NÄRHET och. GRÖN STAD med PLATS FÖR FLER VISION ROSERSBERG

Relevanta dokument
Regionala och lokala mål och strategier

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

Genomförande av Detaljplan Backa västra. Rafed Baban Anders Lorentzson Robin Axelsson Lena Johansson Daniel Lindell Maria Lejdebro

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun


en organisation skapar, levererar och fångar värde. Osterwald & Pigneur

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning

Landvetter södra. - samverkan tjänstemän och politik

Projektet Väsby Entré/Stationsområdet Anne-Sophie Arbegard, projektledare Väsby Entré Kontoret för samhällsbyggnad.

Strategiska samband Magelungsstråket, Mälaräng och Järvadalen Bakgrund

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Indikatorer Hållbart resande. Henrik Markhede

Reflektion från seminarium 5

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!

Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna

Sammanställning från medborgardialog 3 december Kulturpunkten, Gottsunda Centrum

Sammanställning. Workshop Framtidsbilden. Ängelholms kommun har en översiktsplan

Regional, översiktlig och strategisk planering

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

Översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan GR

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Översiktsplan 2014 Populärversion

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

- kvarter 4, 5, 6 - parkering - Landvetter södra

Gottsundaområdet Planprogram

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Steninge slottspark Trafikstudie

Staden Ystad dokumentation från workshop den 14 maj 2013

Hur bygger vi en ny stad?

Workshop Norra Tyresö Centrum

Information om Planprogram Eriksberg och Ekebydalen

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

Arkitektur, planering och plangenomförande. Karin Milles, stadsarkitekt i Norrköping

Fokus Skärholmen Projekt på samråd

Yttrande över detaljplan för Talluddsvägen, Björknäs, Boo

Mölndal är den hållbara staden där alla får chansen. Med mod och kreativitet förstärker vi Västsverige.

Next:Norrköping Inre hamnen vår gemensamma målbild

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun

Fördjupning av översiktsplanen för Norra Vallentuna & Lindholmen (FÖP)

Sammanställning från workshop

Skanska och de globala målen

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Parallella uppdrag för Selma Lagerlöfs torg. Sammanfattning

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1

Österåker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006

Samordning Sickla-Plania Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön.

Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG FÖP2034 PLANERINGSINRIKTNING

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun

Samhällsplaneringens betydelse för Jämlik hälsa

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Dialog Tullinge - sammanfattning av Idévecka 1

SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN

Det här är Centerpartiet. i Torsås kommun

Skärhamns Samhällsförening

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Knivsta kommun PM framtida utvecklingspotential

Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1

Välkomna! Stadsdelsprogram Frölunda. Onsdag 18 mars 2015 Kl och 18.00

Ulleråker en modern stadsdel på historisk mark

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Arbetar i Fagersjö. Sammanställning workshop Bygg ditt Fagersjö

SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/0425 Ludvig Lundgren SBN/2006:186. Detaljplan för del av kv Farao m m

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Mölnlycke. 20 november 2018

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Regional analys TILLHÖRANDE ÖVERSIKTLIG PLANERING. Växjö Översiktsplaneutredningar PLANERINGSKONTORET

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

BO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2 24 SEPTEMBER 2017

Yttrande över granskningshandling Fördjupad översiktsplan norra Vallentuna och Lindholmen

Bagarvägen /Målarvägen i Upplands-Bro.

Hällingsjö. 29 november 2018

Hur du planerar och bygger äldreboenden och LSSboenden. integrerad del av samhället. Claes Rogander Planarkitekt Sundsvalls kommun

GULLMARSVÄGEN/ ÅRSTASKOGEN

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Landvetter. 18 december 2018

Rävlanda. 4 december 2018

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

De nya kvarteren i Råsunda

Malmö Konsthögskola Malmö Art Academy. Agnes Madsen. Teres Selberg. Supervisors. Examiner

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag

Planbesked för Rönnbäret 1 och 2

Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Urban struktur Göteborg /

Slakthusområdet. Stadsstrukturanalys 6 november 2015

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås

Transkript:

GRÖN STAD med NÄRHET och PLATS FÖR FLER VISION ROSERSBERG Sigtuna kommun, Maj 2016

2 P-plats Rosersbergs station, foto Robin Andersson

VISION ROSERSBERG Sigtuna kommun, maj-november 2015 ARBETSGRUPP Projektledare Lars Svensson, Sigtuna kommun Processledare: Viktoria Walldin, White Arkitekter Med stöd av: Robin Andersson, Elin Henriksson, Anna Ågren, Lisa Wistrand, Jan Wijkmark, och Amanda Fröler. Inbjudna deltagare workshops: Kommunala tjänstemän: Tony Lööw Fredrik Casparsson Ted Hesselbom Anna Toräng Johan Stock Patrik Kujansivu Lena Ludvigsson Åsa Nilsson Bjervner Selda Taner Andreas Thoor Beatrice Hedquist Christina Bolinder Lars Svensson Mario Castillo-Belmar Rebecka Olsson Stefan Jonsson Claes Palm Marie-Loise Khan-Tamakloe Farzin Mirsaidi Magnus Petersson Christer Wikström Helen Kavanagh Berglund Kerstin Alksten Helen Ericson Lars Sundblad Karolina Regius Kommunala bolag: Sigtuna vatten och renhållning VD Greger Svensson Politiker: Lars Bryntesson Pierre Cengiz Edstrand Dan Rosenholm Evalena Lindqvist Ibrahim Khalifa Marie Axelsson Olov Holst Mats Weibull Lars Björling Rolf Brunnberg Ronnie Lundin 3

Illustration: Karolina Embring Dialogmetoden omfattar intervjuer, med spontant utvalda i och omkring Rosersberg, fokusgrupper med riktade inbjudningar för att fånga olika grupper samt visionsmöten med kommun och politiker. EN VISION GRUNDAD I DIALOG Rosersberg ska bli en grön stad som skapar närhet och plats för fler. Visionens innehåll har sin utgångspunkt i en dialog med boende och verksamma i Rosersberg. Bakgrund I Sigtuna kommuns södra del ligger den mindre tätorten Rosersberg med ett invånarantal om ca 1 700 personer. Härifrån har du korta avstånd till Märsta och Arlanda men även Sigtuna stad och Upplands Väsby. Både Uppsala och Stockholm ligger inom pendlingsavstånd. I Rosersberg finns bra kommunikationer. Här finns en centralt belägen pendeltågstation och E4 ligger ca 1,5 km från centrum. På cykel tar du dig lätt till Märsta och Sigtuna stad, Arlanda och Upplands Väsby ligger inom rimligt pendlingsavstånd med cykel. I Sigtuna kommuns översiktsplan (ÖP, 2014) beskrivs Rosersberg idag som ett villaområde med småstadskaraktär mitt i en expansiv region. I likhet med övriga Stockholms län har Sigtuna kommun en positiv befolkningstillväxt och behovet av bostäder är stort. Omständigheterna kring flygbullret i Rosersberg har förändrats och öppnat upp för möjligheter till områdesutveckling väster om pendeltågstationen i Rosersberg. 4

Uppsala Slottsvägen Storbodaanstalten Rosersbergs slott Stockholm Rosersberg, med planområdet markerat väster om pendeltågsstationen. Dialog Tillsammans med Sigtuna kommun har White arkitekter under år 2015 genomfört en dialogprocess tillsammans med de som bor och verkar på plats och omkring Rosersberg. Dialogprocessen har genomförts med hjälp av intervjuer och fokusgruppsamtal och utmynnat i tre visionsworkshopar med kommunens tjänstemän och politiker. Ur dialogen har framkomit att många av de boende i Rosersberg uppskattar lugnet, grönskan och den sociala sammanhållningen. Det finns dock samtidigt en efterfrågan på bostäder och ett behov av utökad service och handel. Det saknas även mötesplatser och aktiviteter utöver idrott. Vision Visionen som du nu håller i din hand kommer vara underlag för framtagande av detaljplaner och markanvisningar i västra Rosersberg. Visionen för Rosersberg har ambitionen att bevara och förstärka ortens positiva värden. Visionen förenar Rosersbergs nuvarande identitet med aktuella behov och framtida utveckling. 5

6

DEN GRÖNA STADEN I Rosersberg utvecklas framtidens gröna stad. Den har en blandning i upplåtelseformer, innehåll och uttryck, med en struktur som gör den tillgänglig, och en tillräcklig täthet för att vara klimateffektiv. Här finns utrymme för såväl modern miljöteknik som stadsodling och starka naturvärden väntar runt hörnet. Bygg blandat och lagom tätt När Rosersberg byggs ut till en grön stad läggs stor vikt vid de urbana kvaliteterna. Här finns utrymme för olika upplåtelseformer, nyskapande arkitektur och blandande funktioner. För att skapa variation tillkommer flerfamiljshus - båda höga och lägre - med bostäder för unga och äldre. Allt får plats i en tydlig, sammanlänkande gatustruktur där aktiva bottenvåningar med blandade verksamheter stöttar liv på gator, torg och platser. Grön omställning Här byggs ett klimateffektivt samhälle med hjälp av modern miljöteknik. I Rosersberg är det lätt att leva hållbart. Här behöver man inte ha bil för att ta sig till jobbet, handla eller ta del i andra aktiviteter. Genom att exempelvis främja aktiviteter som stadsodling kan invånarna producera grönsaker och blommor lokalt samtidigt som de får chans att lära känna varandra. Närmare naturen Det gröna i staden är alltid närvarande. Rosersberg omges av områden med höga natur och kulturvärden. Den som bor här har gångavstånd till skog, bad och slottsparken. Genom den gröna stadens täthet och tillgängliga struktur blir naturen, som redan finns, tillgänglig för fler. 7

8

NÄRHET I Rosersberg finns det mesta inom räckhåll. Här är det lätt att ta sig till och från jobb, skola och träning till fots, på cykel eller med kollektivtrafik. Här kan du handla mat, ta en kaffe, gå på en spelning och få hjälp att laga det som är trasigt. Stationen är Rosersbergs nav och ligger mitt i samhället. Kring stationen koncentreras centrumfunktionerna som sprids in i staden via förenade stråk. Närhet till allt I Rosersberg ska det vara lätt att gå, cykla och resa kollektivt. De tillägg som görs förbättrar strukturen i orten och kopplingarna till omgivningen. Genom omvandlingen till stad skapas gaturum som blir attraktiva att vistas i promenera utmed. Med fokus på stationen och andra viktiga målpunkter skapas välintegrerade stråk där potentialen till stadsliv skapas. Längs dessa stråk koncentras kommersiella lokaler och här skapas utrymme för offentlig service. Utgå från stationen Pendeltågsstationen finns mitt i centrum och den nya bebyggelsen kretsar kring den. De nya tilläggen fyller igen tomrummen och ökar täthetens och intensiteten i en struktur som inte hindrar flödena till och från stationen och mellan de olika delarna av Rosersberg. Ett Rosersberg Rosersberg ska även i framtiden vara ett samhälle. Det är viktigt att det inte skapas ett nya och ett gamla Rosersberg utan snarare mer Rosersberg. Det är därför prioriterat att skapa fler passager över eller under järnvägen för att minska dess barriärverkan. 9

10

PLATS FÖR FLER Rosersbergarna känner sig hemma, känner igen sina grannar och är nyfikna på det nya. Den traditionella identiteten utvecklas och idyllen berikas med nya influenser. I Rosersberg samsas människor med olika bakgrund i stadsrum där alla känner sig välkomna. Trygghet grundar förändring Rosersberg står inför en stor förändring. Från ett tryggt men relativt statiskt och slutet samhälle till en öppen och växande stad. Trygga människor törs förändras. Det gäller såväl barn som vuxna. I en trygg grupp finns det tolerans och generositet gentemot varandra. Målsättningen är att kombinationen av den trygga indentiteten och ett stort mått nyfikenhet och förändringsvilja skapar förutsättningar för en spirande stadsidyll. Utveckla idyllen För att Rosersberg ska kännas välkomnande för nya invånare behöver den starka identiteten vidgas och rymma fler intryck. Idag präglas föreningsliv och mötesplatser mycket av idrott. I utvecklingen av Rosersberg behöver det skapas utrymme för andra uttryck som musik, film, odling, mat etc. Skapa mötesplatser I den nya stadsstrukturen finns plats för mötesplatser, framförallt icke kommersiella. Platserna ska kunna erbjuda både sol, lä och olika aktiviteter. Mötesplatser placeras strategiskt där stråk möts. Med aktiva bottenvåningar i angränsande byggnader stimuleras stadslivet. På yteffektiva och multifunktionella platser stimuleras möten. 11

12

Kärleksstigen, foto Robin Andersson 13