Metoder för att stöda självregleringen hos högskolestuderande - Case Språkbad i svenska

Transkript

1 Metoder för att stöda självregleringen hos högskolestuderande - Case Språkbad i svenska Riitta Forsnabba FM, lehtori HAAGA-HELIA Ammattikorkeakoulujen kielten ja viestinnän opettajien neuvottelupäivät

2 Språkbadets historia Språkbad (language immersion) - föddes i Kanada år 1965 för att effektivera inlärningen av ett språk i en tvåspråkig miljö - målet är funktionell tvåspråkighet - språkbad är ett innehållsbetingat program =man använder språket som medel för tillägnandet av ett ämne (Met 1998, 40) kom till Finland år 1987 och är i bruk i alla skolstadier

3 Språkbad för vuxna språkbadet delas i fullständigt (total) och partiellt (partial) beronde på hur mycket språket används tidigt (early: daghem, åk1), fördröjt (delayed åk 3-4) och sent (late åk6-7) beroende på åldern Ex. I Vasa språkcenter i det andra inhemska på 90-talet (Haagensen 1996, Sipola, 1998) - samma lärare i substans och språk - svenskan är ett medel i autentiska situationer, alla har möjlighet att kommunicera på svenska - (nivåtest, intervju i början av kursen) kontinuerlig bedömning, inga slutprov - studerande arbetar kring olika projekt: de ges valmöjligheter, egna mål för sina studier (meningsfulla studier leder med sannolikhet till studieramgång Met 1998, 36)

4 Varför språkbad? Isolering - (tvåspråkiga skolor Katainen HBL) Attityder i samhället: vi behöver inte svenskan, vi ska inte betjäna minoriteter Minskad satsning: Stora heterogena grupper, minskat antal studiepoäng (LAAKEA 2007) Oviljan att använda språket Sänkta kunskaper: Klyftan mellan kunskaperna och de akademiska kraven växer allt mer: ordförråd, branschord, muntliga kunskaper( LAAKEA 2007)

5 Språkbad vid HU Sent (late, late immersion,fd. sheltered courses) där studerande lär sig ett språk i samband med föreläsningarna på målspråket, substans- och språklärare planerar, följer med och bedömer tillsammans. Mål både för substans och språkinlärningen (jfr. Burger, Chretien 2001: 85-86; Burger, Wesche & Migneron 1997: 65-83) Började tillämpas vid högskolorna i Kanada på 80-talet, resultat t.ex. från Japan (språkbad i engelska) (Stewart, Sagliano & Sagliano 2002, 29-44) HU, Agro-forst 2005-: obl. svenskundervisning vid sidan om Studia Generalia kursen Miljö i u-länder (7-8 sp, varav svenska 3 sp, 50 % mindre kontakttimmar)

6 Språkbadet Miljö i u-länder = Studia Genralia / svenska som andra språket (3 sp)/ som modersmål (3 op) / seminarium( 4 op) Substans- och språklärare planerar, följer med och bedömer tillsammans Språket är svenska Studia Generalia består av (10 st) föreläsare som har svenska som modersmål Svenska som andra språket: artikelläsning, aktuellt språkstöd, grammatik, ordförråd, slutprovet: muntlig diskussion om ett tema samt ett referat på svenska över en finsk artikel inom temat Substans: skriver rapporter över föreläsningarna, diskuterar temat under föreläsningen, fördjupar sig i ett tema och presenterar det i slutet av kursen

7 Resultat för språkbad för vuxna I Vasa språkcenter(haagensen 1996, 1998) Språkbad passar bra för vuxna De har bra självkänsla efter studierna pga autentisk språkanvändning De litar på sin egen förmåga att tala och använda språket Största delen ansåg sig ha uppnått målen för ordförrådet och muntliga kunskaperna Attityden mot svenskan är positiv De vuxna är nöjda med språkbadsmetoden och uppskattade möjligheten att påverka kursens innehåll (Även andra forskningar tyder på att Språkbadsstuderande anser sig ha utvecklats som talare och de vågar också använda svenska)

8 Resultat för språkbadet vid HU Vid språkcentret vid HU : bättre resultat i muntliga slutprovet än de som gått i traditionell kurs: de konverserade mera avslappnat och producerade mera prat (svenskans ställning i miljön stark) Atmosfären på kursen och i slutprovet var mera substansorienterad (uppmuntrande målspråkstalare, de får uppleva språket) (jmr. Freinet på talet) De var mera motiverade att skriva texter om temat, studerandena lärde sig kulturella och språkliga drag inom sin egen bransch (olika sätt att tala svenska, uttrycka sig professionellt, umgänget med experter) ( jfr. Clalfield, 2008; 1, 7-8)

9 vid HU hösten 2013 tvåspråkiga utbildningsprogram (HU lehdistötiedotteet , e1e392ad852e72f5c fa8/b945f45dbc02c553c2257a7d002311aa?opendocument)

10 Forskningen har visat en del problem med språkbadet: innehållet kan bli viktigare än själva språket (Sipola 2006) Lärarcentrerad undervisning Grammatik-översättningsmetoden Språkets form Innehåll Kanadensiskt språkbad Studerandecentrerad undervisning Figur 1 Laurén (1991, 22) Förhållandet mellan grammatiköversättningsmetoden och språkbad enligt kanadensiskt modell Den studerande behöver systematisk feedback (Sipola 2006, Davies 1995) annars blir spec. morfologin och syntaxen lidande (Swain 1998, Doughty & Varela 1998

11 Självreglering (itsesäätely, self-regulation) vid studentcentrerad undervisning En studerande kan medvetet reglera de kognitiva, motivationella ja emotionella faktorer i inlärningssituationen och -miljön (Pintrich, 2000, 453; Salovaara 2004, Mäntylä 2003) Medveten kontroll över ens handlingar under hela inlärningsprocessen (upprätthåller-styr-observerar) Läraren är handledare och möjliggörare (Laurén C. 1999, ) Den studerande ska medvetet sträva till att utnyttja möjligheterna i omgivningen i sin inlärning

12 För att stöda självreglering behövs ( jfr.virta, 2008): 1. Egna mål för inlärningen (Information om kursens innehåll, uppgifter och nivå, utvärderingen versus egen nivå: Kaleidoskooppi, Dialang testet, självbedömning med hjälp av Gemensam europeisk refetensram för språk) och en plan för hur målen ska nås (En planerings- och avtalsblankett) 2. Val av en lämplig kognitiv strategi (kartläggning av inlärningsstrategierna: metakognitiva, affektiva, sociala, minnes- och kognitiva eller kompensationsstrategier, uppmaning att utveckla strategierna, allmänna tips för hur studera, hurdan är en bra studerande) 3. Uppföljning (metakognition) och korrigering av strategin/ planen under processen (test i olika skeden, feedback från andra, 1-2 diskussioner om resultat, studiestrategier och -vanor, IQ form roolit ryhmässä)

13 För att stöda självreglering behövs 5. Efter inlärnigsuppgiften reflekterar hon sin egen process,prestation och inlärningens effektivitet och orsakerna. Hon jämför hur målen och prestationerna mötte varandra och bedömer om kunskaperna måste kompletteras (Schraw & Graham 1997 i Mäntylä 2003, 38).

14 Inlärningssituationer där stöd i självregleringen behövs i språkstudierna vid YH Stora grupper där studerande är rätt så praktiskt belagda: Projekt inom företagsekonomi: åk 1 Att bekanta sig med svenskspråkiga företag (biprojekt) åk 2 Undersökningen av marknadsföringen av skolan på KVlinjen/ kundkontakter och kundservice på svenska under ett beskattningsevenemang på TH -linjen Utmaning: Individuella diskussioner vars syfte är att väcka tankar om egen självregleringsförmåga

15 Inlärningssituationer där stöd i självregleringen behövs i språkstudierna vid YH Tvåspråkiga studieprogram: Ta i beaktande systematisk feedback för de studerande (jmr.