Morfologi, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 3 ORDKLASSER VERB SUBSTANTIV INTERJEKTIONER
Morfologi (repris) flick-a flick-an-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta betydelsebärande enheten i språket -a-n = bestämd form (penn-an) -s = genitiv (ägandeform) (pojkens, bokens, skedens) -or = flertal (penn-or) -or-na = flertal bestämd form (penn-or-na)
Morfologi Svenska: flick-a-n (ental, bestämd form) flick-or-na (flertal, bestämd form) **flick-a-na **flick-or-n
Morfologi: ändelser Ental - Flertal flick-a : flick-or pojk-e : pojk-ar bok : böck-er bord : bord Substantiv **flick-t **pojk-ade Tidsformer pluggar : pluggade : har pluggat läser : läste : har läst kör : körde : har kört Verb **läs-or **plugg-e Ändelser markerar till vilken kategori i språket ett ord hör
Morfologi: ändelser Obestämd form en gammal bil ett gammalt hus Bestämd form den gamla bilen det gamla huset Adjektiv **hus-t **bil-a **gaml-an (pennan) **gaml-or (pennor)
Svenskans ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Pronomen Räkneord Preposition Konjunktioner och subjunktioner Interjektioner
Svenskans ordklasser (snäll) Substantiv är namn på ting, så som klocka, hatt och ring Adjektiv är hur nåt är, till exempel gul och skär Verb är sånt som man kan göra, hoppa, skrika eller höra
Svenskans ordklasser (grov) Substantiv kan man sätta jävel eller fan efter: klockjävel, hattfan Adjektiv kan man sätta förbannat framför: förbannat gul, förbannat skär Verb kan man sätta utav bara helvete efter: hoppade utav bara helvete, skrek utav bara helvete
Substantiv: deklination Deklination: böjning av substantiv (och adjektiv) efter bestämda mönster. Plural Exempel 1. OR flicka flickor; penna pennor 2. AR sked skedar; burk burkar 3. R/-ER skor skor; bild bilder 4. N äpple äpplen; hjärta hjärtan 5. - svar svar; träd träd; tåg tåg
Substantiv: böjningskategorier Numerus (ental/flertal): flicka flickor Species (obestämd/bestämd form): bil (den) bilen, hus (det) huset Kasus (grundform/objektsform) Genus (den/det)
Substantiv: genus Genus (= kön ) På svenska finns: EN stol, sol, penna, kvinna, man, polis, bok, skola, borgmästare, sångerska en stol : en gul stol : den (gula) stolen ETT tåg, djur, marsvin, barn, träd, hus, flygplan, suddgummi, kuvert, lexikon ett tåg : ett gult tåg: det (gula) tåget
Substantiv: genus Tyska har tre genus: der Mann mannen maskulinum die Frau kvinnan femininum das Kind barnet neutrum Engelska har inga genus the man the woman the child Franska har två genus: le garçon pojken maskulinum la femme kvinnan femininum Turkiska: inga alls Kinesiska: inga alls vs. Swahili: 16 klasser
Substantiv: genus Semantiskt genus: pojken = HAN fr. le garçon ital. il ragazzo ty. der Junge kvinnan = HON fr. la femme ital. la donna ty. die Dame Ordets betydelse (semantik): man = maskulinum kvinna = femininum
Substantiv: genus Grammatiskt genus: katten = sv. DEN fr. le chat = maskulinum ty. die Katze = femininum Har inte att göra med ordets betydelse rent grammatisk fenomen bordet = sv. DET fr. la table = femininum ty. der Tisch = maskulinum
Substantiv (sammanfattning) Deklination: böjningsmönster Böjningskategorier: numerus species (kasus) genus
Adjektiv är hur nåt är Deklination: böjning av substantiv och adjektiv efter bestämda mönster. Numerus (singular/plural) Species (obestämd/bestämd form) Kasus (grundform/objektsform) Genus (den/det)
Adjektiv: kongruensböjning Italienska: povero ragazzo poveri ragazzi povera ragazza povere raggazze stackars pojke (mask.) stackars pojkar stackars flicka (fem.) stackars flickor **povera ragazzo **poveri ragazze Kongruensböjning = i överrensstämmelse med
Adjektiv: komparation Komparation anger en högre grad/intensitet av adjektivets betydelse. full (ännu) fullare fullast ful (ännu) fulare fulast positiv komparativ - superlativ Olika språk har olika morfem och olika regler för vilka adjektiv som kan kompareras och hur!
Verb är sånt som man kan göra Konjugation och verbtema Personböjning: 1/2/3 person Böjning i numerus: singularis dualis pluralis Tempusböjning: presens preteritum perfekt pluskvamperfekt futurum Modusböjning: indikativ imperativ konjunktiv Diates: aktiv passiv deponens Hjälpverb och huvudverb Finita och infinita verbformer
Verb: konjugation Deklination: böjning av substantiv (och adjektiv) efter bestämda mönster. Konjugation: böjning av verb efter bestämda mönster.
Verb: konjugation Exempel på svenskans konjugationer 1, 2 och 4 Stam plugg- läs- kö- VERB- TEMA 1:a konj. 2:a konj. 4:e konj. Presens -ar -er -r Preteritum -ade -te -de (imperfekt) Perfekt -at -t -t Konjugationen anger vilka ändelser som kan hängas på vilka verb: jfr. **plugg-er, **lä-dde, **kö-at.
Verb: personböjning Singular Plural 1:a person JAG VI 2:a person DU NI 3:e person HAN, HON, DEN, DET DE
Verb: personböjning att vara Latin Italienska 1:a singular: jag sum (io) sono 2:a singular: du es (tu) sei 3:e singular: han/hon est (il/la) è 1:a plural: vi sumus (noi) siamo 2:a plural: ni estis (voi) siete 3:e plural: de sunt (loro) sono
Verb: personböjning att vara Eng. Svenska 1:a singular: jag I am jag är 2:a singular: du you are du är 3:e singular. han/hon he is han är 1:a plural: vi we are vi är (jfr. äro) 2:a plural: ni you are ni är 3:e plural: de they are de är Personböjning är också en form av kongruensböjning!
Verb: tempusböjning Tempus = tid Presens: jag läser Preterium: jag läste (imperfekt) Perfekt: jag har läst Pluskvamperfekt: ( mer än perfekt ) jag hade läst = Nu, i nuet = Igår, i somras, förra hösten = sammanlagt 140 poäng juridik = Trots att jag hade läst på så himla dåligt klarade jag tentan i alla fall.
Verb: tempusböjning Tempus = tid Futurum (om framtiden): jag ska läsa jag kommer att läsa OBS! Olika språk har olika många tempus!
Verb: tempusböjning På svenska är perfekt, pluskvamperfekt och futurum sammansatta verbformer, dvs. de formas med ett hjälpverb + en böjd form av verbet (huvudverbet). Perfekt: Pluskvamperfekt: Futurum: har läst hade läst ska läsa Huvudverbet anger vad själva handlingen rör sig om (läsa, skriva, äta etc.). Hjälpverbet i en sammansatt verbform indikerar enbart tempusformen.
Verb: tempusböjning Tempusböjning på latin. Presens: Preteritum: Perfekt: Pluskvamperfekt: Futurum: Futurum II: amo jag älskar amabam jag älskade amavi jag har älskat amaveram jag hade älskat amabo jag ska/kommer att älska amavero jag kommer att ha älskat
Verbböjning: diates Diates Anger handlingens art ifråga om aktiv eller passiv rörelse.
Verbböjning: diates Aktiv: Bryt av brödet med händerna. Ni får gärna avbryta mig när jag föreläser. Da Vinci målade många tavlor. Passiv: Kapten, masten bryts! (av vinden) Jag blir alltid avbruten när jag pratar. (av såna som inte lyssnar) Mona Lisa målades 1503-1507. (av Leonardo da Vinci)
Verb: modusböjning Modus Anger talarens inställning till det som sägs. På svenska finns: indikativ = neutralt påstående imperativ = anger befallning konjunktiv = anger önskan eller (o)möjlighet Markeras genom särskilda former av verben. Olika språk har olika många modus, och olika sätt att uttrycka dem på!
Verb: modusböjning Indikativ neutralt påstående Alla sitter stilla i bänkarna. Barnen är tysta och lugna. Studenterna lyssnar uppmärksamt. Imperativ befallning, kommendering Sitt still! Var tyst! Lyssna!
Verb: modusböjning Konjunktiv uttrycker önskan, möjlighet eller omöjlighet: Leve kungen!, Om jag vore arbetslös Finge jag leva i all evighet, skulle jag älska dig lika länge! På svenska finns bara ett fåtal särskilda konjunktivformer kvar: leve, vore, finge etc. Istället används preteritumformer som hade, skulle, kunde etc. Om jag hade råd, skulle jag åka till Rio. Om bara jultomten kunde komma snart!
Sammanfattning Verb: böjningskategorier Konjugation: böjningsmönster Person: 1:a pers, 2:a pers, 3:e pers singular plural (och dual) Tempus: placering i tid Modus: talarens inställning till det sagda Diates: aktiv / passiv handling
Verb: finita och infinita former Finita former = verbformer med en ändelse som uttrycker tempus/modus/person Vi super, ni dricker, men du kör. Vi söp, ni borde inte dricka, - men du: kör! Infinita former = verbformer utan tempus-, indikativ konjunktiv imperativ modus- (preteritum) eller personändelse På svenska kan infinita former inte stå ensamma som predikat i en sats.
Verb: finita och infinita former Infinita former = verbformer utan tempus-, moduseller personändelse. På svenska finns: infinitiv - att supa, att dricka, att köra presens particip supande, körande perfekt particip drucken, körd supinum (har/hade) supit (har/hade) druckit (har/hade) kört bildar perfekt/ pluskvamperfekt tillsammans med hjälpverb
Adverb = till verbet Adverb : står som bestämning till verb eller adjektiv, och anger i vilken grad (i hur stor utsträckning) någonting sker eller är.
Adverb Adverb kan stå till verb Bilen går fort. Skär brödet försiktigt! Adverb kan stå till adjektiv: mycket rolig (sketch), mindre bra (film), otroligt god (middag), fantastiskt kul (grej)
Adverb: komparation Precis som vid adjektiv anger komparation av adverb en högre grad/intensitet av betydelsen. Jag kör alltid fort. POSITIV Mamma kör fortare (än vad jag gör). KOMPARATIV Fortast kör mormor. SUPERLATIV
Övriga ordklasser Pronomen: jag, du, vi, han, hon, de, sig (ersätter substantiv) Räkneord: ett, två; första, andra Preposition: på, i, ovanför, intill Konjunktioner: och, att (huvudsatser) subjunktioner: när, eftersom (bisatser) Interjektioner: Oj! Usch! Aj! Nej! Helvete!
Satsdelar Subjekt Direkt objekt Indirekt objekt Predikat Predikatsfyllnad (predikativ) Adverbial Agent
Satsdelar På svenska markeras ordens funktion genom ordföljden. Maja mjölkar kon Kon mjölkar Maja Kon slickar Maja Maja slickar kon Den aktiva (som utför handlingen). = SUBJEKT Den passiva (som utsätts för/påverkas av handlingen). = DIREKT OBJEKT
Satsdelar: FAQ Vem gör något? Maja Jag Vad gör Maja/jag? = SUBJEKT = PREDIKAT Maja mjölkar Jag dricker Vem mjölkar Maja/Vad dricker jag? = DIREKT OBJEKT Maja mjölkar kon Jag dricker mjölk
Satsdelar: verbkongruens På språk som har personböjning på verben kommer verbet (predikatet) alltid att böjas i kongruens med subjektet. Ty. Ich trinke Milch Du trinkst Milch Jag dricker mjölk Du dricker mjölk Maja trinkt Milch Maja dricker mjölk SUBJEKT - PREDIKAT - DIREKT OBJEKT
Satsdelar: indirekt objekt Direkt objekt Maja mjölkar kon. Kon slickar Maja. Jag dricker mjölk. Indirekt objekt Maja sparar mjölken till morfar. Kon ger Maja en spark. Direkt utsatta för handlingen. Indirekt utsatta för handlingen.
Satsdelar: indirekt objekt FAQ Åt/för/till vem utförs handlingen? Vem har nytta eller skada av det som görs? Maja sparar mjölken till morfar ( morfar blir glad?) Kon ger Maja en spark ( Maja blir ledsen?)
Satsdelar På svenska böjs i regel inte substantiv enligt satsfunktion; detta markeras genom ordföljden: Kon slickar Maja Maja slickar kon. Skillnaden syns bara bland pronomen: grundform och objektsform: Jag sparkar kon Kon sparkar mig. Mig sparkar kon. (?) Jag ger mjölken till morfar Morfar ger mjölken till mig.
Satsdelar: kasus Kasus : böjningskategori för substantiv som anger satsfunktion. SUBJEKT DIREKT OBJEKT INDIREKT OBJEKT nominativ ackusativ dativ
Satsdelar: kasus Latin: Puell-a vacc-am mulg-et flickan - nom. ack. 3.sg. kon - mjölkar Flickan mjölkar kon I de fall där kasusböjning anger satsfunktion kan ordföljden bli väldigt fri. Puella mulget vaccam. Mulget puella vaccam. Mulget vaccam puella. Vaccam mulget puella. Vaccam pulla mulget.
Satsdelar: kasus Dativ anger indirekt objekt. Ty.: Das Mädchen gibt dem Jungen einen Küß. Latin: Puella iuvenī basium dat. Flickan ger pojken en kyss.
Satsdelar: icke-kasus Språk som saknar kasusböjning markerar satsfunktion på andra sätt. Ordföljd Partiklar t.ex. svenska, kinesiska t.ex. maori
Analytiska språk (repris) Varje böjningsmorfem står som självständigt ord, t.ex. maori (Nya Zeeland): kua kite te kaumātua i te whare o Ipana [IMP] se [best.] gamling [obj] [best.] hus åt Ivan såg gamlingen huset Ivans Den gamle mannen såg Ivans hus te kaumātua = gamlingen (bestämd form) te whare = huset (bestämd form) i te whare = huset (bestämd + objektsform)
Substantiv: böjningskategorier Numerus (ental/flertal): flicka flickor Species (obestämd/bestämd form): bil (den) bilen, hus (det) huset Kasus (nominativ, ackusativ, dativ etc.) Genus (den/det, han, hon)
Form Betydelse Funktion: Substantiv Form: substantiv. Böjs ko n (best. form), ko-r (plural), etc. Funktion: kan stå som subjekt eller objekt. Betydelse: fyrbent djur som föder levande ungar och ger mjölk. Ses gärna beta på ängar runtom på landsbygden. Går ofta under namnet Rosa eller Stjärna.
Form Betydelse Funktion: Verb Form: verb. Böjs flyg-er (pres.), flög (preteritum), etc. Funktion: kan stå som predikat. Betydelse: rörelse genom luften varvid ingen del av kroppen vidrör fast mark eller underlag. Vanligt förekommande hos bevingade djur som t.ex. fåglar, mer sällan hos fyrfota djur med horn och juver.
Satsdelar: tre till Predikatsfyllnad (predikativ) Adverbial Agent
Satsdelar Agent : markerar den handlande i en passiv sats. Har ett passivt subjekt (och en agent). Passiv: Kapten, masten bryts! (av vinden) Jag blir alltid avbruten när jag pratar. (av såna som inte lyssnar) Mona Lisa målades 1503-1507. (av Leonardo da Vinci)
Satsdelar Predikatsfyllnad : fyller ut verb som vara, bliva, heta, kallas. Ofullständiga satser Utfyllda satser **Jag är. (?) **Jag blir. (?) **Jag heter. (?) **Jag kallas. (?) Jag är lat/nyfiken/trött Jag blir sjuk/glad/pigg Jag heter Anton/Maria Jag kallas Ante/Maja Predikatsfyllnad böjs i kongruens (numerus/ species/kasus/genus) med det styrande subjektet.
Ordklasserna: Grammatik förenande, sammanbindande Singularis tredje person maskulinum nominativ mötte en flicka på Djurgårdsbron en kväll i sitt unga liv. Flickan brast ut i en interjektion en imperativ och ett possessiv, så att maskulinum tredje person böjdes i genitiv. Därpå grep de en kopulativ konjunktion och vandrade dädan som man och viv, två superlativt reciproka hjon i presens indikativ. ömsesidigt, syftande på varandra Alf Henriksson
Sammanfattning Dag 3 Morfologi och morfem Ordklasser: Substantiv deklination och böjningskategorier Adjektiv kongruensböjning och komparation Verb konjugation och böjningskategorier; finita/infinita former; huvudverb och hjälpverb Adverb Satsdelar: subjekt, predikat, predikatsfyllnad, adverbial, agent Form, Betydelse, Funktion
Slut Dag 3 Sista träffen Måndag 10/9 kl. 8:15-10 i Ihresalen Extra frågor? Genomgång av provsvar och kursvärderingar