Inventering av groddjur i Färjestaden

Transkript

1 ! Inventering av groddjur i Färjestaden Björnhovda 25:2 m.fl. Mörbylånga kommun, inför detaljplan Malmö 13 maj 2015

2 Rapporten bör citeras som: Sandsten, H. och Kvamme, K Inventering av groddjur i Färjestaden Björnhovda 25:2 m.fl. Mörbylånga kommun, inför detaljplan. Calluna AB I löpande text: Sandsten & Kvamme, 2015) Projektets organisation: Håkan Sandsten fältarbete, rapport), Kristina Kvamme projektledning, fältarbete, rapport), John Askling kvalitetsgranskning) och Annika Stål Delbanco justering). Kontaktperson för denna rapport: Håkan Sandsten, hakan.sandsten@calluna.se eller Adress: Linköpings slott, Linköping Intern projektbeteckning Calluna: KKE0008, Mörbylånga_Inv_större vattensalamander Beställare: Magdalena Andersson, Mörbylånga kommun, magdalena.andersson@morbylanga.se Foto: Håkan Sandsten Omslagsbild: Våtmark norr om Runbäckstäkten. 2

3 Innehåll Bakgrund... 4 Groddjur och artskydd... 5 Fynd... 9 Planområdet!... 9 Skogsmark, öppen mark och våtmark- nordvästra delen!... 9 Hästbäckekärret, Väster om planområdet! Våtmark N Runsbäckstäkten! Dammar bakom S Sandåsgatan 53 Färjestaden! Fynd utanför närområdet till planområdet! Bedömning Anpassningar i planen Förslag på ytterligare anpassningar Referenser

4 Bakgrund Mörbylånga kommun arbetar med att ta fram en detaljplan för fastighet Björnhovda 25:2. m.fl. Syftet med planen är att möjliggöra byggnation av förskola, friliggande bostäder, flerfamiljshus och grönområden, se figur 1. Ett genomförande av planen innebär skogsavverkning, markarbeten, nya gator, ny dagvattenanläggning, anläggning av park och natur, byggande av bostäder och förskola. År 2014 rapporterades i Artportalen att större vattensalamander fanns nära planområdet. Samtliga svenska groddjursarter är fridlysta enligt 6 artskyddsförordningen och för större vattensalamander är skyddet extra starkt listad som B och N i artskyddsförordningen). Med anledning av detta har Mörbylånga kommun bett Calluna att inventera större vattensalamander i och runt planområdet Björnhovda 25:2 m.fl. Syftet är att utreda om området är ett kärnområde för övervintring och/eller lek. Inventeringsresultaten redovisas här i en skriftlig rapport med vår bedömning av områdets värde för större vattensalamander och andra groddjur). Figur 1. Illustration av planförslaget. 4

5 Metod och process Förberedelser inför inventeringen innebar studier av historiska kartor, flygfoton, Skogens Pärlor, Vattenweb, Vattenkartan, SkyddadNatur, fynd av arter i Artportalen och Analysportalen. Särskilt småvatten och lövskogsmiljöer eftersöktes. Startmöte mellan Calluna och Mörbylånga hölls 9 april 2014 före fältarbetet. Då gick vi igenom förutsättningar och de senaste tankarna från kommunen om planen. Magdalena Andersson och Ylva Hammarstedt från kommunen samt Kristina Kvamme och Håkan Sandsten från Calluna deltog i mötet. Inventeringen utfördes med visuell observation enligt Naturvårdsverkets undersökningstyp 2005) av Håkan Sandsten, och delvis Kristina Kvamme, i två steg: först dagtid då vattendrag, våtmarker, små dammar och skogen besöktes och sedan kvällstid då eftersök av lekande salamandrar gjordes. Inventeringen pågick under 9-10 april. Eftersom fynd hade gjorts i närheten av planområdet, och groddjur kan röra sig åtminstone någon eller några kilometer, omfattade undersökningen ett större område än bara planområdet. Alla inventeringsfynd av groddjur inrapporterades därefter i Artportalen. Groddjur och artskydd Samtliga svenska groddjursarter är fridlysta enligt 6 artskyddsförordningen och för flera av dessa har man upprättat åtgärdsprogram tabell 1). För större vattensalamander är skyddet extra starkt listad som B och N i artskyddsförordningen) eftersom den bedöms som starkt hotad i ett europeiskt perspektiv, tabell 1. Det finns särskilda bevarandeområden utsedda. På Öland finns flera sådana Natura 2000-områden där större vattensalamander är prioriterad art. De närmsta till planområdet är Stora Alvaret, Jordtorpsåsen och Rösselkärret. Den hade ett åtgärdsprogram för hotade arter mellan åren 2006 och 2010 Naturvårdsverket 2007). Hoten består främst av habitatförlust utdikning och avverkning av lövskog) och genetisk utarmning genom att små metapopulationer isoleras. Genom det europeiska skyddet har mer kunskap tagits fram och arten har inventerats noggrannare. Det verkar som om den är mer allmän än vad man tidigare trott i Sverige. Arten är inte rödlistad längre Gärdefors 2015). Åkergroda är visserligen en allmän art i Sverige, men i andra delar av utbredningsområdet har man identifierat hot mot den och därför är den fridlyst enligt artskyddsförordningen och det är ett starkt skydd. I Tyskland är den till exempel klassad som hotad och i Nederländerna som sårbar de.wikipedia.org och nl.wikipedia.org). Även i andra delar av Västeuropa är åkergrodan ovanlig 5

6 och Roček & Šandera 2008) pekar på olika historiska orsaker till det. En av orsakerna är avskogning som gjort att åkergrodan numera är hänvisad till låglänta översvämningsområden längs vattendrag. I Norge har åkergrodan klassats som nära hotad NT) på grund av att dess habitat minskar snabbt, då fiskfria dammar i jordbruksområden snabbt försvinner i sydöstra Norge och att föroreningar och introduktion av fisk utgör problem för groddjuren. Åkergroda lägger sina ägg i större samlingar. Långbensgroda är allmänt förekommande på Öland, men rödlistades som sårbar VU) i 2010 års rödlista och den har ett pågående åtgärdsprogram Naturvårdsverket 2013). Enligt åtgärdsprogrammet Naturvårdsverket 2013) är Långbensgrodans huvudsakliga utbredningsområde Centraleuropa, medan det finns mindre reliktpopulationer i Nordtyskland, sydöstra Danmark och i sydöstligaste Sverige, med ca 720 lekvatten i Skåne, Blekinge, Småland och på Öland. I Sverige leker den först av alla groddjur, äggläggning kan ske redan i januari eller februari och avslutas när andra arter börjar sin lek i början av april. Artens lekvatten utgörs oftast av småvatten utan in- eller utlopp, t.ex. grunda kärr och dammar, som alltid har öppna och vegetationsfria ytor. Lekvattnen har en medianstorleken om 0.27 ha. I Sverige förekommer långbensgrodan uteslutande i eller invid större skogsområden, oftast med betydande lövinslag och naturbetesmarker, kärr, bäckar, fuktig ädellövskog och ängsmarker är vanliga inslag i artens landmiljöer. Långbensgrodan är mycket rörlig över landmiljöer och den har en god spridningsförmåga. Dock kan granplanteringar, åkermarker och bebyggelse skära av förbindelsen mellan lekvatten och födosöksbiotoperna och hindra spridning. Naturvårdsverket 2013). Vid lek lägger långbensgroda sina ägg i separata romklumpar. Den kännetecknas av stor trumhinna nära ögat med en upphöjd ås runt om och har mycket långa ben. Både långbensgroda och åkergroda kräver också noggrant skydd enligt artskyddsförordningen N i artskyddsförordningen), tabell 1. 6

7 Figur 2. Större vattensalamander från Ismanstorp. Tabell 1. Groddjur med åtgärdsprogram hos Naturvårdsverket, rödlistning och klassning enligt artskyddsförordningen. NT = nära hotad near threatened), VU=sårbar vulnerable), CR=akut hotad crihcally endangered). Åtgärdsprogram groddjur Status Från Till Rödlista 2010 Artskyddsförordningen Lövgroda Avslutad N Klockgroda Klar N Långbensgroda Klar VU N Gölgroda Klar VU N Lökgroda Klar, uppdaterad NT N Grönfläckig padda Klar CR N Strandpadda shnkpadda) Klar VU N Större vauensalamander Avslutad B och N Åkergroda N: Det är förbjudet enligt artskyddsförordningen au 1. avsiktligt fånga eller döda djur, 2. avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyuningsperioder, 3. avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och 4. skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren. B: Arten har eu sådant unionsintresse au särskilda bevarandeområden Natura 2000) utseus. N 7

8 Fyndplatser groddjursinventering, Björnhovda 25:2 m.fl. 658!!!! !! 1! 2 4 3!!! 11 Nr ! Groddjur punkter 0! Plats Hästbäckekärret Norr om Runsbäcktäkten Norr om Runsbäcktäkten Norr om Runsbäcktäkten Dammar S Sandåsgatan Dammar S Sandåsgatan Dammar S Sandåsgatan Dammar S Sandåsgatan Dammar S Sandåsgatan Dammar S Sandåsgatan SÖ Runsbäcktäkten Art Långbensgroda Långbensgroda Åkergroda Mindre Vattensalamander Större Vattensalamander Mindre Vattensalamander Vanliga Padda Långbensgroda Större Vattensalamander Långbensgroda Långbensgroda 200 m Plangräns Fynd 5 romklumpar 142 romklumpar 2 spelande individer 6 individer 95 individer 40 individer 15 individer 4 romklumpar 4 individer 4 romklumpar 1 romklumpar / Plankarta linjer Figur 3. Ortofoto med planområdet fyndplatser i anslutning till planområdet 8

9 Fynd Under inventeringen påträffades inte bara större vattensalamander utan också en rad andra groddjur. Fyndplatserna beskrivs nedan. Fyndplatser närmast planområdet finns markerade på karta, figur 3. Planområdet Inom planområdet påträffades inga bra lekvatten för groddjur. Här finns en en kulvert som öppnas till en porlande liten bäck. Bäcken är rak och hårt rensad, men skuggad med sand, grus och stenbotten och vattendraget har ett naturvärde. Vidare finns det ett rävgryt på planområdet. Skogen i området är mest ung men det finns även äldre ekar insprängt här och där och skogen har ett allmänt naturvärde. Nära vattendragets kulvert är skogen öppnare och äldre med fler lite äldre ekar. Inga jätteträd upptäcktes och naturvärdet får nog ändå bedömas som allmänt. Medelung ekskog är vanligt på Öland. Skogsmark, öppen mark och våtmark- nordvästra delen Vid S Sandåsgatan 61 Färjestaden finns ett område med naturvärde i anslutning till den lilla bäcken inom och utanför planområdets nordvästra del, figur 1. Det är mycket ris och död ved i skogen och det ser ut att finnas bra livsmiljöer för groddjur, figur 4. I anslutning till denna skogsdunge finns en öppen mark i träda som också har ett naturvärde. Den öppna marken når fram till våtmarken norr om Runsbäckstäkten och här påträffades svart majbagge Meloe proscarabaeus), en ovanlig skalbagge vars larv lever i marklevande bins bon. Eftersom även bin har ett naturvärde höjer fyndet den öppna markens naturvärde. Skogsdungen, den öppna marken och våtmarken utgör tillsammans en enhet med högt naturvärde som bör bevaras och utvecklas. Stenmuren har också ett värde här. 9

10 Figur 4. Bra livsmiljöer för groddjur finns i dungen vid S Sandåsgatan 61. Hästbäckekärret, Väster om planområdet I det allra första småvattnet som besöktes påträffades fem romklumpar av långbensgroda Rana dalmatina). De var gamla och låg med flera meters mellanrum, vilket är typiskt för denna art figur 5). Figur 5. Romklump av långbensgroda i Hästbäckekärret på S Sandåsgatan Färjestaden. 10

11 Våtmark N Runsbäckstäkten Kant i kant, sydväst om planområdet finns en fyrkantig våtmark med mycket vattenväxter: mest löktåg Juncus bulbosus) och bredkaveldun Typha latifolia). Vattnet var klart, ofärgat och grunt 0-0,3 m) och över löktågen fanns massvis med romklumpar av långbensgroda. Hela våtmarken 0,5 hektar) gicks igenom och antalet romklumpar bestämdes till ca 142 stycken. Samtidigt påträffades en död långbensgroda. Det stora antalet romklumpar av långbensgroda var anmärkningsvärt. På platsen observerades också fyra individer av mindre vattensalamander Lissotriton vulgaris) vid dagbesöket och två senare på kvällen. På kvällen hördes dessutom två åkergrodor Rana arvalis) spela försiktigt. Dammar bakom S Sandåsgatan 53 Färjestaden I en relativt nygrävd damm med en yta av 800 m 2 och ett djup på mer än 1 meter påträffades på dagen fyra romklumpar av långbensgroda. I en mindre damm bakom den nygrävda dammen observerades också fyra romklumpar av långbensgroda. På kvällen påträffades 95 individer av större vattensalamander Trituris cristatus) i den stora dammen och fyra i den lilla. Antalet individer är anmärkningsvärt stort och förvånande eftersom dammen inte såg särskilt lämplig ut för större vattensalamander. Den såg ut att ha för lite vattenväxter och för branta stränder för att passa större vattensalamander. Den leker alldeles intill planområdet och utnyttjar det säkert för övervintring och födosök under andra delar av året. De kan teoretiskt undvika planområdet genom att röra sig genom trädgårdarna längs S Sandåsgatan och gamla trädgårdar är ingen dålig biotop för den, men det är inte troligt att de skulle undvika planområdet. De kan röra sig över asfalt, men har ett motstånd mot det. Så det är högst sannolikt att de huvudsakligen lever inom planområdet och i trädgårdarna. På kvällen påträffades i den stora dammen också 15 individer av lekande vanlig padda Bufo bufo), 40 lekande individer av mindre vattensalamander samt två snabbt dykande långbensgrodor något osäker artbestämning). Fynd utanför närområdet till planområdet Långbensgroda påträffades även på många andra ställen på Öland under april, tabell 2, men ingenstans i sådan mängd som i våtmarken norr om Runsbäckstäkten. Det verkar som om 2015 är ett bra år för arten. De närmsta fynden var i en kräftdamm i Runsbäckstäkten söder om planområdet och i en 11

12 stor ny bevattningsdamm i Torslunda norr om planområdet. Större vattensalamander eftersöktes också i en gammal lokal vid havet i Färjestaden men där hittades inget småvatten som kunde hysa den. Tabell 2. Antal romklumpar med långbensgroda påträffade på andra lokaler på Öland. Fynden finns i Artportalen. Antal Lokalnamn LaAtud Longitud Kommun Församling Tings Ene, Köpingsvik 56, , Borgholm Köping 4 Tjusby , , Borgholm Gärdslösa 12 Halltorps hage största dammen 2 Halltorps hage kärr vid GrodsHgen 1 Nedre trädgårdsdamm AkaciasHgen 4 Stora Rör 1 Övre trädgårdsdamm AkaciasHgen 4 Stora Rör 11 Isgärde öster infart väg , , Borgholm Högsrum 56, , Borgholm Högsrum 56, , Mörbylånga Glömminge 56, , Mörbylånga Glömminge 56, , Mörbylånga Glömminge 3 Amossen 56, , Mörbylånga Mörbylånga 1 Amossen , , Mörbylånga Mörbylånga 3 Amossen , , Mörbylånga Mörbylånga 5 Resmo , , Mörbylånga Resmo 1 Torslunda bevauningsdamm V 5 Torslunda bevauningsdamm V 1 Runsbäckstäkten kräcdamm 56, , Mörbylånga Torslunda 56, , Mörbylånga Torslunda 56, , Mörbylånga Torslunda 12

13 Bedömning Planområdet är omringat av värdefulla lekplatser för groddjur. Lekplatserna ligger för större vattensalamander i norr och för långbensgroda i söder samt i mindre grad väster, norr och nordost). Planområdet har vissa egna naturvärden öppen medelgammal ekskog, ett litet vattendrag och skogskärr), men dess största värde är som övervintrings- och födosöksområde för långbensgroda och större vattensalamander. Exploateringen kommer att leda till att livsmiljöerna på land minskar i areal, samtidigt som groddjurens rörelser kommer att försvåras av trädgårdar, hus och gator. Tre av de funna arterna i Färjestaden större vattensalamander, långbensgroda och åkergroda) är listade som N i artskyddsförordningen tabell 1). Det innebär kortfattat att det är förbjudet att avsiktligt fånga, döda, störa djur och ägg, samt att förstöra lekplatser och levnadsområden. Utkastet till detaljplanen för byggande av förskola och bostäder på Björnhovda figur 1) riskerar därmed att bryta mot artskyddsförordningens förbud mot att skada groddjurens fortplantningsområden eller viloplatser genom att minska livsmiljöernas areal och genom att skapa barriärer. I planen har vissa anpassningar gjorts och fler föreslås nedan för att förbättra och utöka groddjurens livsmiljöer. Det är dock svårt att förutsäga nettoeffekten på grodpopulationerna av att livsmiljöer försvinner och barriärer uppstår, samtidigt som man avser att öka antalet potentiella lekvatten och försöka förbättra vissa livsmiljöer. För att ta reda på mer behöver bedömningar göras på populationsnivå genom en särskild artskyddsutredning. Inom ramen för den kan populationen avgränsas och småvatten och potentiella vilo- och övervintringslokaler omkring planområdet karteras ytterligare. För att få rätt avgränsning i artskyddsutredningen är rekommendationen att ett särskilt samråd hålls med Länsstyrelsen, gällande artskyddsfrågan och vilket underlag som behöver tas fram i syfte att bedöma planens påverkan på artskyddet. Anpassningar i planen Detaljplanen har anpassats så att vattendraget ska finnas kvar och det finns plats för lite vildare natur i närheten av den stora dammen där så många större vattensalamandrar lekte. Det saknas lekvatten inom området idag, medan det utbyggda bostadsområdet har flera småvatten inplanerade. Med förslaget i figur 1 ligger det ett pärlband av nya småvatten mellan dammarna på S Sandåsgatan 53 och centrum av det nya bostadsområdet. Det bedöms som mycket positivt för större vattensalamander som trivdes i dagens dammar. Det finns också utpekade områden som ska skötas med död ved på marken, så att större vattensalamander trivs här, och därmed fungera som övervintringsplatser för större 13

14 vattensalamander. Utkastet till plan innebär att groddjur kan röra sig kors och tvärs igenom bostadsområdet längs de fuktstråk som redan idag finns. Dagens vattendrag med stenmur) behålls och ett grönområde leder mellan vattendraget och våtmarken norr om Runbäckstäkten, vilket gör att långbensgroda kan leva och röra sig inom området. Förslag på ytterligare anpassningar Det finns många åtgärder som kan göras för att minimera skada på groddjuren. Det är viktigt att pärlbandet med småvatten skapas på ett skonsamt sätt utan stora maskiner och tillfartsvägar eftersom det fuktiga skogsområdet mellan dammarna och förskolan sannolikt är viktiga livsmiljöer för större vattensalamander. Livsmiljöerna nära dammarna måste bibehållas enligt Callunas bedömning. Den del av planområdet som går längs med Järnvägsgatan med åkermark och ungskog bedöms inte ha något avgörande värde för långbensgroda och större vattensalamander, medan den del där förskolan är planerad är känsligare och byggnation leder sannolikt till att kärret blir torrare och skogen mindre risig och skyddande för groddjur. Placeringen av förskolan bör diskuteras i samråd med Länsstyrelsen. De två zigzagformade radhus som planeras i den lite äldre och öppnare ekskogen bedöms vara olyckligt placerade. Skogen har där högre naturvärde och värde som livsmiljö för groddjur och borde bibehållas orörd. Vidare vore det bra att planera för en spridnings- och levnadskorridor hela vägen mellan våtmarken väster om Runsbäckstäkten och dammen bakom S Sandåsgatan 53. Med god planering av vandringsstråk för groddjuren, samt av höjder, murar och andra barriärer behöver inte bostadsområdena ge definitiva vandringshinder för groddjuren. Inom planområdet finns det flera bra lägen för att skapa nya småvatten figur 6-10). Genom att göra det skulle man kunna minimera skada på långbensgroda och större vattensalamander. Det är ont om bra lekvatten på Öland, främst på grund av den genomsläppliga berggrunden och det torra sommarklimatet, men även på grund av historisk och nutida utdikning. 14

15 Figur 6. På flera platser finns det hålor i skogen där det är blött och därmed möjligt att försiktigt gräva småvatten mellan träden något tiotal kvadratmeter). Vattnen bör ha ett djup om minst 0,3 m för att större vattensalamander ska leka. Vissa somrar kan de få torka ut så att ingen fisk överlever där. Latitud 56, longitud 16, S Sandåsgatan 34 Färjestaden. Figur 7. Möjlig liten damm längs med Järnvägsgatan Färjestaden. Latitud 56, longitud 16,

16 Figur 8. Inom planområdet finns det ett grunt skogskärr med oregelbunden form som troligen har ett värde för för större vattensalamander och långbensgroda. Det ligger nära den planerade förskolan. Latitud 56, longitud 16, Figur 9. På en plats nära där bäcken genom planområdet rinner ut på öppnare gräsmark vid S Sandåsgatan 59 finns ett grunt kärr med ung asp. Här skulle en större estetisk damm med permanent vattenspegel kunna anläggas. Latitud 56, longitud 16,

17 Figur 10. På en plats nära där bäcken genom planområdet rinner ut på öppnare gräsmark vid S Sandåsgatan 59 finns ett grunt kärr med ung asp. Här skulle en större estetisk damm med permanent vattenspegel kunna anläggas. Latitud 56, longitud 16,

18 Referenser Gärdenfors U ed.). Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Nyström P, Stenberg M, Hertonsson P & Hallengren A Grodor ur ett skånskt perspektiv. Länsstyrelsen i Skåne. Naturvårdsverket Åtgärdsprogram för större vattensalamnder, Trituris cristatus). Rapport 5636 mars Naturvårdsverket Åtgärdsprogram för långbensgroda, Rana dalmatina). Rapport 6586 september Naturvårdsverket Inventering och övervakning av större vattensalamander Version 1:0 : Roček Z & Šandera M Distribution of Rana arvalis in Europe: a historical perspective. Zeitschrift für Feldherpetologie, Supplement 13: August 2008 D. GLANDT & R. JEHLE Hrsg.): Der Moorfrosch/The Moor Frog 18