På tandemtur i klasstandem. Michaela Pörn & Linn Nybäck

Relevanta dokument
VASAMODELLEN Samlokaliseringen av skolorna har sin upprinnelse i det faktum att Vaasan lyseon lukios fastighet

VÄLKOMMEN TILL CAMPUS LYKEION

Klasstandem - Luokkatandem - Ett forsknings- och utvecklingsprojekt inom undervisningen i det andra inhemska språket,

Gymnasieelevers erfarenheter av språkinlärning i klasstandem

Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola

Jag bryr mig inte om du talar fel eller rätt så länge jag förstår dig

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

Genom att ha en personlig språklärare vågar man mer

Ursäkta, jag, mä en kuule kovin hyvin, tää vähän pätkii

LYKEION LUKIOKAMPUS VAASA - GYMNASIECAMPUS VASA VAASAN LYSEON LUKIO VASA GYMNASIUM

Klasstandem i en tvåspråkig skolkontext

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum Gun Oker-Blom

Innehåll och form i tandemuppgifter

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum. FNF Symposium Yvonne Nummela

Vasamodellen Aktivt samarbete över språkgränsen inom andra stadiets utbildning i Vasa stad.

Pikkusen niin kuin aliasta pelais

Mål och ambitioner viktigare än byggnader

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6

Lärare kan totta kai!

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Lärarens roll i eklasstandem

Tillsammans förstod vi varandra om samarbetet i kursen i det andra inhemska språket mellan Vasa universitet och Åbo Akademi i Vasa

Lahden kaupunki

Hello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß!

Betygskriterier. US610F - Språkdidaktik I, 30 hp

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

Finskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Upprätthållande av interaktionen i eklasstandem

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Språkbyten i tandemsamtal

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

Kommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun

FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag

Riktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Utbildningspolitiskt ställningstagande

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010.

KVALITETSREDOVISNING för år 2007

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Föreläsning med Tiia Ojala. Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Beslut för förskola. efter tillsyn i Österåkers kommun. Beslut Dnr :6001. Österåkers kommun

Det är lätt att falla i ett gammalt mönster...? Om språklärande, språkundervisning och utveckling av finskundervisningen i den finlandssvenska skolan

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2000

Anna Slotte-Lüttge. Katarina Rejman,

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA:

Flerspråkiga barn i förskolan

Distansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0) Facebook: Modersmål Sverige

FinTandem. handbok för koordinatorer. Ulrica Taylor Katri Karjalainen Pia Sandås Marika Boström

Kursplanen i svenska som andraspråk

Bedömning & Utvecklingssamtal på särvux

3. FinTandem Tips på övningar, diskussionsämnen och aktiviteter Allmänna språkexamina: muntlig framställning och textförståelse 11

SPRÅKSTRATEGI VASA STAD BILDNINGSSEKTORN

MODERSMÅL I NATIONELL MINORITETS OCH URFOLKS KONTEXT. Ett land ett undervisningssystem Ett ämne en rättighet Modersmål ett arvspråk

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum

Språkutvecklingsprogram

Centralt innehåll: Andra typer av språk och kommunikation, till exempel kroppsspråk, teckenspråk och konstgjorda språk E C A

Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Språkriktlinjer. för skola och förskola Brämhults kommundel. Språkriktlinjer

Främjande av flerspråkighet i den finländska skolan

Allas rätt till språk. Läslyftet September 2018 Catharina Nyström Höög

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson

Samvaro, språkanvändning och attityder

Utbildningsprogrammet för språkbadsundervisning. Kielikylpykoulutuksen koulutusohjelma (KIKY)

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

Sara Persson, Skogshagaskolan, Västervik. Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com. Twitter

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Nyanländ. Eleven anses inte vara nyanländ efter fyra år i den svenska skolan.

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut?

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ÄNDRINGAR SOM GÄLLER GYMNASIEKURSERNA I DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland. Om terminologi

Presentation av kombiämnen. Modersmål, finska, engelska, matematik och hälsolära

Personal- och utbildningsenkät

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

Esbo stad Protokoll 50. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 8

Skolutveckling på mångfaldens grund

Transkript:

På tandemtur i klasstandem Michaela Pörn & Linn Nybäck www.klasstandem.com 1

Projektet Klasstandem Samarbetspartner: Åbo Akademi & Vasa universitet Plats: Vasa gymnasium &Vaasan lyseon lukio Målsättning: att utveckla klasstandem som modell för undervisning i det andra inhemska språket Metod: ett lärar-forskarsamarbete Material: videoinspelningar i klassrum, lärarnas dagboksreflektioner, studerandeenkäter & -intervjuer 2

Klasstandem 1. Vad är tandem? 2. Vad är klasstandem? 3. Hur organiseras klasstandem i praktiken? 4. Vilken är lärarens roll i klasstandem? 3

Historisk tillbakablick Tandem som metod fick sitt genombrott i ett tysktfranskt ungdomsutbyte på 1960-talet. Sedan 1990-talet tvåspråkiga gymnasier i Fribourg i Schweiz. Det mest omtalade exemplet i Finland är kursen FinTandem för vuxna som Vasa Arbis ordnat sedan 2002. (Karjalainen, K. 2011) Klasstandem i Vasa: pilotprojekt 2009, etablerat 2012 4

Vad är tandem? Två människor med olika modersmål lär sig varandras språk i ömsesidigt samarbete Bygger på ett socialt och interaktionellt perspektiv på lärande och språkinlärning Språket används och lärs i interaktion med en infödd talare av målspråket i en meningsfull kontext Partnerna växlar mellan språken, de fungerar turvis som lärande part och turvis som språklig mentor på det egna modersmålet. Tandemprinciper Ömsesidighet Autonomi (självstyrning) 5

Språk och innehåll i tandem Utgångspunkten i tandemsamtal är ett tema (innehåll) som deltagarna upplever som viktigt Språkliga problem (form) lyfts fram vid behov och diskuteras vid sidan av innehållet 6

Läroplanen 2016 Bygger på en socialkonstruktivistisk syn på lärande där eleven har en aktiv roll. Gemensamt lärande och elevernas ansvar över sitt eget lärande betonas. Utgångspunkten är språkanvändning i olika situationer. Eleverna uppmuntras till kommunikation och interaktion i autentiska miljöer. Utveckla elevernas självförtroende som andraspråksanvändare Kulturell mångfald, identitet och språkmedvetenhet (flerspråkighet) Bygga broar mellan språken och mellan skolan och fritiden 7

Vad är klasstandem? Undervisning i språkligt blandade grupper Två elever med olika modersmål lär sig av varandra i ömsesidigt samarbete Bygger på pararbete som arbetssätt Tandemkurser vid Lykeion Finska kurs 2/Svenska kurs 3 Kurs 6 Kurs 7 Frivillig tandemkurs (följer ingen läroplan) 8

Klasstandem jämfört med andra undervisningskontexter Språkligt blandade undervisningsgrupper Interaktion och språk som mål och medel i språkundervisningen Vilka interaktionspartner? infödda talare av målspråket, lärare och andraspråksanvändare Vem fungerar som språkmodell? infödda talare av målspråket och lärare 9

Undervisningsarrangemang Läroplansbundna kurser 10

Exempel på schema ur studerandeperspektiv 11

Undervisningsarrangemang Frivillig tandemkurs 12

Exempel på schema ur studerandeperspektiv 13

Frågor? 14

Utmaningar i klasstandem Kräver ett fungerande samarbete mellan finsk- och svensklärare Kräver fungerande administrativa arrangemang Elevernas språkliga nivå kräver vissa baskunskaper Förutsätter ett relativt jämt antal studerande från bägge skolor Hur skapa fungerande par? Hur hantera 3-personers grupper? 15

Tack! Projektledare: Michaela Pörn (ÅA), michaela.poern(a)abo.fi, Projektkoordinator: Katri Karjalainen (VU), katri.karjalainen(a)uva.fi Doktorand: Fredrik Rusk (ÅA), fredrik.rusk(a)abo.fi Doktorand: Anna Korhonen (ÅA), anna.korhonen(a)abo.fi Projektassistent: Charlotta Engberg (ÅA), charlotta.engberg(a)abo.fi Finsklärare: Åsa Löf (VG), asa.lof(a)vaasa.fi Svensklärare: Heli Koskinen (VLL), heli.koskinen(a)vaasa.fi För mera information om projektet Klasstandem www.klasstandem.com 16