www.migrationsverket.se/fonder Sammanfattande rapport Resultat från Europeiska flyktingfonden Sverige 2008-2013 1
Om Flyktingfonden Flyktingfonden, eller Europeiska flyktingfonden som den heter i sin helhet, ingick i EU:s ramprogram Solidaritet och hantering av migrationsströmmar (SOLID). Fonden inrättades av Europeiska unionens råd och Europaparlamentet för att underlätta för medlemsländerna att ta emot asylsökande, flyktingar och skyddsbehövande. Utlysningen av medel startade under 2008 och pågick till 2013, uppdelat på två perioder; 2008-2010 och 2011-2013. I denna broschyr berättar vi närmare om de projekt som genomfördes 2011-2013, men visar resultat från programperioden i sin helhet. De sista projekten som medfinansierats av fonden löpte fram till 30 juni 2015. Varje år har cirka 100 miljoner kronor disponerats inom totalt 175 projekt med målgrupperna asylsökande, flyktingar och skyddsbehövande. En del av projekten har genomförts inom Migrationsverket, andra har genomförts av kommuner, landsting, universitet och högskolor samt frivilligorganisationer. Flyktingfonden skulle bidra till att utveckla följande områden: Mottagning av asylsökande. Asylprövning. Introduktion av flyktingar och skyddsbehövande. Vidarebosättning av kvotuttagna. Utveckling, övervakning och utvärdering av asylpolitiken. Fondens målgrupp: Asylsökande. Flyktingar och andra skyddsbehövande. Vidarebosatta som tas emot inom flyktingkvoten. Personer som har beviljats tillfälligt skydd. Även projekt som berörde ovanstående målgrupper indirekt godkändes. Till exempel kunde kommunala tjänstemän och medlemmar i frivilligorganisationer vara en primär målgrupp. Om projektet syftade till att utveckla samarbetet mellan myndigheter och frivilligorganisationer i asylmottagningen eller det kommunala mottagandet, kunde de slutliga målgrupperna beröras indirekt genom att mottagandet blir bättre om projekten lyckas skapa ett förbättrat samarbete. Definition Vidarebosättning Personer som har fått uppehållstillstånd inom ramen för den svenska flyktingkvoten och får bosätta sig i Sverige. Flyktingkvoten är det antal flyktingar som regeringen beslutat att Migrationsverket under ett år ska vidarebosätta till Sverige. Om broschyren Informationen i denna broschyr baseras på en utvärdering som gjordes efter att programperioden för Flyktingfonden var slut. Slutsatser om framgångsrika projekt och mindre framgångsrika projekt kommer från denna utvärdering.
Tre prioriterade områden Totalt genomfördes 175 projekt i Sverige med stöd av Flyktingfonden 2008-2013. Under perioden 2011-2013 var det totalt 60 projekt som genomfördes. Projekten genomfördes inom ramen för tre olika områden som hade fastställts som särskilt prioriterade. Prioritering 1 Totalt 42 projekt Projekt som bidrar till att genomföra de principer och åtgärder som fastställts i EU:s regelverk på flyktingområdet. Regelverket som avses är de förordningar och direktiv som rör exempelvis asylmottagande, asylförfarande, bedömningen av konventionsskäl och andra skyddsgrunder, liksom innehållet i det beviljade skyddet. Det här gjorde man bland annat: Integrationsinsatser i syfte att minska introduktionstiden genom företagskontakter, praktik, utbildning och boende. Åtgärder för att stärka rättssäkerheten i mottagandet av ensamkommande asylsökande barn. Insatser som utvecklade och förbättrade mottagandet av asylsökande, flyktingar och asylsökande ensamkommande barn samt andra särskilt utsatta grupper. Detta gjordes till exempel genom integrationsstödjande aktiviteter. Tydliga strategier och handlingsplaner togs fram, stödmaterial till förskoleverksamhet skapades och kompetenshöjande insatser för personal som arbetade med målgrupperna genomfördes. Målgrupperna fick också utbildning i det svenska språket och det svenska samhället. Hälsofrämjande projekt. Målgruppen fick utbildning i kris och konflikthantering. Ett ökat antal och förbättrade hälsoundersökningar genomfördes och målgrupp som utsatts för tortyr fick behandling. Här rymdes också kompetenshöjande insatser för personal som arbetade med målgruppen samt identifiering av hälsorelaterade faktorer inom etableringsprocessen. Migrationsverket tog fram och implementerade nya förbättrade arbetsmetoder och strategier. Dessa förbättringar har bland annat bidragit till att korta handläggningstiderna för asylsökande. De förbättrade arbetsmetoderna och strategierna har också hjälpt till 3
att säkerställa individens rättigheter att inte diskrimineras på grund av kön, könsuttryck och sexuell läggning. Personal på Migrationsverket, tolkar samt kommunala och landstingsanställda tjänstemän fick utbildning i att förbättra bemötandet av särskilt utsatta grupper och öka kvaliteten på tolkning i samband med asylutredningar. Prioritering 2 Totalt 14 projekt Projekt som utvecklar referensverktyg och utvärderingsmetoder som kan öka kvaliteten i asylprövningen och/eller utvecklar administrationen så att det praktiska samarbetet med andra medlemsstater underlättas. Detta gjorde man bland annat: Utvärderingsprojekt och forskningsinsatser som belyste målgruppernas transnationella band och hur de påverkade förväntningar på remitteringar, boendestandard, val av bosättningsort samt målgruppens relation till arbetsmarknaden. Flera av utvärderingsprojekten bygger på intervjuer med målgruppen och har fokuserat på mottagandet och introduktionen i samhället för ensamkommande asylsökande barn. I ett projekt genomfördes en kartläggning av utfall och levnadsvillkor för ensamkommande asylsökande barn. Det gjordes även en utvärdering av de vidarebosattas integrationsprocess. En forskningsmiljö för akademisk forskning inom migrationsområdet kunde byggas upp inom ett projekt. Prioritering 3 Totalt fyra projekt Åtgärder för att förbättra ansvarsfördelningen mellan EU:s medlemsländer och länder utanför EU. Detta gjorde man bland annat: Mottagandet av vidarebosatta utvecklades genom förbättring av regional samverkan, informationsinsatser och ökat transnationellt samarbete. Pedagogiska metoder och verktyg utvecklades för att förbättra mottagandet och introduktionen av målgruppen. Det genomfördes också omfattande utbildningsinsatser för tjänstemän i kommuner inom flera län. Även målgruppen har nåtts av utbildningsinsatser via Sverigeprogrammet som togs fram inom ramen för perioden 2008-2010. Utbildningsinsatserna genomfördes även i andra EU-länder och verktyg som tagits fram har spridits till flera EU-länder. Genom projektet Leanviz med Migrationsverket som stödmottagare utvecklades ett IT-verktyg som underlättar planering, styrning och uppföljning av vidarebosättning. Som ett resultat av detta är numera vidarebosättningsverksamheten enklare att planera och följa upp. Det är lättare att prioritera arbetsuppgifter och hitta avvikelser. 4
5
Tre framgångsprojekt Av alla projekt som genomfördes berättar vi här om tre projekt som var särskilt framgångsrika. Med framgångsrikt menar vi till exempel att målen inom projektet har uppnåtts, att kunskap och erfarenheter från projektet har spridits så att andra kan ta del av det och att projektet bedöms ha skapat förutsättningar för långsiktig nytta. Mottagande av ensamkommande asylsökande barn med barnet i fokus Eskilstuna kommun är en av de kommuner i Sverige som tar emot flest flyktingar. År 2009 uppmärksammade kommunen att det fanns brister i mottagandet av ensamkommande asylsökande barn, men också att samverkan mellan verksamheter och externa huvudmän behövde förbättras. De hade dålig kontroll över vilka barn som befann sig i kommunen och väntetiderna i olika processer var mycket långa. Ungefär samtidigt gjorde Sveriges kommuner och landsting (SKL), Migrationsverket och Europeiska flyktingfonden (ERF) en kartläggning av hur mottagandet av målgruppen såg ut i resten av Sverige. Denna kartläggning visade på samma brister. Med detta som utgångspunkt startade Eskilstuna kommun projektet Mottagande av ensamkommande asylsökande barn med barnet i fokus. Syftet var att bygga upp ett rättssäkert och effektivt mottagande av de ensamkommande asylsökande barn som kommer till Eskilstuna kommun. Projektet finansierades till 75 procent av Flyktingfonden. Så gjorde de Projektet utformades som en pilotverksamhet dit handplockad personal rekryterades i syfte att specialisera och effektivisera kommunens hantering av de ensamkommande barnen. Idag är pilotverksamheten implementerad i kommunens ordinarie verksamhet. Resultaten från projektet finns sammanfattade i en metodhandbok som andra kommuner kan ta del av för att dra lärdomar av arbetet. Projektets fokus låg särskilt på att kommunen skulle förbättras inom följande områden: De asylsökande barnen ska behandlas på samma sätt som andra barn inom socialtjänsten. Mottagandet av barn som placeras i eget boende, ofta hos vänner eller släktingar. Mottagandet av de barn som anvisas av Migrationsverket till kommunens boenden. Resultatet Utvärderingen visar att situationen har blivit avsevärt mycket bättre för de ensamkommande barnen i Eskilstuna kommun efter projektets genomförande. Tidigare fick de barn som anvisades till kommunens boendeplatser ta sig dit själva från Migrationsverket, något som ändrades i och med projektet. Familjehemsföräldrar är nu alltid godkända, utbildade 6
och informerade inför uppdraget. Projektet har skapat märkbar nytta i kommunen som även arbetat aktivt med kunskaps- och erfarenhetsspridning, vilket också skapat tydliga förutsättningar för långsiktig nytta. Definition Ensamkommande barn En person mellan 0-18 år som söker asyl i Sverige och som är skild från båda sina föräldrar eller annan legal vårdnadshavare. 7
Den lärande organisationen Ett av de absolut största projekten som genomfördes med medel ur Flyktingfonden heter Den lärande organisationen. Det var ett projekt inom Migrationsverket, som hade som mål att påverka myndighetens verksamhet gällande bland annat rutiner för verksamhetsstyrning, arbetssätt, kvalitetssäkring, uppföljning och utvärdering. Syftet var att förbättra asylärendeprocessen främst för att skapa en enhetlig asylprövningsprocess som präglas av hög rättslig kvalitet. Så gjorde de För att nå målet togs 16 olika metoder och verktyg fram. Samtliga har förankrats i Migrationsverkets verksamhet. Det handlar till exempel om: Handläggningsstöd vid asylutredning. Innehåll till en introduktionsutbildning för nyanställda. Verktyg för självutvärdering. Kvalitetsuppföljningar på enhetsnivå och mellan enheter. Möjlighet att genomföra utbildningar utifrån verkliga case samlade i en casebank. Resultatet Målet att påverka hela asylärendeprocessen har uppnåtts. Alla metoder och verktyg som projektet hade som mål att utveckla och implementera i verksamheten har genomförts enligt plan. Det har förankrats i hela verksamheten från ledningsnivå ner till operativ nivå. Det finns nu en standard för rättslig kvalitet och en metod för kvalitetsuppföljning, vilket innebär att Migrationsverket har bättre förutsättningar att säkra just rättslig kvalitet och enhetlighet i hanteringen av asylärenden. Det är särskilt viktigt med tanke på det ökade antalet asylsökande i Sverige. Förutom att målen uppnåtts vad gäller asylärenden har verktygen som togs fram också implementerats i andra ärendetyper på Migrationsverket. Migrationsverket driver det fortsatta arbetet med att implementera kvalitetsuppföljning och andra verktyg ur projektet. 8
Va Med-UNG! Va Med-UNG! var ett projekt som drevs av Uppsala kommun. Projektet var en fortsättning på projektet Va Med! som finansierades med pengar ur Flyktingfonden 2008-2011. Syftet med Va Med! var att utveckla nya metoder och arbetssätt samt läromedel och informationsmaterial inom Svenska för invandrare (SFI) och etableringen av nyanlända. Målet var att öka förståelsen för den gemensamma värdegrunden och genom interkulturell dialog bidra till minskat utanförskap och ökad delaktighet i samhället. Va Med-UNG! är baserat på erfarenheter, material och arbetsmetoder som utvecklades inom Va Med! men med målet att utveckla ett informationsmaterial för målgruppen ensamkommande barn och ungdomar och deras behov. Så gjorde de SFI-material från Va Med! anpassades, omarbetades och vidareutvecklades i form av text och bild. Materialet kvalitetssäkrades så att det svarade mot målet att bidra till dialog, diskussion och egen reflektion. För att testa materialet och metoden på målgruppen samarbetade flera kommuner i landet. Materialet består av text, bild och film som finns tillgängligt via webbplatsen vamed.nu. I fokus ligger viktiga frågor som rör nyanlända ungdomars introduktion till det nya landet Sverige. Det berör bland annat demokrati och samhälle, rättigheter och skyldigheter, men också Diskussionsbild framtagen av projektet Va med -UNG! hälsa, fritid och livsstil. Arbetsmetoden bygger på ett aktivt deltagande i form av dialog och reflektion. Resultatet Målsättningen för projektet har vida överträffats. Många fler än det planerade antalet personer ur målgruppen har nåtts. Genom webbplatsen och samarbete med kommuner, skolor och andra aktörer har projektet resulterat i en effektiv kunskapsspridning. Man räknar med att det finns goda förutsättningar för att spridningen kommer att fortsätta och därmed skapa ännu större långsiktig nytta. 9
10
Flyktingfonden har varit betydelsefull När hela programperioden för Flyktingfonden utvärderades stod det klart att de medel som tillhandahålls via Flyktingfonden fick en allt viktigare betydelse i en allt mer ansträngd finansiell situation. Flera av de utvecklingsprojekt som finansierats under perioden 2008-2010 och 2011-2013 har lämnat betydande avtryck och bidragit till att den markanta ökningen av asylansökningar kunnat hanteras. Det är också tydligt att ju större projekten har varit, desto bättre tycks förutsättningarna för att nå hög måluppfyllelse och bidra till långsiktigt hållbara resultat och nytta ha varit. Många av de större projekten har haft en hög måluppfyllelse. Ibland blev det inte som det var tänkt Alla projekt som medfinansierades av Flyktingfonden lyckades inte nå de mål eller resultat som man räknat med. Förklaringarna till varför målen inte har uppnåtts är olika för olika projekt. Det kan dock konstateras att Sverige har haft en markant ökning asylsökande de senaste åren - och att antalet hela tiden ökar. Mot bakgrund av det får det anses troligt att många av Europeiska flyktingfondens stödmottagande organisationer har befunnit sig i en ansträngd situation. Det kan ha påverkan på deras förmåga att bedriva utvecklingsprojekt och att implementera resultaten i den ordinarie verksamheten. Vad innebär det att målen inte har nåtts? Det kan handla om att målgruppen inte fått den kunskap som den skulle, att få upplever delaktighet i projektet eller att projektet inte har fått någon påverkan eller nytta på lång sikt. Målgruppen nåddes många gånger indirekt Utvärderingen visar att det framför allt är aktiviteter som rör integration och utbildningsinsatser som inte har nått det planerade utfallet och inte har nått så många personer ur målgruppen som man räknat med. Många av dessa projekt har ändå nått ut till målgruppen indirekt. Detta eftersom man jobbat främst med personal inom organisationer som deltagare eller mottagare i projektet, snarare än direkt mot den målgrupp som samma personal arbetat med. 11
www.migrationsverket.se/fonder 12