Dnr 064-15/2015 Smittskyddsläkaren 2015-05-12 Verksamhetsberättelse 2014 Smittskyddsenheten Landstinget i Uppsala län
Sid 2 (15) Innehållsförteckning Introduktion... 4 1. Sammanfattande årsberättelse... 4 2. Anmälningar och paragrafärenden enligt Smittskyddslagen... 6 3. Medarbetarna... 6 4.0 Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)... 7 4.1 Rutiner... 7 4.2 Jämställdhet... 7 4.3 Sjukdagar... 7 4.4 Arbetsskadeanmälan... 7 4.5 Riskbedömning... 7 4.6 Förmåner... 7 4.7 Utbildning... 7 5. Ekonomi... 7 6.0 Verksamheten... 8 6.1 Hemsidan och övrig information till allmänheten... 8 6.2 Information till vårdcentraler... 8 6.3 Mediakontakter... 8 6.4 Större utbildningsaktiviteter... 8 6.5 Vaccinationer... 9 6.6 FoU... 9 7.0 Samarbetspartners, möten och nätverk... 9 7.1 STI-samordning inom LUL... 9 7.1.1 Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige... 9 8.0 Strama Uppsala län... 10 8.1 Infektionsverktyget... 10 9.0 Årsstatistik... 11 9.1 Kommentarer till årsstatistik efter diagnosområden... 13 9.2 Campylobacter... 13 9.3 Cryptosporidiuminfektion... 13 9.4 EHEC... 13 9.5 Giardia... 13 9.6 Gonorré... 13 9.7 Hepatit A... 13 9.8 Hepatit B... 13
Sid 3 (15) 9.9 Hiv... 13 9.10 MRSA... 14 9.11 Salmonella... 14 9.12 Sorkfeber... 14 9.13 TBE och andra virala meningoencefaliter... 14 9.14 VRE Vancomycinresistenta enterokocker... 14 9.15 Yersinia... 14
Sid 4 (15) Introduktion Smittskyddets arbete syftar till att minimera spridningen av smittsamma sjukdomar bland människor och är därmed en del av samhällets verksamhet för att främja en god folkhälsa och livsmiljö. Smittskyddsarbetet ska enligt Smittskyddslagen vara effektivt, samordnat och likformigt. Landstingen ansvarar för smittskyddsarbetet i landet vilket har som mål att tillgodose befolkningens behov av skydd mot smittspridning av smittsamma sjukdomar enligt smittskyddslagen (SmL 2004:168). Krav ställs på att det i varje landsting ska finnas en smittskyddsläkare som ansvarar för det operativa smittskyddsarbetet vilket enligt SmL 6 kap 2 innefattar följande uppgifter: - Se till att allmänheten har tillgång till information för att kunna skydda sig mot smittsamma sjukdomar. - Ge råd och anvisningar till särskilt riskutsatta. - Se till att förebyggande åtgärder vidtas. - Stödja behandlande läkare och andra som arbetar med smittskyddsfrågor. - Följa upp anmälningar och sjukdomsfall för att finna smittkällor, ge råd och anvisningar till smittade. - Bevaka att smittade får stöd och adekvat vård. - Följa upp att vårdgivaren vidtar de åtgärder som behövs för att förebygga smittspridning. - Fortlöpande följa smittskyddsläget i området. Sedan ingår också ett direkt ansvar i länet för vaccinationsinsatser enligt de nationella vaccinationsprogrammen. För att kunna samordna ett dynamiskt verksamhetsområde krävs att smittskyddet har omvärldskunskap. Detta förutsätter att det finns möjlighet till kunskapsinhämtning för smittskyddsläkaren och övrig personal på smittskyddsenheten samt att det finns resurser för att analysera och hantera inkommande information. 1. Sammanfattande årsberättelse Smittskyddsenheten (Sme) har under året haft en fortsatt hög tillgänglighet med goda kontakter med aktörer och samarbetspartners både inom och utom landstinget. I februari tillsattes halvtidstjänsten som biträdande smittskyddsläkare med en ordinarie befattningshavare vilket har varit ett stort tillskott till vår verksamhet. Under 2014 var det totala antalet laboratorie- och kliniska anmälningar till smittskyddsenheten 6984 st vilket är en ökning med 12 procent. Ett stort arbete har under året gjorts när det gäller beredskap mot ebola. En epidemi som inte berört Uppsala eller landet med kliniska fall, men där mycket stora insatser gjordes lokalt för att förbätta vår beredskap. Sen tidigare fanns i vår epidemiberedskapsplan en handlingsplan mot högsmittsamma sjukdomar (reviderad dec 2013). Med anledning av rapporter under våren/sommaren 2014 om ökad risk för smitta till vårdpersonal så fanns det ett behov av att se över våra rutiner. Smittskyddsläkaren tog initiativ till att förnya vår handläggning i enlighet med rekommendationer från Socialstyrelsen och en första landstingsövergripande handlingplan utkom 18 augusti. Vårdhygien och ansvariga på infektionskliniken gjorde under hösten ett stort arbete med utbildning av vårdpersonal i hur man använder skyddsutrustning vilket kulminerade i en ebolaövning på Akademiska sjukhuset 12 december. Erfarenheter från detta arbete kommer att avspegla sig i nästa version av epidemiberedskapsplanen som planeras under hösten 2015. Ett hepatit A utbrott under november- december ledde också till ett omfattande smittskyddsarbete. Med hjälp av lokalt smittskyddsanvariga på närliggande vårdcentraler och personal från lab provtogs och vaccinerades ett stort antal barn och vuxna.
Sid 5 (15) När det gäller influensavaccinering, så behöver ökade insatser göras för att förbättra vaccinationsinsatser till riskgrupper och till vårdpersonal. En av orsakerna till detta är det bristfälliga system som finns för dokumentation av vaccinationer. Smittskyddsläkaren har påbörjat ett arbete för att underlätta införandet av en sammanhängande och lättillgänglig elektronisk vaccinationsjournal. På nationell nivå finns redan en tjänsteplattfrom som gör det möjligt att koppla ihop det nationella vaccinationsregistret Svevac med e-tjänsten Mina vårdkontakter. Mycket arbete återstår dock för att integrera detta med journalsystemet COSMIC. Fortsatt utredning ska göras inom landstingets nybildade vaccinationsråd. I samarbete med kommunikationsavdelningen gjordes en mindre informationsinsats angående influensavaccinering men på grund av konkurrerade aktiviteter och otillräckliga ekonomiska resurser så fick den en ganska blygsam omfattning. Som vanligt genomfördes dock en influensainformation till alla vaccinatörer vid två tillfällen under oktober. Vaccinationstäckning enligt det nationella vaccinationsprogrammet var under 2014 fortsatt hög för länets barn. Detta förtjänar att särskilt påpekas då det nationella redovisningssystemet, på grund av olikheter i tekniken för vaccinationsredovisning, felaktigt visar på för låga vaccinationstal för vissa årsgrupper. I Uppsala och Örebro län utgår man från antalet folkbokförda barn och inte bara de som är listade på bvc vilket är det normala i andra delar av landet. Detta leder till att man har ett färre antal att räkna statistik på jämfört med andra län. Även det preventiva arbetet kring hiv/sti (sexuellt överförbara/transmittabla infektioner) har utvecklats vidare, både i länet samt inom det mellansvenska kunskapsnätverket där Uppsala är koordinatör. Under året har det genomförts ett flertal utbildnings- och informationsinsatser, i linje med den nationella strategin för hiv/aids och vissa andra STI. Samtidigt har påpekats behovet av att bättre stötta länets ungdomsmottagningar (UM), i första hand genom en förbättrad samordning. Smittskyddsläkemedel mot allmänfarlig sjukdom är läkemedel som är kostnadsfria för patienten. Under förutsättning att läkaren bedömer att det minskar risken för smittspridning. Sedan 2007 har smittskyddsenheten ansvar och budget för läkemedelskostnader som faller under smittskyddslagen enligt landstingsdirektörens beslut, Dnr CK 2007-6. Under senare år har vi sett en accelererande ökning av dessa kostnader på grund av att allt fler patienter behandlas för hiv och framförallt därför att vi de senaste åren fått nya mycket effektiva och nästan biverkningsfria mediciner mot hepatit C. Detta kan sannerligen betraktas som en revolution då de flesta patienter med hepatit C nu kan bli botade och smittfria efter tre månaders behandling. Behandlingen kostar dock 500 000-800 000 kr per patient. Eftersom det finns ett uppdämt behov av behandling för personer med hotande skrumplever har kostnaden för hepatit C läkemedel ökat till nästan 40 miljoner under 2014 med ett totalt utfall i budgeten för smittskyddsläkemedel på 51,5 miljoner i jämförelse med budgeterade 23,5 miljoner. Arbetet med att administrera denna verksamhet har ökat och smittskyddsläkaren (SmLäk) kan inte påverka ordinationen av dessa läkemedel. Endast med stora svårigheter kan statistik fås ut angående denna läkemedelsförskrivning. Därför har diskussioner förts med både ekonomiavdelningen och läkemedelsenheten om att överföra ansvaret för att administrera dessa läkemedelsfakturor till annan enhet. Smittskyddsläkaren har i flera sammanhang uppmärksammats på att det finns en misstanke om att vårdgivare undviker provtagning när det gäller blodsmittor och sexuellt överförda infektioner av ekonomiska skäl. När det gäller provtagning avseende resistenta bakterier så sker detta ofta enligt handlingsplaner utformade av vårdhygien och SmLäk men provtagningskostnaden kan ofta hamna på en enskild vårdgivare/vårdenhet inom öppen eller slutenvård. Detta kan i sin tur leda till ojämlik vård och ett projekt har påbörjats under 2014
Sid 6 (15) för att utreda möjligheterna till att göra ett flertal av dessa smittskyddsprover till fria nyttigheter vilket skulle undanröja ovanstående problem. Att motverka spridning av resistenta bakterier samt verka för en rationell antibiotikaanvändning är ett viktigt uppdrag för smittskyddet. När det gäller vårdrelaterade infektioner leds detta arbete operativt av sektionen för vårdhygien. Under året har Sme fortsatt att medverka i landstingets styrgrupp för vårdhygien och smittskydd, Akademiska sjukhusets epidemiråd samt hygienrådet på Enköpings lasarett. SmLäk har även deltagit i utformandet av en förvaltningsorganisation för infektionsverktyget som syftar till att få fram statistik över antibiotikaanvändning i relation till olika infektionsdiagnoser och på så sätt möjliggöra ett underlag för kampen mot vårdrelaterade infektioner (VRI) och resistenta bakterier. SmLäk är även objektsägare för detta it-system. Likaså har SmLäk tagit aktiv del i länets Stramaverksamhet, som bl.a. fokuserat på behovet av uppföljning avseende diagnosrelaterad antibiotikaförskrivning. Smittskyddsläkaren och dennes medarbetare på smittskyddsenheten arbetar under smittskyddslagen och inte under hälso-och sjukvårdslagen. Sjukvårdsinsatser som behövs enligt smittskyddslagen måste utföras av sjukvårdspersonal. Därför behöver Sme hjälp av vården i samband med utbrott av smittsamma sjukdomar. Detta har tidigare lösts av lokalt smittskyddsansvariga läkare och sjuksköterskor som utsågs på vissa vårdcentraler som hade ett geografiskt områdesansvar. Under 2014 har Sme i samarbete med enheten för vårdval på HSA, Primärvården och Strama utformat detta uppdrag såsom ett grundåtagande för alla vårdcentraler enligt regelboken. Förutom att hjälpa till vid utbrott ska de lokalt smittskyddsansvariga vara kontaktpersoner för Smittskyddet och Strama. Uppdraget kommer i samarbete med Strama utformas närmare under 2015. 2. Anmälningar och paragrafärenden enligt Smittskyddslagen Under 2014 gjordes totalt 6984 laboratorie- och kliniska anmälningar till smittskyddsenheten, en ökning med 12 procent jämfört med 2013. Dessa gav 2671 nya fall av sjukdomar som faller under SmL, vilket var en minskning med 54 fall jämfört med 2013. Antalet paragrafärenden under 2014 avseende klamydia var 627 stycken, en minskning med 16 procent jämfört med 2013. Av paragrafanmälningarna blev 48 procent uppklarade av Smittskyddsenheten (49 procent år 2013), 13 procent skickades vidare till ett annat län (17 procent år 2012) och 39 procent fick avskrivas (23 procent år 2013). Den genomsnittliga tiden för ärendehanteringen ökade från 23 dagar per ärende år 2013 till 27 dagar år 2014. En ändrad matris för ärendehantering infördes dock 2014 varför siffrorna ej är helt jämförbara. 3. Medarbetarna För att fullgöra sina åligganden, ska Smittskyddsläkaren till sin hjälp ha en enhet med adekvat bemanning för att hantera allt från registrering, fördelning, och handläggning av olika ärenden, till riktade informations- och utbildningsinsatser, uppföljning och sammanställning av data, även av mer vetenskaplig karaktär, strategisk planering och samarbete i olika nätverk m.m. Smittskyddsläkarens medarbetare har en bred och hög kompetens medicinsk, psykologisk, administrativ, juridisk, sociologisk, miljö- och hälsoskydd samt it vilket är nödvändigt för att handlägga komplexa smittskyddsärenden. Enheten har under 2014 haft 8 anställda personer: 1 SmLäk (100%), 1 bitr SmLäk (50%), 3 smittskyddssjuksköterskor, 1 STI-samordnare och 2 assistenter.
Sid 7 (15) 4.0 Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) 4.1 Rutiner Arbetsplatsträffar med minnesanteckningar och samverkansgrupp med protokoll genomförs en gång per månad. Dessutom har enheten planeringsmöten utan minnesanteckningar en gång varje vecka. Verksamhetsplaneringsdag med minnesanteckningar genomförs en gång per termin. Sme följer landstingets miljömål. Enheten bedriver ett systematiskt miljöarbete. Sme har ett säkerhetsombud som genomför ett systematiskt säkerhetsarbete inom brand, hot och våld. Skyddsrond bedrivs en gång per år. Åtgärdslista upprättas för varje rum. 4.2 Jämställdhet Tidigare beslut i samverkansgruppen om att jämställdhet skall beaktas vid nyanställning kvarstår. 4.3 Sjukdagar Antalet sjukdagar för 2014 var 173 dagar. 4.4 Arbetsskadeanmälan Inget tillbud skedde år 2014. 4.5 Riskbedömning De senaste åren har verksamheten haft flera chefsbyten. Samtidigt har en ny organisation genomförts på landstinget, vilket påverkat verksamheten på flera olika sätt. Både chefsbyten och omorganisation har bidragit till försämrad psykosocial miljö under året vilket bland annat lett till långtidssjukskrivning av medarbetare. I slutet av året påbörjades därför ett arbete med Länshälsan för att förbättra arbetsmiljön. 4.6 Förmåner Möjlighet till friskvårdskort. Inköp av fruktkorg varje vecka. 4.7 Utbildning Antal utbildningsdagar för de anställda på smittskyddsenheten har varit 76,5 dagar. 5. Ekonomi När det gäller kostnader för smittskyddsläkemedel så domineras det av de kraftigt ökade kostnaderna för hepatit-c-behandling. En behandling som verkligen revolutionerat behandlingsmöjligheterna för dessa patienter. Tros att kostnaden per behandling uppgår till 500 000-800 000 kr så bedöms det ändå som samhällsekonomiskt lönsamt då de som behandlas till mycket stor del kan botas och därmed inte riskera allvarlig leversvikt med behov av levertransplantation och risk för förtida död. Med anledning av att de nya hepatit-cläkemedlen något snabbare än förväntat kommit till klinisk användning och att både vårdgivare och patienter kunde märka att dessa läkemedel var både effektiva och tämligen biverkningsfria startade ett stort antal patienter behandling under 2014. Detta medförde i sin tur att prognosen för kostnader för smittskyddsläkemedel kraftigt överskreds 2014. Vid årsbokslut så hamnade totalkostnaden för smittskyddsläkemedel på drygt 51 miljoner vilket är ca 27 miljoner mer än budgeterat. Enligt en överenskommelse mellan alla Sveriges landsting har endast patienter med hotande leversvikt behandlats. I övrigt har Smittskyddsenheten klarat sin verksamhet inom budget med undantag av kostnaden för Kondoma Mera. Denna verksamhet, som organisatoriskt ligger under studentkåren, finansieras via bidrag från landstinget. Medlen för 2014 hade av misstag inte påförts vår budget vilket förklarar det uppkomna underskottet. För nästa år kommer detta att justeras och det finns också ett behov att höja bidraget som legat oförändrat i flera år.
Sid 8 (15) 6.0 Verksamheten 6.1 Hemsidan och övrig information till allmänheten Enligt smittskyddslagen ingår i Smittskyddsläkarens uppgifter att bl.a. se till att allmänheten har tillgång till den information, t.ex. broschyrer, som behövs för att var och en skall kunna skydda sig mot smittsamma sjukdomar samt att ge råd och anvisningar om smittskyddsåtgärder för grupper som är särskilt utsatta för smittrisk. Alla broschyrer kan beställas kostnadsfritt från smittskyddsenheten. Under året har vi tillsatt en arbetsgrupp som arbetar med att uppdatera och omforma enhetens hemsida www.smittupp.se. Målsättningen med hemsidan är att ge tillgänglig och aktuell information om frågor som berör smittskyddet till allmänhet och vårdpersonal. 6.2 Information till vårdcentraler Vi har under året slutfört våra besök på vårdcentraler i länet. Information om smittskyddsenhetens arbete med utgångspunkt från smittskyddslagen samt statistik om vårdcentralens egna anmälningar har varit i fokus. Beroende på tidpunkt för besöket har också information om influensavaccinationer och ebolaberedskap diskuterats. 6.3 Mediakontakter Under 2014 har SR, TV4 Uppland, SVT Uppland och UNT24 tagit upp smittskyddsfrågor, där Sme har medverkat. Artiklar som berört olika smittskyddsfrågor och där smittskyddsenheten har varit involverad har skrivits i UNT, Uppsalatidningen, Dagens Medicin och Enköpingsposten. Totalt har Sme medverkat i media vid 28 tillfällen. Smittskyddsenheten har också deltagit i nationella informationskampanjer såsom Klamydiamåndagen, World Aids Day och Ligg lugnt. 6.4 Större utbildningsaktiviteter Under Viktoriadagen bjuds en årlig utbildningsdag till lokalt smittskyddsansvariga läkare och sjuksköterskor samt andra smittskyddsintressenter. Undervisning av läkarstuderande termin 4 och 8. Undervisning för sjuksköterskestuderande termin 2 och 4. Undervisning smittskydd infektionssjukdomar Mastersutbildning BMC. CBRNE utbildning för blåljusfolk. Utbildning i hiv- och STI-prevention STI-dag. Undervisning av informatörer i Kondoma Mera. Undervisning av invandrare och asylsökande via ISAK (Integration, STI, Antivåld, kunskap). Undervisning av personal och föräldrar på förskolor. Informationsträffar för vaccinatörer inför influensasäsongen 2014/2015. En ST-läkare har hospiterat på Smittskyddsenheten. Undervisning av blivande distriktssköterskor. Undervisning för medicinska sekreterare. Utbildning i Praktisk Andrologi.
Sid 9 (15) 6.5 Vaccinationer Smittskyddsläkaren deltar i den grupp som ansvarar för vaccinupphandling inom Fyrklövern. Ordinarie och biträdande smittskyddsläkare har också deltagit i nationella vaccinationsupphandlingar via SKL/Kommentus. Den årliga insamlade vaccinationsstatistiken bland grundskolans elever i årskurs 6 i Uppsala län visar en god anslutning och ligger i nivå med övriga landet. När det gäller influensavaccinationer så saknas ett system för att kunna följa vaccinationstäckningen av riskgrupper, men enligt uppgifter från vaccinationsleverantören så har det skett en viss ökning av vaccinationsbeställningarna och jämfört med föregående år bör detta innebära att ca 50 procent av riskgrupperna blir vaccinerade, ett resultat som definitivt kan förbättras. 6.6 FoU Posterpresentationer vid nationella och internationella möten har gjorts vid: - 24th ECCMID, maj 2014, Barcelona, Spanien - 16th ISID, april 2014, Kapstaden, Sydafrika - 13th ISHCI, juni 2014, Kalifornien, USA - 15th APCCMI, nov 2014, Kuala Lumpor, Malaysia 7.0 Samarbetspartners, möten och nätverk Sme deltar regelbundet i arbets- resp. styrgrupps- och nätverksträffar med vårdhygien, Strama, STI-verksamheter, Barnhälsovård, Mödrahälsovård, Primärvården (offentligt anslagsfinansierad), Infektion, Lungmedicin och Klinisk mikrobiologi samt Regionala kris- och katastrofkommittén. Därtill medverkar Sme i ett stort antal möten både lokalt och regionalt, såväl inom Landstinget i Uppsala län som externt. Se bilaga över samarbetspartners. 7.1 STI-samordning inom LUL Smittskyddsenheten har under året genomfört ett flertal utbildnings- och informationsinsatser i linje med den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar. Smittskyddsenheten leder länets samordningsgrupp för hiv/sti- och abortförebyggande åtgärder. I gruppen finns representanter från Uppsala kommun, Mikrobiologen, Venereologmottagning, Mödrahälsovårdsenheten samt Kvinno- och barndivisionen. I december 2014 deltog gruppen i en workshop, under ledning av en extern processledare. Syftet med workshopen var att förtydliga gruppens uppdrag. Workshopen resulterade bland annat i en ny uppdragsbeskrivning. Landstinget i Uppsala län har i enlighet med Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut (dnr HSS 2010-0064) delat ut 200 000 kondomer och femidomer för 200 000 under år 2014. 7.1.1 Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige Landstinget i Uppsala, Västmanland och Dalarna, Värmland samt Region Gävleborg, bildar tillsammans Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige. Nätverket bildades år 2008 och är ett av totalt sex kunskapsnätverk i Sverige. Syftet med Kunskapsnätverket är att finna möjliga samordningsvinster, ge STI-frågorna större tyngd, finna gemensamma utvecklings- och forskningsområden samt ge möjlighet till kunskapsöverföring mellan de deltagande länen. Kunskapsnätverkets organisation består av en arbetsgrupp kallad kärngrupp som utgörs av länens hiv/sti-samordnare samt en styrgrupp med fyra smittskyddsläkare och en enhetschef för folkhälsa och samhällsmedicin. Smittskyddsläkaren i Uppsala är förnärvarande ordförande i styrgruppen. Kunskapsnätverkets verksamhetsberättelse för år 2014 finns tillgänglig på www.hivstimellan.se.
Sid 10 (15) 8. Strama Uppsala län Hotet från multiresistenta bakterier blir allt påtagligare i det medicinska rutinarbetet. Detta ställer därför högre krav på behandlande läkares kunskaper och på avancerad mikrobiologisk diagnostik. I början av året genomfördes för sjunde året i rad en screening inom primärvården avseende urinvägsbakterien E.coli hos kvinnor med nedre okomplicerad urinvägsinfektion för att undersöka resistensläget i samhället. Resultat redovisades som en poster på en internationell kongress i Barcelona (ECCMID) våren 2014. Smittskyddsläkaren har också aktivt medverkat i Stramas arbete i arbetsgrupp, styrgrupp och den operativa gruppen. 8.1 Infektionsverktyget Landstinget i Uppsala län deltog i utvecklingen av infektionsverktyget (IV) på projektbasis och framförallt har det på Enköping lasarett tidigt kommit till användning. IV kan med utgångspunkt från antibiotikaordinationer användas för att följa och övervaka förändringar vad gäller vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning. Tillsammans med vårdhygien och Strama har SmLäk aktivt deltagit i utformningen av en förvaltingsorganisation för IV. SmLäk är också utsedd av landstingsdirektören att vara objektsägare för detta it-verktyg.
Sid 11 (15) 9.0 Årsstatistik Allmänfarliga sjukdom ( Smittskyddslagen 2004:168 ) 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Campylobacterinfektion 239 258 279 265 311 295 279 314 308 299 EHEC - infektion med enterohemorragisk E.coli 4 5 3 11 2 7 7 6 10 9 Giardiainfektion 62 55 61 59 45 62 54 39 39 63 Gonorré 19 23 17 18 17 28 27 24 22 38 Hepatit A 6 0 5 6 10 4 6 5 2 16 Hepatit B, totalt 26 21 28 26 38 31 26 30 35 56 Hepatit B, akut 2 1 8 1 2 4 3 9 3 2 Hepatit B, bärare 24 20 20 25 36 27 23 21 32 54 Hepatit C 48 55 56 72 56 58 55 43 58 56 Hepatit D 0 0 2 1 0 0 0 0 0 0 Hepatit E 1 0 2 1 0 1 1 0 0 1 Hiv-infektion 4 9 21 11 9 11 8 10 11 18 HTLV I eller II - infektion 0 0 1 0 0 0 2 0 0 0 Klamydiainfektion 1099 1353 1611 1490 1219 1280 1421 1311 1344 1226 MRSA - infektion med meticillinresistenta gula stafylokocker 28 24 33 40 33 41 42 80 75 98 Paratyfoidfeber 1 1 1 1 0 0 0 1 1 1 Pneumokocker - infektion med nedsatt känslighet för penicillin G 10 5 8 7 9 8 7 10 2 5 Salmonellainfektion 110 127 135 140 86 133 132 86 106 76 Shigellainfektion 19 15 19 39 10 27 28 16 21 13 Syfilis 5 5 7 4 3 2 4 3 3 3 Tuberkulos 13 16 11 16 20 23 17 17 21 23 Tyfoidfeber 1 4 1 6 1 0 0 1 1 1 Kommentar till tabell: Sjukdomar som inte förekommit alls under de 10 åren är borttagna. De är: Pest, Kolera, Mjältbrand (Anthrax), Polio, Difteri, Rabies, Fågelinfluensa, SARS, Smittkoppor och Virala hemorraghiska febrar.
Sid 12 (15) Anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar ( Smittskyddsförordningen 2004:255 ) Amöba histolytica - infektion med entamöba histolytica Atypiska mykobakterier - infektion med atypiska mykobakterier Betahemolyserande grupp-a-streptokocker ( GAS ) - invasiv infektion 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 13 13 19 6 16 24 23 4 6 1 9 13 6 9 9 5 4 6 7 10 6 14 25 18 14 12 13 30 30 18 Brucellos 1 0 0 1 0 0 1 0 1 3 Cryptosporidium - infektion med cryptosporidium 2 5 0 3 8 11 17 9 21 52 Denguefeber 0 4 3 2 11 4 6 11 12 4 Den nya influensan A (H1N1) 2009 0 0 0 0 459 0 35 12 121 86 Echinokockinfektion 0 0 0 0 0 1 0 0 0 1 Enterobacteriaceae, ESBL-A / ESBL-M 0 0 236 186 147 265 168 234 316 296 Enterobacterinfektion som producerar ESBL av karbapenemastyp ( ESBLCARBA ) Haemophilus influenzae - invasiv infektion 0 0 0 0 0 0 0 1 1 1 5 4 4 10 6 10 7 4 3 9 Harpest ( Tularemi ) 11 8 7 7 5 11 10 16 3 4 Kikhosta ( Pertussis ) 11 18 13 5 6 6 2 4 6 7 Legionellainfektion 8 3 7 10 10 9 8 11 7 4 Leptospirainfektion 0 0 1 0 1 1 0 0 1 0 Listeriainfektion 0 1 1 1 1 0 0 1 1 2 Malaria 6 4 5 9 4 5 7 3 5 11 Meningokockinfektion - invasiv 3 3 3 6 3 6 5 2 4 2 Mässling ( Morbilli ) 0 1 0 0 0 0 0 0 12 0 Papegojsjuka 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 Pneumokockinfektion - invasiv 19 29 63 52 44 50 49 37 45 40 Påssjuka ( Parotit ) 1 5 3 0 1 1 4 0 3 0 Q-feber 0 0 0 2 1 0 0 0 0 1 Sorkfeber ( Nefropathia epidemica ) 2 11 15 5 1 6 14 1 2 9 VRE - infektion med vancomycinresistenta enterokocker 3 1 0 12 7 10 0 2 6 38 Vibrioinfektion exkl kolera 0 0 1 0 0 1 0 1 0 4 Viral meningoencefalit 37 39 38 52 54 47 78 81 52 61 varav TBE 23 23 30 32 33 15 38 48 14 19 Yersiniainfektion 20 22 17 16 10 4 13 9 1 6 Kommentar till tabell: Sjukdomar som inte förekommit alls under de rapporterade senaste 10 åren är borttagna. De är: Botulism, Stelkramp, Gula febern, Röda hund och Trichinos.
Sid 13 (15) 9.1 Kommentarer till årsstatistik efter diagnosområden Under 2014 anmäldes 548 fall av livsmedelsburen smitta i Uppsala län vilket ligger i nivå med den senaste 10-års-perioden när i genomsnitt 525 fall anmälts per år varav 145 (27.6 procent) inhemskt smittade. 2014 steg dock andelen inhemskt smittade till nästan 40 procent (219 fall). Ökningen kan till viss del förklaras med ändrad diagnostik för parasitsjukdomar. 9.2 Campylobacter Det totala antalet fall av campylobacter minskade marginellt under 2014 från 308 till 299 fall. Antalet inhemskt smittade ökade från 104 fall 2013 till 133 under 2014, en ökning med närmare 30 procent. 9.3 Cryptosporidiuminfektion Antalet fall av infektion med cryptosporidium mer än fördubblades, från 21 fall föregående år till 52 fall 2014. Av fallen var 23 smittade i Sverige jämfört med 16 under 2013. En starkt bidragande orsak till ökningen är att diagnostiken för parasiter ändrades i februari 2014 från mikroskopi till molekylärdiagnostik med PCR. Den största ökningen sågs andra halvåret hos personer som blivit magsjuka efter semesterresor utomlands. 9.4 EHEC Ovanligt många inhemska fall av EHEC (7 av totalt 9 fall) rapporterades 2014 vilket kan jämföras med ett genomsnitt på tre inhemska fall per år de fem föregående åren. Tre av fallen var sannolikt smittade av vatten från en grävd brunn. 9.5 Giardia En 60-procentig ökning sågs i antalet fall av giardia under 2014. Antalet inhemskt smittade steg från två fall 2013 till sex fall 2014. Liksom för cryptosporidier sågs ökningen bland resenärer där Indien dominerade med nio fall tillsammans med Tanzania med åtta och Thailand med fem. Antalet fall hos asylsökande var sju stycken, ett mer än föregående år. 9.6 Gonorré I maj 2014 började samtliga prov för klamydia även analyseras för gonorré. En markant ökning av antalet fall av gonorré sågs också 2014 med 38 fall jämfört med 22 fall under 2013. Ökningen kom dock inte efter maj månad utan låg jämn över året. Av de 38 fallen var en tredjedel kvinnor (13 st) och 11 av männen var heterosexuellt smittade. Den inhemska smittan dominerade med 25 fall och 12 fall kunde med säkerhet knytas till andra länder. 9.7 Hepatit A Tolv personer smittades inhemskt av samma stam av hepatit A under november 2014. Trots omfattande smittspårning kunde ingen gemensam smittkälla hittas. Över 100 personer blev provtagna och nästan lika många vaccinerade i arbetet kring utbrottet. Totalt rapporterades 16 fall av hepatit A under året varav samtliga utom ett var inhemskt smittade. Detta kan jämföras med 2013 då endast 2 fall av importerad smitta rapporterades. 9.8 Hepatit B En 60 procentig ökning av antalet fall av hepatit B sågs under året, från 35 fall 2013 till 56 fall 2014, 35 män och 21 kvinnor. I fyra fall saknas uppgift om smittland och av de övriga var samtliga fall utom ett smittade före ankomsten till Sverige. Två fall av akut sjukdom rapporterades. Bägge kan vara efter tatueringar i annat land. Den ena personen umgås också i missbrukskretsar, men har nekat till eget missbruk. 9.9 Hiv Under 2014 anmäldes 18 nya fall av hiv i Uppsala län. Två av fallen är dock troligen kända sedan tidigare, men har inte kunnat avfärdas i skrivande stund. Ett inhemskt fall av MSM-
Sid 14 (15) smitta rapporterades och en svenskfödd man smittades i Thailand där han bodde under lång tid. Efter en stickincidens togs ett prov på en svensk äldre långvarig sjuk man och han diagnosticerades med hiv och aids. Ingen smitta skedde dock. Övriga fall var alla smittade innan ankomsten till Sverige. 9.10 MRSA Det sågs en ökning av antalet rapporterade MRSA-fall under 2014 (98) jämfört med 2013 (75). I majoriteten av de 98 fallen hade Sverige uppgetts som smittland, varav 16 drabbats av en vårdrelaterad infektion. Flertalet av dessa 16 fall kunde härledas till flera utbrott inom äldreboenden i länet. Utav de 98 anmälda fallen hade 59 annan samhällssmitta som smittväg. För de övriga 23 fallen var smittvägen okänd eller på sjukhus (i Sverige eller utomlands). 9.11 Salmonella Antalet fall av salmonella var rekordlågt under 2014, 76 fall jämfört med 106 föregående år. Antalet fall av inhemskt smittade ökade dock från 16 fall till 21. Av de 55 utlandssmittade hade 11 varit i Thailand och 10 i Turkiet. 9.12 Sorkfeber En ökande mängd sorkar innebär fler fall av sorkfeber och under 2014 anmäldes nio fall i Uppsala län jämfört med två under 2013. I tre av fallen kunde smittan kopplas till Uppsala län medan de övriga var smittade norr om Dalälven. 9.13 TBE och andra virala meningoencefaliter Antalet fall av TBE ökade något från 14 fall 2013 till 19 fall 2014. Detta är ändå långt från de 48 fall som diagnosticerades 2012. De övriga meningoencefaliterna nådde en toppnivå på 42 fall där enterovirus stod för 26 av fallen. 9.14 VRE Vancomycinresistenta enterokocker Under 2014 diagnostiserades 38 personer med VRE i Uppsala varav två patienter var boende i Gävleborgs län. Alla utom en patient var symtomfria smittbärare och den absoluta majoriteten av fallen upptäcktes som led i smittspårning (23 st). 35 patienter har angivits smittade i samband med vård. Flest fall diagnostiserades från januari till juni. Många fall kan relateras till det utbrott av VRE som startade på Akademiska sjukhuset i slutet av oktober 2013. Detta utbrott ledde till en omfattande screening av patienter på Akademiska sjukhuset och på särskilda boenden dit patienter överfördes. Det kunde också konstateras en smittspridning på flera av dessa boenden. I Gävleborg pågick samtidigt ett mycket stort utbrott med cirka 300 fall som också berörde vårt län. Utbrottet på Akademiska sjukhuset kan ha beröring med utbrottet i Gävleborgs län och det tidigare utbrottet i Mälardalen då likheter finns mellan utbrottsstammarna. Den totala kostnaden för VRE screening är inte klarlagd, men enbart provtagningskostnaden för VRE ökade med över 6 miljoner kronor under 2014. 9.15 Yersinia Under 2013 rapporterades bara ett fall av yersinia som var utlandssmittad. 2014 blev det istället sex inhemskt smittade fall rapporterade. Inga av fallen hade tydlig koppling till de andra. Uppsala 12 Maj 2015 Mats Ericsson Smittskyddsläkare
Sid 15 (15) Samarbetspartners BILAGA Akademiska lab Arbetsmiljöverket Barnhälsovården Regionala kris- och katastrofkommittén Elevhälsans medicinska enhet i Uppsala kommun samt skolsköterskorna i länet Flyktingmottagningen Cosmos Folkhälsomyndigheten Fyrklövern Förskoleverksamheten i Uppsala kommun Infektionskliniken Katastrof- och beredskapsenheten Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige Livsmedelsverket Lungkliniken Läkemedelsenheten Läkemedelskommittén Läkemedelsverket Länsstyrelsens beredskapsenhet Länsstyrelsens insynsråd Länsveterinären Mikrobiologiska laboratorier (UAS, MediLab) Miljö- och hälsoskyddsnämnder i länet Mottagningen för hemlösa i Uppsala och Enköping MRSA-gruppen Möten med samarbetspartners inom STI/hepatit/hiv Nationella smittskyddsmöten Patientnämnden Primärvården Regionförbundet SLU Socialdepartementet Socialstyrelsen Strama Uppsala län Epidemirådet (fd Styrgruppen för vårdhygien och smittskydd) på Akademiska sjukhuset Styrgruppen för vårdhygien och smittskydd för LUL SVA TBE-grupp Tuberkulos-gruppen Ungdomsmottagningar Uppsala kommuns socialtjänst Uppsala universitet Venereologmottagningen Vårdhygien