Språk-, läs- och skrivutvecklare: Skolverket Rollen, bra samtal och frågor, utgångspunkter

Relevanta dokument
Läs- och skrivutvecklare: Skolverket Rollen, bra samtal och frågor, utgångspunkter

Språk-, läs- och skrivutvecklare Förskolan 1 Skolverket Juni

En utvecklad undervisning vad behöver man tänka på? Språk-, läs- och skrivutvecklare Förskolan 2 Skolverket

Sokratiska samtal för att fördjupa sitt och andras tänkande om allt! Filosofifestival 2016

Eftertänksam dialog i alla ämnen NCS

Handledaruppdraget Skolverket maj

Metahandledning Förskolan Halmstad

Frågornas betydelse i undervisningen Språk-, läs- och skrivutvecklare Halmstad.

Sokratiska samtal Regionförvaltningsverket Vasa.

Språk- läs- och skrivutvecklare Västra Götaland.

Att leda lärares lärande Halmstad.

Tänkandets didaktik Forskningsvåren.

Eftertänksamma samtal Ledarskapsdagar i Halland. ann.pihlgren@igniteresearch.org

Kollegialt lärande för språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Kompetento.

Är du vanlig eller ovanlig i Läslyftet 18/19? Undervisar i grundskolan 48 år Kvinna Anna Andersson Har arbetat 16 år som lärare

Här växer människor och kunskap

Värdegrundsarbetet som filosoferande samtal med elever Föreläsning, Skolforum

Teoretiska perspektiv och praxisteorier - Vad påverkar en effektiv undervisning? Forskningsvåren 2016 Lärare

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept

Undervisningsstilar Forskningsvåren februari 2016 Skolledare.

Språk- läs- och skrivutvecklare: Skolverket Tillfälle

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Språk-, läs- och skrivutvecklare: Skolverket Utgångspunkter för att utveckla undervisning

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Maj

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Maj/juni

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Som man frågar får man svar

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stad. Bildningsstaden Borås

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

ATT TÄNKA NOGA PÅ FILM

Religion Livsfrågor och etik

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

Hur gör lärare som lyckas? Sollentuna

Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

Språk- läs- och skrivutvecklare: Skolverket Rollen, bra samtal och frågor, utgångspunkter

Scouternas gemensamma program

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare. i förskolan. Stockholm augusti 2019

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Språkets roll i alla ämnen. Några förutsättningar

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Alla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken "Kära fanatiker".

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Föräldrars livserfarenheter som resurs läxor och formativ bedömning. Max Strandberg lärare och fil dr i didaktik Stockholms universitet

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

LPP i Engelska ht. 2016

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Skolans organisation och värdegrund. Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

måndag, 2010 oktober 11

Har du inte räknat färdigt än? Vad är matematik? Var och hur används matematik? Vad är matematikkunnande? Varför ska vi lära oss matematik?

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Empirisk positivism/behaviorism postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Undervisning i fritidshemmet Inom kunskapsområdena språk och kommunikation samt natur och samhälle

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan Omgång 1 tillfälle 3, november 2017

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

Välkomna! Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Att leda kollegiala samtal - Pedagogisk handledning och Lärande samtal

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

Att se och arbeta med egna och andras goda sidor och styrkor

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

Professionella pedagogiska samtal

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

Religionskunskap. Ämnets syfte

Transkript:

Språk-, läs- och skrivutvecklare: Skolverket Rollen, bra samtal och frågor, utgångspunkter 2015-05-24 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org

Blir du lönsam lille vän? Peter Tillberg

Jag kommer reflektera över Hur man leder bra samtal och ställer generativa frågor Rollen som utvecklare kontra andra roller Pedagogiska utgångspunkter lärarens undervisningsstilar vid planering

Lärande sker i interaktion Att förstå är att se ett mönster Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap i Lund Språk och begrepp sätter handtag på verkligheten Åke Edfeldt, professor emeritus i läsforskning, Stockholms universitet Varje tidsålder måste omförhandla idéer och begrepp om vi ska bygga morgondagens samhälle John Dewey, professor emeritus USA, progressiv pedagogisk tänkare Vi lär oss genom samspel med andra och med kontexten Lev Vygotskij, utvecklingspsykolog i Sovjet t. 1930, progressiv pedagogisk tänkare

Samtal har olika intentioner Knyta och hålla kontakter (plocka pälsen) Debattera (framstå som segrare) Dialog (utforska och lära)

Eftertänksam dialog Fokus på samtalskultur OCH intellektuellt utforskande

Skillnaden mellan värderingar och idéer En idé är en av mänsklighetens tankekonstruktioner som hjälper oss att se en företeelse. Den är inte värderad utan kan ha både fördelar och nackdelar. Synen (värderingen) på idén kan växla över tid och mellan samhällen. En värdering är ett ställningstagande för någonting, ett sätt att se på eller ta ställning för eller emot en idé.

Arbete Aristokrati Artighet Astronomi Definition Demokrati Dialektik Djur Dom Dygd & last Dröm & verklighet Eftertänksamhet Element En & många Erfarenhet Evighet Evolution Familj Filosofi Form Framsteg Frihet Fysik Förnuft Förändring Gott & ont Gud Historia Hypotes Idé Jämlikhet Konst Konstitution Krig & fred Mänsklighetens idéer Kultur Kunskap Kvalitet Kvantitet Känsla Kärlek Lag Lek Lika & olika Liv & död Logik Lycka Makt Matematik Materia Medborgare Medicin Medkänsla Medvetande Mekanik Metafysik Minne & fantasi Mod Monarki Motstånd Måttlighet Människa Natur Njutning & smärta Nödvändighet & tänkbarhet Odödlighet Oligarki Orsak Oändlighet Plikt Poesi Princip Profetia Proportion Påverkan Regering&styre Relation Religion Renhet Resonemang Respekt Retorik Revolution Rymd Rättvisa Sanning Skönhet Sedvänja & konvention Själ Slaveri Slump Slutledning Språk Stat Straff Styrka Synd Tal Tecken & symbol Teologi Tid Tro Tyranni & despotism Universell & särskild Uppskattning Utbildning & lärande Uthållighet Vana Varande Vetenskap Vilja Vishet Välstånd Vänskap Värld Åsikt Åtrå Ängel Ära Öde

Mortimer J. Adlers six great ideas Truth Goodness Beauty Liberty Equality Justice Sanning Godhet Skönhet Frihet Jämlikhet Rättvisa

Frågorna är avgörande Faktafrågor är sällan användbara Svaret på raderna Tolkningsfrågor uppmanar deltagaren att kritiskt granska och tolka Svaret mellan raderna Värderingsfrågor uppmanar deltagaren att skatta, värdera och ta ställning Svaret bortanför raderna

En god tolkningsfråga Bottnar i egen tveksamhet Har betydelse Går att diskutera Är klart formulerad Är väl avgränsad

Analysoch tolkningsfrågor Förtydliga Undersök antaganden Undersök skäl bevis, orsak Undersök synvinklar Undersök förutsättningar Ifrågasätt Tolka Vad menar du? Vad är huvudpoängen? Vad antar du/det undersökta? Vad kan vi anta istället? Vilket antagande ligger bakom? Vilka är dina skäl för att säga så? Har du några bevis? Vad ledde fram till detta? Varför valdes den ståndpunkten? Kan någon annan se det på ett annat sätt? På vilket sätt är lika/olika? Vilken är skillnaden mellan och? Vad är underförstått? Vilka konsekvenser skulle det få? Vad händer om förutsättningar försvinner? Hur kan vi veta/ta reda på? Hur kan vi utvärdera detta? Hur kan vi tolka? Vad menas med? Vad betyder.?

Välja Hur/vad/vem skulle du välja? Om det var du, hur/vad/vem skulle du göra? Välj den del/mening. som du anser viktigast? Värderingsfrågor Värdera Jämföra Uppleva Gissa och önska Hur skulle du döpa om texten/bilden/låten/? Vad skulle du vara beredd att göra för att? Under vilka förutsättningar skulle du? Vem/vilka av alternativen skulle du vilja? Vilka anser du är mest lika/olika//sanna/osanna? Håller du med om? Skulle det göra skillnad om? Vad är/vem har mest rätt/fel av? Har du själv varit med om något liknande? Vilken känsla är starkast här? Vad skulle du tycka/känna om? Vad tror du/skulle du vilja händer? Vad skulle du helst vilja undvika?

Leda samtalet Avstå från att kontrollera innehållet, idéer eller värderingar Värna om att samtalsreglerna följs Koncentrera dig på hur deltagarnas tänkande och idéer kan fördjupas snarare än att de uttrycker rätt idéer Ställ i stort sett endast frågor Anpassa din ledning efter gruppens kompetens

Alf Ahlbergs goda råd Vilja få ämnet utrett Strävan efter att hålla sig strängt till sak Strävan efter logisk reda Tillräcklig förberedelse Tillträde förbjudet för: Rena pratmakare Alla som INTE vill ha frågan utredd Historieberättare Fanatiker och dogmatiker Alla som blir förolämpade, när de hör en annan mening än sin egen Ordryttare och sofister

Styrsystem och stödsystem NÄMND Förvaltningschef Rektor Lärare Språk-, läsoch skrivutvecklaren Handledaren

Besvärliga lägen undviks eller underlättas av en tydlig överenskommelse Vad vill rektor ska ha hänt när arbetet är klart? Vilket innehåll/vilka processer är viktiga att få med? Vilken återkoppling önskar rektor? Vilka krav ställer du på rektors deltagande för att lyckas med uppdraget? På tid?

Balansakten Uppdraget Lärargruppens förtroende

Blooms reviderade taxonomi KUNSKAPS- DIMENSION KOGNITIV PROCESSDIMENSION Minnas Förstå Tillämpa Analysera Utvärdera Skapa Faktakunskap Begreppsbaserad kunskap Processkunskap Metakognitiv kunskap

Fem olika undervisningsstilar identifierades Den allmänna undervisningsstilen Den elevutforskande undervisningsstilen Undervisningen som bygger byggnadsställningar (the scaffolding teaching style) Den moralistiska undervisningsstilen Låt-gå-undervisningsstilen

Den allmänna undervisningsstilen Läraren inleder med introduktion Läraren presenterar ny kunskap Klassen/gruppen praktiserar och läraren korrigerar Läraren summerar och ger läxa

KUNSKAPS- DIMENSION KOGNITIV PROCESSDIMENSION Minnas Förstå Tillämpa Analysera Utvärdera Skapa Faktakunskap Begreppsbaserad kunskap Processkunskap Metakognitiv kunskap

Den elevutforskande undervisningsstilen Oftast unga elever/förskolebarn eller i praktisk-estetiska aktiviteter Introducerar nytt material som kommer hjälpa eleverna att utvecklas på egen hand Barnen/eleverna utforskar sina egna intresseområden på det sätt de själva önskar

KUNSKAPS- DIMENSION KOGNITIV PROCESSDIMENSION Minnas Förstå Tillämpa Analysera Utvärdera Skapa Faktakunskap Begreppsbaserad kunskap Processkunskap Metakognitiv kunskap

Den moralistiska undervisningsstilen Läraren verkar upptagen av någonting annat Lära barnen/eleverna att uppföra sig?

KUNSKAPS- DIMENSION KOGNITIV PROCESSDIMENSION Minnas Förstå Tillämpa Analysera Utvärdera Skapa Faktakunskap Begreppsbaserad kunskap Processkunskap Metakognitiv kunskap

Låt-gå-undervisningsstilen Observerades på fritids och delvis i förskolan, inte i skolan Personalen verkar sakna pedagogiska intentioner Aktiviteterna saknar i stort sett planerat kunskapsinnehåll Beslut och aktivering lämnas till barnen/eleverna, som också tar störst talutrymme

KUNSKAPS- DIMENSION KOGNITIV PROCESSDIMENSION Minnas Förstå Tillämpa Analysera Utvärdera Skapa Faktakunskap Begreppsbaserad kunskap Processkunskap Metakognitiv kunskap

1. Barn/elever förvirras och utmanas 2. Läraren stödjer elevernas analys: 1. Vad kom vi fram till? 2. Vad vill vi veta nu? 3. Läraren presenterar ny kunskap 4. Barn/elever arbetar med uppdrag som underlättar generalisering och transfer 5. Utvärdering av arbetet: 1. Vad lärde vi oss? Läraren som bygger byggnadsställningar (the scaffolding teaching style)

KUNSKAPS- DIMENSION KOGNITIV PROCESSDIMENSION Minnas Förstå Tillämpa Analysera Utvärdera Skapa Faktakunskap Begreppsbaserad kunskap Processkunskap Metakognitiv kunskap

SWOT STYRKOR SVAGHETER MÖJLIGHETER HOT

Framgångsfaktorer Vilka nyckelområden ska du lägga energin på för att lyckas? Vilka förhållningssätt måste du själv ha och sprida för att lyckas? Var ska du söka stöd för att lyckas?

Till nästa gång Formulera en enkel SWOT utifrån ditt eget uppdrag som läs- och skrivutvecklare Välj ut 2-3 framgångsfaktorer som du tror kommer att ge positiva effekter