Att lära sig/ut språk Teori under 50 år och praktik under 50 minuter Sofia Tingsell, Göteborgs universitet
Teori och praktik Vår vardag är en del av ett större fält som vi utifrån erfarenhet kan ha synpunkter på. Kanske kan en del teori utvärderas i praktik?
L1, L2 och L3 Svenska 2 Svenska 3 (Ulla Berglindh)
Från 1920 till 1998 Behaviourismen och efterföljande teorier Nativistiska teorier Kognitiva teorier Teorier om inlärningsordning Teorier om inlärningssituationen
Från början som i det här fallet är från ca 1920- talet var behaviourismen den förhärskande språkteorin tänkte man på språk som en vana, vilken som helst
Den kontrastiva hypotesen Vanor från L1 överförs till L2 Fel i målspråket kan förutsägas av L1. Fel i målspråket kan förklaras av L1. *Igår jag gick till puben.
Övning 1 Vilka fel i svenska hos era elever kan ni förklara som påverkan från deras modersmål?
Exempel som talar mot den kontrastiva hypotesen 1) *Flickan inte springer Das Mädschen läuft nicht 2) ätade, springade
Övning 2 Finns exempel på fel som era elever gör som inte kan förklaras med modersmålet (t.ex. de gör fel på en struktur i svenska trots att den ser likadan ut på deras modersmål, eller de övergeneraliserar en regel i svenskan?) Överkurs: Finns skillnader mellan L1 och L2 som inte leder till problem?
Fungerar den kontrastiva hypotesen? Fungerar för att förklara vissa fel Fungerar inte så bra för att förutsäga vilka fel som en talare kommer att göra.
Språket är medfött! Chomsky Language Aqcuisition Device (LAD) = svarta lådan Medfödd, universell grammatik som är densamma i alla språk, men som justeras när barnet får höra lite av sitt modersmål
Chomsky och L2-forskningen Metod och teori lånades till L2- forskningen. Ledde till fokus på L2-språket som sådant och på språkinlärning (snarare än pedagogisk forskning)
UG och L2 Hur länge funkar den svarta lådan (LAD)? Svårtolkade studier UG kanske finns, men vuxna har ju andra strateger att ta till också
Interimspråket Selinker (1972) Ett språkligt system mellan L1 och L2, som också kan innehålla drag som inte finns i riktigt L1 eller L2 Interimspråket testas mot verkligenheten av L2-talaren
Språkliga fel Fel är snarare en annan grammatik än misstag. Studier av interimspråk blev viktiga
Övning 3: Finns interimspråket i verkligheten? Gör era elever systematiska fel, d.v.s. följer en regel i sitt interimspråk (en regel som skiljer sig från vanlig svenskas regler)?
Interimspråkets utveckling eller hur lär man sig ett nytt språk? Krashens (1977) morfeminlärningsgång: man lär sig strukturer i en viss ordning oavsett vilket språk man lär sig. Finita verbfraser (flickan cyklar) > Fraser med hjälpverb (flickan kan cykla) > har/hade + SUPINUM (flickan har cyklat). NUM > GENUS NEG > SADVL
Övning 4: Morfeminlärningsgången i verkligheten? Finita verbfraser (flickan cyklar) > Fraser med hjälpverb (flickan kan cykla) > har/hade + SUPINUM (flickan har cyklat). NUM > GENUS NEG > SADVL
Övning 4b: Bonusfråga Varför ser det ut så här?
Interimspråket - ett system som varierar Synkront, dvs vid samma tidpunkt Diakront - över tid Om man kräver att eleverna skall ha alla rätt så kan det verka som att de inte alls går framåt. Men om man mäter relationer mellan olika former, så kan man ofta se en utveckling
Övning 5: Finns variationen? Har ni exempel på sådant som ofta varierar hos eleverna, där de ibland klarar en sak ni övat på och ibland inte?
Språk och kognition: teorier om stegvis inlärning Krashen: monitormodellen Pienemann: processbarhetsteorin
Processbarhetsteorin 1. Enstaka ord. NEG + ord. 2. Flerordsyttranden i SVO. Böjer ord, men ingen kongruens. 3. Kongruens inom fraser (i NP t.ex.) 4. Klarar kongruens mellan fraser. NEG placeras rätt i HS, men ej i BS 5. Kongruens mellan satser (Hästarna, som är fina, )
Språk och kognition Inlärningsstrategier kommunikationsstrategier
Undervisningen Teacher talk och foreigner talk. Enklare än man kan tro. IRU
Övning 6: Känn dig själv Känner ni igen er i teacher talk och IRU?
Funkar undervisning? Ordningen i inlärningen ligger fast, men man kan skynda på förloppet.