Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 PERSONER MED LÖNEBIDRAG, TIDIG IDENTIFIERING AV FUNKTIONSNEDSÄTTNING SAMT TEKNIKUTVECKLING 21 februari 2014 Avser 2013
Sida: 2 av 70
Sida: 3 av 70 Dnr: Af-2012/445712 Datum: 21 februari 2014 Personer med lönebidrag, tidig identifiering av funktionsnedsättning samt teknikutveckling Återrapportering enligt Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2013, avsnitt 3.6: Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Uppdraget samt medelsanvändningen för att utveckla och informera om ny teknik och datorbaserade arbetshjälpmedel för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga inklusive kostnader för experter som deltar i sådana ärenden, ska redovisas i samband med årsredovisningen för 2013. Arbetsförmedlingen ska vidare senast den 14 juni 2013 och i samband med årsredovisningen för 2013 redovisa hur sammansättningen av gruppen anställda med stöd av lönebidrag m.m. har förändrats och hur man arbetar för att säkerställa en god kvalitet i beslut om subventionsgrad, och i perspektiv av relevanta slutsatser i betänkandet Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) samt pågående arbete inom myndigheten redovisa hur kvaliteten i processen för identifiering av funktionsnedsättning och bedömning av arbetsförmåga kan förbättras och hur myndighetens arbete på området kan utvecklas. Beslut i detta ärende har fattats av tf. generaldirektör Clas Olsson. Ärendet har föredragits av Joel Phalén. I den slutliga handläggningen har direktören för Avdelningen Rehabilitering till arbete Henrietta Stein samt chefen för ledningsstaben Thomas Hagman deltagit. Clas Olsson Tillförordnad generaldirektör Joel Phalén Kvalificerad handläggare
Sida: 4 av 70
Sida: 5 av 70 Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 1. Inledning... 9 1.1. Utgångspunkter... 9 1.2. Personer med lönebidrag och subventionerade anställningar... 9 1.3. Kvalitet i beslut om subventionsgrad... 10 1.4. Tidig identifiering och registrering av funktionsnedsättning... 10 1.5. Höjd kvalitet fram till identifiering av funktionsnedsättning... 11 1.6. Teknikutveckling... 11 2. Personer med lönebidrag och andra subventionerade anställningar... 12 2.1. Utgångspunkter...12 2.2. Personer med lönestöd totalt...12 2.2.1. Sammansättning och trender...12 2.3. Utvecklingsanställning... 15 2.3.1. Målgrupp och syfte... 15 2.3.2. Sammansättning och trender... 16 2.3.3. Nya personer 2012-2013... 18 2.4. Lönebidrag...21 2.4.1. Målgrupp och syfte...21 2.4.2. Sammansättning och trender...21 2.4.3. Nya personer 2012-2013... 23 2.5. Trygghetsanställning... 26 2.5.1. Målgrupp och syfte... 26 2.5.2. Sammansättning och trender... 26 2.5.3. Nya personer 2012-2013... 28 2.5.4. Prioriterade grupper... 30 2.6. Offentligt skyddat arbete... 30 2.6.1. Målgrupp och syfte... 30 2.6.2. Sammansättning och trender...31 2.6.3. Nya personer 2012-2013... 33 3. Kvalitet i beslut om subventionsgrad... 35 3.1. Bedömning av arbetsförmåga... 35 3.2. Kvalitetssäkring av subventionsgrad... 36 3.2.1. Arbetsanalys... 36 3.2.2. Handläggning och beslut... 36
Sida: 6 av 70 3.2.3. Uppföljning och kompetensutveckling... 38 3.3. Begränsande faktorer... 39 3.3.1. Maximal bidragsgrundande inkomst... 39 3.3.2. Genomsnittlig subventionsgrad... 40 4. Tidig identifiering av funktionsnedsättning... 41 4.1. Utgångspunkter... 41 4.2. Genomsnittlig tid till registrering av funktionsnedsättning... 42 4.2.1. Beräkningsmetod och tidsperioder... 42 4.2.2. För vilka grupper är tiden lång?... 43 4.3. Sökandekategori vid registrering av funktionsnedsättning... 50 5. Utvecklingsarbete för kortad tid till registrerad funktionsnedsättning... 53 5.1. Nya aktiviteter har utvecklats 2013... 53 5.1.1. Styrning och uppföljning... 53 5.1.2. Kvalitet i första mötet... 53 5.1.3. Specialistkontakter... 54 5.1.4. Arbete gentemot utrikes födda... 54 5.1.5. Vidareutveckla arbetet med handläggarstöd... 55 5.2. Samarbete med vårdgivare... 55 6. Teknikutveckling... 56 6.1. Utgångspunkter... 56 6.2. Utvecklingsarbetsplatser... 56 6.2.1. Ancon Assist... 56 6.2.2. Dalby... 57 6.2.3. Bra ljus i arbetet... 57 6.3. Information och utbildning... 57 6.4. Medelsförbrukning 2013... 57 7. Diskussion och analys... 59 7.1. Personer med lönebidrag och andra subventionerade anställningar... 59 7.2. Tidig identifiering av funktionsnedsättning... 60 7.3. Teknikutveckling... 62 8. Referenser... 63 9. Bilagor... 64 9.1. Bilaga 1 Jämförelsegrupp... 64 9.2. Bilaga 2 Grupperingar och definitioner... 66 9.3. Bilaga 3 Typer av funktionsnedsättning... 67
Sida: 7 av 70 Sammanfattning Sammansättningen bland personerna som har anställning med lönestöd är relativt stabil. Vissa tendenser till förändring kan ändå observeras sedan 2010. Bland annat blir gruppen som helhet över tid något yngre och mer välutbildad. Däremot är könsfördelningen fortfarande ojämn, ungefär sex av tio personer med lönestöd är män. Fördelningen mellan inrikes och utrikes födda har varit stabil under perioden då 83 procent av de anställda med lönestöd tillhört den förstnämnda gruppen under samtliga undersökta år. Sett till de olika stödformerna för sig sker de största förändringarna vad gäller antalet personer som har respektive stöd. Det totala antalet anställda med lönestöd ökar i relativt stadig takt, men det sker en omfördelning mellan stöden där framförallt lönebidrag minskar och trygghetsanställning ökar. Under 2013 har Arbetsförmedlingen nått målet att den genomsnittliga subventionsgraden för anställningar med lönebidrag inte får överstiga 66 procent. Genomsnittet var 64,5 procent. För att subventionerade anställningar ska kunna genomföras på ett sätt som svarar mot såväl arbetsgivares som anställdas behov måste handläggningen ske med kvalitet och beslutsprocessen präglas av enhetlighet och rättsäkerhet. Arbetsförmedlingen har bedömt att det finns ett behov av att utveckla uppföljning och kontroll för att säkerställa en korrekt handläggning och minska risken för felaktiga utbetalningar. Under 2013 har en ny intern instruktion utfärdats som förtydligar och även skärper kraven vid handläggning av de subventionerade anställningarna. Den genomsnittliga tiden mellan inskrivning på Arbetsförmedlingen och att funktionsnedsättning registreras har minskat från 273 till 260 dagar mellan 2012 och 2013. Detta gäller för flera undersökta undergrupper men skillnaderna mellan vissa kategorier, framförallt inrikes respektive utrikes födda, är fortsatt stora. För inrikes födda var 2013 den genomsnittliga tiden 229 dagar, medan motsvarande siffra för utrikes födda var 356 dagar. Skillnaden mellan män och kvinnor är liten och har minskat sedan föregående år. Under 2013 var tiden för män 262 dagar och för kvinnor 259 dagar. Olika typer av funktionsnedsättning tar olika lång tid att identifiera och spridningen dem emellan är relativt omfattande. Även inom respektive typ av funktionsnedsättning kan ofta relativt stor spridning observeras. Arbetsförmedlingen har under året drivit ett utvecklingsarbete för kortad genomsnittlig tid, ett arbete som kommer att fortsätta under kommande år.
Sida: 8 av 70 Arbetsförmedlingen har på regeringens uppdrag arbetat med utveckling av och information kring ny teknik i syfte att förbättra möjligheten till arbetshjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Under året har arbete bedrivits vid tre utvecklingsarbetsplatser där syftet är att utveckla nya lösningar utifrån praktiska erfarenheter i reell arbetsmiljö. Inom ramen för dessa har utveckling skett av ett kassasystem för anställda med synnedsättning, mer strukturerad anpassning av belysningen på en arbetsplats samt ett kommunikationssystem i en anläggningsmaskin som anpassats för en anställd med grav hörselnedsättning.
Sida: 9 av 70 1. Inledning 1.1. Utgångspunkter Denna rapport behandlar fem områden som utgör viktiga delar av Arbetsförmedlingens arbete för att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga 1 att få och behålla arbete. De är delvis överlappande och påverkar varandra på olika sätt. De fem områdena är: sammansättningen av gruppen personer med lönebidrag och andra subventionerade anställningar hur Arbetsförmedlingen säkerställer god kvalitet i beslut om subventionsgrad vid anställning med lönestöd för personer med funktionsnedsättning hur den genomsnittliga tiden från inskrivning till att funktionsnedsättning registreras ser ut för olika grupper av inskrivna Arbetsförmedlingens utvecklingsarbete för att tidigt identifiera funktionsnedsättning uppdraget att utveckla och informera om ny teknik och datorbaserade arbetshjälpmedel för personer med funktionsnedsättning Huvudsakligen bygger rapporten på uppgifter från Arbetsförmedlingens data kring personer som är inskrivna och från de processer för utvecklingsarbete och kvalitetssäkring som är pågående. 1.2. Personer med lönebidrag och subventionerade anställningar Till skillnad från föregående år redovisas här personer som haft anställning med fler former av lönestöd än lönebidrag. I denna rapport inkluderas även utvecklingsanställning, trygghetsanställning och offentligt skyddat arbete. Likaså redovisas gruppen som haft anställning med dessa lönestöd sammantaget. Redovisningen bygger på antalet unika individer som under respektive period haft anställning med de olika lönestöden. Detta skiljer sig från det antal som har anställning med respektive stöd vid en given tidpunkt, något som ofta analyseras ur planerings- och finansieringsperspektiv. Fokus här ligger på de anställda och vilka karakteristika som är kännetecknande för dem, varför det i detta sammanhang är mer intressant att utgå från den totala populationen individer. I denna rapport talas det därför inte heller om exempelvis volym eller kvarstående sökande utan om antal personer. Att studera 1 Om inget annat anges avser personer med funktionsnedsättning i denna text fortsättningsvis personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
Sida: 10 av 70 personliga karakteristika hos personerna inom respektive grupp ger också möjlighet att se deras sammansättning i ljuset av de målgrupper och syften de olika lönestöden har enligt förordning. Att studera den totala gruppen anställda med lönestöd ger möjlighet att utläsa trender oberoende av förändringar som skett i fördelningen av personer lönestöden emellan. Att undersöka sammansättningen baserat på alla som haft anställning med lönestöd under ett visst år innebär emellertid att förändringarna mellan olika år blir relativt små. Detta beror på att personer generellt har anställning med lönestöd (med visst undantag för utvecklingsanställning) under mer än ett år. För att tydligare kunna illustrera förändring och trender redovisas också de personer som under 2012 och 2013 fått anställning med respektive lönestöd för första gången separat. 1.3. Kvalitet i beslut om subventionsgrad Vid anställning med något av de lönestöd som behandlas här kompenseras arbetsgivaren för den anställdes nedsatta arbetsförmåga baserat på omfattningen av densamma. Att bedöma denna är en omfattande och komplex process. Den genomförs dessutom för ett stort antal personer varje år. Rapporten beskriver arbetet för att säkerställa kvaliteten i dessa beslut, och hur den löpande uppföljningen av dem går till. På detta område sker dessutom en kontinuerlig förbättring av myndighetens kvalitetssäkring, och så sent som i mars 2013 beslutade Arbetsförmedlingen nya instruktioner för att ge ökade förutsättningar för hög kvalitet i handläggning, uppföljning och beslut. Att säkerställa en korrekt bedömning av arbetsförmågan i relation till arbetsuppgifterna och arbetsmiljön, och därmed en rättvisande subventionsgrad, är en central del av kvaliteten i processen fram till anställning med lönestöd. Det är dock inte den enda viktiga komponenten. Även arbete för att förhindra felaktiga utbetalningar, oseriösa arbetsgivare och bristande arbetsvillkor har framskjutna roller i Arbetsförmedlingens kvalitetssäkring. Det är därför av vikt att handläggningen ses som en helhet där de arbetsförmedlare som hanterar ärenden av detta slag kan ges tillräckliga förutsättningar för att säkerställa kvalitet på alla punkter. Även denna rapport tar sin utgångspunkt i ett sådant helhetsperspektiv. 1.4. Tidig identifiering och registrering av funktionsnedsättning Anställning med lönestöd är bara ett av många olika stöd som Arbetsförmedlingen kan erbjuda personer med funktionsnedsättning. Gemensamt för alla former av stöd riktade till denna grupp är att man för att kunna ta del av dem först behöver få sin funktionsnedsättning, tillsammans med den eventuella nedsättning av arbetsförmågan den medför, identifierad och styrkt. En avgörande del av möjligheten till arbete för dessa
Sida: 11 av 70 personer är därför att processen fram till denna tidpunkt kan ske snabbt och fungera med hög kvalitet. Detta är något som Arbetsförmedlingen sedan länge identifierat som ett viktigt område att fokusera på, bland annat genom att på eget initiativ arbeta med det som ett delmål inom ramen för genomförandet av strategin för funktionshinderspolitiken 2. För att kunna vidareutveckla myndighetens arbete med tidig identifiering av funktionsnedsättning är det viktigt med en god förståelse för hur lång tid denna process idag tar, och vilka faktorer som har inverkan på tiden. 1.5. Höjd kvalitet fram till identifiering av funktionsnedsättning Arbetsförmedlingen har under slutet av 2012 och början av 2013 intensifierat sitt arbete med att förbättra processen från inskrivning till det att funktionsnedsättningen är identifierad och styrkt. Utvecklingsarbetet sker med en bred ansats och utgår från ett helhetsperspektiv. I denna rapport beskrivs de huvudsakliga utgångspunkterna för det arbetet. Målet är att varje person som kommer till Arbetsförmedlingen så snart som möjligt ska få ta del av de aktiviteter och insatser som utgör det bästa stödet för just den personen, snarare än att enbart se till att processen tar kort tid. Den genomsnittliga tiden till att en funktionsnedsättning registreras bör således inte ses som den enda indikatorn för hur väl myndighetens arbete på området fungerar. 1.6. Teknikutveckling Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen ska underlätta för personer med funktionsnedsättning att få och behålla en anställning, starta egen verksamhet samt delta i arbetsmarknadspolitiska program. I vissa fall konstateras att lämpliga arbetshjälpmedel saknas på den reguljära marknaden. Arbetsförmedlingens medel för teknikutveckling kan i sådana fall användas för att utveckla ett nytt arbetshjälpmedel genom att genomföra en förstudie följt av ett tekniskt utvecklingsarbete. Arbetet syftar till att utveckla ny teknik för enskilda arbetssökande, men ska också kunna komma till bredare användning för andra personer med liknande funktionsnedsättningar. 2 Arbetsförmedlingens återrapportering 2013: Myndighetens sektorsansvar för funktionshinderspolitiken, 2014-01-31
Sida: 12 av 70 2. Personer med lönebidrag och andra subventionerade anställningar 2.1. Utgångspunkter Här redovisas hur sammansättningen av gruppen personer med utvecklingsanställning, lönebidrag, trygghetsanställning och offentligt skyddat arbete har förändrats från 2010 fram till utgången av 2013. Dessa är subventionerade anställningar som riktar sig specifikt till personer med funktionsnedsättning. Begreppet kod syftar här på den kod för typ av funktionsnedsättning som Arbetsförmedlingen använder vid elektronisk hantering av uppgifter. Om den samlade bedömningen av en individs förutsättningar visar på en nedsatt arbetsförmåga ska det, efter samtycke från den arbetssökande, registreras en kod i Arbetsförmedlingens datasystem. Om den arbetssökande inte ger sitt medgivande till registrering räcker det med beslutsunderlag och dokumentation i en sökandedossier. Ett kvalitetssäkrat och dokumenterat beslutsunderlag ska alltid finnas för att en arbetssökande ska omfattas av de insatser och program som är avsedda för personer med en funktionsnedsättning. Detta gäller oavsett om en kod finns registrerad eller inte. Den absoluta merparten av arbetssökande med funktionsnedsättning ger sitt medgivande till registrering av en kod. Personer som tillhör gruppen ej kod nedan har alltså inte givit ett sådant samtycke, men har ändå en dokumenterad funktionsnedsättning. 2.2. Personer med lönestöd totalt 2.2.1. Sammansättning och trender De lönestöd som redovisas här har delvis olika syften och målgrupper. Likheterna är ändå omfattande; de riktar sig samtliga till personer med funktionsnedsättning och bygger på samma principer kring ekonomisk kompensation till arbetsgivare utifrån graden av nedsatt arbetsförmåga. Därför är det intressant att titta på sammansättningen av den totala gruppen personer som har anställning med lönestöden. En fördel med detta perspektiv är också att det kan belysa generella trender utan hänsyn till förändringar i fördelningen av antal personer mellan de olika lönestöden.
Sida: 13 av 70 Tabell 1 Antal unika individer som haft anställning med lönestöd 3 någon gång under perioden. Procentuell fördelning på olika undergrupper åren 2010 2013. Ålder, kön och födelseland 4. Kategori 2010 2011 2012 2013 Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Summa 87 314 100% 92 325 100% 97 565 100% 102 697 100% Kön Kvinnor 34 433 39% 36 701 40% 39 470 40% 41 514 40% Män 52 881 61% 55 624 60% 58 095 60% 61 183 60% Ålder Upp till 24 år 4 626 5% 5 788 6% 6 768 7% 7 610 7% 25-34 år 11 840 14% 13 376 14% 14 789 15% 16 576 16% 35-44 år 19 132 22% 19 339 21% 19 642 20% 19 634 19% 45-54 år 26 068 30% 27 406 30% 28 700 29% 29 611 29% 55 år och över 25 648 29% 26 416 29% 27 666 28% 29 266 28% Födelseland Inrikes födda 72 884 83% 76 739 83% 80 740 83% 84 901 83% Utrikes födda 14 430 17% 15 586 17% 16 825 17% 17 796 17% Källa: Arbetsförmedlingen Antalet personer som under respektive år har haft anställning med lönestöd har ökat med ca 15 000 mellan 2010 och 2013. Trots att det totala antalet förändrats är fördelningen av personer inom gruppen stabil. Detta gäller exempelvis könsfördelningen, som efter en marginell nedgång av andelen män mellan 2010 och 2011 har stabiliserats på en nivå där sex av tio personer är män. Detsamma gäller fördelningen mellan inrikes och utrikes födda, där ungefär en sjättedel av personerna är utrikes födda under samtliga de granskade åren. Det finns en tendens till föryngring av gruppen, såväl i de yngsta och äldsta kategorierna som i skiktet där emellan. Trenden är konsekvent över perioden men relativt liten i omfattning sett till alla lönestöd sammantaget. 3 Avser utvecklingsanställning, lönebidrag, trygghetsanställning och offentligt skyddat arbete. 4 På grund av avrundning till hela procentenheter summerar inte alla kategorier till 100 i nedanstående tabeller.
Sida: 14 av 70 Tabell 2 Antal unika individer som haft anställning med lönestöd någon gång under perioden. Procentuell fördelning på olika undergrupper åren 2010 2013. Funktionsnedsättning, utbildning och inskrivningstid. Kategori 2010 2011 2012 2013 Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Summa 87 314 100% 92 325 100% 97 565 100% 102 697 100% Huvudsaklig funktionsnedsättning Rörelsenedsättning 31 186 36% 31 665 34% 32 345 33% 33 244 32% Psykisk funktionsnedsättning 14 130 16% 16 023 17% 18 012 18% 19 409 19% Allm. o specifika inlärningssvårigh. 13 881 16% 15 856 17% 17 727 18% 19 956 19% Socialmedicinsk funktionsnedsättning 9 407 11% 10 527 11% 11 215 11% 11 835 12% Övriga funktionsnedsättningskoder 16 553 19% 16 919 18% 17 452 18% 17 749 17% Ej kod 2 157 2% 1 335 1% 814 1% 504 0% Högsta utbildning Förgymnasial utbildning 35 119 40% 35 997 39% 36 948 38% 37 931 37% Gymnasium 41 832 48% 45 023 49% 48 436 50% 51 677 50% Eftergymnasial utbildning 10 363 12% 11 305 12% 12 181 12% 13 089 13% Inskrivningstid innan beslut < 3 mån 7 235 8% 7 809 8% 8 170 8% 8 158 8% 3-6 mån 4 519 5% 5 074 5% 5 373 6% 5 539 5% 6-12 mån 9 539 11% 10 476 11% 10 633 11% 10 471 10% 1-2 år 14 845 17% 16 817 18% 17 970 18% 18 417 18% > 2 år 51 176 59% 52 149 56% 55 419 57% 60 112 59% Källa: Arbetsförmedlingen Utbildningsnivån inom gruppen höjs kontinuerligt, om än inte i dramatisk takt. Andelen personer med endast förgymnasial utbildning minskar till förmån för både personer med gymnasial respektive eftergymnasial utbildning. Avseende den inskrivningstid personerna haft innan beslut om lönestöd kan ingen trend utläsas, utan denna fördelning är mycket stabil över perioden. Rörelsenedsättning är den vanligaste funktionsnedsättningen bland personer med lönestöd. Trenden är emellertid att denna andel minskar samtidigt som psykisk funktionsnedsättning och allmänna/specifika inlärningssvårigheter ökar. Eftersom anställning med lönestöd i allmänhet innehas under flera år är sammansättningen av gruppen relativt trögrörlig. För att tydliggöra bilden av denna trend
Sida: 15 av 70 kan man därför istället titta på hur antalet personer med de olika funktionsnedsättningarna förändrats mellan det första och sista granskade året. Eftersom det totala antalet personer ökar, fanns det 2013 fler personer inom samtliga kategorier av funktionsnedsättningar än 2010. Men det finns tydliga skillnader mellan i vilken takt ökningen sker. Procentuellt sett har allmänna/specifika inlärningssvårigheter ökat mest, följt av psykisk funktionsnedsättning. Den största gruppen, rörelsenedsättning, har endast ökat med sju procent något som utgör den minsta ökningen tillsammans med kategorin övriga 5. Tabell 3 Förändring av antal unika individer som haft anställning med lönestöd mellan 2010 och 2013. Typ av funktionsnedsättning. Kategori 2010 2013 Förändring Antal Antal Antal Procent Summa 87 314 102 697 15 383 18% Huvudsaklig funktionsnedsättning Rörelsenedsättning 31 186 33 244 2 058 7% Psykisk funktionsnedsättning 14 130 19 409 5 279 37% Allm. o specifika inlärningssvårigh. 13 881 19 956 6 075 44% Socialmedicinsk funktionsnedsättning 9 407 11 835 2 428 26% Övriga funktionsnedsättningskoder 16 553 17 749 1 196 7% Ej kod 2 157 504-1 653-77% Källa: Arbetsförmedlingen Observeras bör också minskningen av gruppen ej kod. Som nämnts ovan utgörs denna kategori av personer har dokumenterad funktionsnedsättning men inte givit sitt medgivande till elektronisk registrering av den informationen. Andelen har konsekvent varit mycket liten i förhållande till samtliga, men ändå minskat mycket tydligt under perioden trots att det totala antalet personer med lönestöd ökat. 2.3. Utvecklingsanställning 2.3.1. Målgrupp och syfte Utvecklingsanställning är anpassat arbete för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och som står långt från arbetsmarknaden. Under längst 5 En person kan ha flera koder för funktionsnedsättning registrerade samtidigt. Denna statistik tar emellertid bara hänsyn till en kod per person.
Sida: 16 av 70 tolv månader ska den som anvisas en utvecklingsanställning ges möjlighet att utveckla sin arbetsförmåga genom arbete i kombination med andra insatser. 6 I många fall är arbetsförmågan inte helt klarlagd hos de personer som har utvecklingsanställning. Istället är utvecklingsanställningen ett led i att få en bättre uppfattning om vilka arbetsuppgifter och vilken arbetsmiljö som passar individens förutsättningar. Bland annat av detta skäl är den maximala tiden för utvecklingsanställning relativt kort. Besluten är begränsade till att omfatta ett år och får endast förlängas om särskilda skäl föreligger. Trots att förutsättningarna för arbete hos en individ på längre sikt ofta inte är helt klarlagda ligger samma typ av bedömning av arbetsförmågan till grund för beslut om subventionsgrad som inom de andra lönestöden. 2.3.2. Sammansättning och trender Utvecklingsanställning är den form av lönestöd som i normalfallet pågår under kortast tid. Det är det lönestöd där det råder jämnast fördelning mellan könen, även om männen också här är fler än kvinnorna. Den trend som pekade på en ännu jämnare könsfördelning mellan 2010 och 2012 tycks dock ha brutits av under 2013. Utvecklingsanställning är det lönestöd som innehas av klart högst andel unga personer, och åldersfördelningen är jämnare överlag än inom de andra stödformerna. Detta kan vara en följd av att utvecklingsanställning till sin form syftar till att personer under en kortare tid ska ges möjlighet att klarlägga och utveckla sin arbetsförmåga i de fall där individens förutsättningar inte är helt klarlagda. Inrikes födda är i klar majoritet i förhållande till utrikes födda. 6 Förordning (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga
Sida: 17 av 70 Tabell 4 Antal unika individer som haft utvecklingsanställning någon gång under perioden. Procentuell fördelning på olika undergrupper åren 2010 2013. Ålder, kön och födelseland. Kategori 2010 2011 2012 2013 Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Summa 5 090 100% 6 686 100% 9 102 100% 12 348 100% Kön Kvinnor 2 231 44% 2 989 45% 4 234 47% 5 455 44% Män 2 859 56% 3 697 55% 4 868 53% 6 893 56% Ålder Upp till 24 år 852 17% 1 209 18% 1 532 17% 2 331 19% 25-34 år 1 037 20% 1 506 23% 1 979 22% 2 822 23% 35-44 år 1 214 24% 1 511 23% 2 045 22% 2 533 21% 45-54 år 1 280 25% 1 644 25% 2 311 25% 2 962 24% 55 år och över 707 14% 816 12% 1 235 14% 1 700 14% Födelseland Inrikes födda 4146 81% 5471 82% 7224 79% 9 845 80% Utrikes födda 944 19% 1215 18% 1878 21% 2 503 20% Källa: Arbetsförmedlingen Psykisk funktionsnedsättning är den vanligaste formen av funktionsnedsättning bland personerna med utvecklingsanställning, även om rörelsenedsättning och inlärningssvårigheter ligger relativt nära andelsmässigt. En jämförelsevis hög andel av personerna med utvecklingsanställning har eftergymnasial utbildning, den högsta andelen bland de här undersökta lönestöden. Över en tredjedel har dock endast förgymnasial utbildning. Andelen personer i gruppen som varit inskrivna i mer än två år innan beslut är lägre än för övriga lönestöd. Emellertid ökar denna andel tydligt och låg under 2013 på en nivå i stort sett jämförbar med den för personer med lönebidrag.
Sida: 18 av 70 Tabell 5 Antal unika individer som haft utvecklingsanställning någon gång under perioden. Procentuell fördelning på olika undergrupper åren 2010 2013. Funktionsnedsättning, utbildning och inskrivningstid. Kategori 2010 2011 2012 2013 Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Summa 5 090 100% 6 686 100% 9 102 100% 12 348 100% Huvudsaklig funktionsnedsättning Rörelsenedsättning 1 284 25% 1 552 23% 2 129 23% 2 760 22% Psykisk funktionsnedsättning 1 348 26% 1 828 27% 2 642 29% 3 396 28% Allm. o specifika inlärningssvårigh. 906 18% 1 340 20% 1 688 19% 2 650 21% Socialmedicinsk funktionsnedsättning 671 13% 976 15% 1 356 15% 1 978 16% Övriga funktionsnedsättningskoder 675 13% 834 12% 1 207 13% 1 487 12% Ej kod 206 4% 156 2% 80 1% 77 1% Högsta utbildning Förgymnasial utbildning 1 776 35% 2 270 34% 3 111 34% 4 288 35% Gymnasium 2 485 49% 3 405 51% 4 667 51% 6 301 51% Eftergymnasial utbildning 829 16% 1 011 15% 1 324 15% 1 759 14% Inskrivningstid innan beslut < 3 mån 520 10% 635 9% 786 9% 1 015 8% 3-6 mån 455 9% 587 9% 767 8% 1 077 9% 6-12 mån 1 204 24% 1 454 22% 1 577 17% 1 937 16% 1-2 år 1 310 26% 1 779 27% 2 327 26% 3 057 25% > 2 år 1 601 31% 2 231 33% 3 645 40% 5 262 43% Källa: Arbetsförmedlingen 2.3.3. Nya personer 2012-2013 Utvecklingsanställning pågår i normalfallet endast i ett år, till skillnad från de övriga lönestöd som redovisas här. Därför är utvecklingsanställning det lönestöd där det finns störst potential för snabb förändring av sammansättningen personer. Trots detta är, som visats ovan, gruppen relativt stabil över den granskade perioden. Denna bild bekräftas av sammansättningen bland de som fick utvecklingsanställning för första gången under 2012 och 2013. På de flesta punkter motsvarar de tillkommande personerna i stora drag populationen inom lönestödet som helhet. Eftersom de nya personerna (till följd av den höga omsättningen) utgör en stor del av det totala antalet under ett givet år är det också logiskt att sammansättningen hos de nya reflekteras bland samtliga. Det kan dessutom
Sida: 19 av 70 konstateras att fördelningen bland de nya under 2012 och 2013 till stor del överensstämmer med den fördelning som fanns innan, alltså under 2010 och 2011. Under de senaste två åren har förutsättningarna för utvecklingsanställning delvis förändrats. Dels har ett betydande antal personer anställts med utvecklingsanställning hos Samhall AB, dels är det också numera möjligt att kombinera anställning med detta lönestöd med personligt biträde och SIUS 7. Det finns anledning att under 2014 se närmare på i vilken utsträckning dessa förändringar påverkat sammansättningen inom gruppen. Tabell 6 Antal unika individer som respektive period fått utvecklingsanställning för första gången. Procentuell fördelning på olika undergrupper för åren 2012 och 2013. Ålder, kön och födelseland. Kategori 2012 2013 Antal Andel Antal Andel Summa 4 485 100% 6 576 100% Kön Kvinnor 1 984 44% 2 648 40% Män 2 501 56% 3 928 60% Ålder Upp till 24 år 1 001 22% 1673 25% 25-34 år 1 007 22% 1579 24% 35-44 år 943 21% 1261 19% 45-54 år 996 22% 1318 20% 55 år och över 538 12% 745 11% Födelseland Inrikes födda 3 609 80% 5 341 81% Utrikes födda 876 20% 1 235 19% Källa: Arbetsförmedlingen Fördelningen bland de nya under 2013 illustrerar också det trendbrott vad gäller könsfördelningen som nämns ovan. Bland de som tillkom under det gångna året är männen i en majoritet som närmast motsvarar fördelningen inom lönebidrag och trygghetsanställning alltså sex av tio män bland de nya, att jämföra med de 53 procent män som fanns bland alla med utvecklingsanställning under 2012. Inflödet av relativt sett många män under 2013 bidrog alltså också till att den totala fördelningen förändrades tydligt jämfört med 2012. 7 Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd.
Sida: 20 av 70 Det sker en viss föryngring av gruppen personer med utvecklingsanställning. Under både 2012 och 2013 tillhörde en jämförelsevis större andel av de nya personerna den yngsta delen av gruppen. Denna tendens är dessutom starkare under det senare av de två åren, vilket indikerar att en ytterligare föryngring kan komma att ske under 2014. Andelen personer ur de två äldsta åldersgrupperna är också lägre bland de nya under 2013 än inom gruppen som helhet samma år. Fördelningen mellan inrikes respektive utrikes födda är i stort sett överensstämmande mellan de nya och den totala gruppen. Andelen inrikes födda är dock under båda åren en procentenhet högre bland de nya än bland samtliga. Tabell 7 Antal unika individer som respektive period fått utvecklingsanställning för första gången. Procentuell fördelning på olika undergrupper för åren 2012 och 2013. Funktionsnedsättning och utbildning. Kategori 2012 2013 Antal Andel Antal Andel Summa 4 485 100% 6 576 100% Huvudsaklig funktionsnedsättning Rörelsenedsättning 1 018 23% 1 332 20% Psykisk funktionsnedsättning 1 180 26% 1 593 24% Allm. o specifika inlärningssvårigh. 885 20% 1 669 25% Socialmedicinsk funktionsnedsättning 787 18% 1 227 19% Övriga funktionsnedsättningskoder 574 13% 699 11% Ej kod 41 1% 56 1% Högsta utbildning Förgymnasial utbildning 1 553 35% 2 326 35% Gymnasium 2 295 51% 3 350 51% Eftergymnasial utbildning 637 14% 900 14% Källa: Arbetsförmedlingen Utbildningsnivån är i stort densamma bland de nya som bland samtliga under 2012 och 2013. Vad gäller typen av funktionsnedsättning har det tillkommit relativt sett få personer med rörelsenedsättning respektive psykisk funktionsnedsättning under 2013. Motsatsen gäller för allmänna och specifika inlärningssvårigheter och socialmedicinsk problematik, vars respektive andelar är högre bland nya än bland samtliga.
Sida: 21 av 70 2.4. Lönebidrag 2.4.1. Målgrupp och syfte Lönebidrag syftar till att möjliggöra anställning på den reguljära arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Lönebidrag kan lämnas för längst fyra år annat än i särskilda undantagsfall. 8 2.4.2. Sammansättning och trender Lönebidrag är den form av lönestöd som flest personer tar del av under ett år. Den grupp personer som tar del av insatsen är till sina karakteristika att betrakta som stabil över tid. Då anställning med lönebidrag pågår under flera år är det också logiskt då en hög andel individer inom gruppen är kvar från år till år. Den övergripande trenden är emellertid att antalet minskar i en takt som dessutom var märkbart kraftigare mellan år 2012 och 2013 än mellan tidigare år. Detta har sannolikt samband med ökningen av antalet personer med trygghetsanställning. När beslut om lönebidrag löper ut efter fyra år görs en särskild prövning där det övervägs särskilt ifall trygghetsanställning kar vara ett bättre alternativ för individen. Detta gäller personer med fortsatt hög grad av nedsättning i arbetsförmågan, där nedsättningen också bedöms kunna bli långvarig. Männen som har anställning med lönebidrag är klart fler än kvinnorna. Denna fördelning, där ungefär sex av tio är män, har inte förändrats under den undersökta perioden. Vad gäller inrikes respektive utrikes födda har fördelningen också varit densamma under hela den undersökta perioden, med undantag för en liten ökning av andelen utrikes födda mellan 2010 och 2011. En tendens till föryngring av gruppen kan noteras, där både andelen personer i de två yngsta ålderskategorierna ökar och andelarna i de två högsta minskar. Detta motsvarar trenden bland personer med lönestöd generellt och märks också vid undersökning av de nya under 2012 och 2013. 8 Förordning (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga
Sida: 22 av 70 Tabell 8 Antal unika individer som haft anställning med lönebidrag någon gång under perioden. Procentuell fördelning på olika undergrupper åren 2010 2013. Ålder, kön och födelseland. Kategori 2010 2011 2012 2013 Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Summa 59 428 100% 58 809 100% 57 125 100% 50 889 100% Kön Kvinnor 24 146 41% 23 944 41% 23 348 41% 20 749 41% Män 35 282 59% 34 865 59% 33 777 59% 30 140 59% Ålder Upp till 24 år 2 770 5% 3 371 6% 3 755 7% 3 396 7% 25-34 år 7 518 13% 7 945 14% 8 184 14% 7 801 15% 35-44 år 13 061 22% 12 322 21% 11 499 20% 9 750 19% 45-54 år 17 853 30% 17 688 30% 16 998 30% 14 968 29% 55 år och över 18 226 31% 17 483 30% 16 689 29% 14 974 29% Födelseland Inrikes födda 49 738 84% 48 821 83% 47 281 83% 42 059 83% Utrikes födda 9 690 16% 9 988 17% 9 844 17% 8 830 17% Källa: Arbetsförmedlingen Den vanligaste typen av funktionsnedsättning hos gruppen personer med lönebidrag är med god marginal rörelsenedsättning. Andelen har dock minskat något under perioden samtidigt som psykisk funktionsnedsättning, allmänna och specifika inlärningssvårigheter samt socialmedicinsk funktionsnedsättning har ökat. Över en tredjedel av personerna med lönebidrag har endast förgymnasial utbildning, även om denna andel minskat under perioden samtidigt som andelen personer med gymnasial eller eftergymnasial utbildning tenderat att öka något. Överlag har personer varit inskrivna på Arbetsförmedlingen relativt länge innan anställning med lönebidrag påbörjats, i ungefär hälften av fallen över två år. Dock kan en minskning av personerna med inskrivningstid över två år noteras mellan 2010 och 2013.
Sida: 23 av 70 Tabell 9 Antal unika individer som haft anställning med lönebidrag någon gång under perioden. Procentuell fördelning på olika undergrupper åren 2010 2013. Funktionsnedsättning, utbildning och inskrivningstid. Kategori 2010 2011 2012 2013 Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Summa 59 428 100% 58 809 100% 57 125 100% 50 889 100% Huvudsaklig funktionsnedsättning Rörelsenedsättning 24 626 41% 23 530 40% 22 053 39% 19 414 38% Psykisk funktionsnedsättning 8 696 15% 9 291 16% 9 542 17% 8 672 17% Allm. o specifika inlärningssvårigh. 7 533 13% 8 084 14% 8 562 15% 8 015 16% Socialmedicinsk funktionsnedsättning 4 783 8% 5 320 9% 5 482 10% 5 052 10% Övriga funktionsnedsättningskoder 12 264 21% 11 703 20% 10 966 19% 9 463 19% Ej kod 1 526 3% 881 1% 520 1% 273 1% Högsta utbildning Förgymnasial utbildning 23 252 39% 22 305 38% 21 108 37% 18 325 36% Gymnasium 28 872 49% 28 973 49% 28 553 50% 25 741 51% Eftergymnasial utbildning 7 304 12% 7 531 13% 7 464 13% 6 823 13% Inskrivningstid innan beslut < 3 mån 5 654 10% 5 999 10% 6 109 11% 5 609 11% 3-6 mån 3 400 6% 3 731 6% 3 804 7% 3 590 7% 6-12 mån 6 882 12% 7 416 13% 7 378 13% 6 698 13% 1-2 år 10 758 18% 11 610 20% 11 712 21% 10 637 21% > 2 år 32 734 55% 30 053 51% 28 122 49% 24 355 48% Källa: Arbetsförmedlingen 2.4.3. Nya personer 2012-2013 Till skillnad från utvecklingsanställning pågår anställning med lönebidrag under längre tid än ett år i typfallet fyra år. Därför är de nya personerna varje år färre i relation till den totala gruppen, och därför påverkar heller inte sammansättningen av de som tillkommer helheten lika mycket som inom utvecklingsanställning. Denna effekt förstärks också av att lönebidrag är det lönestöd som flest personer tar del av under ett år. Därför kan det också finnas särskild anledning att undersöka sammansättningen bland de nya personerna i förhållande till samtliga.
Sida: 24 av 70 Tabell 10 Antal unika individer som respektive period fått lönebidrag för första gången. Procentuell fördelning på olika undergrupper för åren 2012 och 2013. Ålder, kön och födelseland. Kategori 2012 2013 Antal Andel Antal Andel Summa 8 809 100% 6 557 100% Kön Kvinnor 3 658 42% 2 662 41% Män 5 151 58% 3 895 59% Ålder Upp till 24 år 1 805 20% 1 328 20% 25-34 år 1 781 20% 1 498 23% 35-44 år 1 831 21% 1 276 19% 45-54 år 2 117 24% 1 451 22% 55 år och över 1 275 14% 1 004 15% Födelseland Inrikes födda 6 955 79% 5 156 79% Utrikes födda 1 854 21% 1 401 21% Källa: Arbetsförmedlingen Könsfördelningen bland de nya personerna motsvarar i stort den som funnits inom gruppen som helhet sedan 2010, med ett marginellt undantag för de nya under 2012. Det kan alltså inte sägas pågå någon utjämning av könsfördelningen inom lönebidrag, även om den heller inte tenderar att förändras åt motsatt håll. Den tendens till en högre andel yngre personer inom lönestöden som nämnts ovan kan observeras även gällande de som tillkommer inom lönebidrag. För både 2012 och 2013 är andelen personer upp till 24 år mer än dubbelt så hög som inom gruppen som helhet. Även andelen ur den näst yngsta ålderskategorin är tydligt högre för båda åren, något som ju även återspeglas i en (av förklarliga skäl långt mer marginell) höjning av dessa andelar i hela gruppen över tid. Noteras bör dock att en del av denna trend eventuellt kan förklaras av faktumet att besluten pågår över flera år de som varit i lönebidragsanställning sedan tidigare har ju av naturliga skäl hunnit bli äldre än vad de var när de påbörjade anställningen. Givet att utgångspunkten för lönebidrag är att besluten löper över fyra år är det emellertid osannolikt att detta förklarar trenden som helhet.
Sida: 25 av 70 Bland de som påbörjat lönebidragsanställning för första gången är andelen utrikes födda personer högre än bland samtliga under både 2012 och 2013. Skillnaden är inte drastisk och som synes ovan har den ännu inte fått genomslag i den procentuella fördelningen i gruppen som helhet. Tabell 11 Antal unika individer som respektive period fått lönebidrag för första gången. Procentuell fördelning på olika undergrupper för åren 2012 och 2013. Funktionsnedsättning och utbildning. Kategori 2012 2013 Antal Andel Antal Andel Summa 8 809 100% 6 557 100% Huvudsaklig funktionsnedsättning Rörelsenedsättning 2 291 26% 1 808 28% Psykisk funktionsnedsättning 2 010 23% 1 412 22% Allm. o specifika inlärningssvårigh. 1 788 20% 1 311 20% Socialmedicinsk funktionsnedsättning 1 285 15% 1 060 16% Övriga funktionsnedsättningskoder 1 272 14% 893 14% Ej kod 163 2% 73 1% Högsta utbildning Förgymnasial utbildning 2 971 34% 2 145 33% Gymnasium 4 425 50% 3 351 51% Eftergymnasial utbildning 1 413 16% 1 061 16% Källa: Arbetsförmedlingen Andelen personer med rörelsenedsättning tenderar att bli färre jämfört med övriga funktionsnedsättningar. Detta har visats för samtliga anställda med lönestöd ovan, och gäller även för lönebidrag. Även om andelen med rörelsenedsättning var högre bland de nya 2013 än föregående år, ligger andelen av de nya för båda åren klart under den bland samtliga lönebidragsanställda. Även gruppen övriga tycks tendera att minska, medan de funktionsnedsättningar som också blir vanligare generellt psykisk funktionsnedsättning, allmänna/specifika inlärningssvårigheter och socialmedicinsk problematik tenderar att öka även här. Även vad gäller utbildningsnivå är utvecklingen överensstämmande med de generella trenderna. Gruppen med endast förgymnasial utbildning är lägre bland de nya än bland samtliga, medan andelen personer med gymnasial eller eftergymnasial utbildning är högre.
Sida: 26 av 70 2.5. Trygghetsanställning 2.5.1. Målgrupp och syfte En trygghetsanställning är ett alternativ till skyddat arbete hos Samhall AB. Syftet är att personer med särskilt stora behov av stöd i sin anställning ska ges möjlighet till arbete över hela arbetsmarknaden. Det gäller framförallt sökande som Arbetsförmedlingen bedömer ha så stort behov av anpassning och stöd i arbetssituationen att en anställning med andra stödformer inte kan ske. 9 Samma krav och förutsättningar gäller för trygghetsanställning som för anvisning till Samhall AB. 2.5.2. Sammansättning och trender Trygghetsanställning är det lönestöd som näst flest personer tagit del av under perioden. Antalet har ökat markant de senaste åren. Mot denna bakgrund är det intressant att undersöka huruvida även sammansättningen av gruppen förändrats. Tabell 12 Antal unika individer som haft trygghetsanställning någon gång under perioden. Procentuell fördelning på olika undergrupper åren 2010 2013. Ålder, kön och födelseland. Kategori 2010 2011 2012 2013 Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Summa 17 061 100% 21 016 100% 25 785 100% 34 227 100% Kön Kvinnor 6 448 38% 8 111 39% 10 206 40% 13 739 40% Män 10 613 62% 12 905 61% 15 579 60% 20 488 60% Ålder Upp till 24 år 801 5% 977 5% 1 239 5% 1 640 5% 25-34 år 2 549 15% 3 132 15% 3 842 15% 5 176 15% 35-44 år 3 705 22% 4 346 21% 5 022 19% 6 372 19% 45-54 år 5 008 29% 6 142 29% 7 546 29% 10 001 29% 55 år och över 4 998 29% 6 419 31% 8 136 32% 11 038 32% Födelseland Inrikes födda 14 536 85% 17 897 85% 21 902 85% 28 932 85% Utrikes födda 2 525 15% 3 119 15% 3 883 15% 5 295 15% Källa: Arbetsförmedlingen Männen är i majoritet även inom denna grupp. Sex av tio personer med trygghetsanställning är män. En tendens till utjämning av könsfördelningen kan dock observeras under den första delen av den undersökta perioden. Denna utveckling tycks 9 Förordning (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga
Sida: 27 av 70 dock ha stannat av under 2012 och 2013. Över 60 procent av alla personer med trygghetsanställning är 45 år eller äldre. Fördelningen mellan inrikes födda och utrikes födda har legat still under perioden, och trygghetsanställning är den form av lönestöd som har högst andel inrikes födda. Tabell 13 Antal unika individer som haft trygghetsanställning någon gång under perioden. Procentuell fördelning på olika undergrupper åren 2010 2013. Funktionsnedsättning, utbildning och inskrivningstid. Kategori 2010 2011 2012 2013 Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Summa 17 061 100% 21 016 100% 25 785 100% 34 227 100% Huvudsaklig funktionsnedsättning Rörelsenedsättning 4 868 29% 6 206 30% 7 810 30% 10 733 31% Psykisk funktionsnedsättning 2 979 17% 3 720 18% 4 588 18% 6 180 18% Allm. o specifika inlärningssvårigh. 4 751 28% 5 699 27% 6 755 26% 8 584 25% Socialmedicinsk funktionsnedsättning 1 042 6% 1 259 6% 1 581 6% 2 133 6% Övriga funktionsnedsättningskoder 3 282 19% 4 042 19% 4 976 19% 6 529 19% Ej kod 139 1% 90 0% 75 0% 68 0% Högsta utbildning Förgymnasial utbildning 6 994 41% 8 362 40% 9 920 38% 12 673 37% Gymnasium 8 299 49% 10 372 49% 12 960 50% 17 533 51% Eftergymnasial utbildning 1 768 10% 2 282 11% 2 905 11% 4 021 12% Inskrivningstid innan beslut < 3 mån 593 3% 694 3% 846 3% 1 108 3% 3-6 mån 311 2% 379 2% 460 2% 565 2% 6-12 mån 688 4% 792 4% 881 3% 1 085 3% 1-2 år 1 785 10% 2 352 11% 2 857 11% 3 694 11% > 2 år 13 684 80% 16 799 80% 20 741 80% 27 775 81% Källa: Arbetsförmedlingen Trygghetsanställning följer inte den allmänna trenden vad gäller typ av funktiosnedsättning. Rörelsenedsättning ökar och utgör den vanligaste formen av funktionsnedsättning för personer med trygghetsanställning. Skillnaden gentemot allmänna och specifika inlärningssvårigheter, som minskar i andel, har också ökat under perioden. Trygghetsanställning är tillsammans med lönebidrag den form av lönestöd där gruppen övriga funktionsnedsättningar är störst, vilket kan ha ett naturligt samband med det stora antalet personer och indikerar att stödformen kommer personer med
Sida: 28 av 70 relativt sett många olika typer av funktionsnedsättning till del. Trygghetsanställning är det lönestöd som har klart högst andel personer med inskrivningstider på över två år före anställningens påbörjande. Detta är troligen delvis en konsekvens av hur målgruppen för denna stödform är formulerad, där tonvikt läggs på personer med behov av omfattande och långvarigt stöd. En annan anledning kan vara den särskilda prövning som görs när ett beslut om lönebidrag löper ut efter fyra år. Inom ramen för denna görs en förnyad bedömning av personens arbetsförmåga, och det övervägs också särskilt ifall trygghetsanställning kan vara ett bättre alternativ för vissa personer. Detta gäller personer med fortsatt hög grad av nedsättning i arbetsförmågan, där nedsättningen också bedöms kunna bli långvarig. 2.5.3. Nya personer 2012-2013 Den kraftiga ökningen av antalet personer med trygghetsanställning gör fördelningen inom den tillkommande gruppen särskilt intressant. Samtidigt bör noteras att detta lönestöd särskilt vänder sig till personer med omfattande behov av långvarigt stöd. Därför har personer ofta trygghetsanställning under lång tid, något som (tvärtemot den kraftiga ökningen) verkar för en långsammare förändring av gruppens sammansättning totalt. Tabell 14 Antal unika individer som respektive period fått trygghetsanställning för första gången. Procentuell fördelning på olika undergrupper för åren 2012 och 2013. Ålder, kön och födelseland. Kategori 2012 2013 Antal Andel Antal Andel Summa 6 625 100% 10 633 100% Kön Kvinnor 2 794 42% 4441 42% Män 3 831 58% 6192 58% Ålder Upp till 24 år 644 10% 926 9% 25-34 år 1 011 15% 1 692 16% 35-44 år 1 275 19% 1 995 19% 45-54 år 1 987 30% 3 186 30% 55 år och över 1 708 26% 2 834 27% Födelseland Inrikes födda 5 536 84% 8 855 83% Utrikes födda 1 089 16% 1 778 17% Källa: Arbetsförmedlingen
Sida: 29 av 70 En viss utjämning av könsfördelningen kan sägas pågå inom trygghetsanställning, även om tendensen är relativt svag. Andelen kvinnor är två procentenheter högre bland de som tillkom under 2012 och 2013 än bland samtliga. Ungefär motsvarande förhållande gäller för inrikes respektive utrikes födda. Även här är personerna som påbörjar anställning yngre än övriga, även om skillnaden är mindre än inom lönebidrag. Den åldersmässiga fördelningen bland de nya personerna med trygghetsanställning bör sättas i relation till åldern bland personer med lönebidrag. Eftersom Arbetsförmedlingen särskilt överväger om trygghetsanställning kan vara ett bättre alternativ för individen när ett beslut om lönebidrag löper ut sker övergångar direkt mellan dessa två lönestöd och de som gör dessa övergångar ingår alltså i gruppen nya med trygghetsanställning. De är vid övergången givetvis äldre än när de påbörjade sin lönebidragsanställning, något som bör tas hänsyn till vid jämförelse av de två stödformerna. Tabell 15 Antal unika individer som respektive period fått trygghetsanställning för första gången. Procentuell fördelning på olika undergrupper för åren 2012 och 2013. Funktionsnedsättning och utbildning. Kategori 2012 2013 Antal Andel Antal Andel Summa 6 625 100% 10 633 100 Huvudsaklig funktionsnedsättning Rörelsenedsättning 2 150 32% 3 568 34% Psykisk funktionsnedsättning 1 257 19% 2 066 19% Allm. o specifika inlärningssvårigh. 1 439 22% 2 247 21% Socialmedicinsk funktionsnedsättning 482 7% 762 7% Övriga funktionsnedsättningskoder 1 264 19% 1 968 19% Ej kod 33 0% 22 0% Högsta utbildning Förgymnasial utbildning 2 340 35% 3 679 35% Gymnasium 3 436 52% 5 566 52% Eftergymnasial utbildning 849 13% 1 388 13% Källa: Arbetsförmedlingen Den tendens till minskning av andelen personer med rörelsenedsättning som observerats inom övriga lönestöd återfinns inte inom trygghetsanställning. Bland de som tillkommit är istället andelen något högre än bland övriga, samtidigt som andelen med allmänna och specifika inlärningssvårigheter är något lägre. Den tendens till något högre
Sida: 30 av 70 utbildningsnivå bland nya än bland övriga som observerats tidigare gäller också för trygghetsanställning. 2.5.4. Prioriterade grupper Trygghetsanställning är ett alternativ till anställning vid Samhall AB, och riktas alltså särskilt till personer med långvarigt behov av omfattande stöd i sin arbetssituation. För att säkerställa att personerna som tar del av lönestödet motsvarar den tilltänkta målgruppen har Arbetsförmedlingen särskilda mål för vilka egenskaper som bör gälla för de personer som anvisas trygghetsanställning. Under ett år bör 40 procent av de nyanställda med trygghetsanställning komma ur vissa prioriterade grupper, som också överensstämmer med de som gäller för anvisning till Samhall AB. De prioriterade grupperna inkluderar arbetssökande i sysselsättningsfasen (och bland dem främst unga under 30 år), personer med psykisk funktionsnedsättning, allmänna och specifika inlärningssvårigheter, förvärvad hjärnskada samt vissa kombinationer av olika funktionsnedsättningar som sammantaget bedöms ge ett långvarigt behov av omfattande stöd. Under 2013 tillhörde 36,4 procent av de som påbörjade en trygghetsanställning dessa grupper 10. 2.6. Offentligt skyddat arbete 2.6.1. Målgrupp och syfte Skyddat arbete innebär arbete för personer med funktionsnedsättning vars arbetsförmåga är så nedsatt att de inte kan få annat arbete, och vars behov inte kan tillgodoses genom andra insatser. Skyddat arbete finns i två former hos Samhall AB respektive hos offentlig arbetsgivare. Här behandlas skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare. Målgruppen för detta lönestöd har sedan 2007 beskrivits i förordning som personer med socialmedicinskt funktionshinder, personer som är berättigade till insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till funktionshindrade och personer som på grund av långvarig och svår psykisk sjukdom inte tidigare haft kontakt med arbetslivet eller varit borta från det under längre tid 11. Före 2007 var målgruppen endast personer med socialmedicinsk funktionsnedsättning. 10 Källa: Arbetsförmedlingen 11 Förordning (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga