagstiftning (N2009/9192/TR)

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

Kostnadsränta för kommuner

Bostadsmarknaden i Sverige är reformer nödvändiga? ÅSA HANSSON

PAKETERINGS- UTREDNINGEN FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM FRUKOSTMÖTE 23 MAJ 2017

Hässleholms Hantverks- & Industriförening

Framställan om förändrad trängselskatt i Stockholm Remiss från Finansdepartementet Remisstid den 9 november 2017

Incitamentsprogram. Instrument i denna guide. grantthornton.se/incitamentsprogram. Aktier. Teckningsoptioner. Köpoptioner

Kommunal fastighetsavgift

Mark- och boendeprogrammet

Lite mer lika - översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74)

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetet

Björn Hasselgren, tekn dr, expert i kommittén 9 maj 2017, Stockholm

Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området vissa ändringar i kulturminneslagen

Socialstyrelsens yttrande angående Nya påföljder

13 Deluppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen med förslag om organisation samt löne- och byggkostnadsutjämning.

Förslag på yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur i Västmanlands län och Södermanlands län

Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18)

Remiss från Skogsindustrierna angående Kommissionens förslag Greening Transport

Arrenden och försäljningspriser i Söderhamns Kommun

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tonnageskatt (SOU 2006:20).

Remissyttrande avseende betänkandet Innovationsupphandling, SOU 2010:56

Transkript:

N2015/4841/TIF 2015-09-22 Sida 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss angående Delbetänkande från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60) Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ovanstående remiss. Investeringar i infrastruktur kan resultera i förändringar i värdet på fastigheter i anslutning till en ny väg eller bana. Uppgiften för Sverigeförhandlingens första delrapport har varit att föreslå lagändringar som tydliggör hur sådana ökningar av markvärdet kan ligga till grund för kostnadsdelning i samband med exploateringsavtal, av utredningen kallad värdestegringsersättning. På likartade grunder vill man utvidga möjligheter till kommunal medfinansiering av transportinfrastruktur. VTI tillstyrker förslaget att kommuner ska kunna medfinansiera byggande av väg och järnväg samt farleder som andra kommuner och landsting ansvarar för, under samma förutsättningar som de kan medfinansiera statliga vägar och järnvägar. VTI anser dock att förslaget om att införa (frivillig) värdestegringsersättning som en del av ett exploateringsavtal inte är tillräckligt beredd och därför bör återremitteras. VTI:s bedömning av frågan gällande värdestegringsersättning baserar sig på följande synpunkter: Sverigeförhandlingen kommer, av allt att döma, att handla om relativt snabba och ibland även slutna processer där olika kommuner konkurrerar med varandra om stora investeringar. Med tanke på detta anser VTI det särskilt viktigt att rätta till oklarheterna (se nedan) avseende hur värdeökningar ska beräknas, hur olika typer av risker ska hanteras och så vidare. VTI vill särskilt markera vikten av att i denna typ av utrednings- /förhandlingsprocesser säkerställa att det finns en vedertagen och etablerad metodik avseende hur uträkningar är gjorda samt transparens avseende hur prioriteringar mellan olika intressen sker. Vidare noterar VTI att frivillig värdestegringsersättning, som vissa men inte alla fastighetsägare betalar, kan leda till flera snedvridningar av marknaden. Ett företag/fastighetsägare som inte går med på att betala åker snålskjuts på andra som betalar. Detta har två effekter: på kort sikt blir det företag som åker snålskjuts, men ändå får bygga, mer lönsamt än de som betalar, vilket kan snedvrida allokeringen av kapital. På lång sikt kan värdestegringsersättningen dock skapa ett visst socialt eller politiskt kapital frågan som uppstår är huruvida ett företag som (konsekvent) inte betalar värdestegringsersättning blir likabehandlad med företag som betalar ersättningen i en po- VTI POST/MAIL SE-581 95 LINKÖPING BESÖK/VISIT OLAUS MAGNUS VÄG 35 TEL +46 (0)13 20 40 00 FAX +46 13 14 14 36 WEB www.vti.se FAKTURAADRESS/INVOICE ADDRESS STATENS VÄG- OCH TRANSPORTFORSKNINGSINSTITUT, FE 254, 838 80 FRÖSÖN STYRELSENS SÄTE LINKÖPING ORG NR 202100-0704

2015-09-22 Sida 2 (5) litisk process. Således uppstår farhågan om att värdestegringsersättningen kan användas som ett sätt att utpressa medel från företag, för att köpa och sälja politiska tjänster och gentjänster, samt att verktyget på sikt utgör ett hinder för konkurrens inom fastighets- och/eller byggbranschen. Återigen vill VTI betona vikten av transparens, förutsägbarhet och likabehandling. En fastighetsägares vinst från markinnehav är skillnaden mellan försäljningsvärdet och anskaffningsvärdet plus löpande avkastning. Investeringar i kommunal eller statlig infrastruktur kan öka fastighetsägarens vinst både till följd av att den löpande avkastningen ökar, exempelvis p.g.a. bättre tillgänglighet, och eftersom den högre avkastningen ökar försäljningsvärdet (försäljningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av den framtida avkastningen). Frågan som uppstår är huruvida vinsten från båda källor beskattas eller inte, och i vilken utsträckning. VTI saknar en beskrivning av hur helheten av olika skatter fungerar, hur vinstbeskattningen eventuellt måste anpassas till värdestegringsersättningen, huruvida ändrad vinstbeskattning skulle kunna användas för att återföra de skapade värdena, samt vilka offentligfinansiella följder p.g.a. ändrade skatteintäkter som värdestegringsersättning kan få. För att undvika dubbel beskattning måste värdestegringsersättningen vara avdragbar från skatten. Detta å sin sida kommer att påverka såväl statens som kommuners skatteintäkter, både från företagsbeskattning och från den kommunala fastighetsavgiften, negativt. Frivillig värdestegringsersättning påverkas av respektive parts, kommuns och fastighetsägarens, förhandlingsstyrka. Eftersom förhandlingsstyrkan är en viktig del i utfallet från värdestegringsersättningen saknar VTI en fördjupad analys av hur dessa styrkeförhållanden kan förväntas ändras och utvecklas över tid, och hur de kan tänkas påverka fastighets- och byggbranschen. Härnäst följer synpunkter på specifika kapitel i utredningen. Kapitel 2.1 Utredningen skriver: Värdeåterföring genom exploateringsavtal kan ge incitament till aktörerna att finna nyttomaximerande och kostnadssänkande lösningar för infrastruktur och exploatering (s. 29). Utredningen förklarar på inget sätt hur mekanismen är tänkt att fungera. Samtidigt konstaterar utredningen (s. 116) att värdeåterföring lika gärna kan komma att missbrukas så tillvida att stat, landsting och kommun väljer att prioritera för samhället olönsamma investeringar för att de vill komma åt fastighetsvärden. I detta fall kommer värdeåterföring leda till negativ samhällsekonomisk effekt. VTI saknar en beskrivning av under vilka omständigheter som det är mest sannolikt att respektive utfall inträffar och vilka designegenskaper i det föreslagna värdestegringsersättningssystemet som gynnar det positiva utfallet över det negativa. Kapitel 2.4.1 VTI saknar en mer utförlig beskrivning av det finska medfinansieringsexemplet. Hur stor andel av metron (tunnelbanan) i Helsingfors har medfinansierats av de berörda kommunerna? Varifrån kommer medlen för medfinansiering (kommunala skatteintäkter, markförsäljning, annat, i så fall vad), och i vilka andelar? Vidare hade VTI gärna sett en fylligare beskrivning av utvecklingskostnadsersättningssystemet i Finland.

2015-09-22 Sida 3 (5) Utredningsdirektivet kräver inte att några alternativa styrmedel ska utredas. VTI saknar dock en motivering till varför utredningen enbart ska utreda frivillig och obligatorisk värdeåterföring och inte de brittiska och amerikanska konstruktionerna med tillfälliga skatter och avgifter på lokala aktörer. Beroende på vem som är skatteskyldig skulle sådana skatter kunna vidga skattebasen från att enbart omfatta ägare till obebyggda fastigheter till andra befintliga aktörer som får nytta av investeringen. Därför hade VTI gärna sett (även i kapitel 4.3) att utredningen hade jämfört någon typ av markbeskattning där markens marknadsvärde står som grund för beskattningen med det föreslagna systemet. Om markvärdet ökar markant p.g.a. utbyggt infrastruktur ökar även skatteintäkten. Skulle intäkterna från en sådan markvärdesskatt öronmärkas till transportinfrastrukturinvesteringar skulle intäkten inte bara var mer förutsägbar utan förmodligen också större än utifrån utredningens förslag. 1 Skattens lägstanivå skulle enkelt kunna designas på ett sätt så att jord- och skogsbruket inte skulle påverkas negativt av skatten. Däremot skulle skatten utvidga skattebasen till redan existerande bebyggelse och skulle skapa intäkter från den värdeökning som investeringen har på detta. Kapitel 2.4.2 VTI noterar att utredningen verkar blanda ihop olika typer av kostnader och värdeökning och hur dessa återförs till det offentliga. Således kallar utredningen gatukostnadsersättningen, va-anläggningsavgifter, kostnadsdelning i exploateringsavtal och så vidare för värdeåterföring. Dessa kostnader utgör dock nödvändiga investeringskostnader för att kunna exploatera en given markareal. Kostnaderna bör därför ses som en del av investeringskostnaden och inte som värdeåterföring. Kapitel 4.2 Värdeåterföring föreslås ske i samband med exploateringsavtal. Detta lämnar existerande bebyggelse, företag och andra aktörer, vilkas tillgångar också kan öka i värde p.g.a. investeringen i transportinfrastruktur utanför, systemet. Kapitel 4.2.2 VTI saknar en tydlig metodbeskrivning för hur värdeökningen ska beräknas. En del av en sådan metod måste vara en beskrivning av hur man kan säkerställa att värdeökningen uppstår p.g.a. just den genomförda investeringen och inte p.g.a. något annat, exempelvis allmän ekonomisk tillväxt, befolkningstillväxt osv. Utredningen skissar på en möjlig metod i samband med diskussionen om ett alternativt, obligatoriskt värdestegringsersättningssystem (s. 95), men beskrivningen är inte tillfredsställande komplett. VTI anser en enhetlig metod för att säkerställa värdeökningen vara av vikt även för ett frivilligt system. Även om värdestegringsersättningen skulle vara frivillig kan det, beroende på parternas förhandlingsstyrka, upplevas som obligatorisk exempelvis för erhållande av exploaterings- eller bygglov. Om värdestegringsersättning då upplevs som obligatorisk av vissa men inte alla företag kan detta, åtminstone i andan om inte i lagens bokstav, strida mot EU:s statsstödsregler och likabehandlingsprincipen. 1 VTI är medveten om att en sådan öronmärkning av skatteintäkter kan strida mot grundlagen.

2015-09-22 Sida 4 (5) Ju lägre värdeökningen till följd av en investering blir, desto svårare blir det att på ett statistiskt säkerställt sätt avgöra källan till värdeökningen och värdeökningens storlek. Detta talar för att värdeökningen bör vara av viss betydelse innan diskussioner om värdestegringsersättning kan komma i fråga. VTI inser dock validiteten i utredningens argument mot en lägre gräns som baserar sig på EU:s statsstödsregler samt likabehandlingsprincipen. Kapitel 6.1.2 Utredningen konstaterar (s. 106) att införandet av värdestegringsersättningen enligt utredningens förslag möjliggör att mer medel kan användas till transportinfrastruktur. VTI ifrågasätter påståendet. Transportinfrastrukturbudgeten är inte fastslagen mer än något år i framtiden och det är möjligt att medfinansiering genom värdestegringsersättningen skulle minska andra tillgängliga medel för transportinfrastrukturändamål, framförallt från statens budget om regeringen skulle konstatera att dess mål nås med mindre investeringsmedel. Utredningen analyserar inte frågan som knyter an till det välkända tidsinkonsistensproblemet och borde analyseras utifrån den synvinkeln. Vidare berör inte utredningen andra allmänna jämviktseffekter från värdestegringsersättningen. Trots att ersättningen är frivillig allokerar den knappa resurser från annan användning till transportinfrastruktur. Delvis handlar det om företagens (fastighetsägarnas) vinster. Värdestegringsersättningen kan därmed medföra lägre skatteintäkter från vinstbeskattningen och/eller den kommunala fastighetsavgiften. Såsom redan konstaterats analyserar inte utredningen de offentligfinansiella konsekvenserna av förslaget. I och med denna observation kan även påståendet på s. 114 om att värdeåterföring kan påverka intäkterna för kommuner i positiv riktning ifrågasättas. Hur andra sektorer (exempelvis vård-skola-omsorg) påverkas av ändrade skatteintäkter och ökad transportinfrastrukturinvestering låter sig inte enkelt analyseras i ett remissvar. Kapitel 6.1.7 I sin riskanalys skriver utredningen att de har hanterat [risken för att fastighetsvärden varierar över tid, med konjunkturer och andra ekonomiska förhållanden] genom att värdeåterföringen i [deras] förslag ska ske i samband med att värdeökningen blir kapitaliserbar för fastighetsägaren. Utredningen är inte tydlig hur denna kapitalisering sker. VTI önskar sig en tydligare förklaring. Kapitel 6.2.4 VTI menar att det i utredningen inte presenteras underlag som gör det möjligt att göra en bedömning att förslaget om värdeåterföring inte påverkar exempelvis sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet eller för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Effekter av värdeåterföring behöver utredas med avseende på följande jämlikhetsdimensioner: - Jämlikhet med avseende på hur balansen mellan privata intressen och allmänintresset kan påverkas av värdeåterföring och med avseende på hur fördelningen av finansieringen totalt sett (inkl. medel från värdeåterföringen) ser ut.

2015-09-22 Sida 5 (5) - Jämlikhet med avseende på förmåga att betala/geografisk jämlikhet: Viktiga frågor att belysa är hur förslaget om värdeåterföring påverkar låg- och medelinkomsttagares möjligheter att få tillgång till transportinfrastruktur (t ex med avseende på ändrade boendekostnader), samt om värdeåterföring bidrar (eller inte) till gentrifiering och segregation inom städer. I detta ärende har generaldirektör Jonas Bjelfvenstam beslutat. Forskare Johanna Jussila Hammes har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också forskare Roger Pyddoke, forskningsledare Karolina Isaksson, forskningschef Åsa Aretun samt VTI:s styrelse deltagit. För VTI Jonas Bjelfvenstam Generaldirektör