Östgötens psykiska hälsa Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Rapport 2004:2 Linköping mars 2004 Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Marika Wenemark Ingemar Åkerlind Folkhälsovetenskapligt Centrum
Östgötens psykiska hälsa Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Mars 2004 Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Marika Wenemark Ingemar Åkerlind 1
2
Innehållsförteckning Förord... 7 Bakgrund... 9 Tabellinnehåll och tolkningshjälp... 10 Figurexempel... 12 Grundtabeller fördelade på kön och ålder svarande och svarsfrekvens per kommun, tabell 1...15 Psykiskt välbefinnande Medelvärde, tabell 2...19 Andel med lindriga eller uttalade psykiska besvär (MH under 66), tabell 3...23 Andel med uttalade psykiska besvär (MH under 51), tabell 4...27 Vitalitet Medelvärde, tabell 5...31 Fobier Andel med vissa eller stora problem med fobier, tabell 6...35 Andel med stora problem med fobier, tabell 7...39 Depression Andel med vissa eller stora problem med nedstämdhet eller depression, tabell 8..43 Andel med stora problem med nedstämdhet eller depression, tabell 9...47 Panikångest Andel med vissa eller stora problem med ångest och panik, tabell 10...51 Andel med stora problem med ångest och panik, tabell 11...55 Tvångsbesvär Andel med vissa eller stora problem med tvångsbesvär, tabell 12...59 Andel med stora problem med tvångsbesvär, tabell 13...63 Ätstörningar Andel med vissa eller stora problem med ätstörningar, tabell 14...67 Andel med stora problem med ätstörningar, tabell 15...71 Lugnande mediciner Andel som har svårt att klara sig utan lugnande medicin, tabell 16...75 Sömn och stress Andel som har svårt att somna, tabell 17...79 Andel som sover dåligt, tabell 18...83 Andel stressade, tabell 19...87 3
Tobak Andel som röker dagligen, tabell 20...91 Andel som snusar, tabell 21...95 Alkohol Andel som har svårt att klara sig utan alkohol, tabell 22...99 Andel med riskfyllt intensivdrickande, tabell 23... 103 Andel med ökad risk eller skadlig nivå av alkoholkonsumtion, tabell 24... 107 Vårdbehov Andel med ett självupplevt vårdbehov, tabell 25... 111 Andel som känt behov men ej sökt vård, tabell 26... 115 Förtroende för sjukvården Andel med mycket eller ganska stort förtroende, tabell 27... 119 Andel med mycket eller ganska litet förtroende, tabell 28... 123 Psykiskt välbefinnande uppdelat på bakgrundsfaktorer Ekonomisk situation Andel med bra ekonomi, tabell 29... 127 Andel med dålig ekonomi, tabell 30... 129 Sysselsättning Andel som arbetar, tabell 31... 131 Andel som studerar, tabell 32... 133 Andel som är arbetslösa, tabell 33... 135 Andel som är sjukskrivna/förtidspensionärer, tabell 34... 137 Första generationens invandrare Andel som är första generationens invandrare, tabell 35... 139 Andel som är födda i Sverige, tabell 36... 141 Rökning Andel som röker dagligen, tabell 37... 143 Andel som inte röker, tabell 38... 145 Boende Andel som bor på landet, tabell 39... 147 Andel som bor i liten/mindre tätort, tabell 40... 149 Andel som bor i större tätort/stad, tabell 41... 151 Civilstånd Andel som är ensamstående, tabell 42... 153 Andel som är gifta/sammanboende, tabell 43... 155 4
Kontakt med sjukvården för psykiska besvär Behandling Andel som fått medicinsk behandling, tabell 44... 157 Andel som fått samtalsbehandling, tabell 45... 159 Andel som fått både medicinsk behandling och samtalsbehandling, tabell 46... 161 Andel som inte fått någon behandling, tabell 47... 163 Medicin användning Andel som tagit medicin enligt ordination, tabell 48... 165 Första vårdkontakten Andel som sökt på vårdcentralen först, tabell 49... 167 Andel som sökt inom psykiatrin först, tabell 50... 169 Nöjdhet med första kontakten Andel som är mycket eller ganska nöjd med första kontakten, tabell 51... 171 Andel som är mycket eller ganska missnöjd med första kontakten, tabell 52... 173 5
6
Förord På uppdrag av Landstinget i Östergötland och Försäkringskassan i Östergötland har Folkhälsovetenskapligt Centrum och FoU-enheten för Primärvård och Psykiatri genomfört enkätundersökningen Östgötens psykiska hälsa. Resultaten från enkätundersökningen har presenterats i rapporten Östgötens psykiska hälsa. En kartläggning av självskattad psykisk hälsa i Östergötland. I denna rapport presenteras hur den självskattade psykiska hälsan, samt nyttjande av tobak och alkohol ser ut i de 13 östgötska kommunerna. Materialet presenteras i tabellform. Syftet med rapporten är att resultaten ska kunna användas som underlag för beslut om vård och i det förebyggande arbetet. Vår strävan är att de data vi tar fram ska bli tillgänglig för flera och därmed användas av såväl landsting som kommuner i syfte att förbättra den psykiska hälsan i Östergötland. Vi vill rikta ett särskilt tack till Lars Walter för hjälp med programmering och handledning och till Christina Aldin som bearbetat rapportens layout. Madeleine Borgstedt-Risberg 7
8
Bakgrund Hösten 2002 genomfördes enkätundersökningen Östgötens psykiska hälsa i Östergötland. Syftet var att kartlägga självrapporterad psykisk ohälsa i alla kommuner i Östergötlands län samt att beskriva skillnader mellan olika grupper i befolkningen. Frågeformuläret skickades till ett slumpmässigt, kommunstratifierat urval om totalt 12 900 personer i åldrarna 18-90 år bosatta i Östergötland. Frågeformuläret innehöll bakgrundsfrågor, olika mått på psykisk hälsa och ohälsa, frågor om vårdbehov, sjukvård, behandling och en öppen fråga om positiva saker i livet. 8 467 personer svarade på frågeformuläret som var helt anonymt, vilket innebär att det saknade identitetsbeteckning. För att kunna studera materialet på kommunnivå gjordes ett stratifierat urval. Detta innebär att ett slumpmässigt urval av individer dras inom varje kommun. Det hade varit önskvärt att ha samma precision i alla kommuner vilket skulle betyda att man tar lika många personer i varje kommun. Det skulle dock innebära att mer än var fjärde person i Ydre skulle besvara enkäten. Det bedömdes inte rimligt att skicka formuläret till mer än var tionde person i de minsta kommunerna varför antalet individer varierar mellan kommunerna. Om ingen stratifiering hade gjorts hade majoriteten av personerna i urvalet kommit från Linköping, Norrköping och de andra stora kommunerna. Tack vare stratifieringen kan även mindre kommuner särredovisas. För att få med så mycket information som möjligt om östgötens självskattade psykiska hälsa på kommunnivå, valdes att göra ett tabellverk. Vi har inte bedömt det möjligt att göra en sammanfattning av resultaten som kan svara mot alla olika kommuners intressen och önskemål. Istället visas exempel på figurer som kan tas fram för att illustrera resultaten från tabellerna. Syftet med rapporten är att fungera som ett grundmaterial för vidare analyser av kommunernas egen situation men också av jämförelser mellan kommuner. Resultaten i denna rapport utgår från grundrapporten när det gäller val av variabler och redovisningssätt. En mer utförlig beskrivning av bakgrund, syfte, metod och frågeformulärets utformning för undersökningen, finns att läsa i Rapport 2003:1 Östgötens psykiska hälsa. En kartläggning av självskattad psykisk hälsa i Östergötland hösten 2002. ( http://www.lio.se/enheter/fhvc/rapporter/ ) 9
Tabellinnehåll och tolkningshjälp Alla tabeller består av en beskrivning på kommunnivå, en på länsdelsnivå och en med totalsiffror för hela länet. I de fall grupperna blir tillräckligt stora är datamaterialet dessutom fördelat på ålder och kön. Varje tabell innehåller punktskattningar med felmarginal (avrundade till en decimal) och antal. Punktskattning är en uppskattning av det korrekta värdet, baserat på ett stickprov. Punktskattningen kan till exempel vara en andel i procent eller ett medelvärde. Felmarginalen är ett mått på punktskattningens osäkerhet. Denna osäkerhet beror på att endast ett stickprov undersöks och inte hela populationen. Om stickproven är små blir felmarginalerna och därmed även osäkerheten i punktskattningarna stora. Genom att lägga till respektive dra ifrån felmarginalen från punktskattningen går det att bilda ett 95-procentigt konfidensintervall. Med ett 95-procentigt konfidensintervall menas att intervallet i genomsnitt täcker det sanna värdet i 95 fall av 100. Felmarginalen och konfidensintervallet tar inte hänsyn till den osäkerhet som beror på bortfallet i undersökningen. Om en andel är 100 procent eller 0 procent är det inte lämpligt att beräkna felmarginal med den metod vi använt. är antalet personer som svarat på den eller de specifika frågor som tabellen bygger på (samt vilken kommun de bor i). Eftersom det finns personer som inte svarar på vissa frågor kan antalet variera något mellan de olika tabellerna. Några frågor är dessutom endast riktade till vissa personer, till exempel till de som sökt vård och då baseras svaren på färre personer än hela undersökningen. Om antalet personer är 15 eller mindre presenteras inga resultat eftersom osäkerheten blir alltför stor. Dessa värden ersätts av markeringen. Totalerna i tabellerna 2-28 är vägda så att män och kvinnor i olika åldrar har sin rätta proportion inom varje kommun, länsdel respektive hela Östergötland. På så sätt blir resultaten baserade på rätt proportioner män och kvinnor, unga och gamla i befolkningen och inte på de proportioner som har svarat, vilket kan variera mellan olika kön och åldrar i olika kommuner. Tabell 29-52 är inte vägda på detta sätt eftersom det är för få personer att dela upp på ålder och kön. Dessa resultat kan därför variera något beroende på hur många unga, gamla, kvinnor respektive män som svarat på frågan i en viss kommun eller länsdel. 10
Exempel på hur tabellerna ska tolkas: Utdrag ur tabell 20b. Andel personer som röker dagligen per länsdel, kön och ålder Länsdel Ålder Andel Fel Marginal Andel Fel marginal Andel Fel marginal Centrala 18-29 år 9,9 ± 5,0 216 8,8 ± 5,1 180 9,3 ± 3,6 396 30-44 år 17,0 ± 6,0 282 9,9 ± 4,7 262 13,2 ± 3,8 544 45-64 år 16,1 ± 5,0 396 12,0 ± 4,0 404 14,0 ± 3,2 800 65-90 år 8,9 ± 4,5 301 11,8 ± 5,6 281 10,2 ± 3,5 582 Totalt 13,3 ± 2,6 1 195 10,6 ± 2,4 1 127 12,0 ± 1,8 2 322 Kolumnerna andel innehåller punktskattningar för andelen personer som röker dagligen. Andelen kvinnor 18-29 år som röker dagligen bosatta i centrala länsdelen är skattat till 9,9 procent med felmarginal 5,0. Denna andel är baserad på 216 kvinnor 18-29 år som besvarat frågan om rökning. Ett 95-procentigt konfidensintervall till andelen är 9,9 plus/minus 5,0, vilket ger intervallet 4,9-14,9. Inom detta intervall finns med 95 procents säkerhet den korrekta andelen rökande unga kvinnor bosatta i centrala länsdelen. För att uppskatta den totala andelen rökare i centrala länsdelen används punktskattningen 12,0 och felmarginalen 1,8. Med 95 procents säkerhet kan sägas att intervallet mellan 10,2 och 13,8 procent innehåller den verkliga andelen rökare i centrala länsdelen. Totalt har 2 322 personer svarat på frågan om rökning i centrala länsdelen. 11
Figurexempel Nedan presenteras förslag på figurer som kan göras med hjälp av Excel och resultat från tabellerna. I figurerna anges punktskattningen för andelen med stolpar och osäkerheten i skattningarna (95%-iga konfidensintervallet) anges med de klammerförsedda linjerna i ändarna av staplarna. I tre olika figurer presenteras resultat från tabell 3. I figur 1 ses den totala andelen personer som har lindriga eller uttalade psykiska besvär (värde på Psykiskt välbefinnande under 66) i varje kommun. Av denna figur framgår att Linköping har den högsta andelen medan Boxholm har lägst. Eftersom konfidensintervallen täcker varandra kan man inte säga att skillnaden är statistiskt säkerställd. Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andel Figur 1 12
I figur 2 visas den totala andelen kvinnor och totala andelen män som skattar sin psykiska hälsa som låg i en kommun, länsdel och totalt för Östergötland. Figuren visar att en högre andel kvinnor än män skattar sin psykiska hälsa lågt. Denna skillnad i psykisk hälsa är statistiskt säkerställd (det vill säga konfidensintervallet överlappar inte varandra) och är ungefär lika stor i kommunen och i länsdelen som i hela Östergötland. Andel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kvinnor Kommun Länsdel Östergötland Män Figur 2 I figur 3 har en kommun valts och här presenteras resultatet köns- och ålders uppdelat. Figuren visar att kvinnor i alla åldersgrupper har sämre psykisk hälsa än män i motsvarande åldersgruppgrupp. Andelen som skattar sin psykiska hälsa som dålig är störst bland unga kvinnor. Bland männen är det betydligt färre i de äldre ålderskategorier som skattar sin psykiska hälsa dåligt. Det finns en statistisk säkerställd skillnad mellan kvinnor i åldern 45-64 år och män i åldern 45-64 år, detsamma gäller för åldersgruppen 65-90 år, eftersom konfidensintervallen i dessa grupper inte överlappar varandra. Figur 3 13
14
personer i urvalet, antal svarande och svarsfrekvens I tabell 1 redovisas hur många som fick frågeformuläret och hur många av dessa som svarade. Även andelen svarande redovisas. 15
Tabell 1 personer i urvalet, antal svarande och svarsfrekvens per kommun, kön och ålder Ålder i urvalet Svar i Svar i svarande urvalet svarande urvalet svarande Boxholm 18-29 år 27 11 40,7 29 13 44,8 56 24 42,9 Svar 30-44 år 58 35 60,3 58 25 43,1 116 60 51,7 45-64 år 77 63 81,8 83 47 56,6 160 110 68,8 65-90 år 68 50 73,5 50 34 68,0 118 84 71,2 Totalt 230 159 69,1 220 119 54,1 450 278 61,8 Kinda 18-29 år 61 37 60,7 60 30 50,0 121 67 55,4 30-44 år 100 74 74,0 100 60 60,0 200 134 67,0 45-64 år 135 102 75,6 134 77 57,5 269 179 66,5 65-90 år 108 72 66,7 102 74 72,5 210 146 69,5 Totalt 404 285 70,5 396 241 60,9 800 526 65,8 Finspång 18-29 år 103 60 58,3 107 41 38,3 210 101 48,1 30-44 år 171 108 63,2 201 100 49,8 372 208 55,9 45-64 år 267 192 71,9 295 193 65,4 562 385 68,5 65-90 år 210 153 72,9 146 114 78,1 356 267 75,0 Totalt 751 513 68,3 749 448 59,8 1 500 961 64,1 Linköping 18-29 år 187 118 63,1 198 102 51,5 385 220 57,1 30-44 år 166 112 67,5 207 119 57,5 373 231 61,9 45-64 år 209 150 71,8 233 165 70,8 442 315 71,3 65-90 år 175 124 70,9 125 92 73,6 300 216 72,0 Totalt 737 504 68,4 763 478 62,6 1 500 982 65,5 Mjölby 18-29 år 111 70 63,1 116 41 35,3 227 111 48,9 30-44 år 174 118 67,8 221 111 50,2 395 229 58,0 45-64 år 250 178 71,2 302 194 64,2 552 372 67,4 65-90 år 188 129 68,6 138 103 74,6 326 232 71,2 Totalt 723 495 68,5 777 449 57,8 1 500 944 62,9 Motala 18-29 år 128 79 61,7 145 61 42,1 273 140 51,3 30-44 år 208 145 69,7 165 96 58,2 373 241 64,6 45-64 år 258 195 75,6 251 160 63,7 509 355 69,7 65-90 år 189 127 67,2 156 102 65,4 345 229 66,4 Totalt 783 546 69,7 717 419 58,4 1 500 965 64,3 Norrköping 18-29 år 155 92 59,4 148 63 42,6 303 155 51,2 30-44 år 199 138 69,3 183 97 53,0 382 235 61,5 45-64 år 254 178 70,1 235 145 61,7 489 323 66,1 65-90 år 180 117 65,0 146 116 79,5 326 233 71,5 Totalt 788 525 66,6 712 421 59,1 1 500 946 63,1 16
Tabell 1 (forts) personer i urvalet, antal svarande och svarsfrekvens per kommun, kön och ålder Ålder i Svar i Svar i urvalet svarande urvalet svarande urvalet svarande Söderköping 18-29 år 62 38 61,3 91 27 29,7 153 65 42,5 Svar 30-44 år 164 107 65,2 135 81 60,0 299 188 62,9 45-64 år 206 149 72,3 219 141 64,4 425 290 68,2 65-90 år 121 81 66,9 102 66 64,7 223 147 65,9 Totalt 553 375 67,8 547 315 57,6 1 100 690 62,7 Vadstena 18-29 år 45 28 62,2 56 23 41,1 101 51 50,5 30-44 år 77 47 61,0 79 37 46,8 156 84 53,8 45-64 år 97 67 69,1 111 69 62,2 208 136 65,4 65-90 år 111 75 67,6 74 57 77,0 185 132 71,4 Totalt 330 217 65,8 320 186 58,1 650 403 62,0 Valdemarsvik 18-29 år 41 27 65,9 42 19 45,2 83 46 55,4 30-44 år 63 45 71,4 83 40 48,2 146 85 58,2 45-64 år 116 82 70,7 130 84 64,6 246 166 67,5 65-90 år 100 68 68,0 75 47 62,7 175 115 65,7 Totalt 320 222 69,4 330 190 57,6 650 412 63,4 Ydre 18-29 år 24 14 58,3 26 12 46,2 50 26 52,0 30-44 år 29 20 69,0 38 24 63,2 67 44 65,7 45-64 år 70 49 70,0 62 39 62,9 132 88 66,7 65-90 år 55 39 70,9 46 41 89,1 101 80 79,2 Totalt 178 122 68,5 172 116 67,4 350 238 68,0 Åtvidaberg 18-29 år 73 50 68,5 67 38 56,7 140 88 62,9 30-44 år 121 77 63,6 121 60 49,6 242 137 56,6 45-64 år 147 100 68,0 194 125 64,4 341 225 66,0 65-90 år 120 77 64,2 107 77 72,0 227 154 67,8 Totalt 461 304 65,9 489 300 61,3 950 604 63,6 Ödeshög 18-29 år 28 16 57,1 36 16 44,4 64 32 50,0 30-44 år 51 39 76,5 50 29 58,0 101 68 67,3 45-64 år 82 50 61,0 72 40 55,6 154 90 58,4 65-90 år 65 44 67,7 66 35 53,0 131 79 60,3 Totalt 226 149 65,9 224 120 53,6 450 269 59,8 17
18
Medelvärden för Psykiskt välbefinnande Psykiskt välbefinnande (MH) är ett index som utgår från SF-36. (SF-36 Hälsoenkät har utarbetats av internationell forskargrupp som ett generellt mått med bred användning. Med hjälp av instrumentet kan effekter på den hälsorelaterade livskvaliteten bedömas. Hälsoenkäten omfattar 36 frågor.) Psykiskt välbefinnande består av fem frågor Hur stor del av tiden under de senaste fyra veckorna har Du känt dig mycket nervös? har Du känt Dig så nedstämd att ingenting har kunnat muntra upp Dig? har Du känt dig lugn och harmonisk? har Du känt dig dyster och ledsen? har Du känt Dig glad och lycklig? Svarsalternativen är Hela tiden, Största delen av tiden, En hel del av tiden, En del av tiden, Lite av tiden och Inget av tiden. De olika frågorna sammanförs till ett index och redovisas på en skala från 0, sämsta tänkbara hälsa, till 100, bäst tänkbara hälsa. Låga värden på Psykiskt välbefinnande betyder att personen känner sig nervös och nedstämd hela tiden och höga värden att personen känner sig harmonisk, lugn och glad hela tiden. I tabell 2 redovisas medelvärdet på Psykiskt välbefinnande. 19
Tabell 2a Medelvärden för Psykiskt välbefinnande per kommun, kön och ålder Kommun Ålder Medelvärde Felmarginavärdmarginavärde Medel- Fel- Medel- Felmarginal Boxholm 18-29 år 11 13 75,2 ± 6,5 24 30-44 år 73,3 ± 8,0 35 80,9 ± 7,1 25 77,3 ± 5,2 60 45-64 år 78,7 ± 4,7 63 81,2 ± 5,3 46 80,1 ± 3,5 109 65-90 år 79,1 ± 6,5 43 82,4 ± 6,8 30 80,7 ± 4,6 73 Totalt 77,0 ± 3,2 152 80,6 ± 3,3 114 78,9 ± 2,3 266 Kinda 18-29 år 75,0 ± 5,8 37 72,3 ± 6,6 30 73,6 ± 4,3 67 30-44 år 70,8 ± 4,5 74 77,6 ± 4,6 59 74,2 ± 3,2 133 45-64 år 76,0 ± 3,9 101 79,4 ± 4,3 77 77,7 ± 2,9 178 65-90 år 79,1 ± 5,2 59 84,1 ± 3,8 64 81,4 ± 3,2 123 Totalt 75,5 ± 2,4 271 79,1 ± 2,3 230 77,3 ± 1,6 501 Finspång 18-29 år 73,0 ± 4,8 59 76,4 ± 5,4 40 74,8 ± 3,6 99 30-44 år 71,0 ± 4,3 106 76,5 ± 3,5 99 73,9 ± 2,7 205 45-64 år 77,5 ± 2,7 187 80,2 ± 2,5 189 78,9 ± 1,9 376 65-90 år 77,1 ± 3,4 132 83,6 ± 3,5 105 80,1 ± 2,4 237 Totalt 75,2 ± 1,8 484 79,5 ± 1,7 433 77,4 ± 1,2 917 Linköping 18-29 år 67,7 ± 4,0 116 71,8 ± 3,1 101 69,9 ± 2,5 217 30-44 år 72,9 ± 3,8 112 77,0 ± 2,8 119 75,1 ± 2,3 231 45-64 år 73,8 ± 3,2 146 78,7 ± 2,8 164 76,3 ± 2,1 310 65-90 år 74,4 ± 3,8 107 83,3 ± 4,4 87 78,2 ± 2,9 194 Totalt 72,3 ± 1,8 481 77,3 ± 1,6 471 74,8 ± 1,2 952 Mjölby 18-29 år 68,3 ± 4,6 70 72,8 ± 4,9 40 70,7 ± 3,3 110 30-44 år 73,9 ± 3,6 115 77,7 ± 3,6 111 75,9 ± 2,5 226 45-64 år 73,0 ± 3,3 176 81,0 ± 2,5 191 77,1 ± 2,1 367 65-90 år 75,7 ± 3,7 109 85,4 ± 3,5 90 80,0 ± 2,5 199 Totalt 73,2 ± 1,8 470 79,6 ± 1,7 432 76,4 ± 1,3 902 Motala 18-29 år 70,1 ± 4,2 77 75,9 ± 4,3 61 73,1 ± 3,0 138 30-44 år 72,7 ± 3,5 143 76,8 ± 3,2 96 74,8 ± 2,4 239 45-64 år 76,0 ± 2,9 192 78,2 ± 2,9 157 77,1 ± 2,1 349 65-90 år 76,0 ± 3,9 111 83,4 ± 3,6 88 79,2 ± 2,7 199 Totalt 74,3 ± 1,8 523 78,5 ± 1,7 402 76,3 ± 1,2 925 Norrköping 18-29 år 63,6 ± 4,3 92 79,6 ± 3,5 63 71,9 ± 2,7 155 30-44 år 70,4 ± 3,3 135 74,7 ± 4,3 97 72,6 ± 2,7 232 45-64 år 75,3 ± 3,0 176 77,5 ± 3,0 144 76,4 ± 2,1 320 65-90 år 77,3 ± 3,8 96 79,4 ± 3,5 107 78,2 ± 2,6 203 Totalt 72,4 ± 1,8 499 77,5 ± 1,8 411 74,9 ± 1,3 910 20
Tabell 2a (forts.) Medelvärden för Psykiskt välbefinnande per kommun, kön och ålder Kommun Ålder Medelvärde Felmarginal Medelvärde Felmarginal Medelvärde Felmarginal Söderköping 18-29 år 62,2 ± 6,8 38 75,1 ± 7,1 27 69,2 ± 4,9 65 30-44 år 77,7 ± 3,2 107 79,1 ± 3,5 81 78,4 ± 2,4 188 45-64 år 76,6 ± 3,0 148 79,8 ± 3,0 139 78,3 ± 2,1 287 65-90 år 73,9 ± 5,0 63 83,6 ± 4,3 58 78,3 ± 3,3 121 Totalt 74,4 ± 2,0 356 79,6 ± 2,0 305 77,0 ± 1,4 661 Vadstena 18-29 år 73,4 ± 7,1 28 71,8 ± 10,4 23 72,6 ± 6,2 51 30-44 år 75,6 ± 4,7 47 74,6 ± 7,2 36 75,1 ± 4,3 83 45-64 år 78,8 ± 4,1 66 80,2 ± 4,0 68 79,5 ± 2,9 134 65-90 år 77,8 ± 4,2 63 83,9 ± 4,6 48 80,3 ± 3,1 111 Totalt 77,1 ± 2,3 204 78,5 ± 2,9 175 77,7 ± 1,8 379 Valdemarsvik 18-29 år 70,8 ± 7,3 26 82,3 ± 6,2 19 77,1 ± 4,6 45 30-44 år 70,4 ± 6,4 44 74,8 ± 4,4 39 72,6 ± 3,8 83 45-64 år 75,7 ± 4,3 76 81,1 ± 4,0 79 78,5 ± 2,9 155 65-90 år 78,5 ± 5,2 56 83,0 ± 4,2 44 80,5 ± 3,4 100 Totalt 74,7 ± 2,7 202 80,3 ± 2,3 181 77,5 ± 1,8 383 Ydre 18-29 år 14 12 77,7 ± 7,5 26 30-44 år 72,9 ± 8,2 20 76,9 ± 5,9 23 75,0 ± 4,8 43 45-64 år 73,2 ± 7,2 47 82,0 ± 5,3 38 77,8 ± 4,3 85 65-90 år 71,6 ± 6,1 35 82,2 ± 5,0 38 76,7 ± 3,9 73 Totalt 73,4 ± 3,6 116 80,1 ± 3,2 111 76,9 ± 2,4 227 Åtvidaberg 18-29 år 69,0 ± 5,2 49 77,5 ± 5,4 38 73,6 ± 3,7 87 30-44 år 73,8 ± 4,9 77 78,2 ± 4,4 57 76,1 ± 3,2 134 45-64 år 77,1 ± 3,9 97 81,6 ± 3,3 119 79,4 ± 2,5 216 65-90 år 77,8 ± 5,4 60 77,7 ± 4,8 69 77,8 ± 3,6 129 Totalt 75,4 ± 2,4 283 79,2 ± 2,1 283 77,3 ± 1,6 566 Ödeshög 18-29 år 69,5 ± 12,9 16 80,5 ± 7,0 16 75,2 ± 6,9 32 30-44 år 67,9 ± 7,1 38 80,3 ± 5,0 28 74,3 ± 4,2 66 45-64 år 77,6 ± 5,6 47 77,0 ± 7,5 38 77,3 ± 4,6 85 65-90 år 80,7 ± 6,7 40 75,4 ± 8,0 30 78,3 ± 5,1 70 Totalt 75,4 ± 3,5 141 77,9 ± 3,7 112 76,6 ± 2,5 253 21
Tabell 2b Medelvärden för Psykiskt välbefinnande per länsdel, kön och ålder Länsdel Ålder Centrala 18-29 år 68,2 ± 3,7 216 72,2 ± 2,8 181 70,3 ± 2,3 397 30-44 år 72,8 ± 3,3 283 77,1 ± 2,4 258 75,1 ± 2,0 541 45-64 år 74,2 ± 2,6 391 79,1 ± 2,3 398 76,7 ± 1,7 789 65-90 år 74,9 ± 3,1 261 82,8 ± 3,5 258 78,4 ± 2,3 519 Totalt 72,8 ± 1,6 1 151 77,6 ± 1,3 1 095 75,2 ± 1,0 2 246 Västra 18-29 år 70,1 ± 2,7 202 74,9 ± 2,8 153 72,6 ± 1,9 355 30-44 år 73,1 ± 2,2 378 77,3 ± 2,1 296 75,3 ± 1,5 674 45-64 år 75,6 ± 1,8 544 79,3 ± 1,7 500 77,5 ± 1,3 1 044 65-90 år 76,6 ± 2,2 366 83,3 ± 2,1 286 79,6 ± 1,6 652 Totalt 74,5 ± 1,1 1 490 78,9 ± 1,0 1 235 76,7 ± 0,8 2 725 Östra 18-29 år 64,7 ± 3,5 215 79,1 ± 2,8 149 72,2 ± 2,2 364 30-44 år 71,1 ± 2,6 392 75,2 ± 3,3 316 73,2 ± 2,1 708 45-64 år 75,7 ± 2,2 587 78,3 ± 2,2 551 77,0 ± 1,6 1 138 65-90 år 77,1 ± 2,8 347 80,6 ± 2,5 314 78,6 ± 1,9 661 Totalt 73,0 ± 1,3 1 541 78,1 ± 1,4 1 330 75,5 ± 1,0 2 871 Tabell 2c Medelvärden för Psykiskt välbefinnande per kön och ålder Ålder Medelvärde Felmarginavärdmarginavärde Medel- Fel- Medel- Felmarginal Medelvärde Felmarginavärdmarginavärde Medel- Fel- Medel- Felmarginal 18-29 år 67,2 ± 2,2 633 75,2 ± 1,7 483 71,4 ± 1,4 1 116 30-44 år 72,2 ± 1,7 1 053 76,4 ± 1,7 870 74,4 ± 1,2 1 923 45-64 år 75,2 ± 1,4 1 522 78,8 ± 1,3 1 449 77,0 ± 0,9 2 971 65-90 år 76,2 ± 1,7 974 82,0 ± 1,7 858 78,7 ± 1,2 1 832 Totalt 73,2 ± 0,8 4 182 78,1 ± 0,8 3 660 75,6 ± 0,6 7 842 22
Andel personer som har lindriga eller uttalade psykiska besvär Psykiskt välbefinnande (MH) är ett index som utgår från SF-36. (SF-36 Hälsoenkät har utarbetats av internationell forskargrupp som ett generellt mått med bred användning. Med hjälp av instrumentet kan effekter på den hälsorelaterade livskvaliteten bedömas. Hälsoenkäten omfattar 36 frågor.) Psykiskt välbefinnande består av fem frågor Hur stor del av tiden under de senaste fyra veckorna har Du känt dig mycket nervös? har Du känt Dig så nedstämd att ingenting har kunnat muntra upp Dig? har Du känt dig lugn och harmonisk? har Du känt dig dyster och ledsen? har Du känt Dig glad och lycklig? Svarsalternativen är Hela tiden, Största delen av tiden, En hel del av tiden, En del av tiden, Lite av tiden och Inget av tiden. De olika frågorna sammanförs till ett index och redovisas på en skala från 0, sämsta tänkbara hälsa, till 100, bäst tänkbara hälsa. Indexet Psykiskt välbefinnande har delats in i tre grupper med avseende på besvärens svårighetsgrad. Kategoriseringen grundas dels på tidigare studier och dels på data från ett stort referensmaterial för SF-36. Uttalade besvär MH 0-50 Lindriga besvär MH 51-65 Inga besvär MH 66-100 I tabell 3 redovisas andel personer som har ett indexvärde på Psykiskt välbefinnande under 66. 23
Tabell 3a Andel personer som har lindriga eller uttalade psykiska besvär (MH under 66 ) per kommun, kön och ålder Andel Felmarginal marginal marginal Kommun Ålder Boxholm 18-29 år 11 13 29,4 ± 19,9 24 30-44 år 34,3 ± 16,5 35 16,0 ± 15,4 25 24,8 ± 11,0 60 45-64 år 22,2 ± 10,6 63 13,0 ± 10,1 46 17,4 ± 7,2 109 65-90 år 20,9 ± 12,7 43 13,3 ± 12,9 30 17,3 ± 8,9 73 Totalt 26,6 ± 7,5 152 15,2 ± 6,9 114 20,7 ± 5,0 266 Kinda 18-29 år 29,7 ± 15,5 37 26,7 ± 16,8 30 28,1 ± 11,3 67 30-44 år 29,7 ± 10,7 74 25,4 ± 11,4 59 27,5 ± 7,8 133 45-64 år 20,8 ± 8,1 101 22,1 ± 9,5 77 21,5 ± 6,2 178 65-90 år 22,0 ± 10,9 59 14,1 ± 8,8 64 18,3 ± 7,0 123 Totalt 24,4 ± 5,2 271 21,6 ± 5,4 230 23,0 ± 3,8 501 Finspång 18-29 år 27,1 ± 11,7 59 25,0 ± 14,0 40 26,0 ± 9,1 99 30-44 år 32,1 ± 9,0 106 25,3 ± 8,7 99 28,5 ± 6,2 205 45-64 år 25,7 ± 6,3 187 17,5 ± 5,5 189 21,5 ± 4,2 376 65-90 år 25,8 ± 7,6 132 16,2 ± 7,2 105 21,3 ± 5,2 237 Totalt 27,4 ± 4,0 484 20,3 ± 4,0 433 23,8 ± 2,8 917 Linköping 18-29 år 39,7 ± 9,0 116 33,7 ± 9,4 101 36,5 ± 6,5 217 30-44 år 31,3 ± 8,7 112 22,7 ± 7,6 119 26,7 ± 5,7 231 45-64 år 30,8 ± 7,6 146 22,0 ± 6,4 164 26,4 ± 4,9 310 65-90 år 32,7 ± 9,0 107 14,9 ± 7,6 87 25,1 ± 6,1 194 Totalt 33,4 ± 4,2 481 23,9 ± 3,9 471 28,6 ± 2,9 952 Mjölby 18-29 år 40,0 ± 11,8 70 30,0 ± 14,8 40 34,7 ± 9,5 110 30-44 år 31,3 ± 8,6 115 18,9 ± 7,4 111 24,8 ± 5,6 226 45-64 år 32,4 ± 7,0 176 18,3 ± 5,5 191 25,2 ± 4,4 367 65-90 år 32,1 ± 8,9 109 12,2 ± 6,9 90 23,4 ± 5,8 199 Totalt 33,2 ± 4,3 470 19,2 ± 4,0 432 26,2 ± 2,9 902 Motala 18-29 år 40,3 ± 11,2 77 27,9 ± 11,6 61 33,8 ± 8,0 138 30-44 år 26,6 ± 7,3 143 24,0 ± 8,7 96 25,2 ± 5,7 239 45-64 år 25,0 ± 6,2 192 19,8 ± 6,3 157 22,4 ± 4,4 349 65-90 år 27,0 ± 8,4 111 14,8 ± 7,6 88 21,7 ± 5,7 199 Totalt 28,3 ± 3,9 523 21,3 ± 4,1 402 24,8 ± 2,8 925 Norrköping 18-29 år 48,9 ± 10,4 92 17,5 ± 9,6 63 32,6 ± 7,0 155 30-44 år 31,1 ± 7,9 135 27,8 ± 9,1 97 29,4 ± 6,0 232 45-64 år 27,3 ± 6,6 176 25,0 ± 7,2 144 26,1 ± 4,9 320 65-90 år 27,1 ± 9,1 96 21,5 ± 7,9 107 24,7 ± 6,2 203 Totalt 32,2 ± 4,1 499 23,6 ± 4,2 411 28,0 ± 2,9 910 24
Tabell 3a (forts) Andel personer som har lindriga eller uttalade psykiska besvär (MH under 66) per kommun, kön och ålder Andel Felmarginal marginal marginal Kommun Ålder Söderköping 18-29 år 50,0 ± 16,7 38 33,3 ± 19,0 27 40,9 ± 12,5 65 30-44 år 19,6 ± 7,7 107 22,2 ± 9,3 81 20,9 ± 5,9 188 45-64 år 21,6 ± 6,7 148 15,8 ± 6,1 139 18,7 ± 4,5 287 65-90 år 30,2 ± 11,7 63 13,8 ± 9,2 58 22,8 ± 7,5 121 Totalt 26,7 ± 4,6 356 19,8 ± 4,7 305 23,3 ± 3,3 661 Vadstena 18-29 år 32,1 ± 18,4 28 34,8 ± 21,1 23 33,5 ± 13,7 51 30-44 år 21,3 ± 12,2 47 22,2 ± 14,3 36 21,8 ± 9,3 83 45-64 år 15,2 ± 8,9 66 20,6 ± 9,9 68 17,8 ± 6,6 134 65-90 år 30,2 ± 11,7 63 14,6 ± 10,4 48 23,6 ± 8,0 111 Totalt 23,2 ± 5,8 204 21,6 ± 6,3 175 22,4 ± 4,2 379 Valdemarsvik 18-29 år 42,3 ± 20,4 26 10,5 ± 15,2 19 25,0 ± 12,1 45 30-44 år 43,2 ± 15,2 44 25,6 ± 14,3 39 34,4 ± 10,3 83 45-64 år 29,0 ± 10,4 76 22,8 ± 9,5 79 25,7 ± 7,0 155 65-90 år 32,1 ± 12,6 56 11,4 ± 9,8 44 22,6 ± 8,1 100 Totalt 34,6 ± 6,6 202 19,0 ± 5,7 181 26,8 ± 4,4 383 Ydre 18-29 år 14 12 10,8 ± 13,0 26 30-44 år 35,0 ± 22,9 20 26,1 ± 19,4 23 30,4 ± 14,5 43 45-64 år 29,8 ± 13,6 47 10,5 ± 10,2 38 19,8 ± 8,3 85 65-90 år 40,0 ± 17,1 35 15,8 ± 12,2 38 28,4 ± 10,5 73 Totalt 32,2 ± 8,7 116 14,9 ± 6,8 111 23,3 ± 5,4 227 Åtvidaberg 18-29 år 44,9 ± 14,4 49 23,7 ± 14,2 38 33,4 ± 10,0 87 30-44 år 31,2 ± 10,6 77 21,1 ± 10,9 57 25,9 ± 7,5 134 45-64 år 29,9 ± 9,3 97 16,0 ± 6,7 119 22,8 ± 5,6 216 65-90 år 23,3 ± 11,0 60 29,0 ± 11,0 69 25,9 ± 7,7 129 Totalt 30,3 ± 5,4 283 21,4 ± 4,9 283 25,8 ± 3,6 566 Ödeshög 18-29 år 43,8 ± 27,3 16 12,5 ± 18,2 16 27,6 ± 15,5 32 30-44 år 36,8 ± 16,1 38 17,9 ± 15,1 28 27,0 ± 10,8 66 45-64 år 23,4 ± 12,6 47 18,4 ± 12,9 38 20,9 ± 8,9 85 65-90 år 22,5 ± 13,5 40 26,7 ± 16,8 30 24,4 ± 10,4 70 Totalt 28,8 ± 7,6 141 19,4 ± 7,5 112 24,1 ± 5,3 253 25
Tabell 3b Andel personer som har lindriga eller uttalade psykiska besvär (MH under 66 ) per länsdel, kön och ålder 30-44 år 31,2 ± 7,4 283 22,8 ± 6,6 258 26,8 ± 4,9 541 45-64 år 30,0 ± 6,3 391 21,1 ± 5,3 398 25,6 ± 4,1 789 65-90 år 31,4 ± 7,4 261 16,2 ± 6,1 258 24,7 ± 5,0 519 Totalt 32,6 ± 3,6 1 151 23,4 ± 3,3 1 095 28,0 ± 2,5 2 246 Västra 18-29 år 39,5 ± 7,1 202 27,9 ± 7,6 153 33,4 ± 5,2 355 30-44 år 28,5 ± 4,8 378 21,5 ± 5,1 296 24,9 ± 3,5 674 45-64 år 25,9 ± 3,9 544 18,9 ± 3,7 500 22,3 ± 2,7 1 044 65-90 år 28,1 ± 5,0 366 14,8 ± 4,4 286 22,3 ± 3,4 652 Totalt 29,2 ± 2,4 1 490 20,2 ± 2,5 1 235 24,7 ± 1,7 2 725 Östra 18-29 år 46,6 ± 8,5 215 19,1 ± 7,8 149 32,2 ± 5,7 364 30-44 år 30,8 ± 6,1 392 27,0 ± 6,9 316 28,8 ± 4,6 708 45-64 år 26,6 ± 4,9 587 23,0 ± 5,2 551 24,8 ± 3,6 1 138 65-90 år 27,4 ± 6,7 347 19,4 ± 5,7 314 23,9 ± 4,5 661 Totalt 31,3 ± 3,1 1 541 22,6 ± 3,2 1 330 27,0 ± 2,2 2 871 Tabell 3c Andel personer som har lindriga eller uttalade psykiska besvär (MH under 66) per kön och ålder Ålder Andel Andel Felmarginal marginal marginal Länsdel Ålder Centrala 18-29 år 39,2 ± 8,2 216 32,5 ± 8,5 181 35,7 ± 5,9 397 Felmarginal marginal Andel Felmarginal 18-29 år 42,1 ± 5,0 633 26,7 ± 5,0 483 34,0 ± 3,5 1 116 30-44 år 30,5 ± 3,9 1 053 24,2 ± 3,9 870 27,2 ± 2,8 1 923 45-64 år 27,7 ± 3,2 1 522 21,4 ± 3,0 1 449 24,5 ± 2,2 2 971 65-90 år 29,0 ± 4,0 974 17,2 ± 3,4 858 23,9 ± 2,7 1 832 Totalt 31,3 ± 2,0 4 182 22,4 ± 1,9 3 660 26,9 ± 1,4 7 842 26
Andel personer som har uttalade psykiska besvär Psykiskt välbefinnande (MH) är ett index som utgår från SF-36. (SF-36 Hälsoenkät har utarbetats av internationell forskargrupp som ett generellt mått med bred användning. Med hjälp av instrumentet kan effekter på den hälsorelaterade livskvaliteten bedömas. Hälsoenkäten omfattar 36 frågor.) Psykiskt välbefinnande består av fem frågor Hur stor del av tiden under de senaste fyra veckorna har Du känt dig mycket nervös? har Du känt Dig så nedstämd att ingenting har kunnat muntra upp Dig? har Du känt dig lugn och harmonisk? har Du känt dig dyster och ledsen? har Du känt Dig glad och lycklig? Svarsalternativen är Hela tiden, Största delen av tiden, En hel del av tiden, En del av tiden, Lite av tiden och Inget av tiden. De olika frågorna sammanförs till ett index och redovisas på en skala från 0, sämsta tänkbara hälsa, till 100, bäst tänkbara hälsa. Indexet Psykiskt välbefinnande har delats in i tre grupper med avseende på besvärens svårighetsgrad. Kategoriseringen grundas dels på tidigare studier och dels på data från ett stort referensmaterial för SF-36. Uttalade besvär MH 0-50 Lindriga besvär MH 51-65 Inga besvär MH 66-100 I tabell 4 redovisas andel personer som har ett indexvärde på Psykiskt välbefinnande under 51. 27