Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)



Relevanta dokument
Betänkandet SOU 2015:43 Vägar till ett effektivare miljöarbete

Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss om Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Yttrande över miljömyndighetsutredningens betänkande: Vägar till ett effektivare miljöarbete SOU 2015:43

Yttrande över Vägar till ett effektivare miljöarbete, SOU 2015:43. Sammanfattning

Yttrande över slutbetänkandet SOU 2015:43 - Vägar till ett effektivare miljöarbete

Remissvar om betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Svensk författningssamling

Vägar till ett effektivare miljöarbete SOU 2015:43

Miljö- och energidepartementets betänkande: Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Skogsindustriernas yttrande över betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Remiss, betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Yttrande avseende slutbetänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Miljömyndighetsutredningens uppdrag

Yttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43

Miljöforskningsanslaget vår modell för samverkan mellan forskning och miljöförvaltning

STRATEGISK AGENDA

Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling

Yttrande över Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9)

Remiss om betänkandet Miljötillsyn och sanktioner - en tillsyn präglad av ansvar, respekt, och enkelhet (SOU 2017:63)

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Forskning för miljömålen

Den nya havs- och vattenmyndigheten var hamnar VA-frågorna? Björne Olsson, enhetschef Bålsta 17 augusti 2011

Socialdepartementet. REMISSVAR Dnr / (5) Telefon

Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)

Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 oktober 2017

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom!

Uppdrag att inkomma med analys som ger underlag till regeringens forskningspolitik

Med miljömålen i fokus

Vetenskapsrådet är en myndighet med huvuduppgift att främja grundläggande forskning av högsta vetenskaplig kvalitet inom alla områden.

Remiss - Betänkande Miljötillsyn och sanktioner (SOU 2017:63)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Yttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

Remissvar En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet Ds 2012:49

Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Med tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47) och En lärande tillsyn (SOU 2018:48)

Förvaltningskommitténs slutbetänkande: Styra och ställa - förslag till en effektivare statsförvaltning (SOU 2008:118)

GD Erik Wennerström har ordet Strategins syfte Brås övergripande mål och uppdrag Brås grundvärden... 4

Yttrande över betänkandet Det ofullständiga pusslet (SOU 2004:14) Remiss från Finansdepartementet Remisstid 4 juni 2004

Betänkandet SOU 2017:23 digital forvaltning.nu

Yttrande över remiss av slutbetänkandet reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)

Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Sammanställning av inkomna remissvar om miljömyndighetsutredningen (SOU 2015:43) Förslag 11.1 Miljömålen i myndighetstyrningen

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Inledande synpunkter. Tel

Ekonomistyrningsverkets remissvar över betänkandena Med tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47 och En lärande tillsyn (SOU2018:48)

Beredningsprocess i länsstyrelsernas arbete inom Miljömålsrådet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen (SOU 2018:82)

Mot en hållbar stadsutveckling

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten?

Nyheter inom Miljömålssystemet

Pressmeddelande från Formas och BIC

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar. Anders Skarstedt

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan

Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13 Er beteckning; M2019/00661/S

Yttrande över betänkandet Systematiska jämförelser - för lärande i staten (SOU 2015:36) Fi2015/2312

SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling

Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14)

BEGÄRAN OM YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET ETT GEMENSAMT BOSTADSFÖRSÖRJNINGSANSVAR (SOU 2018:35)

Kvalificerad välfärdsbrottslighet - förebygga, förhindra, upptäcka och beivra (SOU 2017:37)

Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org. nr Box 45

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Betänkandet SOU 2017:23 digitalforvaltning.nu (Fi2017/01289/DF) Sammanfattning 1(10) Yttrande /112. Finansdepartementet

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Yttrande över delbetänkandet Digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23)

En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)

Betänkandet SOU 2010:4 Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (Dnr Ju2010/1020/L6)

Yttrande över betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94)

En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 19 juni 2014

Myndighetsdatalag (SOU 2015:39)

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö Ku2015/02481/KL

Vägar till ett effektivare miljöarbete

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter, (SOU 2010:70)

Finansdepartementets promemoria Ny hantering av begravningsoch kyrkoavgifterna

Roll och verksamhetsbeskrivning för RUS

Inrättande av Miljömålsråd och förordnande av rådets ledamöter

Svensk författningssamling

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

STOCKHOLM. Långsiktig och strategisk styrning av informationsförsörjningen

Forskningsrådet Formas Informationsmöte om utlysningar 2019 Linda Bergqvist Ampel

Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Hushållning med havsområden Remiss från Miljödepartementet

Ingrid Oikari Beslut: Miljömålsrådets kansli Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32)

Kommunstyrelsen Dnr KS

Effektiva transporter och samhällsbyggande - En ny struktur för sjö, luft, väg och järnväg (SOU 2009:31

Yttrande över slutbetänkande Reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)

Justitiedepartementet Stockholm

På lika villkor! delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjning

/2018 1(5) Socialdepartementet

Transkript:

YTTRANDE Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Datum: 2015-10-10 Vårt diarienummer: 2015-1755 Ert diarienummer: M2015/1539/S Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) Sammanfattning : Formas koncentrerar sitt svar till de delar som direkt berör den egna myndigheten. Vad gäller de två uppgifter som föreslås tillföras Formas (avsnitt 11.2 och 11.6) är dessa såväl väsentliga i sig för att bidra till att miljön förbättras som väl lämpade att införas i Formas övriga verksamhet. Dessa uppgifter skapar nödvändiga förutsättningar för bättre synteser och tillgängliggörande av relevant miljöforskning samt ger underlag för identifiering och prioritering av områden där särskilda forskningssatsningar behöver göras inom miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Uppgifterna att utvärdera forskning inom miljöområdet samt effekterna av arbetet med att uppnå generationsmålet och miljökvalitetsmålen bör hanteras av en oberoende myndighet som Formas, som varken är utförare av forskningen eller ansvarig för miljöarbetet som ska utvärderas. Genom att både dessa funktioner och den forskningsfinansiering som behövs för att följa upp identifierade och prioriterade forskningsbehov finns i samma organisation bör också transaktionskostnaderna minska. För Formas skuile de nya uppgifterna också förstärka det sektorsövergripande arbetet och ge kompetensmässiga 1

synergier inom och mellan Formas ansvarsområden. Formas uppdrag omfattar redan olika typer av forskningsutvärderingar, for vilka Formas både har tillgång till och erfarenhet av att använda forsknings- och citeringsdatabaser som också behövs i den nya utvärderingsuppgiften för miljöområdet. Med fler samordnade uppgifter kan Formas arbeta med både större bredd och större djup för hållbar utveckling inom miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Avsnitt 11.1 Miljömålen i myndighetsstyrningen Formas instämmer i förslagen i detta avsnitt, då de sannolikt leder till en ökad effekt av miljöpolitiken, eftersom de innebär att milj ömyndigheternas uppgifter förtydligas och att krav ställs på att alla statliga myndigheter ska främja en hållbar miljöutveckling. Formas anser dock att det är av stor betydelse för att uppnå miljömålen att de verksamhetsanpassade uppgifter som utredningen föreslår att regeringen ska formulera och lägga in i respektive myndighets instruktion i största möjliga mån är väl förankrade i relevant forskning. Avsnitt 11.6 Miljöforskningens tillgänglighet Miljöforskningen har stor betydelse för miljöpolitiken och politikens möjligheter att bidra till att miljön förbättras. Internationella avtal bygger på resultat från forskningen och våra nationella lagar, styrmedel och andra åtgärder inom miljöpolitiken bör om möjligt bygga på vetenskapligt underlag. Det finns stora behov av att bättre och i större utsträckning tillgängliggöra och nyttiggöra miljöforskningen. Formas anser att förslaget att systematiskt sammanställa och utvärdera forskning inom miljöområdet utgör ett viktigt led i arbetet med att nå en hållbar miljö och har en avgörande betydelse för att klara miljöutmaningarna. Det finns stora behov för relevant sammanställning, utvärdering och paketering av evidensbasen i forskningen inom miljöområdet, så att den bättre kan användas och vägas in i underlag för beslut om miljöåtgärder. Sammantaget vill Formas framhålla att det finns ett stort behov av att identifiera, systematiskt sammanställa, utvärdera och presentera miljöforskningen på åtgärds- och policy-relevanta sätt, med beaktande av såväl god vetenskaplig kvalitet som relevans och evidensbas för praktiska miljöåtgärder. Minst lika viktigt är att de relevanta forskningsresultaten sprids och görs tillgängliga och att områden inom miljöområdet där relevant praktisk forskning saknas identifieras och hanteras så att de leder till effektiva behovsdrivna strategier och satsningar i forskningsfinansieringen. 2

Formas anser att det är väsentligt att den beskrivna uppgiften utförs av en oberoende, opartisk aktör för att få förtroende från samhället i stort och forskarsamhället. Den utförande aktören ska vara oberoende av såväl forskningen som ansvaret for det miljöarbete som utvärderingen handlar om. Således bör inte den utförande aktören själv vara forskningsutförare eller ansvarig myndighet for miljöpolicy och miljöåtgärder. Forskningsrådet Formas är oberoende från både forskningsutförandet och miljöarbetet, samtidigt som det är en myndighet under regeringen, som lyder under offentlighetsprincipen och andra generella regelverk med uttalade krav att vara transparent, opartisk, saklig, effektiv och att således fullgöra sina uppgifter utifrån en likabehandlingsprincip. Som oberoende finansiär av forskning, utan att utföra egen forskning, ingår det i Formas uppgifter att ta fram och implementera forskningsstrategier, välja forsknings- och problemområden för finansiering samt genom beredningsprocessen identifiera den bästa forskningen som ska finansieras. Formas har också i uppgift att utvärdera forskningen i relation till viktiga samhällsbehov och identifiera områden for utökad behovsdriven forskningsfinansiering. Såväl de forskningsutvärderingar som redan ligger inom Formas ansvar som den föreslagna nya utvärderingsverksamheten inom miljöområdet baseras på forskningsresultat som delvis utvärderas inom forskarvärlden. Därför krävs det att styrningen av utvärderingsverksamheten är väl förankrad och accepterad inom både forskarvärlden och samhället i övrigt. För att uppnå detta lämpar sig ett kollektivt beslutsfattande reglerad i författning väl, det vill säga Formas instämmer i betänkandets förslag om att ett särskilt råd bör inrättas vid myndigheten med uppgift att fatta beslut om vilka utvärderingsprojekt som ska startas samt att fastställa sammanfattningar och slutsatser i de utvärderingar som myndigheten genomför. Rådets ledamöter bör utses av regeringen. Resultatet av den nya utvärderingsverksamheten tillsammans med Formas nuvarande verksamhet kommer att ge goda synergieffekter i arbetet för en hållbar miljö. Då Formas uppdrag redan omfattar olika typer av forskningsutvärderingar har myndigheten byggt upp sådan kompetens och erfarenhet, samt har både tillgång till och erfarenhet av att använda forskningsoch citeringsdatabaser som även behövs i den nya utvärderingsuppgiften för miljöområdet. Utvärderingamas 3

resultat kommer att bidra till Formas identifiering och prioritering av områden där särskilda behovsdrivna forskningssatsningar bör göras. Det utvidgade uppdraget kommer också att bidra till ett större helhetstänkande och till att förstärka det sektorsövergripande arbetet på Formas. Formas delar förslagets bedömning att denna nya uppgift förutsätter nya resurser och anser att forslagets uppskattning om ett resurstillskott om 15,5 miljoner kronor per år är väl avvägt. Detta inkluderar också utökade kostnader för artikeloch databastillgång samt de bearbetningar som det nya utvärderingsuppdraget; medför utöver sådana resurser som Formas redan har for sina nuvarande utvärderingsuppgifter. Avsnitt 11.2 Om uppföljning, utvärdering och resultatredovisning inom milj ömålssy stemet Formas instämmer i utredningens förslag att det bör finnas en oberoende regelbunden samhällsövergripande utvärdering av miljömålssystemets resultat. En förutsättning för möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen är att det finns goda underlag för bedömningar och beslut. Uppföljningar och utvärderingar av myndigheternas resultat inom miljömålssystemet bör utföras av en oberoende aktör som inte själv är en del av miljömålssystemet och inte har ett eget ansvar som miljömålsmyndighet. Myndigheter bör inte utvärdera resultatet av sin egen verksamhet. En oberoende utvärdering av effekterna av miljöarbetet för att nå miljömålen bör således om möjligt läggas på en befintlig myndighet som inte har en direkt uppgift i milj ömålssystemet. Formas instämmer även i betänkandets förslag att verksamheten för att utföra denna nya uppgift behöver utvecklas och effektiviseras och att åtgärdsförslag inte bör lämnas till följd av effektutvärderingarna. Effektutvärderingarna bör fungera som ett underlag för regeringens bedömning och beslut om åtgärder. Forskningsrådet Formas är en myndighet under Miljö- och energidepartementet. Formas uppgifter är bl.a. att finansiera och utvärdera forskning inom miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Formas har också i uppgift att identifiera områden för utökad forskningsfinansiering. Formas har inte ett uttalat ansvar som miljömålsmyndighet. Formas är således en oberoende aktör inom milj ömålssystemet. 4

Dock vill Formas understryka att verksamheten kring effektutvärderingarna kommer att utgöra betydelsefulla underlag för identifiering och prioritering av behovsdrivna forskningssatsningar och även i övrigt ge värdefulla synergieffekter till Formas verksamhet. Formas delar förslagets bedömning att denna nya uppgift förutsätter nya resurser och anser att förslagets uppskattning om ett resurstillskott om 15,5 miljoner kronor per år är väl avvägt. Avsnitt 11.3 Regeringens myndighetsstyrning - finansiell styrning i flera led Formas instämmer i utredningens förslag i detta avsnitt om att sådana uppgifter som Formas har idag enligt Formas regleringsbrev och som innebär att betala ut beloppsbestämda statsbidrag till olika mottagare bör övergå till Kammarkollegiet vars kärnuppgift består av bland annat sådana uppgifter. I övrigt har Formas inga synpunkter på utredningens förslag i detta avsnitt. Avsnitt 11.4 En ny myndighet for tillståndsprövning, tillsyn och tillsynsvägledning Formas instämmer i förslaget i detta avsnitt då ett tydliggörande av ansvarsfördelningen mellan å ena sidan tillståndsprövning och tillsyn samt å andra sidan regelgivning enligt miljöbalken sannolikt leder till en mer rättssäker och effektivare förvaltning inom miljöområdet och därmed torde förutsättningarna öka för att miljömålen ska kunna nås. Detta bör dock vägas mot de kostnader för temporära effektivitetsförluster som en organisationsförändring kan medföra. Formas vill dock, oberoende av vilket organisationsalternativ som väljs, understryka att det är av största vikt för att uppnå miljömålen att verksamheten kring regelgivning bygger på faktiska oberoende utvärderingar av evidensbasen i relevant miljöforskning. Avsnitt 11.5 Vattenförvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön Formas instämmer i förslaget i detta avsnitt då sannolikt effektiviteten i vattenförvaltningen ökar genom att uppgifter flyttas över till Havs- och vattenmyndigheten från vattenmyndigheterna och vattendelegationen. Havs- och vattenmyndigheten får därmed ett tydligt helhetsansvar att bevara och förbättra vattnets beskaffenhet. Därmed torde förutsättningarna öka for att miljömålen ska kunna uppnås. 5

Detta beslut har fattats av generaldirektören Ingrid Petersson. Föredragande har varit planeringschefen Anna-Karin Dahlén. I den slutliga beredningen har även huvudsekreteraren Georgia Destouni deltagit. Ingrid Petersson {Jyww Anna-Karin 6