Hotade groddjur i Skåne en enkel information www.m.lst.se
Titel: Författare: Copyright: Layout/redigering: Upplaga: Hotade groddjur i Skåne en enkel information anders Hallengren länsstyrelsen i Skåne län anders Hallengren / Fredrik Collijn 500 ex Tryckdatum: 2008.08 Fotografer: anders Hallengren, Länsstyrelsen i Skåne län och Per Nyström & Marika Stenberg Ekoll HB.
Ett fint exempel på en lämplig miljö för groddjur. En solexponerad, fisk- och kräftfri damm i Naturbetesmark. I anslutning till dammen finns rikligt med blommande träd och buskar samt en varierad flora. De blommande växterna drar till sig insekter som är en viktig del i groddjurens föda. Träd, buskar och stengärden fungerar även som både dagskydd och övervintringsplatser. I detta område förekommer lövgroda, klockgroda, lökgroda, grönfläckig padda samt större vattensalamander. Foto: Per Nyström & Marika Stenberg Ekoll HB 3
Hotade groddjur i Skåne I Skåne förekommer alla Sveriges groddjur utom gölgrodan, som bara finns i Uppland. Av de 12 arter som förekommer i Skåne bedöms sju arter vara hotade och/eller ha ett nationellt och Europeiskt bevarandevärde. Det är klockgroda, långbensgroda, lökgroda, lövgroda, grönfläckig padda, strandpadda samt större vattensalamander. Det är information om dessa arters status i Skåne och aktuella hot som finns presenterade i denna broschyr. Hot mot groddjuren Groddjur är en hotad grupp, kanske mer än någon annan djurgrupp, i många delar av världen och det råder inget tvivel om att groddjuren i Skåne har minskat till följd av människans aktiviteter. Exempel på hotfaktorer är att landmiljöer och lekvatten förstörs, groddjuren isoleras i landskapet (till följd av ökad trafik, odlad mark och intensivt skogsbruk) och i vissa fall även på grund av försämrad vattenkvalitet (övergödning eller försurning), vilket leder till utebliven reproduktion. Andra hot kan komma utifrån, t ex införsel av nya sjukdomar vilket har drabbat groddjur i andra delar av världen. Inavel kan vara ett problem för flera av våra arter (strandpadda, grönfläckig padda, lökgroda samt till viss del klockgroda) eftersom det finns flera populationer som är små och isolerade. Åtgärdsprogram Förutom lövgrodan är samtliga hotade groddjur i Skåne föremål för särskilda Åtgärdsprogram. Dessa Åtgärdsprogram är vägledande för hur vi skall förbättra situationen för hotade arter så att de kan överleva på lång sikt. Bevarande arbetet med hotade groddjur i Skåne har till många delar varit framgångsrikt, lövgrodan t ex är idag inte direkt hotad som art. Trots att det har arbetats flitigt med bevarandearbetet med hotade groddjur i Skåne återstår mycket arbete innan våra hänsynskrävande groddjur kan klara sig på egen hand. 4
Pågående bevarandearbete vad är bra miljöer för groddjur? Bevarandearbetet med de hotade groddjuren i Skåne inriktas idag på att bygga upp populationer som skall ha förutsättningar att klara sig på egen hand. Detta sker främst genom att skapa samlingar av lekvatten i lämpliga landmiljöer, men i vissa fall har det även skett utsättningar av groddjur på platser som bedömts som lämpliga. Flera naturreservat har bildats där viktiga förekomster finns. Vid bevarandearbetet tas numera ökad hänsyn till landmiljön och groddjurens spridningsmöjligheter än man gjorde tidigare. Även om många lekvatten försvunnit beror minskningar av groddjur ofta på förändringar i landmiljön. I landmiljön måste det finnas daguppehållsplatser, bra födotillgång, över vintringsmöjligheter och spridningsmöjligheter. Behoven varierar beroende på art, men de flesta arter gynnas i första hand av områden med naturbetesmarker, lövskog och i andra hand områden med ekologiskt jordbruk (minskad användning av bekämpningsmedel och större förekomst av föda i form av insekter). De flesta arterna missgynnas av intensivt odlade marker, barrskogsplanteringar och områden med stor trafikintensitet. Därför skapas eller restaureras vatten bara om landmiljön är lämplig. Alla våra hotade groddjur missgynnas i vatten med fisk och/eller kräftor. Information Om du vill ha mer information om våra hotade groddjur eller vill hjälpa till med att gynna dem, precis som många andra markägare redan gjort, kan du kontakta: Anders Hallengren Länsstyrelsen i Skåne län via e-post anders.hallengren@m.lst.se eller via e-post till Ekoll HB info@ekoll.net 5
Klockgroda Bombina bombina 6 Foto: Per Nyström och Marika Stenberg, Ekoll HB
Klockgroda I Sverige lever och reproducerar sig klockgrodan bara i Skåne. I början av 1960-talet ansågs arten som utdöd i Sverige, då den sista naturligt förekommande klockgrodan hördes spela på Mölle fälad söder om Kullaberg i nordvästra Skåne. Sedan 1982 har Naturvårdsverket och Världsnaturfonden tillsamans med Länsstyrelsen i Skåne län finansierat en inplantering av klockgroda i Sverige. Arbetet har gått ut på att återintroducera arten inom dess tidigare utbredningsområde. Totalt har ca 19 500 djur, som hämtats från Danmark, satts ut på olika platser runt om i Skåne. Klock grodan trivs i solbelysta, fisk- och kräftfria vatten i kulturlandskapet. Inventeringar visar att det under åren 2003 2005 fanns 107 aktiva lokaler med klockgroda i Skåne. Dessa lokaler hyste drygt 3400 spelande hanar. Vid 62% av lokalerna är reproduktion dokumenterad och säkerställd. Sedan 2005 har klockgrodans expension varit mycket stor och det fanns i mitten av juli 2007 uppskattningsvis 7500 spelande hanar för delade på minst 310 lokaler. Idag är klockgrodan enligt rödlistan klassad som Missgynnad (NT). Läte Långsam upprepad dov ton som kan liknas vid att man blåser i en halvfull glasflaska. 7
Långbensgroda Rana dalmatina 8 Foto: Anders Hallengren, Länsstyrelsen i Skåne län
Långbensgroda Långbensgrodans huvudsakliga utbredning i Skåne är koncentrerad till den sydöstra delen av landskapet. Långbensgrodan är det av våra groddjur som leker tidigast av alla. Arten är svårinventerad då den spelar under vatten. Långbensgrodan är dessutom väldigt lik de betydligt vanligare arterna vanlig groda och åkergroda, så felbestämningar sker ganska ofta. Äggläggningen sker vissa år redan i början av februari och avslutas i början av april. Lekvatten utgörs ofta av grunda kärr med öppna ytor som inte innehåller allt för mycket vegetation. I Sverige förekommer långbensgrodan nästan uteslutande i eller i anslutning till större skogsområden med ett betydande inslag av lövträd. Långbensgrodans antal skiftar mycket, dels på grund av klimatet, dels genom förändringar i levnadsmiljöer. I Skåne förekommer långbensgrodan på 140 leklokaler. Hur många grodor som finns på dessa lokaler vet vi inte idag, men inventeringsarbete pågår. Idag är långbensgrodan enligt rödlistan klassad som Sårbar (VU). Läte Ett svagt men ökande Krrå-Krrå-Krrå-Krrå. 9
Lökgroda Pelobates fuscus 10 Foto: Per Nyström och Marika Stenberg, Ekoll HB
Lökgroda Lökgrodan finns i Sverige enbart i Skåne och var tidigare betydligt mer spridd i landskapet än vad den är idag. Arten förekom år 2004 2006 på 90 lokaler, och antalet spelande hanar var i intervallet 2300 2500 stycken. Arten är dock lite lurig att inventera, då den likt långbensgrodan spelar under vattnet sittandes på botten. Många djur upptäcks enbart med hjälp av undervattensmikrofon. Arten är främst knuten till öppna landskap och sandiga områden med låg trafikintensitet. Lökgrodan gräver ner sig i marken under dagarna och i samband med övervintringen och gynnas därför av sandiga och lätta jordar. Lökgrodan kräver solbelysta vatten för normal larvutveckling. Det tar ganska lång tid för larven att utvecklas till groda varför arten trivs i vatten som inte torkar ut. Lekvattnen måste vara fiskfria och helst sakna kräftor, eftersom dessa bland annat äter lökgrodans yngel och ägg. Idag är lökgrodan enligt rödlistan klassad som Missgynnad (NT). Läte Ett svagt Grock-Grock eller Grock-Grock-Grock. 11
Lövgroda Hyla arborea 12 Foto: Per Nyström och Marika Stenberg, Ekoll HB
Lövgroda Lövgrodan finns i Sverige enbart i Skåne. I början av 2000-talet uppskattades antalet spelande hanar till ca 14 000 fördelat på 410 lokaler. Idag uppskattas populationen till upp emot 31 000 spelande hanar fördelat på 793 lokaler. Detta tack vare att många småvatten skapats i lämpliga landmiljöer. I och med dessa goda resultat är lövgrodan idag inte rödlistad längre. Det typiska lövgrodavattnet hyser 9 20 spelande hanar. I Skåne finns idag nästan 100 lokaler med 100 eller fler spelande hanar. Lövgrodan förekommer helst i permanenta vatten som inte innehåller rovfisk eller kräftor. Dammen ska vara solbeslyst med riklig förekomst av flytbladsvegetation. Strandkanten ska helst vara betad och flack. Landmiljöer som lövgrodan föredrar är huvudsakligen belägna i insektsrika betesmarker som innehåller både skydd och solningplatser. Detta kan vara fullskiktade skogsbryn eller björnbärssnår. Finns det ädellövskog i närheten trivs lövgrodan än mer. Idag är lövgroda enligt rödlistan klassad som Livskraftig (LC). Läte Mycket kraftig skrattande läte kerre-kerre-kerre-kerre. 13
Grönfläckig padda Bufo viridis 14 Foto: Anders Hallengren, Länsstyrelsen i Skåne län
Grönfläckig padda Den grönfläckiga paddan är det mest sällsynta groddjuret i Sverige och förekommer idag på ca 10 lokaler i Skåne. Idag finns det tre stabila populationer för Grönfläckig padda i Sverige. Två av dessa finns i Skåne, Limhamns kalkbrott och Eskilstorps ängar, och en i Blekinge, Utklippan söder om Karlskrona. Idag finns det ca 1000 grönfläckiga paddor i Sverige. Den grönfläckiga paddan är knuten till grunda vattensamlingar, i huvudsak i kustnära områden, som helst ska sakna vegtetation. Vattensamlingarna behöver ha en hög temperatur, och bör torka ut, men först efter det att ynglen utvecklats till småpaddor. Den grönfläckiga paddan, och till viss del strandpaddan, kan föröka sig även i bräckt vatten (upp till 8 ), vilket skiljer dem från övriga hotade grodor i Skåne. Typiskt för bra lokaler är att den omgivande landmiljön inne håller öppna ytor, oftast sand- eller hällmark, där djuren kan röra sig snabbt och jaga. Samtidigt är det viktigt att landmiljön innehåller skydd, där paddorna kan gömma sig dagtid och där de kan övervintra. Idag är den grönfläckig paddan enligt rödlistan klassad som Akut hotad (CR). Läte Högt klart utdraget drillande. 15
Strandpadda Bufo calamita 16 Foto: Per Nyström & Marika Stenberg Ekoll HB
Strandpadda Strandpaddan är till stora delar kustbunden och förekommer i Sverige från Bohuslän till Blekinge. I Skåne förekommer den även i inlandet och då nästan uteslutande i sandiga miljöer, gärna sand- och grustag. Arten är till stora delar nattaktiv och landlevande, men samlas under leken i dammar eller långsamt rinnande vattendrag. Den har liknande krav som den grönfläckiga paddan gällande landoch lekmiljöer, men strandpaddan är inte lika känslig för fisk. Strandpaddan är vår minsta paddart och blir ofta inte mer än 10 cm. Strandpaddan är ganska kraftig med korta bakben, vilket gör att den hellre löper än hoppar. Simhuden mellan bakbenens tår är dåligt utvecklad, vilket gör den till en ganska dålig simmare. Det bästa kännetecknet på att det är en strandpadda man tittar på är den gula ryggradslinjen som löper längs med hela djuret. Idag finns strandpaddan på ca 40 lokaler i Skåne som hyser 1000 1500 djur. Idag är Strandpaddan enligt rödlistan klassad som Starkt hotad (EN). Läte Mycket ljudlig med ett utdraget och enstavigt trrrre-trrrre-trrrre. 17
Större vattensalamander Triturus cristaus 18 Foto: Per Nyström & Marika Stenberg, Ekoll HB
Större vattensalamander Den större vattensalamandern är ett svansgroddjur som i Sverige är spridd i de södra och mellersta delarna av landet. Arten förekommer företrädesvis i ett mosaikartat landskap med stort inslag av småvatten. I landmiljön bör förekomma ängs- och hagmarker, lövskog med död ved samt god tillgång på fisk- och kräftfria småvatten. Större vattensalamandern kan bli ganska stor med en längd på 12 15 cm. Huden på ryggen och sidorna är mörkbrun eller svart. Magen är klargul till orange i färgen. Under leken utvecklar hanarna en tandad drakrygg från nacken till ryggens slut. Den större vattensalamandern är ganska väl spridd i Skåne (ca 800 kända lokaler) men hur många djur eller lokaler som finns vet vi idag inte. Detta beror på att arten aldrig inventerats i samma omfattning som övriga hänsynskrävande groddjur i Skåne. En stor inventering under 2008 kommer förhoppningsvis ge svar på detta. Idag är Större vattensalamandern inte röd listad men omfattas ändå av ett åtgärdsprogram eftersom den är betydligt ovanligare i övriga delar av Sverige och Europa. Läte Inga kända läten. 19
Östra Boulevarden 62A, 291 86 Kristianstad Kungsgatan 13, 205 15 Malmö Tel 044/040-25 20 00, Fax 044/040-25 21 10 E-post lansstyrelsen@m.lst.se www.m.lst.se www.m.lst.se