Strategier för näringslivsarbetet Ronneby kommun. Version 2, 2011-04-06 I visionsdokumentet 2020 för kommunens näringslivsarbete står i första stycket: Företagen i Ronneby kommun tycker att kommunen är bland de 50 bästa i landet som plats när det gäller att driva och utveckla företag. Entreprenörskap och företagande värderas högt i kommunen, och många nätverk har utvecklats där företag samverkar för ökad konkurrenskraft och bättre affärer. Kommunen arbetar aktivt för att medverka till att alla ronnebybor känner en stolthet över kommunen som framgångsrik företagskommun En förutsättning för att kommunen ska kunna uppvisa tillväxt såväl ekonomiskt som befolkningsmässigt är att företagandet blomstrar. Utan arbetstillfällen i välmående företag minskar inte bara kommuninnevånarnas köpkraft, kommunens möjligheter till framtidssatsningar begränsas starkt. För att företagandet ska blomstra behövs en positiv syn på företagande och entreprenörskap i kommunen. Om innevånarna i Ronneby har en positiv syn på företag och företagande vågar fler ta steget att såväl starta företag som växa med företaget. Om man som invånare i kommunen eller anställd i den kommunala förvaltningen förstår sambandet mellan företagande och ekonomiska förutsättningar för välfärd inser man också vikten av att företag finns och att de kan utvecklas positivt. En entreprenör behöver känna stöd och uppmuntran för att våga utveckla, och ett företag som inte ensamt kan ta stora uppdrag behöver samarbetspartners som kan medverka till att ta hem större affärer. Ronneby kommun kan genom ett målmedvetet arbete skapa förutsättningarna för en mer positiv syn på företagande Det behövs ett tydligt fokus på näringslivsfrågor i den kommunala verksamheten utan att göra avkall på service till allmänheten i alla andra områden. Inför varje större beslut i de kommunala förvaltningarna finns frågan: Hur påverkar detta företagen och företagandet i kommunen? med. På kommunens hemsida (på bästa plats) presenteras nya företag. Nystartade företag ges utrymme att berätta om vad de har för inriktning och varför de valt att starta företaget i Ronneby. Alla nya företag bjuds in till träff med den politiska ledningen och berörda tjänstemän. Anställda i kommunen bereds möjlighet att lära sig mera om sambandet mellan företagande och ekonomisk utveckling. Chefer och ledare i den kommunala förvaltningen informerar regelbundet sina medarbetare om näringslivsutvecklingen. I kontakter med media lyfter man positiva händelser och goda exempel på entreprenörskap. Information och kommunikation om aktuella näringslivsfrågor internt i kommunen sker genom Näringslivsenheten som har befogenheter att ha direktkontakt med kommunens verksamheter i näringslivsfrågor och ansvar för att information om näringslivsutvecklingen finns tillgänglig för alla kommunanställda. Kommunala förtroendemän från alla partier använder sina kontakter mot väljare för att tydliggöra vikten av ett väl fungerande näringsliv i kommunen. Kommunala tjänstemän som har mediakontakter visar på kommunens engagemang och intresse för företagandet.
Den kommunala näringslivsverksamheten arbetar aktivt med nätverksbyggande och underhåll av nätverk. Möten, seminarier, direkta enskilda kontakter med företag och förmedling av viktig information mellan företag är prioriterat. Kommunens politiska ledning och näringslivsenhet i samarbete med de olika företagarföreningarna i kommunen bidrar aktivt till såväl företags kännedom om den kommunala verksamheten som kommunens kunskaper om företagens utveckling. Andra stycket i visionen handlar om den kommunala myndighetsutövningen: Företagen i kommunen tycker att den kommunala myndighetsutövningen fungerar bra. Man får snabba besked om ärendenas behandling, och handläggningstiderna upplevs som korta. Bemötandet präglas av respekt, tillit och förtroende. Företag lever i en mycket snabbt föränderlig omvärld. Förutsättningar för affärer kan växla över dagen, som exempel kan nämnas finanskrisens inverkan på fordonsindustrin. Ena veckan hade underleverantörer krav på sig att göra investeringar för att leva upp till beräknade volymökningar, nästa vecka sjönk efterfrågan med 90%. Att leva i en sådan miljö ställer krav på ständiga anpassningar till marknaden. Ett snabbt besked i ett ärende som handlar om kommunens myndighetsutövning kan därför vara livsnödvändigt för planeringen även om beskedet är negativt. Ett snabbt besked som innebär avslag på ansökan upplevs ofta också som positivt. Om man vet spelreglerna så är man oftast beredd att rätta sig efter dem. Av det skälet är det viktigt att veta NÄR man kan förvänta sig ett beslut, och att man vet VEM som ska kontaktas om man vill fråga eller komplettera sitt ärende. Som kommunal myndighetsutövare/handläggare är det viktigt att känna att man har ansvar för att ärendet kan handla om arbetstillfällen och ekonomiska konsekvenser, inte bara för företaget utan för hela kommunen. Företagare ska kunna lita på att en myndighetsutövare behandlar ärenden med största möjliga omsorg och utan att det uppstår fördröjningar som kan undvikas. Alla inkomna ärenden som berör enskilda näringsidkare och deras näringsverksamhet tas omhand inom två dagar. Det innebär att en handläggare utses, och handläggarens ansvar är att inom två dagar ha klarlagt den interna vägen för ärendet och gjort en preliminär tidplan för ärendets behandling. Inom fem arbetsdagar från ärendets inlämning ska sökanden från handläggaren ha fått ett besked som innefattar dels ett positivt gensvar på ansökan (positivt innebär inte här att man får bifall på ansökan, men att svaret upplevs som positivt. Ex: Tack för att Du vill bygga ut din verksamhet i kommunen, vi beräknar att Ditt ärende ), dels tidplanen för ärendebehandlingen och namn på och lämpligaste kontaktsätt till handläggaren. Vid behov av möte med sökanden ansvarar handläggaren för att berörda tjänstemän inom kommunen medverkar på mötet, och att alla deltagarna är informerade och pålästa i ärendet. En tydlig rutin för hantering av reklamationer upprättas, och målet med behandling av varje reklamation är att sökanden ska känna till och respektera den kommunala processen när det gäller ärendehantering och uppleva att det kommunala beslutet stämmer med kommunens bästa även om det är negativt för sökanden. Tredje stycket i visionen berör de större företagen:
Företag med över 50 anställda anser att de har en bra rekryteringsbas genom en framgångsrik och effektiv utbildning. Såväl personalfortbildning som nyrekrytering sker i huvudsak inom kommunens geografiska område, och samverkan mellan företag och kommunala utbildningsanordnare fungerar obyråkratiskt och effektivt. Kompetensutveckling lägger grunden till ökad konkurrenskraft och tillväxt. Kompetens definieras som en kombination av kunskap, förmåga och vilja. Alla tre faktorerna är lika viktiga, om någon av dem saknas faller helheten. Att ungdomar har tillgång till en bra information om möjligheter till såväl studier i allmänhet som yrkesinriktad kompetensutveckling riktad mot de områden och företag som finns i kommunen skapar förutsättningar för motiverade elever och hög grad av arbete/låg arbetslöshet för ungdomarna. Företag över 50 anställda har i normalt konjunkturläge ett behov av rekrytering genom pensionsavgångar och personalomsättning, och om rekryteringar i första hand kan ske inom kommunens geografiska område så ökar förutsättningarna för att ungdomar ska stanna i kommunen och bidra till ökad tillväxt. Att som gymnasieelev genomgå utbildningen Ung Företagsamhet eller motsvarande satsning har två positiva bieffekter. Den ena är att det är fem gånger så många elever som gått denna utbildning som startar företag än motsvarande grupp som inte gått. Den andra är att man får en stor förståelse för företags villkor och behovet av olika kompetenser för att kunna konkurrera på marknaden. Man blir en bättre medarbetare genom dessa insikter. En bra anpassning av utbildningar till branschbehov kräver en tydligt och kontinuerlig kontakt mellan skola och näringsliv, och näringslivet har ett avgörande inflytande på utbildningen. Teknikcollege som styrs av näringslivsbehov och lärare med kunskap om företags kompetensbehov säkrar den tekniska anpassningen. Elever och föräldrar känner ett förtroende för både skola och näringsliv i kommunen, och vet att aktuellt utbildningsutbud kan leda till framtida försörjning. Alla ungdomar i gymnasieutbildningen erbjuds Ung Företagsamhet.eller motsvarande utbildning. Lärare i grundskolan och i ännu högre grad i gymnasieskolan har tillgång till kompetensutveckling på företag, och företags anställda kommer in på skolan för att förstärka kopplingen till arbetsmarknaden och öka kunskapen hos elever och lärare om näringslivet. Företag fyller kontinuerligt på kompetensen hos medarbetare, och i kommunen finns en samlingsplats för företagens kompetensutveckling. Områden är produktionsteknik, språk etc. Elever har tillgång till praktik och feriejobb i företagen. Fjärde stycket gäller företag med 5-49 anställda: Företag med 5 49 anställda har tillgång till snabba och effektiva företagarutbildningar med inriktningar som stärker företagens möjligheter att utvecklas och växa. Kommunen medverkar till att företag snabbt kan expandera i ändamålsenliga lokaler eller bygga egna lokaler.
Bland denna grupp företag ligger de framtida storföretagen. Motivationen hos ägaren kombinerat med kompetensen när det gäller strategisk utveckling av företaget avgör såväl intresset som förmågan att växa. Hinder i form av brist på mark eller brist på lokaler behöver undanröjas, och vid behov måste kompetens tillföras företagsledningen så att man vågar satsa på vidgad marknad eller breddat utbud. Ju fler goda exempel på tillväxt i enskilda företag som kan visas upp, ju fler företagare vågar också gå vidare med att utveckla sitt företag. En betydande del av möjlig ökning av sysselsättningen ligger i företag av denna storleksgrad. I segmentet är också spridningen av olika branscher stor vilket innebär att risken för samtidig konjunkturnedgång i alla företag minskar. En företagare- och företagsledarskola har skapats i Ronneby. Den är den naturliga samlingspunkten för företagare och företagsledare som vill gå vidare med företaget. Stående inslag i utbildningsutbudet är praktiska handgripliga utbildningsavsnitt som hjälper deltagarna att bli bättre i sin vardagliga gärning. Ämnesområdena handlar om ekonomi, marknadsföring, ledarskap, nätverksbyggande etc. Utbildningen kombineras med nätverksbyggande inom och mellan olika branscher. Upplägget av insatserna kännetecknas av att deltagarna kopplar egna erfarenheter till utbildningen och tar med praktisk tillämpning av nya kunskaper till sin verksamhet för att hela tiden kunna bli bättre i sin roll. Seminarieserier när det gäller nationell och global marknad ingår i konceptet. Lyckade exempel på att bryta in på ny marknad, bredda koncept, strategiska allianser mellan företag och övriga insatser som kan tjäna som förebild för tillväxt tas med. Kommunen säkrar och förbereder mark för olika branschers behov, och kan snabbt erbjuda intressenter som vill bygga lämplig och plangodkänd mark. Näringslivsavdelningen upprättar en levande dokumentation över tillgängliga lokaler i kommunen, och den är en källa till marknadsföring av lokaler för alla aktörer i fastighetsbranschen här. Femte stycket behandlar företag med 1-4 anställda. Fler företag med 1-4 anställda har en snabbare tillväxt än riket i övrigt. Faktorer som genererar denna tillväxt är en effektiv företagarutbildning och affärsnätverk som stärker småföretagens konkurrenskraft. I denna grupp finns alla nyföretagare och entreprenörer som ännu inte har haft en stabil tillväxtkurva. Många av företagen är levebrödsföretag dvs att man ser sitt företag som ett sätt att försörja sig mer än som en möjlig verksamhet att utveckla. Här finns också många enmanskonsultbolag som ofta har en geografiskt stor marknad med ett fåtal kunder. Många av företagen är helt upptagna med att producera och har inte tid att arbeta med marknadsföring och försäljning som är en förutsättning för att företaget ska kunna växa och utvecklas. Om företagaren inte har stöd i nätverk eller mentorskap riskerar man att potentiella tillväxtföretag går i stå. I en miljö som befrämjar positivt risktagande och som innehåller trygghet i form av kompetenser i nätverk och utbildning skapas grogrund för en högre grad av entreprenörskap.
De första tre åren av företagets liv är viktiga för tillväxten, och här behövs särskilt riktade utbildningar som anpassas till målgruppen. Företagareutbildningen har ett batteri av moduler i utbildning som är anpassade till målgruppen och de olika branscher som finns. Matchning av företagare i utbildningen görs för att maximera affärsmöjligheterna mellan företag och sprida marknadskunskap mellan företag. Kommunens Näringslivsverksamhet arbetar aktivt med nätverksbyggande för denna målgrupp. Frukostmöten, seminarier och hopkoppling av företag som bedöms ha en affärsnytta av samarbete genomförs. Olika branscher som kan använda varandras kompetensområden och kundstock för tillväxt uppmuntras till kontakt. Sjätte stycket berör nyföretagandet: Ronneby kommun är bland de 50 bästa kommunerna när det gäller nyföretagande. En större andel ronnebybor startar företag som överlever på tre års sikt än jämförbara kommuner i Sverige. Entreprenörskap ger grunden för fler företag och därmed ökad tillväxt. Om många ronnebybor tar chansen att starta företag blir arbetsmarknaden mer differentierad och bland nystartade företag finns grunden för nästa storföretag. Nystartade företag behöver ofta aktivt stöd och hjälp för att våga satsa fullt ut, och där är hela kommunens agerande av stor vikt. Entreprenörskap börjar i skolan, och därför är det viktigt att skolgången också innehåller en tillräckligt stor del av företagskunskap och företagande redan i grundskolan. Ung Företagsamhet är ett bra exempel på instrument i gymnasieaskolan..för att detta ska bli framgångsrikt behövs aktiva och motiverade lärare som vågar tillåta elever att prova på företagande. Nyföretagarcentrum eller andra motsvarande stödverksamheter till nya företag och kommunen behöver samarbeta aktivt för att inlemma nya företagare i rätt nätverk. Här behövs möjligheter för nystartade företag att utveckla sin verksamhet i en kreativ miljö och medverka till att hålla startkostnader i form av lokaler och viss utrustning nere, samt rådgivning till företagaren. Ronnebys ungdomar genomgår utbildning i entreprenörskap och företagande i skolan. I grundskolan pågår ett aktivt utbyte av kompetens mellan skolan och företag, och elever bereds tillfälle att besöka olika branscher och företag för att få en bra bild över hur en framtida arbetsmarknad ser ut. Ungdomar som går igenom gymnasieskolan deltar aktivt i Ung Företagsamhets eller motsvarande verksamhet, och lärarna är väl orienterade och entusiastiska för denna uppgift. Företag deltar aktivt i utbildningen med mentorskap och rådgivning till lärare. Det är naturligt för ronnebybor som vill starta företag att vända sig till Nyföretagarcentrum eller andra aktiva stödverksamheter för nya företag. Nyföretagandet stöds av en stor del av Ronnebys företag. Nystartade företag integreras i företagarföreningar i kommunen och Näringslivskontoret samverkar aktivt med föreningarna och enskilda företag för att hitta rätt nätverk för nyföretagets utveckling.
Stycke sju lyder: Ronneby kommun är känd som en attraktiv etableringsort. Nya företagsetableringar sker genom samarbete mellan befintliga företag, som använder sina affärskontakter till att sprida information om Ronnebys positiva företagsklimat, och kommunen. Förutom att nya företag startar i kommunen pågår nationellt (och i vissa fall internationellt) en omflyttning av företag. Det kan handla om företag som behöver större eller andra lokaler, lokaler eller kompetens som behöver en annan geografisk placering eller att man behöver komma närmare en marknad. Varje ny sådan etablering i Ronneby kommun innebär en förstärkning av ekonomiska resurser i kommunen och fler arbetstillfällen för innevånarna. Ett aktivt samarbete mellan kommunen och företagare/företagsledningar ger möjligheter att nå företag som har planer på ny eller ometablering av sin verksamhet. Det samlade kontaktnätverket med omvärlden hos ronnebyföretagen är mycket stort. Genom kommunens goda rykte som etableringsort och väl lämpade markområden och lokaler skapas förutsättningar för intresse av etablering här. Kommunens näringslivskontor och företagen i Ronneby samverkar aktivt i arbetet med nyetableringar. En kommunikationskanal där alla signaler om möjliga etableringar samlas och bearbetas finns upprättad. Bearbetningen genomförs av kommunens företrädare och personer på ronnebyföretag som har kund eller leverantörskontakter med den presumtiva etableringsföreträdaren.