JÄMFÖRELSE OCH UTVECKLING AV EXAMENSTILLFÄLLENA I FRISTÅENDE EXAMEN HOS AXXELL

JÄMFÖRELSE OCH UTVECKLING AV EXAMENSTILLFÄLLENA I FRISTÅENDE EXAMEN HOS AXXELL Utvecklingsarbete Examensmästarutbildning 2015 Kjell Forsman

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 1.1. Syfte och avgränsningar 3 1.2. Fristående examenssystemet 3 2. GENOMFÖRANDE AV UNDERSÖKNINGEN 4 3. RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN 5 3.1. Hur stor del av de examenstillfällen du ordnar uppskattar du att sker i arbetslivet? 5 3.2. Vad anser du vara för- och nackdelar med att examenstillfällena görs i arbetslivet respektive skolan enligt ert nuvarande system. 6 3.3. Om examenstillfällena görs i skolan, vad skulle krävas för att tillfällena skulle kunna göras i arbetslivet istället? 7 3.4. Om Alvar-uppgifter används och om examenstillfällena görs i skolan så anser ni att uppgifterna fungerar även om tillfällena flyttas ut i arbetslivet? 8 3.5. Hur informeras det om examenstillfällena under den förberedande utbildningen? Blir examenstillfällena en naturlig del av utbildningen eller förverkligas examenstillfällena efter själva utbildningen? 8 3.6. Hur skötte du/ni handledningen inför examenstillfällena? Vilka godbitar har din handledning som du kan dela med dig av och som du tror de andra branscherna eventuellt kan vara intresserade av? 9 3.7. Hur lång tid tar det att genomföra ett examenstillfälle i din examen? 9 3.8. Hur långt efter examenstillfället hålls bedömningsmötet och vem besluter när det hålls? 10 3.9. Hur länge finns bedömare på plats och vad är rollfördelningen för bedömarna? 10 3.10. Om du skall marknadsföra dina examenstillfällen till de andra branscherna i Axxell, vad anser du vara styrkorna och det mest positiva? Vilka svagheter anser du finns i era examenstillfällen 11 3.11. Anser du att examensmästaren måste ha branschkännedom 12 4. SAMMANFATTNING AV RESULTATEN OCH UTVECKLINGSFÖRSLAG 13 KÄLLFÖRTECKNING BILAGA 2

1. INLEDNING 1.1. Syfte och avgränsningar Syftet med detta utvecklingsarbete är att jämföra examenstillfällena inom olika branscher i Axxell, att försöka hitta styrkor och svagheter hos dessa och att få de ansvariga lärarna motiverade och intresserade av att utveckla sina egna examenstillfällen. Målsättningen från myndigheterna är även att allt flera examenstillfällen i framtiden skall ske på arbetsplatserna, så ett av syften med denna lilla utredning är också att kontrollera ansvarspersonernas beredskap till detta. En av utmaningarna kommer att vara att avgränsa vilka utbildningar/branscher som tas med i detta arbete, så att uppgiften inte blir övermäktig för denna uppsats men ändå så att fältet och för- och nackdelarna blir så heltäckande som möjligt. 1.2. Fristående examenssystemet Avläggandet av en fristående examen bygger på fyra centrala grundprinciper som framgår ur examensgrunderna: personlig tillämpning, examen är oberoende av hur yrkesskicklighet har förvärvats, yrkesskickligheten visas vid examenstillfällen, den är arbetslivscentrerad. Personlig tillämpning innebär att examinanden genom bl.a. handledning och rådgivning erbjuds ett flexibelt och personligt tillvägagångssätt att visa sitt kunnande och erbjuds direkta råd, anvisningar och stöd angående examenstillfällen. Den personliga tillämpningen påbörjas redan vid ansökningsskedet till fristående examen genom identifierandet av kunnande samt genom planering för avläggandet av examen. Den personliga tillämpningen dokumenteras skriftligen och görs upp tillsammans med examinanden och en representant för examensarrangören. Planen görs upp per examensdel och uppdateras vid behov. Det väsentliga som skall framgå från planen angående varje enskilt examenstillfällen är var, när och hur examinanden tänker visa sitt kunnande. Yrkesskickligheten är oberoende av hur den har förvärvats och kan påvisas genom examenstillfällen eller erkännas med hjälp av tillförlitliga dokument. 3

Examenstillfällen sker i arbetslivet och kunnandet mäts mot examensgrunderna. Ur examensgrunderna framgår kraven på yrkesskickligheten för den aktuella examensdelen. Varje examenstillfälle bedöms skilt för sig enligt trepartsbedömning och det är slutligen examenskommissionen som fastställer bedömningen av en examensdel. Under examenstillfällena kan examinanden använda sig av kompletterande metoder för påvisandet av kunnandet. Dessa metoder kan vara bl.a. skriftliga rapporter, videoinspelningar och intervjuer. Specialkompetens som ingår i examensgrunderna påvisas enligt anvisningar. Den fjärde centrala principen är att en fristående examen skall vara arbetslivscentrerad och trepartsbedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetstagare, arbetsgivare och undervisningssektorn. Åtminstone en av representanterna skall enligt rekommendationen vara examensmästare. Examinanden har rätt att avlägga examenstillfällen och examensdelar enligt sin egen uppgjorda personliga examensplan, oberoende ifall den i planen utsedda bedömaren kan delta eller ej. Det borde från examensarrangörens sida finnas ett brett urval av bedömare som kan ställa upp som vikarie, men detta ställer stora krav på examensarrangören. En examensdel kan vara indelad i flera mindre examenstillfällen, men bedömningen sker dock enligt examensgrunderna för hela den ifrågavarande examensdelen. Innan bedömningsmötet hålls bör dock alla delar som hör till den examensdelen vara bedömda. En examinand skall ges en möjlighet till självvärdering i samband med examenstillfället. Ifall examinanden inte är nöjd med examenskommissionens beslut angående bedömningen kan examinanden, med stöd av lagen, ansöka om rättelse av examenskommissionen (Handbok om fristående examen 2015) 2. GENOMFÖRANDE AV UNDERSÖKNINGEN Jag beslöt att för att denna undersökning skall hållas inför de ramar jag har möjlighet att förverkliga så skulle 5-8 olika utbildningar vara ett lämpligt urval för detta syfte. Urvalet gjordes slumpmässigt men dock med moget övervägande så att det finns representation både från grundexamen och tilläggsutbildningar, från olika branscher, att de också är geografiskt spridda och att det görs examenstillfällen både på arbetsplatserna, men också i skolmiljö. Jag stiftade även bekantskap med Peer Review och jämförande dokument under beredningsskedet. Vid valet av vilka utbildningar som tas med i enkäten så konsulterade jag också Axxells prorektor Lillemor Norrena. Följande utbildningar valdes: Grundexamen inom husteknik, VVS-montör Yrkesexamen inom omsorgsarbete bland utvecklingsstörda Grundexamen inom maskin och metallbranschen, plåtslagare/svetsare Grundexamen inom företagsekonomi. Merkonom Grundexamen inom hantverk och konstindustri, artesan 4

Yrkesexamen för vildmarks- och naturguide Grundexamen inom sjöfart, vaktstyrman Frågeformuläret som helhet finns i bilagan, men det som vi fäste huvudvikten vid var om examenstillfällena just nu görs i arbetslivet eller på skolan, vad de ansvariga lärarna ansåg vara för- och nackdelar med de båda alternativen och styrkor och svagheter med just sina examenstillfällen i detta skede. Jag försökte också fästa vikt vid strävan att göra examenstillfällena så kostnadseffektiva som möjligt och frågade respondenterna hur lång tid ett examenstillfälle tar, hur länge bedömare finns på plats och deras rollfördelning. Jag ställde också en fråga angående handledningen inför examenstillfället och huruvida examenstillfällena marknadsförs och utgör en naturlig fortsättning på eller del av den förberedande utbildningen. Som sista fråga kontrollerar jag ännu huruvida respondenterna anser att examensmästaren bör ha branschkännedom eller inte. Enkäten gjordes och svaren samlades in via Webropol-systemet. 3. RESULTAT FRÅN UNDERSÖKNINGEN Av de sju respondenter som denna enkät skickades ut till svarade alla inom en vecka. Detta är över all förväntning och tyder enligt mig på att det finns ett intresse för dessa frågor inom organisationen och att ämnet är aktuellt och engagerar, vilket ju är enbart positivt. 3.1. Hur stor del av de examenstillfällen du ordnar uppskattar du att sker i arbetslivet? Intressant här är att cirka hälften av respondenterna säger att 20 % eller färre av examenstillfällena görs i arbetslivet, medan andra hälften svarar att 100 % görs i arbetslivet. Kommentarer till varför examenstillfällen ej ordnas på arbetsplatsen är bl.a. att facket förbjuder det, att skolans verkstad och de arbetsuppgifter som där görs motsvarar arbetslivet, att så få yrkesutövare i denna bransch tar emot examinander, att examinanden inte är i arbete eller att hen går upp i examen utan förberedande utbildning. Finns också en respondent som nämner att det är bekvämt att ordna examenstillfällen på skolan... Men flera respondenter svarar att 100 % av examentillfällena ordnas i arbetslivet, ibland dock med vissa undantag, som t.ex. enstaka vårdåtgärder som examinander inte får utföra på arbetsplatsen. Artkännedom och första hjälp är annat som är svårt att utföra vid examenstillfällen i arbetslivet, men specialkompetenser kan förstås bedömas före själva examenstillfället. 5

Ett bevis på att en allt större del av examenstillfällena i framtiden antagligen bör avläggas på arbetsplatsen är också att en respondent nämner att från och med nästa år bör alla examenstillfällen enligt examenskommissionens föreskrifter ordnas just i arbetslivet. Finns också branscher där det är svårt att definiera vad som är arbetslivet och där examinanderna gör större delen av examenstillfällena som om de vore företagare. De skaffar själva kunder och ordnar program och evenemang för dessa kunder. Finns förstås också examinander som gör kunduppdrag som anställda i mindre företag, men sådana företag finns inte t.ex. regionalt heltäckande i hela landet. 3.2. Vad anser du vara för- och nackdelar med att examenstillfällena görs i arbetslivet respektive i skolan enligt ert nuvarande system? Fördelarna med examenstillfällen i arbetslivet är givetvis många enligt respondenterna. Det är ju de facto arbetslivets examen de jobbar med och några av fördelarna är åtminstone: examinanden får på en verklig arbetsplats visa vad hen duger till, uppgifterna utförs i en autentisk miljö, en bra examensplan kan innehålla uppdrag som även arbetsplatsen har nytta av, examinanden kan fritt planera hur hen visar sitt kunnande, d.v.s. vad som passar just hen och att vi som skola bibehåller en aktiv kontakt till arbetslivet via examenstillfällen som ordnas där. Examenstillfällen ute i arbetslivet ökar naturligtvis också samarbetet mellan examensarrangören, examinanden och företagen. Fördelen med att utföra examenstillfället i arbetslivet är också att examinanden får en inblick i hur det är att jobba som företagare. Detta är viktigt åtminstone i branscher där sysselsättningen i denna region nästan uteslutande förutsätter företagande. Finns också svarande som nämner att de har svårt att se att det skulle finnas nackdelar med att ordna examenstillfällen på arbetsplatsen, medan andra nog nämner att examenstillfällen på skolan garanterar bättre kvalitet för samtliga som deltar i tillfället i och med att t.ex. tidsplanering och arbetsuppgifter då bättre motsvarar kraven i examensgrunderna. En av fördelarna med examenstillfällen i skolan kan också vara ökad kostnadseffektivitet och att uppgiften kan vara samma för alla, d.v.s. bedömningen mer jämlik. Ordnas examenstillfällen i arbetslivet är de ofta tidsmässigt mer resurskrävande, uppgifterna olika, uppgifterna kan vara mer eller mindre krävande och bedömningen ojämn. En nackdel med examenstillfällen i arbetslivet är också att examinandens juridiska ställning blir mycket oklar och att tröskeln att göra examenstillfället kan upplevas som hög i somliga branscher. På denna fråga nämnde respondenterna bl.a. även önskemål om att man borde sträva efter utökad kontakt med företagare inom branschen med hjälp av examenstillfällen, nu fås kontakten till dessa huvudsakligen genom studiebesök. 6

Fanns också synpunkter som att examenstillfällen i arbetslivet skulle ge ett mer mångsidigt kunnande, men dock ett ojämnt sådant. Allmänt får fristående examenssystemet och speciellt examensgrunderna även kritik av enstaka svarande för att det uppkommer fall då arbetsgivarnas och arbetstagarnas representanter ibland inte förstått examensgrunderna (trots bedömarutbildning), inte förstått att det handlar om en andra stadiets examen, de vill enbart vara snälla mot examinanden osv., men i samma svar framgår att i vissa fall kan detta vara förståeligt för texten i examensgrunderna är som den är och inte så lätt öppnar sig för gemene man. 3.3. Om examenstillfällena görs i skolan, vad skulle krävas för att tillfällena skulle kunna göras i arbetslivet istället? På denna fråga dyker igen facket upp som ett problem och även att det skulle krävas ett betydligt större kontaktnät och att det framför allt i små branscher skulle krävas betydligt flera yrkesutövare som kunde ta emot examinander för att alla examenstillfällen skulle kunna ordnas i arbetslivet. Ett problem är också arbetslivets bristande intresse eller möjlighet att ställa upp med personresurser, d.v.s. handledare och bedömare. Detta framförallt om examinanderna i huvudsak är arbetslösa eller är personer som vill skaffa sig ett nytt yrke och därför i detta fall sällan har en stark koppling till ett företag som kan erbjuda dem möjlighet till mångsidig inlärning i arbetet och att där sedan avlägga examenstillfället. Här nämns också att det är mer tidskrävande att ordna examenstillfällena ute på fältet. Finns också i vissa branscher examenstillfällen som bara inte kan ses som meningsfulla att göra i arbetslivet (t.ex. artkännedom). Examensgrunderna kräver detta enligt en lista, men detta kontrolleras ju lämpligast i skolmiljö. I svaren på denna fråga framgår igen en gång att det finns examenstillfällen som nog kunde göras i arbetslivet med kunder, men då skulle krävas betydligt mera personal- och bedömarresurser och mycket mer planering. Framhävs också att för att examenstillfällen skall fungera i verkligt arbetsliv där examinanderna är anställda, krävs ett utvecklat nät av företag. Det är inte alltid fallet i alla branscher. 7

3.4. Om Alvar-uppgifter används och om examenstillfällena görs i skolan så anser ni att uppgifterna fungerar även om tillfällena flyttas ut i arbetslivet? På denna fråga gjorde jag en miss. Frågan lades in i Webropol som obligatorisk, så alla svarande var tvungna att svara på den, vilket ju inte var vettigt. Var ju förstås meningen att bara de som använder Alvar-uppgifter skulle svara. Svaren här blev oberoende så att en svarade att man kan flytta över Alvar-uppgifterna till arbetslivet i och med att det finns s.k. öppna uppgifter som kan användas där. Resten, d.v.s. 6 stycken svarade att det inte går att flytta ut uppgifterna, men cirka hälften använder som sagt inte ens Alvar, men var tvungna att fylla i ett svar för att komma vidare. En respondent svarade dock att för att Alvar-uppgifterna skall fungera i arbetslivet krävs att det är betydligt bättre utvecklat och mångsidigt och borde finnas ett mångsidigt utbud av företag/företagare. 3.5. Hur informeras det om examenstillfällena under den förberedande utbildningen? Blir examenstillfällena en naturlig den av utbildningen eller förverkligas examenstillfällena efter själva utbildningen? Syftet med denna fråga var att få reda på om examenstillfällena automatiskt blir en naturlig fortsättning på förberedande utbildningen eller om de hanteras som en skild sak sen efteråt i något skede. Majoriteten av respondenterna svarade här att det kontinuerligt informeras om examenstillfällena under den förberedande utbildningen och dessutom att i vissa branscher finns examenstillfällena färdigt inskrivna i schemat som en naturlig avslutning på undervisningen i en examensdel. Dessutom ses examenstillfällena inte som en separat del utan som en möjlighet att knyta kontakter till yrkesutövare/bedömare och till att få uppbyggande kritik som borde gagna var och en. Flera svarande poängterar att det från dag ett under den förberedande utbildningen pratas det om examenstillfället. Denna diskussion lever aktivt med under hela utbildningen och att svaret på frågan om examenstillfällena blir en naturlig del efter utbildningen definitivt är ja och att branschen uppvisar god statistik över avlagda examenstillfällen. Här nämns dock också att det är viktigt att göra skillnad på förberedande utbildning och examen (även om de förverkligas under samma tid) och även så viktigt att göra skillnad på examenstillfälle och bedömningsmöte. 8

Finns dock också branscher där examenstillfällena i huvudsak sker efter utbildningen, mest av praktiska skäl och t.ex. av den orsaken att det är svårt att få in dem i den förberedande utbildningen då examinanderna bl.a. skall ordna kunduppdrag som företagare. 3.6. Hur sköter du/ni handledningen inför examenstillfällena? Vilka godbitar har din handledning som du kan dela med dig av och som du tror de andra branscherna eventuellt kan vara intresserade av? På denna fråga finns också många guldkorn att skönja. Dessa hoppas jag bidrar till flera positiva diskussioner i syfte att förbättra och utveckla de egna examenstillfällena genom att få tips och idéer från andra branscher. Här kan bl.a. utläsas svar att respondenterna anser att en punktlig grundlig genomgång av examensgrunderna är nödvändig och lönar sig för att undvika problem. Man kan också med fördel använda ett gemensamt botten för planen för examenstillfälle åt alla examinander och att den personliga planen sen naturligtvis bifogas. En bransch meddelar också att handledningen sker både face-to-face på tumanhand, men också per e-post, telefon eller Skype allt efter behov och möjligheter. De har dessutom prövat på smågruppshandledningar med varierande framgång och skall i höst testa på fixarverkstäder där examinander från olika utbildningar får komma och jobba med sina planer i grupp. Även en annan bransch använder grupphandledning med regionala träffar för dem som har behov av det. Finns också till stöd skriftliga dokument och publikationer hur man avlägger examen och finns även kurser på itslearning ( en elektronisk inlärningsplattform) där examinander kan lämna in material och få vägledning. Här påminns också om att var och en som undervisar på den förberedande utbildningen bör förbereda och handleda examinanden inför ett examenstillfälle. Viktigt är även att det hålls tillräckligt många handledningstillfällen både på arbetsplatsen och under den förberedande utbildningen. En översättning av examensgrunderna till svenska så att examinanden vet vad hen skall bli bedömd i är också värt att betona. 3.7. Hur lång tid tar det att genomföra ett examenstillfälle i din examen? Här var det ganska jämn fördelning på svaren från allt från under en halv dag till över tre dagar. Kommentarerna var bl.a. att själva tillfället och bedömningen nog går under en dag, men arbetet inför tillfället, inkl. planering, dokumentation och tillverkning kan ta veckor 9

beroende på arbetsteknik. Ofta är det också examinandens uppgjorda plan som styr tillfällets slutliga längd. En svarande skriver också att längden varierar beroende på hur man räknar och definierar och nämner ett examenstillfälle som t.ex. bör innehålla en övernattning med kunder. 3.8. Hur långt efter examenstillfället hålls bedömningsmötet och vem besluter när det hålls? Här svarar flera att det hålls direkt efter examenstillfället, vanligtvis samma dag, men finns också gånger då det hålls veckan därpå och är givetvis fast i bedömarnas tidtabell och vardagen på arbetsplatsen. En respondent svarar också att om man har en grupp i förberedande utbildning får examinanderna på förhand en tidtabell för sista examentillfället inkl. bedömningsmötet på arbetsplatsen (som arbetsgivaren godkänner). Om examinanden går direkt upp till examenstillfället, diskuterar man sig fram till vad som är realistiskt och lämpligt på arbetsplatsen. I de flesta fall är det den examensansvarige som bestämmer när mötet hålls. 3.9. Hur länge finns bedömare på plats och vad är rollfördelningen för bedömarna? Flera svarar här att alla tre bedömare är på plats under hela examenstillfället eller att allt går enligt den plan som examinanden gjort upp. Arbetsgivaren ser förstås på examinanden som en medlem i teamet och en arbetstagare på arbetsplatsen medan arbetstagarrepresentanten ser på examinanden som en kollega. I planen framkommer vilka bitar examinanden visar åt de olika bedömarna och också hur examinanden kommer att visa sitt kunnande. Finns också branscher där enbart en bedömare är på plats hela tiden medan övriga kanske 25-40 % av tiden. Utbildningar där examenstillfällen med kundgrupper redovisas via en portfolio där kundernas utvärdering ingår som en stor del kan också förekomma. Då är ett färre antal bedömare vanligtvis på plats. 10

3.10. Om du skall marknadsföra just dina examenstillfällen till de andra branscherna i Axxell, vad anser du vara styrkorna, d.v.s. det mest positiva med hur ni gör och vad kan eventuellt de andra branscherna lära sig? Vilka svagheter anser du finns i era examenstillfällen? Det här var utan vidare en av de mest lyckade och givande frågorna. Otroligt intressant att läsa igenom de för- och nackdelar som de ansvariga lärarna anser att det finns i just deras examenstillfällen. Jag hoppas också att just denna fråga bidrar till många utvecklande diskussioner i Axxell och att man här kan få idéer till att förbättra de egna examenstillfällena. Denna fråga är utan vidare en av orsakerna till att detta utvecklingsarbete gjordes. Svaren är ju förstås väldigt heterogena här och flera nämner positiva saker med branschen som helhet istället för att bara ta upp saker som direkt hänför sig till examenstillfällena. Här nämns som positiva saker att man får ett yrke på 6 månader, att arbetssituationen just nu är synnerligen bra och stor chans att man får jobb efter utbildningen. Övrigt positivt i själva examenstillfällena är att examinanderna kan följa med varandras examensarbeten och att man således lär sig av varandra eller att då examenstillfällena vanligtvis sker med flera examinander samtidigt så sker klara inbesparingar t.ex. på bedömarkostnader. En bransch nämner att de är jättestolta över sitt verktyg Plan för examenstillfälle, som de utarbetat i sitt team. Denna plan har visat sig synnerligen omtyckt bland både examinanderna och bedömarna. En annan respondent för fram att en av styrkorna är att examinanden självständigt sköter examenstillfällena som om de vore företagare och att detta ger dem värdefulla erfarenheter som de behöver om de skall börja jobba i branschen. Som svagheter med egna examenstillfällen nämns bl.a. att kontakten till yrkesutövare försvagas kontinuerligt vilket är beklagligt. Tas också upp problemen med bedömarutbildningen, t.ex. en av branscherna har examinander på väldigt många arbetsplatser och en person kanske bara en gång fungerar som bedömare och då bedömarutbildning ordnats på skolan har dessa inte dragit folk. Det borde hittas ett alternativt bra sätt att kort och effektivt introducera bedömare i uppdraget. Nu är dock en film om examenstillfällen under arbete och förhoppningsvis underlättar den lite. Önskvärt är ju att examinanderna har erfarna och skickliga bedömare som är kunniga på det fristående examenssystemet. En svaghet i vissa branscher är också att mycket är beroende av att examinanderna ordnar allting. Tröskeln för att få det gjort kan vara hög... Finns också svarande som anser att branscher som på sätt och vis ligger nära varandra men ändå hör till skilda utbildningsområden kunde bekanta sig med varandra. Som exempel ges bl.a. hantverk och smide. Vissa branschers Alvar-uppgifter får beröm för att de är strukturerade, effektiva och man har pappren snabbt i ordning. Andra branschers 11

examenstillfällen anses igen alltför omfattande (35 h) och kan vara svåra att följa med för utomstående. 3.11. Anser du att examensmästaren måste ha branschkännedom? Jag måste medge att denna fråga kanske var lite utöver de vanliga och kanske kan klassas som en jokerfråga. Ett delsyfte var kanske också att få respondenterna att tänka utanför boxen och att få en praktisk, konkret och annorlunda sista fråga i enkäten, som dessutom kan bidra till en intressant diskussion. Ganska eniga var dock de svarande denna gång, för sex av sju stycken anser att examensmästaren definitivt bör ha branschkännedom. Som motiveringar kan läsas bl.a. att det nog är svårt att göra en kvalitativ bedömning om man inte ens har elementära kunskaper inom området och att examensmästaren nog bör både känna till examensgrunderna i branschen. Hen behöver kanske inte vara specialist, men behöver definitivt känna till branschen så hen förstår åtminstone den grundläggande terminologin. Det förs även fram att för att kunna föra bra yrkesmässiga diskussioner med examinander och bedömare från arbetsplatsen behövs även branschkännedom. En respondent framhäver också att eftersom även examensmästaren fungerar som bedömare är det nog synnerligen märkligt om man skulle vara i den rollen utan att känna till branschen och att hen själv nog inte skulle känna sig bekväm som bedömare i en helt främmande bransch, men en närliggande kunde man nog tänka sig. Andra svarande kommenterar också att närliggande branscher, t.ex. inom det tekniska området har mycket gemensamt som ritningar, planer, handverktyg etc. och där kunde man nog tänka sig att fungera som bedömare också lite utanför den egna branschen. Branschkännedom ses även som en klar fördel i att kunna bedöma rättvist. Branschkännedom är även viktigt i och med att examensmästaren i många fall styr hela bedömningstillfället och har ett mycket stort inflytande på bedömningsresultatet. I en sidomening poängteras också att ett krav givetvis är att bägge bedömarna från arbetslivet bör ha kunskap om branschen som helhet. 12

4. SAMMANFATTNING AV RESULTATEN OCH UTVECKLINGSFÖRSLAG Sammanfattningsvis kan man säga att detta utvecklingsarbete hade tre syften. 1. Att jämföra olika delar i processen kring examenstillfällen, bland annat handledningen inför dessa, förverkligandet av dem och bedömningsmötena efteråt inom ett urval av olika branscher i Axxell. 2. Att både de ansvariga lärarna, kolleger och förmän skulle reflektera över och hitta styrkor och svagheter i just sina examenstillfällen och att man sedan efteråt kan jämföra och få en inblick i hur examenstillfällena planeras, hanteras och utvärderas också i kollegernas branscher. 3. Att få igång en diskussion i Axxell hur man kontinuerligt kan förbättra examenstillfällena och göra dem så kostnadseffektiva som möjligt bland annat genom att hitta guldkornen i de andra branschernas examenstillfällen. I detta skede anser jag att utvecklingsarbetet har uppfyllt syftena ett och två. I arbetet finns en representativ jämförelse mellan olika utbildningar, med representation både från grundexamen och tilläggsutbildningar, från olika branscher, de är geografiskt spridda och i branscherna görs examenstillfällen både på arbetsplatserna och i skolmiljö. Jag anser också respondenterna svarat synnerligen samvetsgrant på denna lilla enkät och reflekterat över examenstillfällena i just sin utbildning. Bland annat därför anser jag att denna undersökning har tillräckligt hög både validitet och reliabilitet. Angående syfte tre så kommer detta arbete nu att gå de ansvariga lärarna tillhanda, det kommer att presenteras, diskuteras och utvärderas i Axxells vuxengrupp och learning café samt spridas i annan form inom Axxell. Det är svårt att uppskatta hur stor förändring och utveckling som sker i examenstillfällena inom vår skola på basen av detta arbete. Jag är dock övertygad om och min förhoppning är att om vi tar vi en tillbakablick om ett år och fäster uppmärksamhet på de förändringar som skett på våra examenstillfällen under det senaste åren så kan man skönja att några av de positiva förändringarna har sitt ursprung i detta arbete. På basen av detta utvecklingsarbete så anser jag att man för att utveckla examenstillfällena åtminstone borde föra en diskussion över branschgränserna angående följande frågor och styrkor som de enskilda utbildningarna fört fram: - Hur få kontakt med flera företagare inom branschen med hjälp av examenstillfällen och inte enbart genom studiebesök? 13

- Är det möjligt för examinander att följa med varandras examenstillfällen och är det något att sträva efter? - Kan verktyget plan för examenstillfälle användas inom många branscher? - Hur kan bedömarutbildningen utvecklas och fås att fungera? - Finns det fördelar med att bekanta sig med examentillfällen i andra utbildningsbranscher/-områden som kan anses ligga nära ens egen utbildning? - Fungerar smågruppshandledning? Fungerar fixarverkstäder, där examinander från olika utbildningar får komma och jobba med sina planer i grupp? - Hur få examenstillfällena till en naturlig del av utbildningen i samtliga branscher, så de diskuteras från dag ett och diskussionen lever med under hela den förberedande utbildningen? Sammanfattningsvis kan konstateras att det antagligen i en synnerligen nära framtid bör föras en djup och ingående diskussion angående vad som krävs för att föra ut examenstillfällena till arbetslivet i de branscher där så inte nu är fallet. Detta med tanke på myndigheternas krav som går i den riktningen. ---------------------------------------------------------------- Till sist vill jag passa på att tacka alla ansvariga lärare som gett sig tid att svara på denna enkät och som därför personligen bidragit till att vi förhoppningsvis i framtiden får ännu bättre examenstillfällen. Som trevlig avslutning på detta arbete, kan man väl inte annat än hålla med en respondent som på sista frågan helt rakt på sak svarade: För att kunna föra bra yrkesmässiga diskussioner med examinander och bedömare på arbetsplatsen anser jag att det är viktigt med branschkännedom. Tack Kjellu för detta utvecklingsarbete. 14

Källförteckning Din väg till examen En beskrivning av hur en fristående examen avläggs. Handbok om fristående examina 2015 Förordning om yrkesinriktad vuxenutbildning (812/1998)

BILAGA Fristående examens examenstillfällen i Axxell 1. Hur stor del av de examenstillfällen du ordnar uppskattar du att görs i arbetslivet? * 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 2. Kommentera föregående fråga!

3. Vad anser du vara för- och nackdelar med att examenstillfällena görs i arbetslivet resp. i skolan enligt ert nuvarande system? * 4. Om examenstillfällen görs i skolan, vad skulle krävas för att tillfällena skulle kunna göras i arbetslivet istället? 5. Hur lång tid tar det att genomföra ett examenstillfälle i din examen? * <0,5 dag 0,5-1 dag 1-3 dagar >3 dagar 6. Kommentera föregående fråga! 7. Hur länge har du bedömare på plats och vad är rollfördelningen för bedömarna? *

8. Hur långt efter examenstillfället hålls vanligtvis bedömningsmötet och vem besluter när det hålls? * 9. Ni som använder Alvar-uppgifter och om examenstillfällena görs i skolan så anser ni att uppgifterna fungerar även om tillfällena flyttas ut i arbetslivet? * Ja Nej, vad krävs för att det ska fungera? 10. Om du skall marknadsföra just dina examenstillfällen till de andra branscherna i Axxell, vad anser du vara styrkorna, d.v.s. det mest positiva med hur ni gör och vad kan eventuellt de andra branscherna lära sig? Vilka svagheter anser du att finns i era examenstillfällen? * 11. Hur sköter du/ni handledningen inför examenstillfällena? Vilka godbitar har din handledning som du kan de med dig av och som tror att de andra branscherna eventuellt kan vara intresserade av? * 12. Hur informeras det om examenstillfällena under den förberedande utbildningen? Blir examenstillfällena en naturlig del av utbildningen eller förverkligas examenstillfällena efter själva utbildningen? *

13.... och till sist en jokerfråga: Anser du att examenmästaren måste ha branschkännedom? * Ja Nej 14. Motivera ditt svar i föregående fråga!