HANDLINGSPLAN Dnr: RFUL 2013/261 FoU-stödsverksamheten för socialtjänsten och berörda delar av hälso-och sjukvården 2014
Antagen av Ledningsgruppen för FoU-stöd den 29 november 2013 Bakgrund Uppländsk drivkraft 3.0 är den regionala utvecklingsstrategi (RUS) som gäller för Uppsala län sedan 2013. Den övergripande visionen, som tar sikte mot år 2030 säger att Uppsala då ska vara Europas mest attraktiva kunskapsregion. Innehållet i RUS bygger i sin tur på EU:s strategi EU 2020. Fyra strategiska inriktningar har definierats för Uppsala län: Innovativ region Växande region Kompetent region Attraktiv region Under var och en av dessa inriktningar nåra mål definierade med tillhörande indikatorer liksom ett antal åtaganden som ska visa på det som behöver göras för att nå målen. Regionförbundets verksamhetsplan 2014 bygger på RUS:en. Mål i regionförbundets verksamhetsplan som gäller FoU-stöd är: Vid 2014 års utgång ska det finnas etablerade former för samverkan mellan universitetets socionom- och sjuksköterskeprogram och arbetsgivare ska det finnas ett program för utbildning och stöd till arbetsledare/chefer och minst ett nytt utbildningsblock för handläggare inom den sociala barnavården inom området kommunikation/samtal med barn. ska kunskap om den demografiska utvecklingen inom äldreområdet ha analyserats och använts i planering och utvecklingsarbete i länet. ska dopning vara inkluderat i arbetet med lokala överenskommelser inom missbruksområdet. Regionförbundets FoU-stöd har vuxit fram på uppdrag av kommunernas socialtjänst, genom olika statliga projekt och kommunala satsningar från mitten av 1990-talet. Sedan år 2000 deltar även landstinget via den statliga äldresatsningen som startades då. Universitetet har hela tiden varit en samverkanspart till FoU-stöd. FoU-stöd ska inte bedriva egen forskning utan i stället utgöra ett verksamheternas FoU. 1
FoU-stödsverksamheten inkluderades i Regionförbundet Uppsala län, när det bildades 2003, som ett medlemsuppdrag. Att bedriva en FoU-stödsverksamhet inom socialtjänsten och berörda delar inom hälso-och sjukvården är sedan 2011 inskrivet som ett särskilt medlemsuppdrag i förbundsordningen. FoU-stödsverksamhetens övergripande uppdrag är att verka för en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och berörda delar inom hälso-och sjukvården, vilket innebär att verksamheter ska bygga på bästa tillgängliga kunskap från forskning, profession och brukare. En verksamhet som bygger på kunskap är nödvändig för att insatser till den som söker stöd och hjälp skall leda till bästa möjliga resultat samtidigt som tillgängliga resurser används effektivt. FoU-stöds uppdrag är att fungera som brobyggare mellan forskning och praktik samt förse socialtjänsten och berörda delar inom hälso- och sjukvården med kunskaps- och metodstöd i deras utvecklings- och uppföljnings-/utvärderingsarbete. I detta ingår att vidareutveckla samverkansformerna med universitet och högskolor samt att synliggöra och tillvarata kunskap från professionen och från brukarna. Regeringen och SKL (Sveriges kommuner och landsting) träffade 2009 en överenskommelse om att stödja utvecklingen av en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande delar av hälso- och sjukvården. Regionala stödstrukturer för stöd till kunskapsutveckling skall utvecklas i varje län. I Uppsala län har en utredning konstaterat att FoU-stödsverksamheten utgör ett naturligt nav i denna stödstruktur. Kopplat till överenskommelsen om en evidensbaserad praktik har Plan för stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet i socialtjänsten och angränsande delar av hälso-och sjukvården i Uppsala län skrivits på uppdrag från SKL. Arbetet med planering och genomförande av planen har påbörjats i FoU-stöds ledningsgrupp under 2013 och kommer att fortsätta under 2014 och 2015. Eftersom FoU-stöd är ett medlemsuppdrag kan kommunerna och landstinget komma överens om att förlägga projekt och uppdrag till FoU-stöd i enlighet med den ledningsstruktur som finns antagen av ledningsgruppen för FoU-stöd och förbundsstyrelsen. Det kan röra sig om såväl regionala som nationella initiativ. Den ekonomiutredning som genomförs i regionförbundet under årsskiftet 2013/2014 behandlar bl.a. förbundets uppdrag och styrningen av dessa. Utredningen kan komma att medföra förändrade rutiner. Även genomförandet av Plan för stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet i socialtjänsten och angränsande delar av hälso-och sjukvården i Uppsala län kan innebära förändringar i ledningsstrukturen. Långsiktigt mål: Professionella inom socialtjänsten och berörda delar inom hälso-och sjukvården upplever att FoU-stöd bidrar till kunskapsutveckling för god kvalitet och effektivitet i verksamheterna. FoU-stöd bidrar till kunskapsutveckling i kommunerna och landstinget genom: Omvärldsspaning Kunskapsspridning och att vara arena för erfarenhetsutbyte 2
Metodstöd Samverkan med universiteten (sammanföra forskning och praktik, stimulera till ny forskning, söka relevant forskning, samverka i projekt) Målgrupper är yrkesverksamma och beslutsfattare inom socialtjänsten och berörda delar inom hälso-och sjukvården. Handlingsplan för FoU-stöd 2014 FoU-stöds verksamhet består av såväl generella och gemensamma aktiviteter och insatser inom områdena äldre, barn/unga, missbruk/beroende och funktionshinder. Handlingsplanen följer denna indelning. erna i handlingsplanen är framtagna i nära samarbete med referensgrupperna inom respektive område efter en inledande diskussion i ledningsgruppen för FoU-stöd. Referensgrupperna består av tjänstemän/chefer från kommunerna och landstinget och deltagarna är utsedda av ledningsgruppen. Många delar av FoU-stöds verksamhet är långsiktiga processer. Att fullfölja redan påbörjat utvecklingsarbete är centralt. Det finns en efterfrågan på att även ha ett folkhälsoperspektiv i en del insatser. När det blir aktuellt samverkar enhetens medarbetare med regionförbundets folkhälsostrateger. Generella insatser för att stödja en evidensbaserad praktik Att bedriva en evidensbaserad praktik innebär att verksamheten bygger på bästa tillgängliga kunskap. Detta innebär en sammanvägning av relevant forskning, brukarens erfarenhet och vilja och den professionelles kompetens. Kunskap är också en viktig förutsättning för en god samverkan. Den strategi för kunskapsutveckling, KUS, som FoU-stöd har utarbetat i samverkan med verksamhetsrepresentanter, ska erbjudas verksamheterna inom socialtjänsten och angränsande delar inom hälso-och sjukvården som ett stöd för analys av kunskapsbehov och formulering av lokala strategier för kunskapsutveckling. Uppsala universitet bedriver utbildning av flera viktiga yrkesgrupper inom välfärdsområdet. Såväl socionomprogrammet som sjuksköterskeprogrammet leder till en generalistkompetens inom respektive område. Arbetsplatserna efterfrågar ofta medarbetare med mer specialiserad kunskap. Samverkan mellan utbildare och arbetsgivare bidrar till att utbildningen bättre kan svara mot verksamheternas behov, att arbetsgivaren genom kännedom om utbildningens innehåll kan anpassa såväl introduktion som inskolning i yrket samt att rekrytering av nya medarbetare underlättas. I detta är också den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) av stor betydelse. En evidensbaserad praktik förutsätter kontinuerlig påfyllnad av kunskap och tid för reflektion tillsammans med kollegor. Utvärderingsverkstäder och FoU-cirklar/forskningscirklar, t.ex. runt Öppna jämförelser, är exempel på aktiviteter med detta syfte. 3
Seminarier/ workshops om lärande och utveckling av arbetsplatser Dialog och kunskapsspridning om KUS Inbjuda till utvärderingsverkstad Planera för samverkan mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare av sjuksköterskeprogrammet I samverkan med företrädare för socionomprogrammet inbjuda till workshops med arbetsgivare och utbildningsanordnare Erbjuda ytterligare FoU-cirklar om Öppna jämförelser Ökad kunskap, erfarenhetsutbyte Metodstöd för kunskapsutveckling Ge teoretisk och praktisk kunskap om uppföljning och utvärdering Samverkan med Uppsala universitet, förbättrad kommunikation mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare Samverkan med Uppsala universitet, förbättrad kommunikation mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare Stödja det lokala utvecklingsarbetet Äldre och åldrande Regeringens mål för äldrepolitiken är att Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg. Vidare Alla äldre ska ha rätt att åldras med värdighet. De ska kunna känna trygghet, gemenskap och en delaktighet i samhället i övrigt. För att äldre personer ska kunna fortsätta vara delaktiga i samhällsliv och kunna åldras med god hälsa krävs såväl förebyggande insatser som ett individanpassat stöd, vård och omsorg. Eftersom allt fler äldre uppnår hög ålder kommer också allt fler att drabbas av en demenssjukdom. Det innebär också att behovet av kunskapsbaserad vård och omsorg kommer att öka. En annan effekt av ökad ålder är ett ökat behov av läkemedel. Närmare var femte inläggning på sjukhus av äldre personer är läkemedelsrelaterad. Det finns också skäl att uppmärksamma att även äldre personer kan drabbas av psykisk ohälsa m.m. Det är idag väl känt att anhöriga svarar för den största delen av vården och omsorgen om de äldre i samhället. Ett effektivt och kunskapsbaserat stöd till anhöriga är därför nödvändigt. I länets regionala utvecklingsstrategi sägs att vård och omsorg ska utvecklas genom forskningens, professionens och brukarnas kunskap och erfarenhet. Det förutsätter ett gott samarbete mellan universitet, FoU- verksamhet, kommuner och landsting. 4
1. Nationella kvalitetsregister Workshop om förbättringsarbeten kopplat till Öppna jämförelser inom äldreområdet FoU-cirkel runt nytta och lärdomar från kvalitetsregister t ex Senior Alert Seminarium om smärta och smärtskattning Sprida kunskap om intressanta exempel Ge inspiration och kunskap. Erfarenhetsutbyte Sprida kunskap om betydelsen av god smärtbehandling, särskilt i livets slutskede 2. Demens Nätverk av verksamma inom demensomsorg/- vård Nätverk för stöd till implementering av nationella demensriktlinjer Ökad kunskap om demens. Erfarenhetsutbyte Erfarenhetsutbyte runt implementeringen av demensriktlinjerna 3. Psykisk ohälsa Workshop om psykisk ohälsa hos äldre Delta i referensgrupp för projekt i Uppsala kommun Första hjälpen psykisk hälsa äldre Ökad kunskap, inspiration Identifiera utvecklingsmöjligheter 4. Äldre och läkemedel Delta i expertgrupp äldre under Läkemedelskommittén Årliga seminarier runt äldre och läkemedel tillsammans med landstingets läkemedelskommitté Samverkan, identifiera utvecklingsområden Ökad kunskap hos vård- och omsorgspersonal, erfarenhetsutbyte 5
Spridning av verktyget/skattningsskalan PHASE-Proxy (Skattningsskala för möjliga läkemedelsrelaterade symtom vid grav kognitiv svikt) Stöd för en förbättrad läkemedelsanvändning 5. Anhörigstöd Nätverk om anhörigstöd Gemensam grupphandledning för anhörigstödjare från kommunerna och landstinget Seminarier och workshops om anhörigstöd Erfarenhetsutbyte, ökad kunskap, utveckla samverkan Erfarenhetsutbyte och kunskap för bättre anhörigstöd och samverkan Ökad kunskap hos vård- och omsorgspersonal, erfarenhetsutbyte 6. Teknik för äldre Söka information Inbjuda till demonstration och information om teknik för äldre Identifiera intressanta och relevanta exempel inom området Kunskapsspridning till berörda personalgrupper 7. Brukarinflytande och värdegrund Fokusgrupper om brukarinflytande/delaktighet på minst fem särskilda boenden i länet Workshop om delaktighet inom äldreområdet Bollplank i utvärdering av värdegrundsarbete Medverka i forskningsprojektet Dignity in action Reflektion, kartlägga förutsättningar/hinder för brukarinflytande hos personalgrupper Sprida kunskap om brukarinflytande med utgångspunkt i kartläggningen. Erfarenhetsutbyte Metodstöd Underlätta verksamhetsanknuten forskning 6
8. Äldres hälsa och välbefinnande Workshop runt den demografiska utvecklingen och dess betydelse Möten med Länsstyrelsen m.fl. angående våld i nära relationer Samarbete med U-FOLD runt äldre personers alkoholmissbruk (>65 år) Planering av Forskning pågår om äldre och åldrande 2015 söka aktuell forskning Ökad kunskap som underlag till planering av framtida aktiviteter samt vård och omsorg, erfarenhetsutbyte Undersöka behovet av utbildning inom äldreområdet Omvärldsspaning. Stimulera till forskning Skapa ett intressant och relevant konferensprogram med aktuella teman i samverkan med Uppsala universitet, kommunerna i länet och landstinget Barn och unga Barn ska kunna växa upp i trygga vuxenrelationer och erbjudas tidiga insatser för stöd och vård om behovet uppstår. Stöd till barn som växer upp i riskmiljöer främjar och stärker barns psykiska hälsa. Att lyckas i skolan är en av de viktigaste enskilda faktorerna som påverkar barnens framtid. Barn i samhällsvård, barn som växer upp i missbruksmiljöer samt barn till föräldrar med kognitiva svårigheter är exempel på grupper som kan behöva särskilt stöd för att klara sig bra. Samverkan mellan yrkesgrupper är betydelsefullt för alla dessa barn. När det gäller barn i missbruksmiljöer pågår ett utvecklingsarbete för att öka familjeperspektivet, vilket redovisas under missbruksområdet. Arbetet med barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, och deras familjer, är ett av socialtjänstens svåraste uppdrag. För att stärka kommunernas arbete med att öka tryggheten och kvaliteten inom den sociala barn- och ungdomsvården har regeringen avsatt särskilda medel till en satsning på kompetensutveckling för personal under 2013-2016. För Uppsala län innebär det att det kompetensutvecklingsprogram som redan utvecklats i länet kan vidareutvecklas. En viktig del av arbetet för en evidensbaserad praktik är att lyfta fram den erfarenhetsbaserade kunskapen som professionella inom barn- och ungdomsområdet har. Det görs bl.a. genom att anordna konferenser på temat Praktik pågår, som är en form för systematiskt erfarenhetsutbyte mellan kommunerna och landstinget i Uppsala län. Brukarnas synpunkter och erfarenheter är också en betydelsefull kunskapskälla, som behövs för en evidensbaserad praktik. Att utveckla metoder för hur barns och ungdomars synpunkter ska synliggöras och tas till vara är en viktig uppgift för FoU-stöd. 7
1. Barn och unga i den sociala barnavården (Finansieras med stöd av externa medel från nationell satsning) Medverka vid spridning och implementering av produkter från Socialstyrelsen Samordna utbildning av familjehem Främja samverkan med fokus på skolgång och införandet av hälsoundersökning för alla barn som placeras i samhällsvård Medverka i det nationella arbetet för systematisk uppföljning inom den sociala barnavården Underlätta och ge stöd till kommunerna vid implementering Uppnå god kvalitet i familjehemsvården Ge barn i samhällsvård optimala förutsättningar för att nå bra resultat i skolan Ge barn i samhällsvård förutsättningar för en god psykisk och fysisk hälsa inkl. tandhälsa Få ökad kunskap om resultatet av insatser Identifiera utvecklingsområden för att säkra en god kvalitet i barnavården 2. Kompetensutvecklingsprogram för den sociala barnavården Administrera och samordna länets pågående kompetensutvecklingsprogram (Finansieras ev. delvis med stöd av externa medel från nationell satsning) Genomföra inventering av kompetensutvecklingsbehov (finansieras med stöd av medel från länets kommuner) Bredda och utveckla länets kompetensutvecklingsprogram genom gemensamma utbildningssatsningar och handledning, t ex ett program för utbildning och stöd till arbetsledare/chefer (finansiering oklar) Minska personalomsättningen bland socialsekreterare Stärka professionens kompetens för en evidensbaserad praktik Få ökad kunskap om befintlig kompetens i länets kommuner, som underlag för planering av förnyad kompetensutvecklingssatsning Minska personalomsättningen bland socialsekreterare och arbetsledare/chefer Stärka professionens kompetens för en evidensbaserad praktik Förbättra barnens möjlighet att vara delaktiga. Tillvarata barnens kunskap och erfarenhet för en evidensbaserad praktik. 8
3. Praktik pågår-konferens Sprida exempel på god praktik i Uppsala län Ökad kunskap om framgångsrika metoder och arbetssätt 4. Barn till föräldrar med kognitiva svårigheter (Finansieras huvudsakligen med stöd av särskilda medel från kommunerna och landstinget) Metodutvecklingsprojektet PYC (Parenting Young Children) (Finansieras med stöd av externa medel från Arvsfonden) Metodutvecklingsprojektet Mamma trots allt Genomföra en kartläggning av barn som har föräldrar med utvecklingsstörning och som är placerade i familjehem (Finansieras med stöd av externa medel från Stiftelsen Erik och Carola Tengströms fond) Sprida kunskap genom bl a informationsmaterial, hemsida, föreläsningar, utbildningar, konsultationer och en nationell SUF-konferens (SUF= Samverkan Utveckling Föräldraskap) Samordna ett nordiskt forskarnätverk och ett forskarpraktikernätverk Främja samverkan genom bl.a. de lokala SUFgrupperna Ökad föräldraförmåga hos föräldrar med kognitiva svårigheter som har små barn (0-7 år) Ökade möjligheter för föräldrar med kognitiva svårigheter, vars barn är familjehemsplacerade, att ha en god relation till sina barn Ökad kunskap om omfattning och orsak till placering av barn och innehållet i beslutat stöd Ökad kunskap hos professionella som arbetar med familjer där någon av föräldrarna har kognitiva svårigheter Inhämta kunskap från både forskning och praktik och stimulera till ytterligare forskning inom området Ökade möjligheter för familjer som tillhör målgruppen att få adekvat stöd 5. Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Medverka till utvecklingen av chattforum för barn och unga Ökade möjligheter för barn och unga att komma i kontakt med och få stöd av socialtjänsten 9
Anordna konferens om kommunikation/samtal med barn (Finansieras med stöd av externa medel från nationell satsning) Genomföra en forskningscirkel om barns brukarmedverkan Ökad kunskap hos professionella som arbetar med barn Ökade förutsättningar för barn och unga att komma till tals i den sociala barnavården 6. Missbruk bland unga (Finansieras med stöd av externa medel från nationell satsning) Anordna en konferens i samarbete med U-fold Ökad kunskap om missbruk bland unga Missbruk/beroende Missbruk/beroende är ett av våra största folkhälsoproblem. En god välfärd inbegriper väl utbyggt stöd och vård till personer med missbruk/beroende och deras anhöriga. Enligt Missbruksutredningen (Bättre insatser vid missbruk och beroende SOU 2011:35) är vården bristfällig, otillräcklig och mycket ojämnt fördelad över landet. Därför infördes en lagändring den 1 juli 2013, som innebär att vården ska förbättras genom ökad samverkan mellan landsting och kommuner. Det ska ske genom att huvudmännen ingår överenskommelser om samarbete kring personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Därtill aviseras nya riktlinjer inom missbruks-/beroendeområdet som kommer att ställa nya krav på huvudmännen både när det gäller samverkan och utveckling av insatser. Genom fortbildning av personal rustas missbruks- och beroendevården att ge personer med riskbruk, missbruk eller beroende en modern vård präglad av hög kvalitet och professionalitet. Cirka 500 000 personer lever idag med missbruk eller beroende. Onödigt lidande hos många kan minska om man ger rätt insatser på rätt sätt från början. Med bättre uppföljningar och kunskapsstöd av forskare blir det lättare att göra rätt. Brukarmedverkan inom missbruksvården har blivit allt viktigare. Brukare ser andra saker än vad professionella gör. Genom brukarens ögon kan vård och stöd anpassas bättre till brukarnas förutsättningar och behov. När en förälder missbrukar påverkas hela familjen, inte minst barnen. Forskning visar att den viktigaste skyddsfaktorn för barnen är relationen till föräldrarna, även när föräldrarna själva har problem. Därför är insatser riktade till föräldrar med missbruksproblem ett sätt att stödja barnen. Men det krävs även särskilda insatser riktade till barnen. 10
1. Utveckling av samverkan Genomföra en kartläggning av befintligt utbud av insatser och identifiera lokala utvecklingsbehov inför arbetet med uppdatering av överenskommelser (Finansieras med stöd av externa medel från nationell satsning) Anordna seminarium om dopning Stöd till utveckling av integrerade mottagningar alternativt integrerat arbetssätt Förbättrat kunskapsunderlag för arbetet med överenskommelser Dopning ska inkluderas i arbetet med lokala överenskommelser inom missbruks- /beroendeområdet Ökad kvalitet och tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården 2. Kompetensutveckling (Finansieras med stöd av externa medel från nationell satsning) Erbjuda utbildning och metodstöd kring AUDIT/DUDIT, ASI, MI, HAP 1 i enlighet med länsöverenskommelse mellan kommunerna och landstinget Anordna en basutbildning kring riskbruk, missbruk, beroende i samverkan med U-fold Ökad kunskap hos professionella som arbetar med missbruk/beroende Ökad kunskap hos professionella 3. Uppföljning och utvärdering (Finansieras med stöd av externa medel från nationell satsning) Erbjuda stöd kring användandet av ASI för uppföljning, både på individ- och på verksamhetsnivå Slutföra utvärderingen av den integrerade mottagningen i Enköping och sprida resultatet Bättre underlag för beslut både på individoch verksamhetsnivå Ökat kunskapsunderlag i det fortsatta arbetet med att utveckla integrerade vårdformer 1 AUDIT/ DUDIT = Alcohol/Drug Use Disorders Identification Test, ASI = Addiction Severity Index, MI = Motivational Interviewing, HAP = Haschavvänjningsprogrammet. 11
Sprida erfarenheterna från uppföljning enligt Mångbesökarmodellen 2 Förbättrat underlag för samordning av insatser kring personer med omfattande vårdbehov 4. Forskarstöd i lokalt utvecklingsarbete. Anordna seminarier med forskare kring lokala frågeställningar (Finansieras med stöd av externa medel från nationell satsning) Ökad kunskapsbasering inom missbruks- /beroendevården 5. Brukarmedverkan Stödja genomförandet av brukarrevisioner (Finansieras med stöd av externa medel från nationell satsning) Bjuda in fler brukare att medverka i utvecklingen av missbruks-/beroendevården på lokal och regional nivå Ökad kunskap om brukarnas synpunkter och erfarenheter Ökad anpassning av insatser till brukarnas behov 6. Familjeperspektiv inom missbruks-/beroendevården Genomföra en forskningscirkel i samverkan med Uppsala universitet (Finansieras med stöd av externa medel från Statens folkhälsoinstitut) Genomföra fördjupningsutbildning (Finansieras med stöd av externa medel från nationell satsning) Stödja Uppsala kommun i deras arbete med att utveckla samverkan mellan vuxen- och barnenhet (Finansieras med stöd av externa medel från nationell satsning) Förbättrat stöd till föräldrar och barn i familjer med missbruk Ökad kunskap hos professionella om hur missbruk påverkar hela familjen Ökat familjeperspektiv inom både missbruksoch barnavård 2 Mångbesökarmodellen syftar till att identifiera systemhinder ur ett brukarperspektiv utifrån fallbeskrivningar av personer med stora vårdbehov och omfattande vårdkontakter 12
7. Uppmärksamma kommande riktlinjer inom missbruks-/beroendevården Anordna en konferens i samverkan med SoS och Västmanlands län om förslaget till nya riktlinjer inom missbruks-/beroendevården Ökad kunskap hos professionella som arbetar med missbruk/beroende Funktionshinder Grunden för funktionshinderpolitiken är att personer med funktionsnedsättningar ska ha samma rättigheter och möjligheter som andra medborgare. Målen handlar om en samhällsgemenskap med mångfald som grund och att samhället utformas så att personer med funktionsnedsättningar blir fullt delaktiga i samhällslivet. Socialstyrelsen konstaterar att det alltjämt är stora skillnader i levnadsförhållanden mellan personer med funktionsnedsättningar (som har insatser enligt LSS och/eller SoL) och befolkningen i stort. I förhållande till befolkningen kännetecknas gruppen bland annat av låg utbildningsnivå, man står utanför arbetsmarknaden, har en svag ekonomi och en mindre aktiv fritid. Socialstyrelsen konstaterar att det är långt kvar till jämlika levnadsförhållanden. Forskning pekar på att det är den fysiska och sociala miljön som avgör om en person med funktionsnedsättning är funktionshindrad eller inte. Det är således inte samma sak att ha en funktionsnedsättning och att vara funktionshindrad. Dessa begrepp särskiljs dock inte alltid i praktiken och att vara funktionshindrad blir därmed det som vidtalas. Ofta beskrivs problem till följd av funktionsnedsättningar kopplat till individen snarare än till omgivningen. Personer med funktionsnedsättning har olika kapacitet att klara sig själva och därmed olika behov av stöd och insatser. Det är heller inte alltid som stödet motsvarar de förväntningar som finns hos en individ. Det krävs flexibilitet och följsamhet från vård och stödgivaren för att tillgodose den enskildes behov. Många gånger krävs även att insatser från olika aktörer samordnas för att den enskildes tillvaro ska fungera. Personalens kompetens är av avgörande betydelse när det gäller utformning av stöd och dess innehåll och kvalitet. Det är viktigt att personalen har relevanta kunskaper och att det finns goda förutsättningar i den organisation man verkar för att omsätta kunskaperna i praktisk handling. Inflytande och delaktighet är prioriterade områden inom funktionshinderpolitiken. Arbetet ska bland annat inriktas på att ge personer med funktionsnedsättningar förutsättningar för självständighet och självbestämmande. De ska i större utsträckning komma till tals, bli lyssnade till och kunna utöva inflytande över socialtjänstens och berörda delar av hälso- och sjukvårdens insatser. Projektmedel från SKL med avsikt att förstärka brukarmedverkan inom LSS-området medför att arbetet med att öka brukarnas medverkan och inflytande kommer att intensifieras kommande år. Detta arbete ska inte ses som en isolerad aktivitet utan något som kommer att genomsyra övriga aktiviteter inom området. 13
1. Brukarmedverkan Utbilda och handleda vägledare (personal och brukare) i Delaktighetsmodellen Utbilda och handleda brukarrevisorer Delaktighetsslingor ska genomföras i verksamheter, metodstöd Fler brukarrevisioner genomförs 2. Kompetensutveckling Samverkan med Vård-och Omsorgscollege och Yrkeshögskolan om utbildningsinsatser inom funktionshinderområdet Utbildning till personal och brukare i bemötande och återhämtning Genomföra FoU-patrull inom LSS-området Stärka professionens kompetens Ökad kunskap om återhämtnings-perspektivet Matcha olika kunskapskällor för en evidensbaserad praktik 3. AIMday AIMday inom funktionshinderområdet tillsammans med UUI och Centrum för forskning om funktionshinder vid Uppsala universitet Ökad kunskap om aktuell forskning inom området Möten mellan forskare och yrkesverksamma 4. Utmanande beteenden utmanade verksamheter Inbjuda till inspirationsdag och andra aktiviteter som handlar om människor med vissa funktionsnedsättningar vars beteenden i särskilt hög grad utmanar verksamheter som erbjuder stöd och service Ökad kunskap om aktuell forskning inom området Inspirera till ökat lärande 14
5. Närvårdsteamet i Uppsala Delta och följa uppbyggnad av Närvårdsteamet för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Uppmärksamma brukarperspektivet i teamets arbete 6. Förstärkt brukarmedverkan På olika sätt och på olika nivåer arbeta för en ökad brukarmedverkan/ökat brukarinflytande inom LSS-verksamhet (Finansieras med stöd av externa medel från nationell satsning) Brukarnas kunskaper och erfarenheter tas tillvara i utformandet av det stöd som ges 7. Utvärdering Utvärdering av projektet ISAmverkan. Ett projekt med syfte att ge stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar att få och behålla ett arbete (Finansieras med externa medel från projektet) Analysera process och resultat av projektet 8. Arbete för personer med funktionsnedsättningar Bidra med FoU-stöd i förstudie inom nationella programmet för Europeiska socialfonden rörande hållbar och inkluderande tillväxt Uppmärksamma behovet av tillgängligt arbetsliv för personer med funktionsnedsättningar 15