Avslutad täkt (fler finns) Föreslagen täkt ÖP-95 Dessa Föreslagen utgår täkt tillsvidare ÖP-95 Dessa Ny utredning utgår tillsvidare ska göras f berg- Ny utredning och grusförsörjning ska göras f berg- och grusförsörjning Översiktsplan för Alingsås kommun Del 2 Förutsättningar och utgångspunkter Samrådshandling, SBN 2013-09-24
Översiktsplan för Alingsås kommun Samrådshandling Översiktsplanen visar hur kommunen vill att mark- och vattenområden ska användas och hur bebyggelsen ska utvecklas. Översiktsplanen ger vägledning för kommunens och andra myndigheters beslut i frågor som rör användning av mark- och vatten i kommunen. Översiktsplanens samrådshandling består av tre delar - Planförslag, Förutsättningar och utgångspunkter samt Konsekvenser. Del 1 Planförslag I denna del redovisas planförslaget. I planen visas i text och på kartor hur kommunen vill att mark- och vattenområdena ska användas i framtiden i kommunen. Till planen hör kartillustration över huvuddragen i föreslagen mark- och vattenanvändning och detaljerade kartor över orterna. Till planen hör också en karta med regler och rekommendationer. Till samtliga kartor hör beskrivande texter. Inledning I avsnittet beskrivs den gällande översiktsplanen ÖP 95 samt de fördjupningar och tillägg till denna som finns och vilken aktualitet dessa har. Vidare beskrivs process, syfte och vilka frågor som är viktiga för den nya översiktsplanen. Målbilder som antagits av KF och som är utgångspunkt för planen redovisas. Användning av mark- och vattenområden Strategier De tre strategier som ligger till grund för förslaget beskrivs: Alingsås kommun- en självklar del i regionen, Alingsås kommun- stark stad och levande orter, samt Alingsås kommun- med närhet till sjö och skog. Användning av mark- och vattenområden Huvuddragen i planförslaget redovisas utifrån Bebyggelsestruktur, Trafikstruktur och Grönstruktur. En kommuntäckande markanvändningskarta illustrerar förslaget. Regler och rekommendationer Generella och områdesvisa rekommendationer som ska gälla vid beslut om mark- och vattenanvändningen har formulerats. Dessutom redovisas vilka tillämpliga regler som finns i plan- och byggväsendets lagstiftning. En karta i A2 tillhör avsnittet. Staden och orterna Norra kommundelen Orterna Sollebrunn, St Mellby, Magra, Gräfsnäs, Långared samt LISområde Kvarnabo redovisas på ett detaljerat sätt. Orternas nuvarande och föreslagna markanvändning redovisas i text och på kartor. Södra kommundelen Staden Alingsås redovisas utifrån gällande fördjupning. Norsesund- Ingared-Hemsjö redovisas detaljerat med frågeställningar att behandla i en kommande fördjupning. Fördjupningen för Västra Bodarna som
Läsanvisning planeras bli antagen våren 2014, redovisas översiktligt. Ödenäs redovisas detaljerat i text och på kartor med nuvarande och föreslagen markanvändning. Riksintressen Mellankommunala frågor Här redovisas hur riksintressena behandlas i översiktsplanen. De mellankommunala planeringsfrågorna listas. Del 2 Förutsättningar och utgångspunkter I denna del av planen redovisas allmänna intressen sektorsvis och också de anspråk som intressena ställer på mark- och vattenanvändningen. De olika intressena har grupperats efter intressets karaktär. De flesta intressebeskrivningar har sammanfattats i ett antal utgångspunkter för planeringen, som också återfinns i planförslaget. Alingsås och omvärlden Om kommunen En kort sammanfattande beskrivning av kommunen utifrån läge, demografi, historia, naturgeografi samt styrkor ges. Alingsås kommun i regionen Den roll som Alingsås kommun har i Västra Götalandsregionen och Göteborgsregionen beskrivs. Bostäder och arbetsplatser Befolkning och bostäder Befolkningsutveckling, mål och trendprognoser samt bostadsbyggandet i olika delar av kommunen redovisas. Arbetsmarknad och service Arbetsplatser, pendling och kommunal och kommersiell service redovisas. Infrastruktur Kommunikationer Kapitlet handlar om trafikinfrastrukturen med Västra Stambanan, väg E20 och övrigt övergripande vägnät, liksom kollektivtrafik och gångoch cykelvägar. Tekniska anläggningar Kommunala anläggningar för vatten- och avlopp, VA-strategi, vattentillgångar och energisystem beskrivs. Miljö- och riskfaktorer Kapitlet handlar om miljö- och risker som buller, luftföroreningar, farligt gods samt risker och påverkan av ett förändrat klimat som översvämningar, höga vattenstånd och risk för ras och skred. Natur, friluftsliv och kulturmiljö Naturvård- och naturmiljöer I kapitlet behandlas grön- och blåstruktur, värdefulla naturmiljöer, naturinventeringar etc. 2 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling
Läsanvisning Friluftsliv och fritid Friluftslivet och anläggningar för friluftsliv beskrivs. Kulturmiljöer och kulturminnesvård I kapitlet beskrivs bland annat värdefulla kulturmiljöer i kommunen utifrån kommunens kulturmiljöprogram. Landsbygd Jordbruk, skogsbruk samt berg och grus Jordbruket som näring och jordbrukets olika värden beskrivs. Berg och grusförsörjningen redovisas översiktligt. Landsbygd och LIS En analys av LIS (landsbygdsutveckling i strandnära läge) och kriterierna för LIS-områden görs. Del 3 Konsekvenser I denna del är de samlade konsekvenserna av förslaget beskrivna dvs miljökonsekvenserna och de sociala och ekonomiska konsekvenserna. Eftersom miljökonsekvensbeskrivningen är obligatorisk och ingår i en process - miljöbedömning - som ska följa planarbetet, har denna fått mer utrymme än beskrivningen av de sociala och ekonomiska konsekvenserna. Miljökonsekvensbeskrivning, MKB Avgränsning och alternativ En avgränsning av innehåll och nivå är gjord i samråd med länsstyrelsen. Miljökonsekvensbeskrivningen är hållen på en översiktlig nivå. Planförslaget jämförs med ett nollalternativ, vilket kortfattat beskrivet är den att den gällande översiktsplanen fortsätter att gälla. Miljökonsekvenser av planförslaget Miljökonsekvenserna precis som planförslaget, är beskrivna utifrån bebyggelsestruktur, trafikstruktur och grönstruktur. Betydande miljöpåverkan Risk för betydande miljöpåverkan är identifierad. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer finns för luft och för vatten. Dessa är beskrivna och avstämda mot planförslaget. Avstämning mot miljömål Planförslaget är avstämt mot de lokala miljömålen för kommunen. Sociala konsekvenser De sociala konsekvenserna är avstämda mot de övergripande folkhälsomålen för Alingsås kommun. Ekonomiska konsekvenser De ekonomiska konsekvenserna av planförslaget är översiktligt beskrivna. Del 2, Förutsättningar och utgångspunkter 3
Läsanvisning Innehållsförteckning Alingsås och omvärlden Om Alingsås kommun 9 Kommundata i sammandrag 9 Historia 10 Naturgeografi 10 Kommunens styrkor- Utgångspunkter för planeringen 12 Alingsås kommun i regionen 13 Västra Götalandsregionen 13 Kommunen i Göteborgsregionen 14 Bostäder och arbetsplatser Befolkning och bostäder 21 Befolkning 21 Bostäder 24 Sammanfattande utgångspunkter för planeringen 28 Arbetsmarknad och service 29 Arbetsmarknaden 29 Näringslivet idag 32 Service 34 Sammanfattande utgångspunkter för planeringen 40 Infrastruktur Kommunikationer 43 Övergripande trafiknät i kommunen 43 Nationella och regionala planer 43 Västra Stambanan 44 Kollektivtrafik 50 Gång- och cykelvägnätet 54 Sammanfattande utgångspunkter för planeringen 56 Tekniska anläggningar 57 Vattenförsörjning och avloppsrening 57 Avfall 62 Energi 63 Energieffektivt byggande 64 Sammanfattande utgångspunkter för planeringen 66 Miljö- och riskfaktorer Miljö- och riskfaktorer 69 Allmänt 69 Miljöskydd 69 4 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling
Läsanvisning Innehållsförteckning Buller 73 Risker 75 Klimat 78 Översvämningsrisk 80 Erosion, skred- och rasrisk 84 Sammanfattande utgångspunkter för planeringen... 86 Natur, friluftsliv och kulturmiljö Naturvård och naturmiljöer 89 Kommunens grön- och blåstruktur 89 Riksintressen 3 kap 6 MB 92 Skyddade områden 7 kap MB 95 Naturvårdsprogram-naturvårdspolicy 101 Naturvårdsinventering i Alingsås kommun 2012 101 Sammanfattande utgångspunkter för planeringen 106 Friluftsliv och fritid 107 Friluftslivet i kommunen 107 Friluftslivet i regionen 108 Riksintressen för friluftsliv 108 Anläggningar för friluftslivet 111 Sammanfattande utgångspunkter för planeringen 114 Stora opåverkade områden 114 Kulturmiljöer och kulturminnesvård 115 Riksintressen 3 kap 6 MB 115 Skydd av kulturmiljöer 117 Övriga värdefulla kulturmiljöer 118 Sammanfattande utgångspunkter för planeringen 120 Landsbygd Jordbruk, skogsbruk, berg och grus 123 Jordbrukspolitik och produktion 123 Jordbruket i den fysiska planeringen 124 Jordbruket i Alingsås kommun 127 Skogsbruket i kommunen 131 Berg och grus 132 Sammanfattande utgångspunkter för planeringen 134 Landsbygd och LIS 135 Vad är LIS? 135 LIS i Alingsås kommun 136 Sammanfattande utgångspunkter för planeringen 140 Del 2, Förutsättningar och utgångspunkter 5
Läsanvisning 6 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling
Alingsås och omvärlden Om Alingsås kommun Alingsås kommun i regionen
Om Alingsås kommun 8 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling
Om Alingsås kommun Inledning Översiktsplanen och allmänna intressen Stora delar av översiktsplanens underlag utgörs av de så kallade allmänna intressena som ska beskrivas i översiktsplanen. Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska kommunen i översiktsplanen redovisa de allmänna intressena och hur man avser att ta hänsyn till dessa. Allmänna intressen beskrivs i lagens andra kapitel. Enligt detta ska planläggning syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. I översiktsplanen görs avvägningar mellan olika allmänna intressen, och företräde ska ges åt sådan markoch vattenanvändninganvändning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Områden där de allmänna intressena är av värde för landet som helhet är utpekade som områden av riksintresse enligt miljöbalken. I denna del av översiktsplanen Förutsättningar och utgångspunkterredovisas de allmänna intressena i Alingsås kommun sektorsvis och också de anspråk som intressena ställer på mark- och vattenanvändningen. De olika intressena har grupperats efter intressets karaktär. De flesta intressebeskrivningar har sammanfattats i ett antal utgångspunkter för planeringen, som också återfinns i planförslaget. Allmänna intressen berör bland annat natur- och kulturvärden, utformning av bebyggelse, miljö- och klimataspekter, grönområden och kommunikationsleder samt också vissa bestämmelser i miljöbalken. Om Alingsås kommun Kommundata i sammandrag Läge, invånare och yta Alingsås kommun är en av 49 kommuner i Västra Götalandsregionen, belägen i regionens södra del. Regionen har totalt en befolkning på ca 1,6 milj invånare, varav Alingsås kommun har drygt 38 000 eller ca 2,5 % av regionens befolkning. Kommunen ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund GR och gränsar till kommunerna Lerum, Ale och Härryda i GR, Trollhättan i Fyrbodals, Vårgårda och Bollebygd i Sjuhärads samt Nossebro i Skaraborgs kommunalförbund. Samtliga kommuner ligger inom Västra Götalandsregionen. Avståndet till regionens huvudstad Göteborg är ca 45 km. Kommunens totala yta är 554 km 2, varav landytan är 474 km 2. Antalet sjöar är stort, totalytan är ca 80 km 2. Enbart de största sjöarna Mjörn (till den del sjön ingår i Alingsås kommun), Anten, Ömmern Färgen och Nären upptar en yta av ca 65 km 2. Läs mer i kapitlen Befolkning och bostäder och Arbetsplatser och näringsliv Del 2, Förutsättningar och utgångspunkter 9
Om Alingsås kommun Tillväxten störst i staden Kommunen har haft en stadig befolkningstillväxt under 1990- och 2000- talen. Alingsås är en av de ca 50 kommuner i landet där befolkningen ökat över riksgenomsnittet och utan avbrott under 2000- talet. Befolkningsökningen beror främst på att många väljer att flytta till kommunen. I kommunen finns sex tätorter förutom staden Alingsås. Dessa är Ingared, Västra Bodarna, Sollebrunn, Gräfsnäs, Stora Mellby och Hjälmared. I kommunen finns också ett tjugotal småorter, med mellan 50-199 invånare. Alingsås stad dominerar starkt med ca 25 000 invånare eller 65% av det totala antalet invånare i kommunen. God arbetsmarknad Det fanns ca 14 400 arbetstillfällen i Alingsås kommun år 2010. Självförsörjningsgraden i kommunen vad gäller arbetstillfällen ligger på drygt 80 %. De flesta arbetstillfällen finns inom vård och omsorg men också tillverkningsindustri och handel är starka näringsgrenar. Historia Läs mer i delen Planförslag i kapitlen Södra kommundelen respektive Norra kommundelen Kommunsammanslagning Kommunen utgörs liksom alla andra kommuner i Sverige av olika delar som fram till tiden för de stora kommunsammanslagningarna från 1950- till 70- talen bestod av självständiga små kommuner. I början av 1950- talet slogs Bjärkebygdens småkommuner i norra delen av kommunen ihop till Bjärke kommun med huvudorten Sollebrunn. År 1964 slogs flera mindre kommuner i södra kommundelen samman till Alingsås och Hemsjö kommuner. År 1974 slogs slutligen Alingsås, Hemsjö och Bjärke kommuner samman till Alingsås kommun. Staden Alingsås Staden Alingsås grundades år 1619, som marknadsplats och strategiskt fäste, men Alingsås som ort är känd sedan medeltiden. Enligt stadsplanen från 1773 sträckte sig staden mellan de båda ringgatorna, och i en senare stadsplan utvidgades området öster och västerut. Naturgeografi Läs mer i kapitlet Naturvård och naturmiljöer Landskapet, skogar, jordbruk och sjöar Landskapet i kommunens södra och mellersta delar är kuperat och skogrikt med många sjöar, medan landskapet i norr är präglat av den stora västgötaslätten där de bördiga jordbruksområdena i Säveåns och Mellbyåns dalgångar är sydliga utlöpare av denna. 10 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling
Om Alingsås kommun Jordbruket är en viktig näring i kommunen. Arealen jordbruksmark är enligt Jordbruksverket ca 8500 ha. De största sammanhängande jordbruksområdena ligger i kommunens norra del. Kommunen är skogrik. År 1990 fanns ca 29 000 ha produktiv skogsmark, vilket utgör ca 60 % av kommunens totala landyta. Sjöarna i kommunen är många men ojämnt geografiskt fördelade. Norr om sjön Anten finns få sjöar, medan det är i den i den kuperade södra delen de flesta av de många sjöarna finns.. Läs mer i delen Planförslag i kapitlet Strategier Kommunens styrkor- Utgångspunkter för planeringen Gott kommunikationsläge Läget vid infrastrukturstråken väg E20 och järnvägen Västra Stambanan gör det möjligt att på kort tid från Alingsås att nå regionens kärna Göteborg med tåg, buss och med bil. Detta ger stor frihet vid val av bostadsort och arbetsplats, och det stationsnära läget gör att många väljer att arbetspendla med kollektiva färdmedel. Även Borås, Trollhättan och Vårgårda ligger inom rimliga pendlingsavstånd, vilket ger tillgång till en stor arbetsmarknad för kommunens invånare. För näringslivet medför det goda kommunikationsläget bland annat att arbetskraften kan sökas i ett regionalt och större omland än vad som finns lokalt. Stark egen identitet Kommunen och staden Alingsås ligger trots det korta pendlingsavståndet på tillräckligt avstånd från Göteborg för att kunna utvecklas utifrån egna styrkor, kvaliteter och tillgångar. Kommunen har ett starkt näringsliv med hög självförsörjning av arbetsplatser. Den småskaliga bebyggelsen med närhet till service och handel i en välbevarad historisk stadskärna och god kollektivtrafik ger kommunen och staden en stark egen identitet. Höga natur- och friluftsvärden Kommunen har ett unikt läge med rik natur, skogar, många sjöar och strövområden tillgängliga för alla på kort avstånd från bostaden. Stora sammanhängande regionala skogs- och friluftsområden bildar kilar från kärnan Göteborg in mot kommunen. Kommunen satsar starkt på att bevara och utveckla natur- och friluftsområden i tätortsnära lägen och att gemensamt med andra berörda kommuner utveckla de regionala grönområdena. 12 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling
Alingsås kommun i regionen Alingsås kommun i regionen Västra Götalandsregionen Kommunen i regionen Alingsås kommun är en av 49 kommuner i Västra Götalandsregionen. Utvecklingen i Alingsås kommun har en stark koppling till beslut som fattas på nationell och övergripande regional nivå. I Västra Götalandsregionen lever totalt ca 1,6 miljoner invånare. Regionens huvuduppgift är att ansvara för hälso- och sjukvård, men har också regional utveckling, kollektivtrafik, miljöfrågor och kultur inom ansvarsområdet. Regionen är en politiskt styrd organisation. Ledamöterna i regionfullmäktige väljs av medborgarna i Västra Götaland vid de allmänna valen. Regionen är uppdelad i fyra kommunalförbund, där Alingsås kommun ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund (se nedan). De övriga är Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad. Alingsås kommun har grannkommuner från samtliga fyra kommunalförbund. Regionen i Europa Västra Götalandsregion deltar i flera europeiska regionorganisationer där frågor som är särskilt viktiga för Västra Götaland behandlas. Bland de mest angelägna frågorna finns EU:s regionalpolitik, havs- och miljöfrågor, kommunikation och livslångt lärande. Kommuner ingående i Västra Götalandsregionen Regional utveckling och tillväxtprogram Regionutvecklingsnämnden är en politiskt sammansatt nämnd under regionfullmäktige. Nämnden har som ansvar att finansiera en stor del av regionens insatser för att främja tillväxt och utveckling i Västra Götaland. Insatserna görs inom ramen för Vision Västra Götaland och det regionala tillväxtprogrammet. Regeringen har beslutat om att regionala tillväxtprogram ska tas fram med syfte att samordna insatser för hållbar tillväxt. Programmen utarbetas i regionala partnerskap och består bland annat av program för hållbar tillväxt ur ett näringslivsperspektiv samt överenskommelser mellan de aktörer som skall genomföra och finansiera programmet. Målet med tillväxtprogrammet för Västra Götaland är att regionen ska vara attraktiv och väl sammanhållen internationellt konkurrenskraftig. Det nuvarande tillväxtprogrammet har tre huvudområden: stimulera nyskapande, ta tillvara mänskliga resurser, och att utveckla infrastrukturen. Del 2, Förutsättningar och utgångspunkter 13
Alingsås kommun i regionen En ny tillväxt- och utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2014-2020 håller på att tas fram som ersättning för det nuvarande tillväxtprogrammet. De fyra kommunalförbunden arbetar efter var sitt delregionala tillväxtprogram, som är kopplat till det övergripande programmet. Regionen ansvarar för kollektivtrafiken Västra Götalandsregionen är också kollektivtrafikmyndighet. Regionfullmäktige besslutar om hur stor del av Västra Götalandsregionens budget som ska gå till kollektivtrafiken, och tar var fjärde år fram ett trafikförsörjningsprogram, som anger hur kollektivtrafiken ska utvecklas på medellång och lång sikt. Till sin hjälp har de en politisk nämnd, Kollektivtrafiknämnden, som lämnar förslag till beslut i långsiktiga strategiska frågor. Västtrafik är ett av Västra Götalandsregionen helägt aktiebolag som planerar och upphandlar den skattesubventionerade kollektivtrafiken i Västra Götaland på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Kommunen i Göteborgsregionen Delad kommun med tyngdpunkt åt söder Administrativt är Alingsås en kommun som i sin helhet ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund GR. Den södra delen med Alingsås och samhällena utefter stambanan och E20 är en tydlig del av Göteborgsregionen vad gäller arbetsmarknad och kommunikationer, medan delen väster och norr om sjön Anten - Bjärkebygden - har en något svagare koppling mot Göteborg, men är i stället mer kopplad mot Trollhättan och Vårgårda för arbetsmarknad och pendling. Se vidare i kapitlet Arbetsmarknad och service. GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. Samarbetet inriktas mot arbetsmarknad, utbildning, sociala frågor samt miljö- och samhällsbyggnad. Kommuner som ingår i Göteborgsregionen Uthållig tillväxt Med utgångspunkt från Västra Götalandsregionens framtagna vision för regionen Det goda livet beslöt GR 2006 att anta gemensamma mål och strategier med fokus på en hållbar regional struktur som grund för GR:s arbete med att utveckla Göteborgsregionen. Fem mål och strategiområden identifierades: Stimulera en fortsatt befolkningstillväxt Stärka kvaliteterna Skapa en långsiktigt hållbar regional struktur Utveckla långsiktigt hållbar infrastruktur med attraktiv kollektivtrafik Fördjupa samarbetet 14 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling
Alingsås kommun i regionen Ett antal mål var kopplade till varje strategiområde. Arbetet med K2020 (se nedan) var en del i strategin för att nå långsiktigt hållbar infrastruktur med attraktiv kollektivtrafik. Andra åtgärder som föreslogs för att uppnå målen var att med bland annat K2020 som utgångspunkt ta fram en strukturbild för en långsiktigt hållbar utveckling av Göteborgsregionen. K2020 K2020 syftar till att skapa en gemensam framtidsbild för utvecklingen av kollektivtrafiken i Göteborgsregionen. Målbilden ligger till grund för kollektivtrafikprogrammet för Göteborgsregionen. Målet är att minst 40 procent av resorna ska ske med kollektivtrafik år 2025, vilket innebär en fördubbling av resandet med kollektivtrafiken från år 2007, när målbilden antogs. K2020- projektet var ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionens kommunalförbund GR, Göteborgs Stad, Västtrafik, och dåvarande Vägverket och Banverket. K2020- projektet pågick under flera år och ett förslag till program för utveckling av kollektivtrafiken presenterades i september 2008. Del 2, Förutsättningar och utgångspunkter 15
Alingsås kommun i regionen Programmet ger riktlinjer och vägledning för utveckling av kollektivtrafiken i Göteborgsregionen. Strukturbild för Göteborgsregionen Strukturbilden Medlemskommunerna har i en överenskommelse från år 2008 tagit ett gemensamt ansvar för att den regionala strukturen ska vara långsiktigt hållbar. Som underlag för överenskommelsen ligger en övergripande strukturbild. Denna visar huvuddragen i Göteborgsregionens fysiska strukturer och hur dessa ska utvecklas i regionen. Varje kommun har ett lokalt ansvar för att följa upp överenskommelsen genom att utgå från och följa strukturbilden i sin planering. Kommunerna är överens om att Kärnans utveckling är av central betydelse för hela Göteborgsregionens utveckling. Denna utgörs av den centrala delen av Göteborg som är lätt att nå från hela Göteborgsregionen. Det är en gemensam uppgift att verka för att skapa en attraktiv och lätttillgänglig regional kärna. Det redan utbyggda stadsområdet ska kompletteras när möjligheter ges. Utvecklingen ska baseras på en attraktiv lokal kollektivtrafik med god anslutning till de överordnade stråken i ett antal utpekade knutpunkter. Det sammanhängande stadsområdet utgörs av den del av Göteborgs tätort som har en god lokal kollektivtrafik (Mellanstaden enligt Göteborgs översiktsplan, samt delar av Mölndal och Partille). Huvudstråken utgör ryggraden i Göteborgsregionen och ska stärkas för att alla delar av regionen ska bli långsiktigt livskraftiga. Utvecklingen av huvudstråken ska ske med stöd av en attraktiv och kraftfull pendel- och regiontågstrafik. Huvudstråken formas av den struktur som bildas när Västlänken samt pendel- och regiontågstrafiken är utbyggd mot Uddevalla, Trollhättan, Alingsås/Skövde, Borås och Varberg. I stråken finns dessutom det överordnade vägtrafiksystemet (motorvägarna E6, E45, E20 och Rv40). Kvaliteterna i kustzonen ska tas till vara och utvecklas för att stärka Göteborgsregionen som helhet. Särskild uppmärksamhet ägnas åt markanvändningen i de strandnära områdena. Kustområdet omfattar det kustnära området av fastlandet, Göteborgs södra och norra skärgård samt Tjörn. De gröna kilarna ska tas till vara och utvecklas för att stärka Göteborgsregionen som helhet. Särskild uppmärksamhet ägnas åt markanvändningen i mötet mellan tätortsområden och landsbygd/grönområden. De regionala gröna kilarna utgörs av de större sammanhängande skogs- och jordbrukslandskap som når djupt in mot det sammanhängande stadsområdet. 16 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling
Alingsås kommun i regionen Älvens många funktioner och kvaliteter ska säkerställas. De negativa effekterna av älven som barriär ska begränsas. Särskild uppmärksamhet ägnas åt sårbarhetsaspekterna som en följd av klimatförändringarna. Göta Älv är i hög grad strukturerande bland annat genom sin barriäreffekt, och är därför ett särskilt element i strukturbilden. Strukturbilden och översiktsplan för Alingsås kommun För Alingsås kommun och denna översiktsplan är det är främst de delar av överenskommelsen som handlar om huvudstråken och de regionala gröna kilarna som uppmärksammas och får påverkan på planens förslag till markanvändning. Huvudstråken Enligt slutsatserna i strukturbilden utgör huvudstråken grundläggande beståndsdelar i strategin för att stärka hela regionen. Stråken bestäms av Bohusbanan, Norge- Vänernbanan, Västra Stambanan, Götalandsbanan (Kust-till-kustbanan) och Västkustbanan. Det är enligt överenskommelsen angeläget att gemensamt klara ut vilken trafik som kan utvecklas i dessa stråk och därmed lägga fast planeringsförutsättningar för respektive kommuns egna långsiktiga planering. Det stråk som främst är styrande för planeringen i Alingsås kommun är Västra Stambanan mellan Göteborg och Stockholm och där det idag finns stationslägen i Norsesund (utanför kommunen) Västra Bodarna och Alingsås. Utefter stråken ska ett bostadsbyggande i stationsnära lägen, eller i orter som med god kollektivtrafik är knutna till stationslägena eftersträvas. Där det finns förutsättningar för att gå eller cykla till och från en pendel-/regiontågsstation om bostadsbyggandet sker inom en kilometer från stationsläget ska detta eftersträvas. I stationsnära lägen bör etableras handel, arbetsintensiva företag eller serviceinrättningar som har ett större upptagningsområde än den egna orten eller kommundelen. De gröna kilarna I den gemensamma strukturbilden betonas värdet av en planering som tar hänsyn till och utvecklar värdena i de gemensamma grönkilarna. För Alingsås kommun gäller det grönkilarna Delsjön - Härskogen samt Risveden - Vättlefjäll. I strukturbilden beskrivs de grönkilarna allmänt enligt nedan: De större sammanhängande grönområdena bidrar till Göteborgsregionens attraktionskraft, varför de är av betydande gemensamt intresse. I de gröna kilarna finns även jord- och skogsbruk, i många fall med stora kulturhistoriska värden. Naturen är en omistlig tillgång för ett rikt friluftsliv som ger oss ro och möjlighet till återhämtning. Den erbjuder möjligheter till rekreation, lek, naturupplevelser, naturpe- Del 2, Förutsättningar och utgångspunkter 17
Alingsås kommun i regionen dagogik och odling. Vidare spelar sammanhängande grönområden en viktig roll för att skapa förutsättningar för bevarande av biologisk mångfald. Grönområdena fyller också en funktion som lokala klimatoch miljöförbättrare. Delsjön Härskogenkilen GR har tillsammans med de fem medlemskommuner som ingår i grönkilen Delsjön-Härskogenkilen, ett gemensamt projekt i denna. Övriga kommuner som ingår i kilen förutom Alingsås är Göteborg, Härryda, Lerum och Partille. Projektet syftar till att samverka över kommungränserna och öka kunskaperna i området för att kunna värna och utveckla de värden som finns. Erfarenheterna ska sedan användas i regionens andra gröna kilar. Samverkansbehovet i Delsjön-Härskogenkilen är stort och aktuellt med tanke på exploateringstrycket i området. Med ökad dialog och kunskap kan bebyggelse- och trafikplanering bättre integreras med arbetet att värna och utveckla den gröna kilens värden. Se vidare under kapitlet Friluftsliv och fritid. 18 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling
Bostäder och arbetsplatser Befolkning och bostäder Arbetsmarknad och service
Befolkning och bostäder 20 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling
Befolkning och bostäder Befolkning och bostäder Befolkning Nuvarande befolkning Befolkning i tätorter, småorter och landsbygd I Alingsås kommun finns sju tätorter (dvs. orter med mer än 200 invånare). Dessa är Alingsås, Ingared, Västra Bodarna, Sollebrunn, Gräfsnäs, Stora Mellby och Hjälmared. I kommunen finns också 20 småorter, med mellan 50-199 invånare. År 2012 bodde ca 38 350 invånare i Alingsås kommun. Störst andel av kommunens invånare (77%) bor i kommunens tätorter och 65% av kommunens invånare bor i Alingsås tätort 1. En något större andel bor i småorter och landsbygd i Alingsås kommun jämfört med resten av riket. Befolkningsutveckling Kommunen har ökat sin befolkning med 8 % på 10 år och jämfört med åren 1990-2000 har det skett en dubblering av befolkningens ökningstakt. En av anledningarna till ökningen är att fler väljer att flytta till Alingsås än från (+212 personer 2011). Majoriteten av de som flyttar in eller ut från kommunen flyttar inom Göteborsregionen. Flyttrörelserna sker framför allt mellan Alingsås och Göteborg och grannkommunerna Vårgårda och Lerum. Det största utbytet sker i likhet med utbytet av arbetspendlare med Göteborgs stad 2. Alingsås kommun har också de senaste åren haft fler antal födda än döda (+76 i födelsenetto år 2011). Utvecklingen skiljer sig dock i olika delar i kommunen. Trenden i hela Sverige är att de större städerna och storstadregionerna ökar sin befolkning, medan antalet boende på glesbygden minskar. I Alingsås kommun är mönstret detsamma. 80% av kommunens nya invånare de senaste 10 åren har tillkommit i staden Alingsås 3 och räknar man även med Alingsås omland, så har en övervägande majoritet av inflyttningen gått hit 4. I norra delarna av kommunen har invånarantalet däremot minskat något under samma 10- årsperiod. Den största minskningen av befolkningen har skett i Gräfsnäs tätort, där befolkningen har minskat med 7,9% mellan 2001-2011 5, vilket både beror på utflyttning och ett negativt födelsenetto. Antal invånare i tätorter, småorter och landsbygd i kommunen år 2000 och 2005 Källa, SCB: Befolkning i småort, tätort och utanför småort och tätort samt antal småorter och tätorter per kommun 2000 och 2005 Flyttnetto kommunen: 212 Flyttningsnetto i kommundelarna år 2011 1. SCB, Folkmängden per tätort. (invånare i alla tätorter och i Alingsås stad jämfört med Alingsås kommun år 2010) 2 Bostadsefterfrågan i Alingsås kommun, s.4 (2012) 3 SCB. Folkmängd per tätort. (Befolkningsökning i Alingsås tätort från 2000-2010 jämfört med befolkningsökning en i kommunen samma period) 4 SCB. Inflyttning till nyckelkodsområden 111-117 2001-2011 5 SCB. Folkmängd per nyckelkodsområde. (Nyckelkodsområde 342, Gräfsnäs, från 2001-2011) Del 2, Förutsättningar och utgångspunkter 21
Befolkning och bostäder 43 000 trendprognos 42 000 målprognos 41 000 40 000 39 000 38 000 37 000 36 000 Prognoser för befolkningsutvecklingen i Alingsås kommun, antal invånare Ålderssammansättning Alingsås kommun har sammantaget en något äldre befolkning än genomsnittet för riket, och en lägre andel i arbetsför ålder mellan 20-50 år. Störst skillnad jämfört med riket finns i åldersgruppen 20 till 30 år, där särkilt kommundelarna Hemsjö, Ödenäs och Kvarnabo - Östad har en låg andel unga vuxna. Kommunen har likt flera andra kommuner i Göteborgsregionen, ett negativt flyttnetto mot Göteborg inom åldersgruppen 20-35 år. Under den senaste tioårsperioden har andelen äldre blivit större i kommunen. Detta gäller främst de yngre i gruppen, dvs de som nått pensionsåldern. Även andelen barn är något högre i kommunen än snittet för riket och antalet barnfamiljer har också ökat under 2000- talet. Unga vuxna utan barn flyttar således ofta från kommunen, medan barnfamiljer med medlemmar i åldersgrupperna 30-49 år och 0-15 år flyttar in. 6 Hemsjö kommundel hade år 2011 störst födelseöverskott i kommunen. +4,1% +27 +0,7% +17 +8,9% +402 +7,9% +103 +0,6% +6 +3,3% +23 +4,5% +30 +5% +1350 Social struktur Det finns vissa sociala skillnader mellan områdena i kommunen. Hemsjö/Ingared- och Bjärkeområdet är i mycket varandras motsatser. De boende i Hemsjö/Ingared har den högsta utbildningsnivån, de högsta inkomsterna och minst andel socialbidrag i förhållande till kommunen som helhet. I centrala staden Alingsås är de sociala skillnaderna mellan olika grupper mindre, även om den sociala strukturen skiljer sig mellan olika bostadsområden 7. Befolkningsutveckling Förutsättningar och utgångspunkter Alingsås översiktsplan 2012-11 FÖRKLARING Prognoser för befolkningsutvecklingen Trendprognosen visar på en uppskattad befolkningsutveckling, utifrån sådana faktorer som marknad för bostadsbyggande, förväntat antal födda barn, tillväxt i näringslivet mm. Ju längre fram i tiden en prognos sträcker sig desto osäkrare blir den. Prognosen för de närmaste fem åren är därför mer säker än de nästkommande. I kommunens trendprognos för befolkningsutvecklingen beräknas Alingsås kommun ha en befolkning på cirka 40 300 personer år 2019 och 42 700 personer år 2030. Antalet barn i åldrarna 0-15 år, samt äldre i åldrarna 65-84 år beräknas öka till år 2019. Den största andelen inflyttare förväntas enligt både mål- och trendprognos till Alingsås stad. Enligt trendprognosen kommer kommundelarna Alingsås och Hemsjö att få ca 90% av den kommande befolkningsökningen fram till år 2019. Kommunen tar också fram en målprognos, som utgår från visionsmålet 42 000 invånare år 2019. För att uppnå målprognosen måste många fler flytta in till kommunen än vad trenden visar. Småorter, 50-199 invånare Tätorter, > 200 invånare 0 5 km Skala 1:250 000 i A4-format Alingsås kommun Trendprognos för befolkningsökning kommundelarna 2011-2019 6 Bostadsefterfrågan i Alingsås kommun s. 4-5 (2012) 7 Omvärldsanalys för Alingsås kommun 2012 22 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling
Befolkning och bostäder Bostäder Medelålder 37-38 år 39-40 41-42 43-45 46-48 Medelålder i olika delar av kommunen år 2010, baserat på nyckelkodsområden, Nyko 3 Källa: Omvärldsanalys för Alingsås kommun år 2012 Lägenheter i flerbostadshus Lägenheter i enbostadshus 310 lgh Antal lägenheter i flerbostadshus respektive enbostadshus i Alingsås kommun år 2010, baserat på nyckelkodsområden, nyko 6 Källa: Omvärldsanalys för Alingsås kommun år 2012 Bostadsmarknaden Alingsås kommun är del av en större regional bostadsmarknad, där många pendlar till sitt arbete. I denna regionala bostadsmarknad finns en tydlig uppdelning när det gäller utbud av olika typer av bostäder. I Göteborgs stad utgörs övervägande del av beståndet - 80% - av lägenheter i flerbostadshus medan 20% är lägenheter i enbostadshus. Lägenhetsbeståndet i övriga kommuner i Göteborgsregionen utgörs till mer än 50% av enbostadshus. 8 I Alingås kommun finns 56% av lägenheterna i enbostadshus och 44% i flerbostadshus. Cirka en tredjedel av kommunens invånare bor i flerbostadshus och av dessa bor 96% i Alingsås stad 9. Utanför staden dominerar alltså småhuslägenheter. I tätorterna Sollebrunn, Gräfsnäs och Stora Mellby i norra kommundelen finns också lägenheter i flerbostadshus. Drygt 10% av befolkningen i respektive tätort bor i flerbostadshus. Andelen boende i flerbostadshus i Ingared och Västra Bodarne är låg, med 2% respektive 3%. Hälften av bostäderna i kommunen är äganderätter. Hyresrätt dominerar som upplåtelseform för flerbostadshusen. Kommunen kan genom medveten bostadsplanering påverka sammansättningen av bostadstyper och boende i områdena. Det har under 2000- talet byggts många bostadsrätter i flerbostadshus i Alingsås stad, vilket har medfört att många äldre har flyttat till dem. Enbostadshus intresserar framförallt barnfamiljer, medan unga utan barn ofta har behov av små och billiga lägenheter 10. Kommunen eftersträvar att det inom samma bostadsområde ska finnas lägenheter med olika upplåtelseformer och storlekar för att få en blandad befolkning och minskad segregation. En bedömning som görs i utredningen Bostadsefterfrågan i Alingsås kommun (2012) är att efterfrågan på bostäder som motsvarar preferenserna hos barnfamiljer och unga pensionärer kan komma att öka. 11 Bostadsbyggande under 2000- talet Mellan år 2001-2011 byggdes ca 1600 nya bostäder i Alingsås kommun. Av dessa var 64% lägenheter i flerbostadshus, vilket betyder att andelen lägenheter i flerbostadshus har ökat de senaste tio åren. Också nationellt har nybyggnad av hyresrätter och bostadsrätter ökat under 2000- talet, medan nybyggnad av bostäder i eget ägda småhus legat relativt lågt. I Västra Götalandsregionen och också i Alingsås kommun har bostadsbyggandet under 2000- talet legat på en låg nivå i förhållande till efterfrågan. 12 Efterfrågan på billigare bostäder har inte kunnat tillgodoses för dem med sämre betalningsförmåga. 8 Bostadsefterfrågan i Alingsås kommun s.4 (2012) 9 Alingsås kommundel, Nyko 111-117 10 Omvärldsanalys för Alingsås kommun år 2012 11 Bostadsprogram för Alingsås kommun s. 4-5 (2012) 12 Bostadsefterfrågan i Alingsås kommun s. 4 (2012) 24 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling
Befolkning och bostäder Bebyggelsetryck Kartan Bygganmälan visar positiva besked om bygglov och förhandsbesked i kommunen mellan åren 2001-2011. Kartan ger en ger en bild av var människor väljer att bosätta sig och hur fördelningen ser ut mellan småhus och flerbostadshus i olika delar av kommunen. Kunskaper om boendemönster och var trycket att bygga finns är betydelsefulla utgångspunkter vid översiktlig planering. I områden med högt bebyggelsetryck är det särskilt viktigt att hushålla med marken och planera för utbyggnad på ett sådant sätt att många kan ta del av det attraktiva läget. Tillkomsten av enstaka nya bostadsbyggnader som kan förhindra eller försvåra en framtida lämplig utbyggnad bör därför undvikas i sådana områden. Stor efterfrågan på mark råder framför allt i närområdena runt staden Alingsås och i närheten av stråken E20 och Västra stambanan. Här kan kommunen komma att ställa krav på detaljplan vid ansökningar om bygglov för enstaka bostadshus i sådana områden där en successiv utbyggnad kan leda till ny sammanhållen bebyggelse på sikt. Vision 2019 och bostadsutbyggnaden Vision 2019 har som mål att Alingsås kommun ska växa till 42 000 invånare år 2019. För att uppnå detta behöver 1500 bostäder byggas under perioden 2012-2019. Vision 2019 har också som mål att staden Alingsås ska bevara sin småstadskaraktär och att landsbygden ska vara levande. Tillväxtprogram och bostadsprogram I kommunen upprättas varje år ett bostadsprogram som antas av kommunfullmäktige. Bostadsprogrammet tar sin utgångspunkt i Vision 2019 och anger kommunens prioriteringar och ambitioner för bostadsbyggandet de närmaste fem åren. Verktygen för att genomföra bostadsprogrammet är bland annat kommunens planmonopol genom översikts- och detaljplanering. Andra sätt att genomföra programmet är att kommunen för en aktiv markpolitik med kommunalt markinnehav, upprätatar markanvisningsoch exploateringsavtal samt använder det kommunala bostadsbolaget. Bostadsprogrammet är en del av kommunens tillväxtprogram, vilket behandlar kommande större investeringar under en tioårsperiod. Gällande tillväxtprogram är antaget av KS 2013-02-11 och gäller för åren 2013-2019. Bostadsprogrammets inriktning och principer Staden och tätorterna ska byggas ut i etapper och fler bostäder bör byggas i goda kollektivtrafiklägen. Detta åstadkoms i första hand genom förtätning med mindre enheter i befintlig bebyggelse. Då kommundelar eller stadsdelar byggs ut eftersträvas sådana bostadstyper som saknas inom det aktuella området. Detta för att man ska kunna bo kvar i samma ort eller stadsdel i olika Norra kommundelen Alingsås stad Södra kommundelen Delområden, tillväxtprogram 2013-2019 S Del 2, Förutsättningar och utgångspunkter 25
Befolkning och bostäder Nordvästra staden Stadskärnan med närområde Sydvästra staden Nordöstra staden Sydöstra staden skeden i livet, samt för att nå en blandad åldersstruktur och ge förutsättningar för integrerade områden. Exempelvis bör hyresrätter tillkomma i områden där detta saknas. Små och billiga bostäder med hyresrätt behövs för att tillgodose bostadsbehovet för äldre, unga vuxna, ensamhushåll och hushåll med låg betalningsförmåga. Markanvisningsavtal kan användas för att skapa variation vad gäller upplåtelseformer och storlekar på bostäder. Viktigt är också att komplettera befintliga bostadsområden med sådana bostäder som är tillgängliga för människor med funktionsnedsättningar, särskilt eftersom gruppen äldre bedöms öka kraftigt. Anpassningar i det befintliga bostadsbeståndet behöver göras för att höja tillgänglighetsnivån. Nya bostäder ska byggas så miljöanpassat som möjligt och medverka till ett ökat energieffektivt boende. Inriktningen för Alingsås stad är att karaktären av småstad ska bevaras och att staden ska vara varierad, begriplig och överskådlig i sin uppbyggnad. Det ska vara naturligt att gå och cykla i staden och handel, service, kultur och nöjen ska finnas på nära håll. Delområden inom Alingsås stad, tillväxtprogram 2013-2019 Planerat bostadsbyggande 2013-2019 Sammantaget beräknas enligt tillväxtprogrammet ca 1650 nya bostäder byggas i Alingsås kommun under tillväxtprogrammets period. En övervägande del av bostäderna planeras till Alingsås stad, där 1360 nya bostäder kan tillkomma mellan åren 2013-2019. I norra kommundelen förespås en mycket liten bebyggelseutveckling, med ca 35 bostäder. Alingsås stad Alingsås stadskärnan med närområde: 200 bostäder Sydvästra staden: 635 bostäder Sydöstra staden: 380 bostäder Nordvästra staden: 100 bostäder Nordöstra staden: 50 bostäder Norra kommundelen: 35 bostäder Södra kommundelen: 250 bostäder 26 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling
Befolkning och bostäder Sammanfattande utgångspunkter för planeringen Trendprognos, målprognos och tillväxtsprogram pekar på att den övervägande andelen nya bostäder ska tillkomma i staden Alingsås där efterfrågan är störst. Också i den södra kommundelen Hemsjö- Ingared finns efterfrågan på bostäder. I dessa områden ska kommunen ha god mark- och planberedskap för att möta efterfrågan. Det ska även finnas lämpligt belägen mark för utbyggnad av bostäder, service och verksamheter för framtida utveckling i de orter där efterfrågan på mark för närvarande är liten, och där underlaget för service därför är vikande. För en bibehållen god hushållning med markresurserna bör ny bebyggelse i första hand tillkomma inom befintliga orter och småorter i områden där efterfrågan på mark är stor, och i övrigt tillkomma i anslutning till befintlig bebyggelse eller bebyggelsegrupper. I landsbygdsområden där bebyggelsetrycket är lågt kan enstaka bostäder eller mindre grupper av hus tillkomma utan detaljplan. Detta är ett sätt att stödja landsbygdsutveckling i delar där befolkningen minskar. En bebyggelse i goda kollektivtrafiklägen ska eftersträvas. I staden Alingsås och i orter som Sollebrunn kan också ske komplettering och omvandling i befintliga bebyggelsemiljöer. Ett varierat och blandat byggande bör ske. Bostäder med olika storlek, utformning och upplåtelseformer bör blandas med service och arbetsplatser så mycket som möjligt. Bebyggelsen ska anpassas med hänsyn till platsens identitet. Kvaliteter som grönska, kulturhistoriska sammanhang och andra identitetsskapande särdrag i bebyggelsemiljöerna ska utvecklas och tas tillvara. 28 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling
Arbetsmarknad och service Arbetsmarknad och service Arbetsmarknaden Pendling Ungefär dubbelt så många människor (7280 personer år 2010) pendlar ut från Alingsås kommun jämfört med hur många som pendlar in. Göteborg är målet för de flesta som pendlar. Av de som pendlar till kommunen kommer de flesta från Vårgårda, Göteborg och Lerum. Dessa tre kommuner är även de som har flest in- och utflyttare från Alingsås. Alingsås har relativt gott om arbetstillfällen jämfört med andra näraliggande kommuner, där också andelen utpendlare är högre. År 2012 fanns cirka 14.000 arbetstillfällen i kommunen. Ca 10.000 personer både arbetar och bor i Alingsås kommun medan ca 4000 personer pendlar in till arbete i Alingsås kommun. Ca 7000 personer pendlar ut från Alingsås till arbete på annan ort. Alingsås har en hög andel karriärutpendlare. Att vara karriärpendlare innebär att man hittar mer kvalificerade jobb i andra kommuner än vad man kan finna i hemkommunen. De kommuner som har många karriärutpendlare är vanligen populära boendekommuner i närheten av en större stad så som är fallet med Alingsås i förhållande till Göteborg. Karriärpendling pekas ut som den viktigaste formen av pendling för arbetsmarknadens dynamik och funktionalitet. Det ökade intresset för att bosätta sig i Alingsås kommun och behålla sin arbetsplats i annan kommun är vidare centralt för näringslivets utveckling 1. Pendlingsmönstret ser olika ut i olika delar av kommunen, se kartor Inpendling respektive Utpendling Inpendling totalt: 3842 personer Utpendling totalt: 7281 personer 3200 till Göteborg Antal personer som pendlade till och från Alingsås kommun år 2010 1 Omvärldsanalys för Alingsås kommun 2012 Del 2, Förutsättningar och utgångspunkter 29
Arbetsmarknad och service En arbetsmarknad i förändring Arbetsmarknaden förr Historiskt är Alingsås präglat av innovation och småföretagande. Två entreprenörer satte Alingsås på kartan; Jonas Alströmer bidrog till potatisens stora genomslag på 1700- talet och Charles Hill utvecklade en väveriverksamhet under 1800- talet. Trästaden Alingsås, med många små textilindustrier växte fram under 1700- och 1800- talen. Då byggdes också Västra stambanan, vilket gav tillväxt till staden. 30 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling
Arbetsmarknad och service Dagens regionala och globala arbetsmarknad Idag är det samma värden men i modernare tappning som präglar och gör Alingsås till en attraktiv och levande stad. Innovationskraften finns kvar i utvecklingen av Passivhuscentrum och Lights in Alingsås. Handelsstaden och Kaféstaden, som är begrepp kommunen vill förknippas med, återspeglar småskaligheten med många olika aktörer och entreprenörer som agerar i stadskärnan. 2 Alingsås är en del av den större Göteborgsregionens arbetsmarknad. Här finns en egenmarknad på en miljon människor och en mångdubbelt större extern marknad. 2 Omvärldsanalys för Alingsås kommun 2012 Del 2, Förutsättningar och utgångspunkter 31
Arbetsmarknad och service Kunskapssamhället En viktig trend är att arbetstillfällen i kunskapssamhället i högre grad än tidigare tenderar att följa dit människor väljer att bosätta sig. Företag med liknande eller relaterad verksamhet samlas på vissa orter huvudsakligen därför att människor vill ha möjlighet att byta arbetsgivare. Det som styr företagens samlokalisering är alltså att de söker samma typ av arbetskraft. En orts s k specialisering, d v s vad orten präglas av för arbetsställen är därmed av avgörande betydelse för företagens lokalisering. För Alingsås del kan en specialisering till exempel handla om att marknadsföra sig som Kaféstaden eller Handelsstaden. Det är numera avgörande för näringslivet att orten (eller staden, regionen) uppfattas som attraktiv för människor att bosätta sig i, eftersom attraktiva boendeorter drar till sig den arbetskraft som företagen söker. En problematik som följer i dagens kunskapskrävande arbetsmarknad är att trösklarna för att få ett arbete har höjts. Fler har problem att leva upp till de krav som ställs och antalet enklare inskolningsjobb har minskat. För Alingsås kommun har ungdomsarbetslösheten under 2000 -talet legat på en konstant hög nivå i jämförelse med andra kommuner i Västra Götaland. Näringslivet idag År 2010 fanns det ca 14400 arbetstillfällen i Alingsås kommun. Den största näringsgrenen i Alingsås kommun är vård-och omsorg med drygt 20% av arbetstillfällena, därefter kommer handel och utbildning. Industri Historiskt sett har Alingsås haft flera starka företag inom industrinäringarna textil och konfektion, storköks/hushållsteknik, mekanisk tillverkning och elkraftteknik. Flera företag i dessa branscher har minskat eller helt lagt ner sin verksamhet i Alingsås. Dock finns fortfarande kvar starka företag inom teknik och andra branscher, såsom grossistföretagen Gigant (verktyg) och Belano, Amada och Trumpf (maskiner). Handel Alingsås stad är en gammal och väl etablerad handelsplats, med en livaktig detaljhandel i stadskärnan. Från att tidigare haft en mycket självförsörjande handel, är kommunen alltmer en del i den större regionens handelsmönster. Handeln är idag den största privata näringen i kommunen. Dagbefolkning efter näringsgren år 2010 Besöksnäring Besöksnäringen är en starkt växande näring i Sverige. Under 2011 ökade turismens totala omsättning i Sverige med 6,4 procent till 264 miljarder kronor. Turismens exportvärde, mätt som utländska besökares konsumtion i Sverige, ökade med 9,3 procent till 98,8 miljarder kronor under 2011. Mest pengar inom besöksnäringen spenderas inom varuhandel, därefter kommer boende och restaurang följt av 32 Översiktsplan för Alingsås kommun, samrådshandling
Arbetsmarknad och service transportsektorn. Konsumtion av kultur, rekreation och sport är den minsta sektorn men samtidigt en av de sektorer som växer snabbast. Västra Götaland är Skandinaviens näst största turistregion efter Stockholms län. Göteborg är en motor i näringen i Västsverige, medan besöksnäringen i Alingsås hittills haft en liten betydelse för kommunens ekonomi. Denna kan öka med en marknadsföring av Alingsås profil som den småskaliga välbevarade trästaden med stort utbud av butiker och kaféer. Också miljön runt Gräfsnäs museijärnväg och slottsruin har kvaliteter som är värda att utveckla för turism och besökare. Kommunens mål för näringslivet Vision 2019 Trendprognosen visar att antalet arbetstillfällen i kommunen kommer att minska med 300 till år 2019. Kommunens målsättning är att antalet arbetstillfällen istället ska ha ökat med 300 under samma tid. Ett prioriterat mål inom Alingsås vision är att det i kommunen ska finnas goda möjligheter till arbete och företagande. Som en del i genomförandet av Alingsås vision har kommunen tagit fram strategier för industri, handel och besöksnäring. Strategi för industri- och tjänstenäringens utveckling Strategin för industri- och tjänstenäringens utveckling 3 pekar på att det behövs kraftfulla åtgärder för att säkra framtiden för industrin i Alingsås. Att utveckla en hållbar industristruktur måste genomföras snarast eftersom både det nationella och internationella konkurrensläget påverkar företagen i en allt snabbare takt. Kommunen ansvarar för att det ska finnas planlagd mark för verksamheter för framtida behov. Marken bör finnas inom olika geografiska områden. Dessutom bör kommunen ha en beredskap för eventuella större etableringar. Kommunen och de privata fastighetsägarna ska även svara för en effektiv lokalförsörjning. Strategi för handelns utveckling Handelsstrategin för Alingsås kommun 4 har som främsta prioritet att stärka stadskärnan som målpunkt för handel i närregionen. Alingsås stadskärna är den självklara medelpunkten i handelns utveckling kommunen och har stor potential att öka sin attraktionskraft. Satsning ska göras på fler butiker i olika lägen, ökat kafé- och restaurangliv, förbättrad infrastruktur i form av kollektivtrafik, parkeringsplatser, gårdsgator samt, inte minst, mötesplatser i gaturummen. Kompletterande handelsplatser för skrymmande varor ska tillkomma i välbelägna lägen i Alingsås stad. Dessa handelsplatser ska lokaliseras inne i centralorten, i dess norra respektive södra del. Detaljplaner pågår för detta ändamål i kvarteret Vimpeln vid Gerdsken och i Bolltorp vid Hagaplan). All detaljhandel ska även fortsättningsvis vara lokaliserad i Alingsås centrala delar. (ÖP-95) 3 Strategi för industri- och tjänstenäringens utveckling i Alingsås kommun (2010-10-27) 4 Strategi för handelns utveckling i Alingsås (2010-10-28) Del 2, Förutsättningar och utgångspunkter 33