Årsredovisning 2003 för ett renare hav
2
FOTO: TORE HAGMAN / NATURFOTOGRAFERNA Årsredovisning 2003 Gryaab AB Postadress: Karl IX:s väg 418 34 Göteborg Organisationsnr: 55 61 37-2177 Bankgironr: 617-5400 Postgironr: 42 11 00-9 Telefon Expeditionen: 031-64 74 00 Fax Expeditionen: 031-64 74 99 E-post: info@gryaab.se Hemsida: www.gryaab.se Vid akuta utsläpp utom expeditionstid ring 031-62 70 70 som sätter dig i förbindelse med vår beredskapsgrupp. 3
Gryaab 5 VD har ordet 6 Gryaabs mål 8 Inkommande vatten 13 Vattenbehandling 14 Slambehandling och slamdisponering 16 Kemikalieförbrukning 16 Materialbalans 17 Underhåll 18 Recipientkontroll 19 Information 20 Kvalitet och miljö 20 Personal och organisation 21 Utvecklingsarbete 22 Anslutning av Lerums kommun 23 Ekonomi 24 Nyckeltal 26 Förvaltningsberättelse 28 Resultaträkning 32 Balansräkning 33 Kassaflödesanalys 5 år i sammandrag 34 Tilläggsupplysningar 35 Resultaträkningar 5 års översikt 38 Balansräkningar 5 års översikt 39 Revisionsberättelse 40 Styrelsens sammansättning 41 4
Gryaab Gryaab är ett miljöföretag som aktivt verkar för en bättre miljö och ett renare hav. Gryaab är ett kommunalt bolag som ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Bolaget har två huvuduppgifter. Den första är att via ett eget tunnelsystem leda avloppsvatten från tätortsbefolkningen till bolagets reningsverk, Ryaverket. Genom att all tätortsbebyggelse utom Lerum sedan länge är ansluten till Ryaverket har utsläpp av avloppsvatten till lokala sjöar och vattendrag eliminerats. Vår andra huvuduppgift är att behandla avloppsvattnet när det har kommit till Ryaverket. Behandlingen sker med avseende på nedbrytbart organiskt material, fosfor och kväve. Vi avskiljer också gallerrens (skräp) och sedimenterbart material. Behandlat avloppsvatten leds via tunnel ut till Göta älvs mynning. Till Gryaabs verksamhet hör även bergrummen vid Syrhåla. Där finns utrustning för avvattning av slam och möjlighet till långtidsförvaring. Verksamhetsidé Gryaab säkrar god vattenkvalitet i lokala sjöar och vattendrag och i Göta älv och dess mynningsområde genom att bygga och driva system som kostnadseffektivt omhändertar Göteborgsregionens avloppsvatten. Avloppsvattnets innehåll av energi, näringsämnen och andra nyttigheter ska tillvaratas och avloppet ska inordnas i ett kretslopp. Gryaab ska vara inriktat på att målen för utsläpp och annan miljöpåverkan fortlöpande kommer att höjas och att allt mindre resurser, relativt sett, får tas i anspråk för att nå målen. Aktieägare Antal aktier Aktier procent Ale 307 3,4 Göteborg 6 500 71,4 Härryda 256 2,8 Kungälv 498 5,5 Lerum 435 4,8 Mölndal 720 7,9 Partille 384 4,2 Totalt 9 100 100 5
VD har ordet Nu när vi har lagt den långvariga miljöprövningsprocessen bakom oss gäller det att se framåt. Vi har ett omfattande arbete som väntar! Gryaabs slutgiltiga miljövillkor fastställdes vid halvårsskiftet 2003 efter en mycket lång miljöprövning. Vi vet nu vilka miljökrav som gäller och vilka villkor som ska uppfyllas de närmaste åren. Redan 2005 ska vi klara ett fosforvillkor på 0,4 mg/l, både som gränsvärde på årsbasis och som riktvärde på kvartalsbasis. År 2007 är fosforvillkoret 0,3 mg/l med samma villkorsutformning. Det här är en avsevärd skärpning av den tidigare domen i miljödomstolen, som överklagades av länsstyrelsen. Ibland funderar jag på om investeringarnas storlek står i rimlig proportion till miljönyttan, speciellt när det gäller kravet på fosforrening. För att klara miljökraven måste vi i praktiken bygga en anläggning som klarar ett fosforutsläpp på nivån 0,2 mg/l, vilket ska jämföras med EU-kravet som är på 1,0 mg/l. Men miljöprövningen avslutades 2003 och nu när vi har lagt den långvariga prövningsprocessen bakom oss gäller det att se framåt. Vi har ett omfattande arbete som väntar! Investeringarna för kommande reningsanläggningar kommer att uppgå till storleksordningen 500 miljoner kr. För att klara miljövillkoren 2005 bygger vi en anläggning för bräddvattenrening. Byggnadsarbetena påbörjades i slutet av året och anläggningen kommer att vara klar att ta i drift i början av 2005. För att klara miljövillkoret som träder i kraft 2007 krävs ytterligare investeringar i nya anläggningsdelar. Efter omfattande förstudier och utredningar har vi nu valt ett huvudalternativ som vi kommer att gå vidare med för mer detaljerade studier. Huvudalternativet består av en kompletterande anläggning för kväverening och ytterligare anläggningar för partikelavskiljning. Hösten 2004 räknar vi med att kunna presentera ett genomarbetat förslag till Gryaabs styrelse för beslut. Uppdraget från styrelsen är att försöka klara utbyggnaden utan att behöva utnyttja mark i Rya skog. Det kommer att bli en stor utmaning för Gryaabs medarbetare att klara den ordinarie driften på ett miljömässigt bra sätt samtidigt som stora om- och tillbyggnadsarbeten ska ske. Jag ser dock med tillförsikt på framtiden. Under 2003 klarade Gryaab gällande kvävekrav på 10 mg/l totalkväve trots att nuvarande anläggning är dimensionerad och byggd för ett kvävekrav på 15 mg/l totalkväve. Villkoret kunde uppnås till viss del beroende på gynnsamma väderförhållanden och relativt låga inkommande vattenflöden. Men en stor anledning är också att alla medarbetare har gjort ett bra jobb när det gäller underhåll, drift och optimering av olika anläggningsdelar och processer. Medarbetarnas stora engagemang och kunskap är en av nycklarna till att vi kunnat uppnå bra miljöprestanda under det gångna året. Jag känner mig också tillfreds med att anläggningen fortsätter att förbättras i olika avseenden inte minst med den dokumentation som nu görs i anläggningsinformationssystemet som infördes för några år sedan. Ett annat viktigt område som jag vill lyfta fram är det systematiska arbete som dagligen genomförs men där effekten av arbetet inte alltid är så tydligt mätbart. Vi har till exempel en omfattande informationsverksamhet med flera olika verksamhetsområden, bland annat studiebesök av mellanstadieelever och många andra besökare. Vi har många industrikontakter med ett förtroendefullt samarbete mellan Gryaabs medarbetare och företrädare för industrin. Detta arbete har också en stor betydelse för Gryaabs resultat och miljöprestanda sett i ett längre tidsperspektiv. För att uppfylla de nya miljökraven och genomföra kommande 6
Foto: Malin Lundskog, Gryaab Stig Hård, VD Gryaab investeringsprojekt har Gryaabs organisation utvecklats vidare. Den viktigaste förändringen blir en uppdelning av ansvar mellan en renodlad driftavdelning och en underhållsavdelning, Teknisk försörjning. Huvuduppgiften för Gryaabs driftorganisation blir att driva anläggningen för att klara uppsatta mål och miljövillkor på ett kostnadseffektivt sätt. Underhållsavdelningen förändras och får nu ett utökat ansvar för underhållsarbete på Gryaabs anläggningar. Driftavdelningen sköter det löpande underhållsarbetet medan större underhållsarbeten och reparationer beställs av Teknisk försörjning. Vi har också bildat en ny avdelning som ska arbeta med utveckling, planering och genomförande av beslutade investeringsprojekt. Här ingår mer långsiktigt arbete med teknisk samordning för att kunna möta nya reningskrav i framtiden. Jag bedömer det sannolikt att de villkor som fastställdes 2003 kommer att gälla under den närmaste tioårsperioden. Ytterligare krav på kväverening har diskuterats liksom krav på att kunna rena vatten från organiska ämnen som till exempel läkemedelsrester. I samband med den utbyggnad som nu ska ske har Gryaab förvissat sig om att den nya anläggningen kan utvecklas för bättre kväverening om det skulle bli aktuellt. För att möta eventuellt nya krav i framtiden eller ändrade förutsättningar arbetar Gryaab med strategiskt viktiga framtidsfrågor. Vi försöker långsiktigt säkerställa marktillgång för att möjliggöra framtida expansion. Vi arbetar med att utveckla olika scenarier för slamdisponering för att ha handlingsfrihet om förutsättningarna ändras. Gryaab försöker upprätthålla hög kompetens i alla delar av organisationen för att optimera och utveckla den nuvarande anläggningen och ta till vara ny teknik och processkunskap. Det är inte helt osannolikt att det i framtiden kan komma krav på rening av andra ämnen än vad reningsverken idag är konstruerade för. Avslutningsvis vill jag säga att ombyggnad och tillbyggnad av nya anläggningsdelar inte är något nytt för Gryaabs medarbetare. Det har varit fem större om- och tillbyggnader sedan verksamheten startade för över 30 år sedan. Det kommer att bli en utmaning för oss alla att tillsammans genomföra den nu planerade utbyggnaden. Jag hoppas att eventuella svårigheter i den dagliga driften och utbyggnadsprojekten ska kunna lösas i en konstruktiv dialog och samverkan så att Gryaab uppfyller alla krav. Gryaab tar nu ytterligare ett steg för ett renare hav och tillsammans med mina medarbetare ser jag med optimism fram emot en fortsatt god utveckling av företaget. 7
Gryaabs mål Mål 1 Vatten Avloppsvattnet ska samlas upp och behandlas till skydd för miljön. Delmål 1.1 Under år 2003 ska det samlade utsläppet som årsmedelvärde innehålla högst 10 mg BOD 7 /l, 0,5 mg P/l och 10 mg N/l. Delmål 1.2 Från och med år 2006 ska det samlade utsläppet som årsmedelvärde innehålla högst 10 mg BOD 7 /l, 0,4 mg P/l och 10 mg N/l. Delmål 1.3 Senast år 2004 ska det finnas en plan för hur de av Miljööverdomstolen fastställda villkoren ska uppfyllas. Delmål 1.4 Vid utgången av år 2005 ska en anläggning för behandling av annars bräddat vatten vara i drift. Delmål 1.5 Inkommande vatten ska inte innehålla främmande substanser i sådan mängd att avloppsvattenbehandlingen påverkas negativt. Delmål 1.6 Tunnelsystemets funktion ska långsiktigt säkras. Måluppfyllelse 1.1 Medelhalterna i det samlade utgående vattnet blev 8 (8) mg BOD 7 /l, 0,4 (0,5) mg P/l respektive 10 (12) mg N/l. Gryaab uppfyller därmed gällande miljövillkor och vårt första delmål. 1.2 och 1.4 Under året har styrelsen fattat beslut om att investera i en anläggning med kemisk fällning för att behandla huvuddelen av bräddvattnet. Detta ska reducera fosforhalten till cirka 0,4 mg P/l från 2005 i det samlade utsläppet. Arbetet har påbörjats och anläggningen bedöms kunna vara färdig i början av 2005. Att vi ligger så långt framme jämfört med målen beror på att vi efter en utdragen miljödomsprocess fick skärpta villkor. 1.3 En plan för hur de av Miljööverdomstolen fastställda villkoren ska uppfyllas finns. 1.5 Vår avloppskvalitetsgrupp ger industrin råd och information om avlopp. De följer upp och kontrollerar inkommande vatten på Ryaverket. Vid eventuellt utsläpp av ovidkommande ämne arbetar de också med att spåra utsläppskällan för att minska framtida utsläpp. Vi har under året tagit fram Du som har foto som hobby, var gör du av fotovätskorna? tillsammans med Miljöförvaltningen i Göteborg. I den foldern står det om vad olika fotovätskor innehåller och varför de är miljöfarligt avfall. För att på lång sikt minska innehållet av främmande substanser i avloppsvatten har vi sedan 1996 informerat mellanstadieelever om hur man lever avloppsvattenvänligt. Vår förhoppning är att de tar med sig sin kunskap om detta till sina familjer och också till framtiden. För att informationen ska föras vidare till barnens familjer har vi gjort en ny folder med våra tre tumregler: toan är ingen papperskorg utan just en toa, kemikalier ska lämnas till miljöstationen och vi ska snåla med rengöringsmedel. I april hade nya gryaab.se premiär! En nyhet jämfört med vår gamla site är att vi ger tips om hur man kan bete sig i hemmet för att använda avloppet rätt. Vi har dessutom en särskild flik för skolklasser för att förstärka vår information till mellanstadieelever. 1.6 För att säkerställa tunnelsystemet när det gäller ras i tunneln, kapacitetsbrist och utebliven pumpning vid Ryaverket har vi under året arbetat fram gemensamma rutiner och handlingsplaner med Gryaabs ägarkommuner. Vi har besiktigat och tagit bort löst berg i tunnlarna enligt årlig underhållsplan. Förkortningar p = Fysisk person. pe = Personekvivalent. Vattenförbrukningen omräknat till motsvarande antal fysiska personer. BOD 7 = Biochemical Oxygen Demand. Biokemisk syreförbrukning mätt under 7 dygn, ett mätetal på biologiskt nedbrytbart organiskt material. COD = Chemical Oxygen Demand. Kemisk syreförbrukning, ett mätetal på total mängd organiskt material. OCP = Oxygen Consumption Potential. Syreförbrukningspotential, ett försök att få ett mått på den totala potentiella syreförbrukning ett avloppsvatten skulle kunna ge upphov till i en recipient. Beräknas som BOD +100 x totalfosfor + 18 x totalkväve. 8
Mål 2 Restprodukter Slam och andra restprodukter ska nyttiggöras inom ramen för ett uthålligt samhälle. Delmål 2.1 Gryaab ska aktivt verka för att slam på sikt kan återföras till odlad mark. Delmål 2.2 Slammets hantering, innehåll och egenskaper ska optimeras och ständigt förbättras så att de miljömässigt mest gynnsamma användningsmöjligheterna kan utnyttjas. Delmål 2.3 Från och med år 2005 ska gallerrens från slambehandling och från vattenbehandling inte deponeras. Delmål 2.4 Gryaab ska utveckla metoder för nyttiggörande av sand och grus som avskiljs från avloppsvattnet. Från och med år 2007 ska sand och grus inte deponeras. Delmål 2.5 Gryaabs icke brännbara avfall ska relativt år 2000 minska med 25 % senast år 2003 och halveras senast år 2006. Delmål 2.6 År 2007 ska inga deponier vara anslutna till Gryaab. Måluppfyllelse 2.1 och 2.2 Gryaabs slam är produktcertifierat av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Den certifierade produkten benämns biomull. Certifikatet innebär att SP genomför revisioner av Gryaabs verksamhet två gånger per år. Kvaliteten på slammet uppfyller alla villkor för användning i jordbruk och Gryaab kan leverera biomull som uppfyller alla myndighetskrav. Vi lägger avsevärda belopp på ständig förbättring och bevakning av slamkvaliteten. Allt avskilt slam har nyttiggjorts då det har använts till markbyggnad i form av kompostjord. Inget slam har återförts till odlad mark på grund av den debatt som förs av LRF (Lantbrukarnas riksförbund) och livsmedelsindustrin. För att på lång sikt öka möjligheterna att använda slammet på odlad mark informerar Gryaab industri och allmänhet om vilka ämnen som är miljöstörande för avloppssystemet. Den främsta målgruppen för information till allmänheten är mellanstadieelever inom regionen. De bjuder vi in på studiebesök till Ryaverket. Övergripande information till andra allmänna grupper finns på vår hemsida. Industrin informerar vi genom rådgivning, uppföljning och kontroll. Vi har påbörjat en slamstrategiutredning där vi ska studera fyra olika huvudstrategier för slamdisponering. De olika alternativen är jordtillverkning och markbyggnad, bergrumsdisponering vid Syrhåla, förbränning och återföring till jordbruket. 2.3 I år har vi tagit fram en lösning som gör det möjligt att i framtiden bränna gallerrenset, istället för att deponera det. Under 2004 kommer vi att bygga en anläggning för avvattning av gallerrens så att det blir brännbart. 2.4 En anläggning för avskiljning och tvätt av sand och grus kommer att byggas under 2004. Det tvättade materialet kommer att kunna återanvändas. 2.5 Vårt icke brännbara avfall uppgick till 38,3 ton 2000 och 37,9 ton 2003. Målet uppfylldes ej. 2.6 Målet är inte aktuellt i år. TS = Torrsubstans. N = Kväve. P = Fosfor. ( ) = Siffror inom parentes är föregående års siffror, om inget annat anges. 9
Gryaabs mål Mål 3 Kostnadseffektivitet Gryaab ska vara kostnadseffektivt i förhållande till jämförbara verksamheter. Delmål 3.1 Gryaab ska eftersträva kostnadseffektiva lösningar vid förändrade krav på verksamheten. Delmål 3.2 Gryaab ska verka för att öka biogasproduktionen. Delmål 3.3 Under 2003 ska ett program för att följa upp verksamheten med bland annat nyckeltal tas fram. Delmål 3.4 Gryaab ska delta i det nordiska samarbetet med att arbeta fram lämpliga nyckeltal för att kunna jämföra verksamheterna. Delmål 3.5 Åtgärder ska vidtas för att effektivisera användningen av kemikalier. Måluppfyllelse 3.1 Vid planeringen av de stora förändringar vi står inför har vi bland annat tagit hänsyn till kostnaderna. 3.2 Under året har Gryaab tillsammans med Kretsloppskontoret, Renova och Biogas väst med flera startat ett projekt för att se vilka möjligheter det finns att producera mer biogas i en separat biogasanläggning. Vi har ökat mottagningen av organiskt avfall till 7 387 (6 199) ton för att öka produktionen av gas. Biogasproduktionen har under året uppgått till 45,5 (38,5) GWh. 3.3 Arbetet med att ta fram ett program för att följa upp verksamheten med bland annat nyckeltal pågår. 3.4 Vi deltar i diskussionen inom det nordiska samarbete som branschen bedriver. 3.5 Spolvatten är behandlat avloppsvatten som vi desinficerar och använder till att bland annat spola av bassänger och blanda ut järnsulfat med. Vi använder spolvatten för att spara på rent dricksvatten och desinficerar det för arbetsmiljöns skull. Vi har sedan våren 2000 testat att desinficera spolvattnet genom att stråla det med UV-ljus. Normalt desinficerar vi det genom att dosera natriumhypoklorit. Genom att behandla vattnet med UV-ljus istället för att dosera med klor uppnår vi många fördelar såsom minskad miljöbelastning och sänkta kostnader. Än så länge är detta ett försök men vi ska senast under 2004 UV-behandla allt spolvatten. Optimeringen av den dagliga polymerdoseringen i eftersedimenteringsbassängerna har lett till att användningen av polymerer i vattenbehandlingen har minskat. 10
Mål 4 Information Gryaabs målgrupper ska erbjudas saklig information om företagets verksamhet och resultat. Delmål 4.1 Från och med 2002 ska 2 000 mellanstadieelever per år tas emot och ges ett intressant besök på Ryaverket. Delmål 4.2 Medarbetarna ska ha tillgång till den information som behövs för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter på ett motiverat, engagerat och utvecklande sätt. Delmål 4.3 En Gryaab-dag ska anordnas 2002 och därefter vart fjärde år för politiker, tjänstemän, journalister och opinionsbildare inom regionen. Delmål 4.4 Gryaabs hemsida ska revideras 2003 och därefter hållas aktuell och intressant. Delmål 4.5 Attitydmätningar ska genomföras 2003 och därefter vart tredje år för att mäta kännedomen om och attityden till Gryaab hos viktiga målgrupper. Måluppfyllelse 4.1 Under år 2003 har 2 087 (2 338) elever och lärare från grundskolans årskurs 4-6 besökt Ryaverket. Glädjande nog har andelen mellanstadiebesökare från ägarkommuner utanför Göteborg ökat. Vartannat läsår gör vi en utvärdering av hur studiebesöken upplevs bland både barn och lärare. Efter utvärderingsresultaten försöker vi sedan förbättra verksamheten. Nytt för 2003 har varit att vi delar ut vår tumregelsfolder (se mer under måluppfyllelse 1.5). För att hjälpa klasserna att förbereda sig inför besöket har vi hittills skickat ut Svenskt Vattens Vattenboken till dem. Den rening som beskrivs där stämmer inte helt med processen på Ryaverket. För att göra informationen mer anpassad har vi därför under året arbetat med en egen vattenbok. Det är en saga som delvis utspelar sig på Ryaverket. Boken kommer att vara färdig att skickas ut till besökande klasser under 2004. Vi har fortsatt att dela ut presenter till barnen som kommer på studiebesök. Under hösten/vintern/våren får de reflexer med vår logotype och webbadress. Under den ljusare tiden av året får de varsin så kallad beach tube, en vattentät liten burk att hänga runt halsen. Där kan de förvara glasspengar och nycklar och tänka på Gryaab när de ser rena hav och sjöar. 4.2 Vi har regelbundna personalmöten där övergripande information om bolaget tas upp. Dessutom har vi avdelnings- och gruppmöten där information som ligger nära de egna arbetsuppgifterna tas upp. På Ryanätet, vårt intranät, hamnar sådan information som är intressant för de flesta av oss. För att ytterligare utveckla interninformationen kommer vi att utvärdera den under början av 2004. Medarbetare från olika avdelningar och från olika befattningsnivåer deltar i våra projekt och vår utvecklingsverksamhet. På så sätt skapar vi delaktighet och viktiga informella informationskanaler. 4.3 Är inte aktuellt förrän 2006. 4.4 Nya gryaab.se hade premiär i april 2003. Lokala tidningar har skrivit om siten och Plums-spelet som finns där för framförallt skolklasser har fått mycket beröm. För att veta att vi är på rätt spår med siten kommer vi under 2004 att genomföra användartester av den. 4.5 I och med att vi har en ny logotype och grafisk profil, som vi inte har visat upp i tillräcklig utsträckning än, vill vi vänta med en attitydundersökning så att även dessa blir utvärderade. 11
Gryaabs mål Mål 5 Kunskap och utveckling Gryaab ska vara ett ledande företag inom miljöområdet och utvecklas på ett sätt som är positivt för kunder, medarbetare och ägare. Måluppfyllelse 5.1 Gryaab strävar efter att ha goda arbetsmiljöförhållanden. Under 2003 har merparten av Gryaabs medarbetare gått en utbildning i arbetsmiljö. Vid förändringar i verksamheten lägger vi stor vikt vid vår arbetsmiljö. Ett exempel är byggandet av anläggningen för bräddvattenrening där vi gör stora ansträngningar för att anläggningen ska bli så lättstyrd, driftsäker och servicevänlig som möjligt. Till- och ombyggnaden av våra lokaler som länge varit underdimensionerade avslutades under året. Detta har gett oss en fräsch och trivsam arbetsmiljö. Under året har vi beslutat att satsa mer på friskvård. Alla medarbetare får motionera en timme i veckan på arbetstid. Gryaab subventionerar också de anställdas träningskort. Syftet är att minska sjukskrivningen, öka medarbetarnas engagemang i företagets och idrottsföreningens friskvårdsverksamhet och få en förbättrad hälsoprofil för bolaget som helhet. För att uppnå en positiv personlig utveckling för alla medarbetare genomförde vi 2003, precis som tidigare år, utvecklingssamtal. Samtalen har man med sin närmaste chef och under dem lägger vi upp planer för utveckling och utbildning. 5.2 Vi deltog i Göteborg Stads medarbetar- och ledarenkät 2002. Under 2003 har vi följt upp resultaten från den genom gruppdiskussioner och också anlitat företagshälsovården för vidare uppföljning. 5.3 Vi har genomfört en miljöutredning som ska ligga till grund för fortsatt utveckling av miljöarbetet inom Gryaab. Under året har vi utsett en miljöansvarig och tagit fram ett förslag till miljöpolicy. 5.4 Vi har under året arbetat med att ta fram ett processorienterat kvalitetssystem. Detta arbete har resulterat i ett första utkast till Gryaabs ledningshandbok. 5.5 Vi ställer höga krav på ledarskap vid extern rekrytering av ledare. För de internt rekryterade ledarna finns en utbildningsplan. Under året har våra ledare utbildats i samtalsmetodik. 12 Delmål 5.1 Gryaab ska ha en bra arbetsmiljö och skapa förutsättningar för en positiv personlig utveckling för alla medarbetare. Delmål 5.2 Gryaab ska genomföra en medarbetarundersökning under 2002 och därefter vartannat år. Förbättringsförslag som framkommer ska inarbetas i verksamheten. Delmål 5.3 År 2003 ska Gryaab anta en miljöpolicy och strukturera ansvar och organisation för alla miljörelaterade frågor. Delmål 5.4 Gryaab ska senast under år 2004 ha infört ett processorienterat ledningssystem för hela verksamheten. Delmål 5.5 Ansvariga ledare ska genomgå lämplig ledarskapsutbildning inom två år efter att ha tillträtt nya tjänster. Delmål 5.6 Gryaab ska fortsätta att utveckla nätverk med motsvarande företag, organisationer, universitet och högskolor i Sverige och i andra länder. Delmål 5.7 Gryaab ska bidra till utbildningen av studenter med inriktning på miljö, process eller anläggning genom att ta emot studiebesök och bereda plats för examensarbetare, högskolepraktikanter och praoelever. 5.6 Vi driver forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och Linköpings universitet. Under 2003 har en försöksanläggning startats för att studera och öka kunskapen om nitrifikation i biofilm som är till nytta vid planering och styrstrategier för driften av biobäddarna. Gryaabs roll är att tillhandahålla och driva försöksanläggningen. Samarbetet med Chalmers och University of Tokyo har fortsatt under året. Vi arbetar för att fördjupa kunskaperna kring mikrobiologi och mikrobiologisk ekologi, fosforavskiljning och styrning av denitrifikationsprocessen. Vi har ingått ett treårigt intentionsavtal kring samarbete med Chalmers, institutionen för Vatten, Miljö och Transport. Samarbetet gäller processutveckling och förbättrad kunskap kring Gryaabs reningsprocesser. Inom de flesta yrkeskategorier deltar Gryaabs anställda i olika nationella och internationella nätverk. 5.7 Det totala antalet studiebesökare under 2003 var 4 013 (3 898). Cirka hälften var vuxna, framför allt studerande vid universitet, högskolor och vuxengymnasier. Vi har sett till att besökarna får en guide som är insatt inom just det område som de studerar. Tre examensarbeten på högskolenivå har genomförts. Två studerande vid Lindholmens gymnasium har gjort sina praktikperioder hos oss. Vi har dessutom tagit emot ett antal praoelever från grundskolan.
Inkommande vatten Anslutna personer Anslutningen till Ryaverket har ökat något under året och var vid årets utgång 612 376 (607 439) personer. Vattenförbrukningen i anslutna hushåll var 40,5 miljoner m 3, vilket motsvarar 181 (182) liter per person och dygn. Om vattenförbrukningen i industrier och andra anslutna verksamheter på 10,8 miljoner m 3 räknas om till personekvivalenter (pe) genom att dividera med den specifika vattenförbrukningen, innebär detta en övrig anslutning på 163 243 (168 021) pe. Den totala anslutningen blir således 775 619 (775 460) pe. Tillrinnande vattenflöde Den totala tillrinningen till Ryaverket är starkt avhängig av meteorologiska förhållanden då i genomsnitt mer än hälften av tillrinningen är dräneringsvatten, inläckande vatten och dagvatten (regnvatten). Kortvariga flödestoppar kan utjämnas genom magasinering i tunnlarna men i stort sett måste inpumpningen till Ryaverket följa variationerna i tillrinningen. Pumpat flöde under 2003 framgår av figur 1. Det högsta dygnsmedelflödet inträffade den 27 december med 11,8 m 3 /s, det lägsta uppmättes den 3 september med 1,9 m 3 /s. Medeltillrinningen var 3,5 m 3 /s. 2003 var ett år med mindre nederbörd än normalt, 672 (762) mm, varför även tillrinningen var mindre än normalt. I början och slutet av året var den dock mycket hög. Trots detta var bräddningen av delvis behandlat vatten måttlig. Avloppsflödet mäts vid Ryaverket och vid 14 stationer i avrinningsområdet. Detta gör det möjligt att beräkna tillrinningen från varje enskild kommun. I tabell 2 visar vi tillrinningen från de anslutna kommunerna. 15 10 5 0 Jan Feb Mars Inkommande m 3 /s Bräddat m 3 /s April Maj Juni Juli Figur 1. Pumpat flöde till Ryaverket samt bräddat försedimenterat avloppsvatten (dygnsmedelvärde under 2003). Aug Sept Okt Nov Dec 2003 2002 Pumpad mängd vatten vid Ryaverket 111,1 120,2 Beräknad mängd inläckande vatten i tunnlarna 3,7 3,7 På Ryaverket recirkulerat vatten 0,34 0,35 Tillrinningen till Ryaverket 107,0 116,1 Bräddat vatten i % av tillrinningen 3,3 8,2 Spillvatten från hushåll 40,5 40,3 Övrigt spillvatten 10,8 11,2 Dag- och dräneringsvatten 55,7 64,6 Total tillrinning 107,0 116,1 Tabell 1. Anslutning och tillrinning till Ryaverket i miljoner m 3. Kommun Medeltillrinning Procent Ale 2,5 2,3 Göteborg 86,9 81,2 Härryda 3,1 2,9 Kungälv 2,7 2,5 Mölndal 8,6 8,1 Partille 3,2 3,0 Totalt 107,0 100 Avloppskvalitet De utredningar som vi påbörjade tidigare med anledning av förhöjda halter zink och koppar i rötslammet slutfördes under året. Vi kunde visa att den främsta orsaken till de ökade halterna var ett systematiskt analysfel hos det externa laboratorium som anlitats för slamanalyser. Vi tycker att laboratoriet hanterade problemet på ett seriöst, öppet och för Gryaab fullt godtagbart sätt. Ingen är felfri och en seriös hantering av problem skapar förtroende hos kunderna. Ett provtagningsprogram för analys av bland annat kadmiumutsläpp från Göteborg-Landvetter flygplats till det kommunala avloppsnätet har fortgått under året. Det kommer att fortsätta till sommaren 2004 för att omfatta ett helt års hydrologiska variationer. Ett utsläpp av 55 m 3 eldningsolja skedde från Göteborg Energis Tabell 2. Tillrinning till Ryaverket från anslutna kommuner i miljoner m 3 och procent av tillrinningen. panncentral i Tynnered. Oljan spårades i tunnel- och ledningsnätet cirka 5 km fram till panncentralen av avloppskvalitetsgruppen. Utsläppet berodde på en ledning med korrosionsskador i oljecisternen samt en frostsprängd ventil utanför densamma. Utsläppet medförde försämrad reningskapacitet framförallt med avseende på kväve samt processmässiga problem på Ryaverket. Ett provtagningsprojekt med provtagning och analys på utgående vatten från oljeavskiljare som betjänar spillzoner på bensinstationer och parkeringsytor har utförts. Syftet var att undersöka om det gick att påvisa någon skillnad i oljehalterna i utgående vatten från avskiljare som uppfyller klass 1 i den nya europastandarden EN 858 och gravimetriska avskiljare dimensionerade enligt den gamla nationella metoden beskriven i SNV 75:10. Analyserna var bättre 13
Tillförd mängd Tillförd mängd Tillförd mängd Komponent ton/år g/p.d (p=612 376) g/pe.d (pe=775 619) Organisk substans som BOD 13 602 (14 300 ) 60,00 (64) 48,00 (51) Organisk substans som COD 31 190 (33 250) 140,00 (150) 110,00 (117) Suspenderade ämnen 21 600 (22 190) 97,00 (100) 76,00 (78) Totalfosfor 460 (506) 2,06 (2,28) 1,62 (1,79) Totalkväve 2 877 (2 990) 12,90 (13,5) 10,20 (10,6) Tabell 3. Föroreningstillförsel till Ryaverket 2003. I suspenderade ämnen ingår recirkulerat vatten. än väntat för båda typerna av oljeavskiljare och någon skillnad i avskiljningskapacitet kunde inte påvisas. Vi har med anledning av framtida anslutning av Lerum till Ryaverket varit engagerade i ett tillståndsärende enligt miljöbalken gällande en industri i Lerum, BIM Kemi AB. Förhandlingar i miljödomstolen har hållits vid två tillfällen på grund av att miljödomstolen ansåg att bolagets uppgifter inför den första förhandlingen behövde kompletteras. Vi ansåg vid båda förhandlingarna att BIM:s processavloppsvatten bör lämnas för destruktion till dess att lämplig reningsanläggning konstruerats och byggts av BIM. Miljödomstolen sköt upp frågan om slutliga villkor för utsläpp till vatten till 1 juni 2007. Under prövotiden ålades BIM att i samråd med Gryaab och tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen) genomföra ett relativt stort utredningsarbete och ta fram åtgärdsplaner för rening av olika strömmar av processavloppsvatten. Vi har i år tagit emot mer externt organiskt material än tidigare och pumpat in i rötkamrarna. En ökad rötning av organiskt material innebär dock en ökad kvävebelastning på verket. Med hänsyn till att det har varit svårt att klara kvävekraven är detta en nackdel. För att lättare kunna kartlägga tömningar av organiskt avfall och följa upp dem installerade vi vid årsskiftet ett nytt registreringssystem. Provtagning och analys av mottaget organiskt avfall har utförts. Tungmetallhalten analyserades och jämfördes med halterna i orötat slam. Resultatet visar att det mottagna organiska avfallet med avseende på analyserade parametrar inte utgör någon större föroreningskälla. Vattenbehandling Mängden gallerrens har varit 2 152 (2 087) ton. Reningen med avseende på BOD 7 (biologiskt nedbrytbart organiskt material) har liksom tidigare år förlöpt väl och vi ligger under kraven på 10 mg BOD 7 /l. Vid fosforreningen tillsätts järnsulfat till avloppsvattnet. Järnet fäller ut praktiskt taget all löst fosfor. Den utfällda fosforn återfinns inbakad i aktivslamflockarna. Det blir därför avskiljningen av dessa flockar i eftersedimenteringen som avgör fosforhalten i det behandlade vattnet. Belastningen på eftersedimenteringen utgörs av tillrinningen plus det flöde som recirkuleras till kvävereningen. Vid hög tillrinning kan därför kväve- och fosforrening stå i ett motsatsförhållande. För att klara kvävekravet har recirkulationen vid varje tillfälle varit så hög som möjligt. Slammets sedimenteringsegenskaper har varit både bättre och mycket jämnare i år än ti- Figur 2. BOD 7, totalfosfor och totalkväve i utgående vatten 1984-2003. Obs! Angivna värden inkluderar bräddning. Totalkväve, BOD 7, mg/l Totalfosfor, mg/l Rening Samlade utsläppet Behandlat vatten Samlade utsläppet Behandlat vatten Parameter % mg/l mg/l ton/år ton/år BOD 7 94 (93) 8,0 (8) 7,0 (6) 934 ( 1 118) 753 (699) COD 86 (86) 40,0 (38) 25,0 (36) 4 495 (5 362) 4 024 (4 014) Fosfor 90 (89) 0,4 (0,5) 0,4 (0,4) 45 (58) 39 (39) Kväve 61 (54) 10,0 (12) 10,0 (12) 1 158 (1 401) 1 112 (1 271) Tabell 4. Total rening för Ryaverket under 2003 i procent med hänsyn tagen till bräddning och intern recirkulation samt utsläpp i halt och mängd. 14
digare. Därför har möjligheten att recirkulera vatten för kväverening överlag varit mycket god och kvävehalten i behandlat vatten har varit betydlig lägre än föregående år. Eftersedimenteringsbassängerna har varit konstant högt belastade. Det har under tidigare år varit vanligt att den nitrifierande biobädden har drabbats av angrepp från larver, mygg och även snäckor som, utöver att vara en olägenhet, kan äta på biofilmen och därmed sänka biobäddens kapacitet. En ny metod för att bekämpa dessa skadedjur har provats under året med framgång. Genom att regelbundet kraftigt spola biobäddarna sköljs både organiskt material samt en del skadedjur bort. Antalet skadedjur i biobädden har reducerats väsentligt i samband med de ändrade spolningsrutinerna. Spolningarna är arbetsintensiva så planerna är att de ska automatiseras under 2004. Den ökade nitrifikationen har lett till ökad denitrifikation och därmed större behov av externa kolkällor. I avsnittet Nyckeltal finns olika mått på reningen som är lämpliga att använda vid jämförelser med andra reningsverk. En detaljerad redogörelse för reningsresultaten finns i Gryaabs miljörapport för 2003. Biobädd på Ryaverket. Ryaverket processchema. Foto: Malin Lundskog, Gryaab 15
Foto: Malin Lundskog, Gryaab Rullband med färdigbehandlat slam vid slamhögen. I bakgrunden vinter i Rya skog. Slambehandling och slamdisponering Avskilt slam silas, förtjockas, rötas och avvattnas. Under året har vi kunnat ha långa uppehållstider i biogasanläggningen för slammet, tack vare att bandgravitationsförtjockarna har fungerat bra. Vi har dock fortfarande problem med att pumpa förtjockat slam från förtjockningssilon till rötkamrarna. Ett test av en kvarn som mal slammet innan förtjockning började under försommaren och preliminära resultat visar en viss förbättring. Kvarnen ska fortsätta utvärderas i början av 2004. Rötat slam avvattnas i två centrifuger som körs med högsta kapacitet. Vid störning i driften ökar volymen av oavvattnat slam i rötsilon snabbt. I nödfall kan vi använda silbandspressarna vid Syrhåla men de ger en sämre TS-halt (torrsubstans) och dessutom innebär driften av dem en sämre arbetsmiljö. För att förbättra arbetsmiljön och öka kapaciteten och driftsäkerheten vid slamavvattningen på Ryaverket ska vi se över vår anläggning och kartlägga vilket kapacitetsbehov vi kommer att ha i framtiden. Vi ska skapa en reservkapacitet för avvattning av slammet och bättre möjligheter för service av centrifugerna. Förhoppningsvis är arbetet klart till hösten 2004. Under året har 46 759 (45 872) ton slam avskilts. Slammängderna mätt som TS var i år 14 417 (13 818) ton. Allt avvattnat slam har komposterats och därefter använts till markbyggnad. Efterfrågan på marknaden för kompostjord är god. Kostnaderna för disponering av slammet står i direkt proportion till utlastad mängd. Genom att ständigt arbeta med optimering av centrifugerna har en jämn och hög TS-halt åstadkommits under året. För att kunna kontrollera avskilda slammängder bättre har en bandvåg installerats i transportbandet efter centrifugerna. Gryaab har stora bergrum till förfogande som framöver kommer att utnyttjas som reserv när inga andra alternativ finns för nyttjande av slammet eller när kvaliteten är sådan att den inte går att använda som markbyggnadsmaterial eller jordersättning. Slamdisponeringen i bergrummen betraktas dessutom ur skattesynpunkt som deponering och deponiskatten kommer sannolikt att höjas årligen för att motivera andra användningsområden. Skatten är 370 kr/ton 2003. Eftersom slam betraktas som organiskt avfall har Gryaab lämnat in en ansökan om dispens från förbudet mot deponering av organiskt avfall som inträder 2005. Kemikalieförbrukning Vatten- och slambehandlingen sker bland annat med hjälp av kemikalier. Kostnaden för kemikalier har ökat till 14,1 (8,3) Mkr. Ökningarna beror till stor del på bättre rening genom tillsats av kolkälla och ökad cirkulationspumpning över biobäddarna. Gryaab har tack vare detta uppnått gällande kvävekrav på 10 mg/l trots att anläggningen ursprungligen dimensionerades för 15 mg/l. 2003 2002 Järnsulfat 5 500,0 6 523 Natriumhypoklorit (12%) 152,0 186 Polymer för vattenbehandling 4,2 7 Polymer för slambehandling 164,0 140 Extern kolkälla 1 758,0 746 Tabell 5. Kemikalieförbrukning i ton vid Ryaverket 16
Materialbalans för Ryaverket 2003 Avloppsvatten Avvattnat slam 46 759 ton Inkommande och recirkulerat vatten 21 600 ton SS 13 602 ton BOD 31 190 ton COD 2 877 ton kväve 460 ton fosfor 11 ton zink 9 510 kg koppar 994 kg nickel 538 kg bly 808 kg krom Recirkulerat vatten 21 ton BOD 89 ton COD 23 ton kväve 2 ton fosfor 27 kg zink 24 kg koppar 2 kg nickel 2 kg bly 1 kg krom Polymer 93 ton 14 417 ton TS 515 ton kväve 402 ton fosfor 9 010 kg zink 5 863 kg koppar 339 kg nickel 483 kg bly 417 kg krom 14 kg kadmium 15 kg kvicksilver Slamavvattning Slambehandling Allt slam har komposterats Polymer 71 ton Primärslam Bioslam Försedimentering Etanol 1 758 ton Polymer 4,2 ton Biosteg Eftersedimentering Järnsulfat 5 500 ton FeSO 4 147 kg zink 154 kg nickel 57 kg krom 34 kg bly Bräddat vatten 181 ton BOD 471 ton COD 46 ton kväve 6 ton fosfor 215 kg zink 148 kg koppar 19 kg nickel 14 kg bly 10 kg krom Göta älv Utgående vatten 1 029 ton SS 753 ton BOD 4 024 ton COD 1 112 ton kväve 39 ton fosfor 2 200 kg zink 918 kg koppar 532 kg nickel 24 kg bly 110 kg krom 17
Foto: Johan Hedelin, Gryaab Skrotning och rensning i tunnlarna. Underhåll Ryaverket Under hösten besiktigade vi en av de järnsulfatbassänger som renoverades 2002. Vi noterade skador på tätningsskiktet som ska åtgärdas i början av 2004. Slammet i både för- och eftersedimenteringsbassängerna transporteras vidare till en pumpficka med hjälp av slamskrapor. Flera skrapor i försedimenteringen har havererat under året på grund av brott på skrapbladen. Bladen har ersatts med nya av kraftigare konstruktion. Ytterligare skrapblad planeras att bytas ut under 2004. Vi har haft mycket problem med slamskraporna i underbassänger på eftersedimenteringen under åren. I två bassänger har vi installerat skrapor av samma grundkonstruktion som används i överbassängerna. Tillgängligheten är högre och underhållsinsatserna är mycket mindre med de nya skraporna. Under 2004-2005 ska vi byta ut övriga skrapor. Polymerdoseringen till vattendelen har byggts ut för att även kunna användas till överskottsslam. Detta möjliggör vid behov uttag av överskottsslam direkt till bandgravitationsförtjockarna. Normalt pumpas det till försedimenteringsbassängerna och därifrån till förtjockarna. I spolvattenrummet har båda pumparna bytts ut med resultatet att energiförbrukningen minskar påtagligt och kapaciteten ökar. Behovet av en tredje pump har eliminerats. Ljudsänkande åtgärder med goda resultat har vidtagits i pumprummet för att förbättra arbetsmiljön. Under året testades en ny torrsubstansmätare på primärslammet med gott resultat. Tillsammans med resultatet från en undersökning av bandgravitationsförtjockarna som utfördes 2003 så hoppas vi att under 2004 implementera automatisk styrning av bandgravitationsförtjockarna. Slamvärmeväxlarna har rensats för att minska tryckfallet och förbättra värmeöverföringskapaciteten. Detta gav dessvärre enbart en tillfällig effekt. Ett översyn planeras under 2004. För att förbättra regleringen av gasleveransen till Göteborg Energi har en ombyggnad av utrustningen för anslutning av gasfacklan i gasrummet utförts. Samtidigt har ett flamskydd monterats på gasfacklans pilotledning. Även pannstyrningen har ändrats för mer flexibel drift (biogas och stadsgas). 18 Gryaabs Rune Wijk inspekterar underhållsarbetet i tunnlarna, som utförs av personal från BESAB. Industriluftkompressorerna i slamavdelningen har flyttats och byggts in. Detta har medfört att bullernivån i lokalen har minskats. Ett nytt system för framställning av avjoniserat vatten har installerats i laboratoriet. Systemet har en kontinuerlig cirkulation av vattnet för att behålla en hög kvalitet. Behandlingsenheten består av bland annat omvänd osmos, filtrering, bakteriefilter och UV-bestrålning. Vattnet används som tvättvatten för laboratorieutrustning. Syrhåla Avvattningslinjerna i Syrhåla har renoverats på flera punkter och högtryckspumparna är utbytta. Arbetena med att avskilja delar vid bergrummen i Syrhåla är klara och en omfattande renovering har pågått under 2002 och 2003. För att uppfylla kraven enligt Sevesodirektivet har rutiner för skötsel och säkerhetsarbete för anläggningen upprättats och övningar har genomförts med egen personal och tillsammans med Räddningstjänsten. Ett avtal med Göteborgs Hamn AB har upprättats som reglerar Gryaabs bistånd med arbete på bergrum tre och fyra tills Hamnen har byggt upp en egen organisation för underhåll och kontroll. Tunnlar och ledningar Vi har utfört skrotningsarbeten på tunnelsträckan mellan Halleröd och Ytterby samt mellan Stora Viken och Surte. Från tunnelpåslagen i Balltorp, Toredal, Stora Viken och Helenvik har vi under året kört ut skrotsten. I transporttunneln i Balltorp har mindre partier med stenar lossnat från taket. Berget är dåligt där, så under 2004 ska vi enligt planering säkerställa det med sprutbetong. Under 2003 har vi säkerhetsskrotat. Vi har lastat ut stora mängder sedimenterat slam och sand från tunnlarna närmast Ryaverket. De senaste tre åren har vi totalt lastat ut 1 764 ton och kört till deponi. Kostnaden för detta är cirka sex miljoner kronor. Det inkluderar driftproblem som uppstår vid
utlastningen och förlorade intäkter från Göteborg Energi på grund av att vi inte kan leverera behandlat avloppsvatten till deras värmepumpar i den mängd som vårt avtal föreskriver. Tunnelrensningarna har medfört extra slitage på inloppspumparna och kvävereningen har påverkats negativt av de ojämna flödena. Under 2003 har vi påbörjat ett samarbete med Göteborgs va-verk och Trafikkontoret för att närmare studera var all denna sand kommer ner i Gryaabs tunnlar. Vid en inspektion med hjälp av dykare upptäckte vi i slutet av året att en tryckt 1 400 mm rörkulvert, som ligger sydväst om Järnbrottsmotet, var allvarligt korrosionsskadad på grund av svavelväte. För att undvika en för hög nivå i avloppssystemet och nödavledning av avloppsvatten till bäckar och kustvatten krävdes snabba åtgärder. Med hjälp av en förtjänstfull insats från Göteborgs va-verks personal anlade vi en provisorisk ledning mellan två brunnar där vi misstänkte att ett eventuellt ras kunde inträffa. Vi sågade upp ett hål för att släppa ner pumpar som ska kunna pumpa vattnet till den provisoriska ledningen. Vi ställde också ett mobilt reservkraftaggregat på plats. Den skadade rörkulverten kommer att infodras (så kallad relining) inom det snaraste efter jul- och nyårshelgen. Foto: Lars Harry Jenneborg, HydroGIS AB Knippelholmen i Göta älvs mynning. Recipientkontroll Lars Harry Jenneborg, HydroGIS AB, visar upp nykomlingen i den svenska rödalgsfloran. Det är en jättestor variant av släktet Graciliaria, som kan vara en import från Asien. Kustvattenkontrollen är samordnad för hela Bohuskusten från Strömstad i norr till sydligaste delen av Göteborgs skärgård. Huvudman för undersökningarna har sedan 1990 varit Bohuskustens vattenvårdsförbund. Mätningar utförs regelbundet av hydrografi, miljögifter i sediment och biota, plankton, mjukbottenfauna, hårdbottenfauna, grundområdesfauna, snabbväxande alger i grunda vikar, makroalger och toxiner i musslor. Resultaten redovisas fortlöpande i Vattenvårdsförbundets rapportserie. Årets hydrografimätningar visade på en ovanligt kraftig vårblomning av planktonalger i hela Göta älvs mynningsområde. I början av mars var klorofyllhalten i Danafjord cirka tre gånger högre än medelvärdet för perioden 1990-1999. Liksom föregående år var syrgashalterna i bottenvattnet något lägre än normalt under sommarmånaderna. Lägst var de vid Valö, i Göteborgs södra skärgård, i juli och augusti med en mättnadsgrad på cirka 50 %. Även vid Skalkorgarna i Göta älvs mynning var syrgashalterna något lägre än vanligt under senare delen av sommarhalvåret. Här var också fosfor, kväve och silikat högre än tidigare år. Det hänger förmodligen samman med fördjupningen av farleden som medfört att mer näringsrikt bottenvatten tränger in och påverkar denna mätstation. En för Sverige ny rödalgsart upptäcktes i september 2003 i några vikar vid Rivö och Stora Amundön. Algen, som tillhör släktet Graciliaria, är cirka 60 cm lång. En tänkbar orsak till spridandet av främmande arter är dumpningen av barlastvatten från fartyg. För tjugo år sedan började Sargassosnärjan sprida sig längs västkusten. Den är nu mycket vanligt förekommande längs Bohuskusten och har delvis ersatt Laminaria och Fucus. Blir Graciliaria också en ny, betydande medlem av västkustens algbälten? 19
Information Gryaab har under året antagit en kommunikationspolicy. Huvudinriktningen i den är att vi ska kommunicera enkelt och tydligt, internt innan vi kommunicerar externt, föra dialog så långt det är möjligt och också vara aktiva när det gäller att informera om ett avloppsvänligt beteende. Mellanstadieeleverna är vår huvudmålgrupp. Utöver presenter och en folder med våra tumregler får barnen med sig ett doseringsmått för tvättmedel som de ska ge sina föräldrar. Vi vill på så sätt göra föräldrarna uppmärksamma på att de kan använda en liten mängd tvättmedel. Vi deltar i Ekocentrums nya utställning där vi har en monter intill Kretsloppskontorets och Göteborgs va-verks montrar. Enligt guiderna på Ekocentrum fungerar vår monter bra i utbildningssyfte. Gryaabs miljökemist har deltagit i ett EU-finansierat projekt om läkemedel i avloppsvatten. Projektet avslutades med en presskonferens på Ryaverket i juni. Konferensen genomfördes i regi av EU-kommissionens forskningsdirektorat med stort stöd av Gryaabs informationsgrupp. Presskonferensen ledde till en stor mängd artiklar i internationella tidningar och både journalister och de anställda Foto: Malin Lundskog, Gryaab Informatör Ulrika Wahlström visar Ryaverkets försedimenteringsbassänger för en av många besökande mellanstadieklasser. inom kommissionen var mycket nöjda med arrangemanget. Under hösten deltog vi i en miljöserie i närradion, där vi pratade om vettig vattenanvändning. Programmet översattes till sex av våra vanligaste invandrarspråk. Kvalitet och miljö Kvalitetsarbetet har fortsatt under hela året. Vid två tillfällen har SP (Sveriges Provnings- och forskningsinstitut) genomfört tredjepartsrevisioner av Gryaabs kvalitetsarbete. De har inte noterat några större avvikelser gentemot produktcertifieringsreglerna SPRC 089. SP:s externrevision har även kompletterats med två omgångar internrevisioner som kritiskt har synat Gryaabs arbetsprocesser. Ledningsgruppens arbete med att utveckla ett processorienterat ledningssystem har fortsatt under året. Gryaabs huvudprocessflöden har analyserats på ett översiktligt sätt och ledningens metoder för att ta fram och bryta ner mål har stått i fokus under hösten. Ett första utkast till Gryaabs ledningshandbok är framtaget och ett åtgärdsprogram som utifrån handboken ska verkliggöra bolagets ledningsvisioner är planerat till våren 2004. I framtiden är det tänkt att arbetet ska genomsyra hela organisationen och resultera i ett heltäckande TQM-ledningssystem (TQM = Total Quality Management). Systemet ska vara fullt kompatibelt med både ISO 9000 (kvalitetsledning) och ISO 14000 (miljöledning) samt även OHSAS 18000 (arbetsmiljöledningssystem). En miljöutredning har genomförts av SWECO VIAK under året. Utredningen ger en grund för bolagets fortsatta miljöarbete och därmed en stor del av det framtida ledningssystemet. Gryaab ingår i Göteborgs Stads nödlägesberedskap. Vi har under året startat arbetet med att ta fram en organisation och rutiner för att identifiera olycksrisker och för att kunna reagera i händelse av 20 Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Gryaabs kvalitetschef Peter Robinson med sina internrevisorer Anders Granung, Malin Lundskog, Anna Nordqvist, Lucica Enache, Tommy Karlsson och Monica Karlsson. olyckor och nödsituationer samt förhindra och mildra den miljöpåverkan som sådana kan tänkas orsaka. Möjligheten att nödavleda vårt renade vatten till Göta älv om utloppstunneln skulle rasa har utretts. Flera alternativ studerades. Den mest realistiska lösningen är att kulvertera en ledning till gränsen mot Statoils område som ligger intill. Härifrån kan sedan vattnet rinna i självfall genom Statoils område ner till älven. Kostnaden för detta bedöms överslagsmässigt till 20 miljoner kr varav endast hälften (kulverten) behöver göras nu. Kulverten kan även användas för att binda ihop Ryaverket med vår tomt på andra sidan Fågelrovägen och på så sätt möjliggöra framtida anläggningar där. Kulverten har projekterats under 2003 tillsammans med Göteborg Energi som planerar bygga ett kraftvärmeverk i Ryahamnen.