Medlemsförbund / Members: Assyriska riksförbundet / Chilenska riksförbundet / Eritreanska riksförbundet / Finlandssvenskarnas riksförbund / Grekiska riksförbundet / Iranska riksförbundet / Italienska riksförbundet / Kinesiska riksförbundet / Kurdiska riksförbundet / Portugisiska riksförbundet / Polska riksförbundet / Ryska riksförbundet / Serbernas riksförbund / Serbiska Ungdomsorganisationen / Somaliska riksförbundet / Spanska riksförbundet / Sverige Romers Riksförbund - Roma International / Syrianska riksförbundet / Turkiska kvinnoförbundet / Turkiska riksförbundet / Ukrainska Alliansen / Yarsan riksförbund 2014-03-18 Regeringskansliet Dnr 2013/6517/GV Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar till betänkandet av SFI-utredningen Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) SIOS, Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige, lämnar härmed sitt yttrande över betänkandet av Sfi-utredningen Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76). Sammanfattning Utredningen SFI-utredningen Svenska för invandrare lämnar förslag om att sfi och svenska som andraspråk inom grundläggande komvux slås ihop till en utbildning. Kurserna i sfi blir oförändrade men det blir ett förändrat system med mer sammanhållna studievägar. Sfi upphör som egen skolform och blir en del inom komvux vid sidan av grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning. Kraven ökar på utbildningsanordnarna att erbjuda sfi flexibelt och individanpassat. En bestämmelse införs i skollagen som innebär att huvudmannen ska verka för att sfi erbjuds på tider som passar eleven. Utredningen lämnar dessutom förslag om att införandet av nationella valfrihetssystem reglerade i skollagen införs för sfi (sfi-peng) samt för grundläggande och gymnasial komvux. Arbetsförmedlingen får möjlighet att upphandla sfi för personer med etableringsplan under förutsättning att detta sker buntat med andra arbetsmarknadspolitiska aktiviteter. SIOS ställer sig positivt till utredningens förslag om att sfi och svenska som andraspråk inom grundläggande komvux slås ihop till en utbildning och att kurserna i sfi ska ges inom sammanhållna studievägar som följer individens förutsättningar och behov. SIOS tillstyrker förslaget om att sfi ska upphöra som egen skolform och att den blir en del inom komvux. SIOS-Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige The Cooperation Group for Ethnic Associations in Sweden/ Groupe de Collaboration entre les Associations Nationales Ethniques en Suede Adress: Bellmansgatan 15, 1tr. 118 47 Stockholm Sweden Tfn +46 (0)8-556 93 360 Org.+46 (0)8-556 93 369 Verk. +46 (0)8-556 93 364 e-mail: kansli@sios.org www.sios.org Plusgiro: 987240-9 Bankgiro: 833-8220 Org.nr 802014-5242 1
SIOS ställer sig positivt till ökad individanpassning och flexibilitet i sfi, men menar att verklig anpassning och flexibilitet innebär att bestämmelsen i skollagen om en elevs rätt till särskilt stöd även ska gälla i kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. SIOS har mycket stora betänkligheter angående de konsekvenser som ett införande av ett system med sfi-peng kan medföra. Den utvärdering som gjorts av kundval sas/sfi i Helsingborgs stad samt granskningen gjord av Riksrevisionen av tjänsten etableringslotsar indikerar att kundvalssystemet har brister och orsakar oönskade konsekvenser i form av segregering och sämre förutsättningar för lärare. Valfriheten kan för de flesta bli att välja den utbildningsanordnare som är närmast. SIOS anser att vägen till en bättre sfi-undervisning som verkligen tillgodoser varje studerandes behov och uppmuntrar språkutveckling utifrån varje inlärandes förutsättningar inte går genom att införa organisatoriska lösningar som den föreslagna sfi-pengen. Det handlar snarare om att genomföra satsningar inom de områden som utredaren tar upp i kapitel 16, Andra frågeställningar utredningen valt att uppmärksamma. I kapitlet skriver utredaren insiktsfullt om lärarbehörighet, förstärkt lärarutbildning, betygsskalans utformning, om höjd ambitionsnivå i forskning om svenska som andraspråk och sfi samt behov av ändamålsenlig statistik. Dessa områden som är väsentliga för att utveckla sfiundervisning och undervisning i svenska som andraspråk har länge varit försummade och målen för det som behövs har satts för lågt. SIOS förordar att kommunerna behåller sitt huvudmannaskap. SIOS ställer sig mycket tveksam till förslaget om valfrihetssystem för komvux och har samma typ av farhågor för det föreslagna valfrihetssystemet för sfi. Det finns ca 100 000 sfistuderande och ca 190 000 studerande i komvux. Reformen som föreslås berör alltså ca 300 000 vuxna personer. Det är en stor reform som kan påverka många människors framtid. Stora förändringar föreslås i ett viktigt och komplext samhällsområde, utan att förankra dem på ett tillfredsställande sätt i forskning, utvärderingar och statistik. SIOS anser att utredningen inte har gjort en ordentlig beskrivning av förslagens konsekvenser. SIOS anser att skollagen bör ändras så att en elev med bristfälliga kunskaper i svenska ska ha rätt att få utbildning på modersmål eller annat språk som eleven behärskar och att en elev ska ha rätt att få studiehandledning på modersmål eller annat språk som eleven behärskar. SIOS anser att det finns ett eget värde i att kommunerna behåller huvudmannaskapet för vuxenutbildningen. Risken är stor att kommunerna tappar kompetens på detta område. Vuxenutbildning är en andra chans i livet och möjligheten att genomgå utbildningen är knuten både till demokratiska värden och delaktighet i samhället. Det är en stor fråga som angår kommunerna i högsta grad. Angående förslaget om att Arbetsförmedlingen får möjlighet att upphandla sfi för personer med etableringsplan anser SIOS att förslaget är svårt att genomföra. Dels därför att förslaget är invecklat och svårt att använda. Dels därför att rent praktiskt blir det mycket pusslande för att få en kurs och alla de insatser som ska buntas att starta. 2
Inledning Vi redogör först för utredningens uppdrag för att sedan överlämna våra synpunkter på några av utredningens förslag och bedömningar. Utredningens uppdrag Utredningens uppdrag är främst att föreslå hur valfrihet och individuell anpassning kan ökas inom utbildning i svenska för invandrare (sfi) och att överväga om all utbildning i svenska språket för vuxna invandrare i framtiden bör ges inom kommunal vuxenutbildning (komvux) och särskild utbildning för vuxna (särvux). Utredningen ska föreslå hur ett system med sfi-peng kan utformas och föreslå ytterligare åtgärder för hur sfi i ett tidigare skede kan bli mer flexibel och individanpassad. I uppdraget ingår även att föreslå åtgärder för hur samverkan mellan och inom kommuner samt mellan huvudmän och andra instanser som t.ex. Arbetsförmedlingen och länsstyrelser kan förbättras när det gäller sfi. En annan del av uppdraget innebär att föreslå hur utbildningen i svenska språket bättre kan anpassas till de mål som den enskilde har med sina studier samt överväga om Arbetsförmedlingen bör ges möjlighet att upphandla den utbildning i svenska som ingår i en etableringsplan enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Om utredningen föreslår att all utbildning i svenska språket för vuxna invandrare i framtiden ska ges inom komvux och särvux ska uppdraget att föreslå hur valfrihet kan ökas inom sfi även omfatta hur valfrihet kan öka inom komvux som helhet. Kapitel 6. En sammanhållen utbildning i svenska språket för invandrare Utredningen lägger fram följande förslag. Kursplanen för sfi som utgångspunkt Utbildning i svenska språket för invandare ska ges i en sammanhållen utbildning. Utgångspunkten för denna ska vara kursplanen för sfi. Kursen svenska som andraspråk inom komvux på grundläggande nivå upphör i sin nuvarande form. Den nya kursen SvA grund Statens skolverk ges i uppdrag att ta fram en ny kursplan för svenska som andraspråk inom komvux på grundläggande nivå. Kursen ska både förbereda för studier i svenska som andraspråk inom komvux på gymnasial nivå och ha karaktären av en kommunikativ språkutbildning. Den ska i omfattning motsvara 200 till 400 verksamhetspoäng. Den ska inte överlappa någon av sfi-kurserna. 3
Utbildningens indelning i kurser Den nuvarande indelningen av sfi i fyra kurser ska behållas. Betyg ska sättas på varje avslutad kurs. Målgruppsanpassade studievägar Nya målgruppsanpassade sammanhållna studievägar införs i kursplanen för sfi. Studievägarna ska i högre grad än i dag utgå från elevernas behov och förutsättningar. Studieväg 1 ska innehålla kurserna A, B, C och D. Studieväg 2 ska innehålla kurserna B, C och D. Studieväg 3 ska innehålla kurserna C och D. SIOS tillstyrker samtliga förslag. SIOS anser att nuvarande sfi och kursen svenska som andraspråk inom komvux är ganska likartade som utredningens analys visar. De som slutar sfi och vill fortsätta på komvux för att lära sig mer svenska hänvisas till kursen svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Med förslaget försvinner överlappningen. SIOS anser också att förslaget om målgruppsanpassade studievägar är bra utifrån en pedagogisk synpunkt. Det gäller att utgå ifrån individens förutsättningar och behov. Den studievana som individen har kräver olika banor, trots att målet är detsamma. Sfi-bonus Utredningen lämnar ett rad förslag avseende sfi-bonus till följd av utredningens förslag om förändrade studievägar. Syftet med sfi-bonus är att få fler invandrare att snabbare lära sig svenska. Elever inom sfi, som uppfyller vissa krav, kan ansöka om sfi-bonus hos sin kommun. När förslaget om sfi-bonus presenterades ansåg SIOS att förslaget var onödigt, att det inte skulle ge några effekter och att det skapade administrativt krångel. SIOS ansåg att förslaget utgick ifrån felaktiga utgångspunkter och skapade en bild av att invandrare inte vill lära sig svenska. Förra året aviserade regeringen att sfi-bonus kommer att upphöra. Skälet var att sfibonus inte haft någon effekt. Kapitel 7. Sfi blir en del av komvux Utredningen lägger fram följande förslag. Sfi som en tredje enhet inom komvux Skollagen (2010:800) ändras så att sfi upphör som en egen skolform. Sfi ska i stället ingå som en egen del i komvux. Komvux ska bestå av tre separata delar: komvux på grundläggande nivå, på gymnasial nivå och svenska för invandrare. För sfi görs undantag från regleringen om att de som fått minst utbildning ska prioriteras. Som en följd av att sfi upphör som en egen skolform föreslås ändringar i andra lagar. 4
SIOS ställer sig positivt till utredningens förslag. Vi har själva förespråkat det sedan länge. Det finns uppenbara fördelar i att sfi blir en del av komvux. Det gäller verksamhetsmässiga och organisatoriska fördelar, både för verksamheten och för de studerande. SIOS anser också att det blir lättare för studerande att välja kurser inom den grundläggande nivån eller på gymnasienivå samtidigt som man läser sfi. Mycket beror dock på de studerandens bakgrund. Har de studievana och är flerspråkiga finns en stor sannolikhet att de även väljer andra ämnen när de samtidigt läser sfi. Kapitel 8. Flexibilitet och individanpassning Utredningen lägger fram följande förslag. Lagstiftarens intention och behov av ytterligare reglering En bestämmelse införs i skollagen (2010:800) som anger att huvudmannen för sfi ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som passar eleven. Huvudmannen ska beakta om den enskilde har andra aktiviteter som samhällsorientering, arbetsmarknadspolitiska åtgärder, arbetslivsorientering, validering, praktik, annan utbildning eller förvärvsarbete. Det kan också vara behov som grundar sig på andra åtaganden t.ex. föräldraledighet. SIOS tillstyrker utredningens förslag. Det är viktigt att huvudmannen i möjligaste mån beaktar de hinder som kan finnas för att den studerande får undervisning på de tider som passar. Samtidigt är det viktigt att ha i minnet att i små kommuner kan det vara svårt att ordna ett stort utbud som tillfredsställer alla. När det gäller övrigt innehåll i kapitel 8 utvecklar utredningen ett rad resonemang om flexibilitet och individanpassning, men lämnar inte något förslag. Utifrån skollagen, övriga styrdokument och förarbeten är det uppenbart att individens behov och förutsättningar ska vara avgörande vid planering och genomförande av sfi och all övrig vuxenundervisning. SIOS ser dock behovet av att dessa regleringar kompletteras med tydligare bestämmelser. SIOS anser att skollagen bör ändras så att en elev med bristfälliga kunskaper i svenska ska ha rätt att få utbildning på modersmål eller annat språk som eleven behärskar och att en elev ska ha rätt att få studiehandledning på modersmål eller annat språk som eleven behärskar. SIOS anser dessutom att bestämmelsen i skollagen om att en elevs rätt till särskilt stöd inte gäller i förskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare bör upphävas. En likvärdig utbildning ska gälla för alla. Bestämmelserna bryter dessutom mot FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige ratificerat. Artikel 24 fastställer att Personer med funktionsnedsättning ges nödvändigt stöd inom det allmänna utbildningssystemet för att underlätta deras ändamålsenliga utbildning. 5
I den enkät som utredningen gjort uppger ca 67 procent av alla kommuner som svarat att sfistuderande som är i behov av särskilt individuellt stöd får sådant stöd. Enkäten hade en svarsfrekvens på 78 procent. Det innebär att det finns brister idag och det pekar på behovet av att ändra lagstiftningen på detta område. Kapitel 9. Sfi-peng Utredningen lägger fram följande förslag. Valfrihetssystem för sfi reglerat i skollagen Ett valfrihetssystem för sfi ska regleras i skollagen (2010:800). Prövningen av om en enskild utbildningsanordnare ska bedriva sfi ska göras av en statlig myndighet och regleras i skollagen. En person som är mottagen till utbildningen har rätt att delta i sfi hos en enskild utbildningsanordnare som har godkänts som huvudman för sfi oavsett var i landet denne bedriver sin verksamhet. Huvudmannen ersätts genom ett bidrag (sfi-peng) från elevens hemkommun. Statlig tillståndsprövning Statens skolinspektion ska handlägga ärenden såsom godkännande av enskilda utbildningsanordnare som huvudmän för sfi. En ansökan om godkännande som huvudman för sfi ska kunna ges in till Skolinspektionen löpande under året. Skolinspektionens prövning av och beslut om ansökningar ska ske löpande under året. En ansökan ska få överföras elektroniskt och Skolinspektionen ska få meddela föreskrifter om en sådan ansökan. Krav för godkännande att bedriva sfi Ett godkännande som huvudman för sfi ska lämnas om den enskilda utbildningsanordnaren har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. En folkhögskola ska inte längre kunna bedriva sfi som en särskild utbildningsform grundat på betygsrätt och en enskild utbildningsanordnare ska inte längre kunna få tillstånd för betygsrätt för utbildning motsvarande sfi. Undervisningen hos enskilda utbildningsanordnare som godkänts som huvudmän för sfi ska vara icke-konfessionell Utbildning som anordnas av en enskild utbildningsanordnare som har godkänts som huvudman för sfi ska ingå i skolväsendet. Ett beslut om godkännande av en enskild utbildningsanordnare som huvudman för sfi ska få överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Statens skolinspektion ska sprida kunskap om vad som krävs för att enskilda utbildningsanordnare ska få bedriva sfi. Ett godkännande upphör att gälla om verksamheten inte har påbörjats inom tolv månader från beslutet om godkännande av en enskild utbildningsanordnare som huvudman för sfi. 6
Tillståndets omfattning Ett godkännande av en enskild som huvudman för sfi ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet. Ett godkännande ska gälla tills vidare. Ett godkännande som huvudman för sfi ska även innebära ett godkännande att erbjuda utbildning som motsvarar sfi enligt 6 kap. förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning. Krav på antagning och öppenhet En enskild utbildningsanordnare som är godkänd som huvudman för sfi ska anta och vara öppen för samtliga elever som har valt att studera hos utbildningsanordnaren och som hemkommunen har tagit emot till utbildningen. Utbildningen får dock begränsas till att avse vissa studievägar och elever som har särskilda behov. Information och överlämnande av kursbetyg till kommunen Enskilda utbildningsanordnare som har godkänts som huvudmän för sfi ska lämna över betygshandlingar och intyg när det gäller avslutade kurser i utbildningen till elevernas respektive hemkommuner. Utbildning med kommunen som huvudman I skollagen (2010:800) ska bestämmelserna i 20 kap. 3 ändras. Den nya lydelsen ska ange att kommunerna får tillhandahålla kommunal vuxenutbildning. Utredningen ska enligt direktiven föreslå hur ett system med sfi-peng kan utformas. Direktiven är tydliga och lämnar inget utrymme för att överväga andra lösningar. SIOS har mycket stora betänkligheter angående de konsekvenser som ett införande av ett system med sfi-peng kan medföra. Stora förändringar föreslås i ett viktigt och komplext samhällsområde, utan att förankra dem på ett tillfredsställande sätt i forskning, utvärderingar och statistik. I ett särskilt yttrande av en sakkunnig i utredningen Annika Århammar uttrycks liknande farhågor. Utredningens konsekvensanalys är enligt min mening ofullständig då varken kommunalekonomiska eller samhällsekonomiska konsekvenser har analyserats i tillräcklig grad. Även utredningens beräkningar av kostnader och redovisning av finansieringsförslag skulle behöva utvecklas (s 535 i betänkandet). För att exemplifiera våra farhågor kommer vi att redogöra för en utvärdering som finns om kundval för sfi i ett system likt det som utredningen fick i uppdrag att föreslå. Helsingborgs stad införde kundval för sas och sfi från och med 1 januari 2012. Kommunen uppdrog till Ramböll att göra en utvärdering som publicerades i september 2013 (Utvärdering kundval sas/sfi, Helsingborgs stad, Ramböll 2013). Bland utvärderingens slutsatser redovisas följande: Om elevens valmöjligheter Valmöjligheten upplevs som positiv av eleverna Närhetsprincipen eller rekommendationer styr elevens val Eleverna saknar stöd och information i valsituationen 7
Om utbildningsanordnarnas erbjudande God flexibilitet vad gäller studietid och studietakt God överlappning med individuella behov Otydligt vad de olika anordnarnas utbildningserbjudande är Flexibiliteten medför konsekvenser för lärarnas möjlighet att bedriva en god pedagogisk verksamhet Om elevresultaten Oförändrade studieresultat, men antalet förlängningar ökar Utvärderingsresultatet visar föga överraskande att de flesta personer har en positiv inställning till möjligheten att välja. Detta har framkommit i andra undersökningar då man frågar efter valfrihet i vården och omsorgen. Utvärderingen visar dock att eleverna saknar stöd och information vid valsituationen. Att ha tillgång till fullständig information är en grundläggande förutsättning för att ett system liknande sfi-peng ska fungera. I avsaknad av detta förlitar sig eleverna på släktingars och vänners råd eller väljer den utbildningsanordnare som ligger närmast. Bland de argument som framförts för att införa ett valfrihetssystem är att den skulle gynna mångfald, en effektivare undervisning och förkortad undervisningstid. Utvärderingsresultatet bekräftar inte detta. Tvärtom, konstaterar utvärderingen att det inte går att utläsa vad som utmärker utbildningserbjudandet från olika anordnare, exempelvis om någon av utbildningsanordnarna är specialiserad mot en viss studieväg eller om det finns ökad studietakt för studievana personer. Ramböll ser att otydligheten i utbildningserbjudandena riskerar att missa syftet med kundval om valet endast är att avhända parametrar såsom studietid, studietakt, geografi och studienivå. Det som man ytterligare kan konstatera är att anordnare tenderar att specialisera sig på studievägar 2 och 3, som tar emot studievana och högutbildade personer. Ingen anordnare specialiserar sig på studieväg 1, som är riktade mot de kortutbildade. En del av lärarna uttrycker också frustration gällande kundvalssystemet. Ramböll framhåller att det uttrycks en farhåga från lärarhåll att kundvalet riskerar att urvattna den pedagogiska verksamheten och att kvaliteten i utbildningen därmed försämras. När det gäller undervisningens effektivitet och längd, konstaterar utvärderingen att under tiden som kundval pågått så fanns inga märkbara förändringar i studieresultat. En förändring efter systemets införande är antalet förlängningar av studietid på olika studievägar. Detta går emot de förväntningar som finns när det gäller införandet av ett system med sfi-peng. SIOS anser att resultatet av utvärderingen ger en uppfattning om vilka konsekvenser ett införande av ett system med sfi-peng kan ha. Brister och stöd i valsituationen drabbar personer med kort utbildning och personer med behov av särskilt stöd mest. 8
Även den specialisering av huvudmännen som förespråkas kan ha motsatt effekt än det som eftersträvas. Det kan bli så att huvudmännen på en ort specialiserar sig på de studerande med studievana och kommunen tar hand om de studerande med kort utbildning och i behov av särskilt stöd. Trots att antalet utförare ökar blir resultatet att en del i målgruppen segregeras. Det kan även bli att studerandeunderlaget blir för litet och att sammansättningen av studerande i klassrummet blir mer heterogen, vilket kan begränsa lärarens möjlighet att ge det individuella stöd som man vill uppmuntra. Eller att detta försvårar möjligheten till interaktion och samverkan i grupp. Man kan även anföra ett annat exempel. En åtgärd som lyder under ett valfrihetssystem är etableringslotsen som tillkom med lagen om etablering i december 2010. Etableringslotsen är tänkt att ha den huvudsakliga kontakten med den nyanlände. Tjänstens innehåll utgörs främst av råd och stöd vid studie- och yrkesval, matchning, coachning, jobbsökaraktiviteter, hjälp med arbetsgivarkontakter, anskaffning av praktikplatser och socialt stöd. Riksrevisionen har inlett en granskning av etableringslotsar, med utgångspunkt i en genomförd förstudie. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport, med planerad publicering i juni 2014. Riksrevisionen framför att kostnaden för lotsverksamheten väntas öka under de kommande åren samtidigt som dess inverkan på individens etablering är oviss. Under förstudien framkom indikationer på att etableringslotsarnas stöd inte har tillräckligt arbetsmarknadsfokus, att valfrihetssystemet inte fungerar ändamålsenligt och att det inte finns tillräckligt samarbete mellan etableringslotsarna och berörda aktörer. Det finns också tecken på vissa brister i kontrollen och uppföljningen av etableringslotsarna. Den utvärdering som gjorts av kundval sas/sfi i Helsingborgs stad samt granskningen av Riksrevisionen av tjänsten etableringslotsar indikerar att kundvalssystemet har brister och orsakar oönskade konsekvenser. SIOS anser att vägen till en bättre sfi-undervisning som verkligen tillgodoser varje studerandes behov och uppmuntrar språkutveckling utifrån varje inlärandens förutsättningar inte går genom att införa organisatoriska lösningar som den föreslagna sfipengen. Det handlar snarare om att genomföra satsningar inom de områden som utredaren tar upp i kapitel 16, Andra frågeställningar utredningen valt att uppmärksamma. I kapitlet skriver utredaren insiktsfullt om lärarbehörighet, förstärkt lärarutbildning, betygsskalans utformning, om höjd ambitionsnivå i forskning om svenska som andraspråk och sfi samt behov av ändamålsenlig statistik. Dessa områden som är väsentliga för att utveckla sfiundervisning och undervisning i svenska som andraspråk har länge varit försummade eller målen för det som behövs har satts för lågt. Exempelvis behöver lärare i svenska som andraspråk ha 30 högskolepoäng (hp) för att vara behöriga, medan lärare i matematik behöver 90 hp för behörighet. SIOS anser att det är dags att satsa på kärnfrågor som lärarkompetens, lärarutbildning samt forskning och statistik, inte på organisatoriska lösningar vars konsekvenser är svåra att förutse. SIOS förordar att kommunerna behåller sitt huvudmannaskap. 9
Kapitel 10. Kommunens ansvar för information, mottagande, studievägledning m.m. Utredningen lämnar följande bedömningar och förslag. Information om rätt att delta i sfi Bedömning: Det behöver utvecklas bättre insatser för att fler av dem som har rätt att delta i sfi ska få information om detta. Kommunernas webbplatser bör t.ex. innehålla information om sfi på de vanligaste språken och vara lätt att hitta. Utskick till nyinflyttade bör innehålla information om sfi på de vanligaste språken. Statliga myndigheter, särskilt Migrationsverket och Arbetsförmedlingen, bör också kunna medverka till förbättrad information om rätten till sfi. SIOS delar utredningens bedömning. Information på de vanligaste språken om rätt att delta i sfi är en absolut nödvändig åtgärd. Hemkommunens mottagningsprocess Det införs en bestämmelse i skollagen (2010:800) som anger att en ansökan om deltagande i sfi ska ges in till den sökandes hemkommun. Hemkommunen ska se till att en sökande kan välja en utbildningsanordnare så snart som möjligt efter att den sökande tagits emot till utbildningen. Utbildningsanordnaren kan vara antingen hemkommunen eller en enskild utbildningsanordnare som är godkänd som huvudman för sfi. Bedömning: Om den sökande väljer en enskild utbildningsanordnare, ska hemkommunen skyndsamt informera utbildningsanordnaren om valet. Förslaget om hemkommunens mottagningsprocess är knuten till det föreslagna valfrihetssystemet. SIOS förordar inte systemet, därför är ett yttrande inte aktuellt. Tidpunkt för när sfi ska kunna påbörjas Huvudmannen för sfi ska vara skyldig att se till att utbildningen kan påbörjas snarast och senast inom en månad från den tidpunkt huvudmannen fått ansökan och beslut fattats om att den sökande mottagits till utbildningen. SIOS ställer sig positivt till förslaget, oavsett om valfrihetssystemet införs. Detta skulle gälla för samtliga som har rätt att delta i sfi, dvs. både de som deltar i etableringen och övriga nyanlända. 10
Kartläggning och studie- och yrkesvägledning Skollagen (2010:800) ändras så att hemkommunen ansvarar för att elever inom sfi ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. Hemkommunen ska utifrån den enskildes behov och förutsättningar ge vägledning vid valet av utbildningsanordnare. Statens Skolinspektion ska ges i uppdrag att upprätta en nationell databas med information om enskilda utbildningsanordnare som har godkänts som huvudmän för sfi. SIOS ställer sig positivt till förslaget om vägledning. Studie- och yrkesvägledning är viktig för alla men särskilt för illiterata och personer med funktionsnedsättning. SIOS föreslår dessutom att skollagen (2010:800) ändras så att individer som har behov ska få vägledning på modersmål. SIOS föreslår vidare att en bestämmelse om elevens rätt att få studiehandledning på modersmål eller annat språk som eleven behärskar införs i förordningen om vuxenutbildning. SIOS ställningstagande bygger på att en reell individanpassning utgår från individens styrkor och resurser. Modersmålet är en av individens starkaste resurser, intimt sammankopplat med individens identitet och självkänsla och det bör utnyttjas till gagn för individen och samhället. Att ha elever som inte tillgodogör sig utbildningen p.g.a. bristande kunskaper i svenska och som till sist hamnar i långvarigt beroende av försörjningsstöd har konsekvenser för kommunerna i form av etnisk segregation och ökade kostnader. SIOS vill också lyfta fram behovet av en tidig identifiering av personer med funktionsnedsättning. Detta gäller särskilt de som har en osynlig funktionsnedsättning och/eller trauma. Av olika skäl framgår detta inte alltid i de vanliga kartläggningar som görs. Det krävs en fördjupad kartläggning. Enligt uppgift från Arbetsförmedlingen har 2 procent av deltagarna i etableringen en funktionsnedsättning. Detta kan jämföras med Arbetsförmedlingens 25 procent för hela verksamheten. Det är därmed uppenbart att det finns personer med funktionsnedsättning i etableringen som inte får sina behov av stöd tillgodosedda. Av den anledningen driver SIOS tillsammans med Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Hörselskadades Riksförbund, Synskadades Riksförbund, Dyslexiförbundet FMLS projektet Funktionshinder i etableringen i Stockholms län. Syftet med projektet är att så tidigt som möjligt uppmärksamma förekomsten av funktionsnedsättning hos personer som deltar i etableringen så att de får det stöd de behöver. De berörda verksamheterna bör se över sina rutiner och kompetensutveckla sin personal för att nå syftet. Den individuella studieplanen Elevens hemkommun ansvarar för att en individuell studieplan upprättas, följs upp och vid behov revideras i allt som rör elevens övergripande planering av studierna. Huvudmannens rektor ansvarar för att den individuella studieplanen kontinuerligt följs upp och vid behov revideras i allt som rör utbildningens genomförande. 11
Innehållet i den individuella studieplanen för sfi ska utökas. Planen ska förutom uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna även innehålla information som är av betydelse för planeringen av studierna, elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven för den eller de kurser eleven deltar i samt hur utbildningen anpassas efter elevens behov och förutsättningar. Vidare ska skälen för avbrott, utbildningens upphörande och byte av utbildningsanordnare anges i den individuella studieplanen. Vid avbrott i utbildningen ska det även framgå om avbrottet skett med huvudmannens samtycke. Om utbildningen upphör på grund av otillräcklig progression eller avbryts, ska huvudmannen förvara den individuella studieplanen i minst tre år från den dag då utbildningen upphörde eller avbröts. En person ska kunna få en kopia av sin individuella studieplan av den huvudman som senast bedrev personens utbildning, även om det är en enskild utbildningsanordnare. Det ska vara möjligt under tid som huvudmannen är skyldig att förvara den individuella studieplanen, dvs. tre år. Bedömning: Statens skolverk bör meddela föreskrifter om den individuella studieplanen för sfi. SIOS ställer sig positivt till att den individuella studieplanen utökas så att planen innehåller så mycket information som möjligt, som kan vara av avgörande betydelsen för undervisningen. Information om vilka särskilda stödåtgärder och anpassningar som behövs är viktiga. För personer med funktionsnedsättning som skyddas av LSS lagen är det viktigt att den individuella planen samordnas med individens övriga plan. Kapitel 11. Avbrott och tidsgränser i utbildningen SIOS förordar att de bestämmelser som finns i dagens regelverk om utbildningens upphörande på grund av otillräcklig progression fortsätter att gälla. Detta innebär att det inte finns någon bestämt tidsgräns för sfi. När det gäller gällande riktvärde om 525 timmar för sfi-undervisningens omfattning i tid delar SIOS utredningens bedömning att det riktvärdet kanske inte riktigt är i samklang med dagens kursplan. Men riktvärdet om 525 timmar kan användas som ett genomsnitt i planeringsunderlag. SIOS anser att riktvärdet om 525 timmar ska stå kvar i förordningen om vuxenutbildning. Kapitel 13. Valfrihet i komvux Utredningen lägger fram följande förslag. Valfrihetssystem för komvux reglerat i skollagen Ett valfrihetssystem för komvux ska regleras i skollagen (2010:800). Prövningen av om en enskild utbildningsanordnare ska bedriva komvux ska göras av en statlig myndighet och regleras i skollagen. 12
En person som är mottagen till utbildningen har rätt att delta i komvux hos en enskild utbildningsanordnare som har godkänts som huvudman för komvux oavsett var i landet denne bedriver sin verksamhet. Huvudmannen ersätts genom ett bidrag från elevens hemkommun. SIOS ställer sig tveksam till förslaget om valfrihetssystem för komvux och har samma typ av farhågor som för det föreslagna valfrihetssystemet för sfi. Det finns ca 100 000 sfistuderande och ca 190 000 studerande i komvux. Reformen som föreslås berör alltså ca 300 000 vuxna personer. Det är en stor reform som kan påverka många människors framtid. När man läser betänkandet får man en känsla av att utredningen inte i tillräcklig grad drar slutsatser av de stora förändringar som skett på senare tid när det gäller de studerandens sammansättning i komvux. 90 procent av studerande på den grundläggande nivån är utrikes födda. Motsvarande andel på den gymnasiala nivån är ca 42 procent. SIOS anser att en utveckling av komvux ska göras utifrån denna nya verklighet och inte utifrån ett valfrihetssystem. Även om uppdraget att föreslå hur valfrihet kan öka inom komvux som helhet ingår i direktiven så borde utredningen i större utsträckning ha diskuterat dessa frågor. Till skillnad från utredningens bedömning anser SIOS att det finns ett eget värde i att kommunerna behåller huvudmannaskapet för vuxenutbildningen. Risken är stor att kommunerna tappar kompetens på detta område. Vuxenutbildning är en andra chans i livet och möjligheten att genomgå utbildningen är knuten till demokratiska värden och delaktighet i samhället. Detta gäller särskilt då det inom några år så kommer den absoluta majoriteten av de studerande bestå av utrikes födda. Det är en stor fråga som i högsta grad angår kommunerna. Kapitel 14. Sfi för dem som omfattas av etableringslagen Utredningen lägger fram följande förslag. Arbetsförmedlingen ges möjlighet att upphandla sfi för etableringsgruppen Arbetsförmedlingen ges möjlighet att upphandla sfi för personer som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och som har en etableringsplan. Sfi ska kunna upphandlas om det sker i kombination med arbetsmarknadspolitiska åtgärder enligt lagen (200:625) om arbetsmarknadspolitiska program. Bestämmelser om detta införs i en ny lag om utbildning i svenska för invandrare kombinerad med arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Upphandling ska ske hos enskild utbildningsanordnare som är godkänd att bedriva sfi Arbetsförmedlingen ska endast kunna ingå avtal om en kombination av sfi och arbetsmarknadspolitiska åtgärder med en enskild utbildningsanordnare som har godkänts som huvudman för sfi. 13
Utredaren har enligt direktiven, övervägt och lämnat förslag till att Arbetsförmedlingen ges möjlighet att upphandla sfi för etableringsgruppen. Utredaren lämnar detta förslag men menar att detta gäller endast inom ramen för valfrihetssystemet. SIOS har redan redovisat sina farhågor om valfrihetssystemet. SIOS anser dessutom att förslaget som utredningen lämnar är svårt att genomföra. Dels därför att förslaget är invecklat och svårt att använda. Dels därför att det rent praktiskt blir mycket pusslande för att få en kurs och alla de insatser som ska buntas att starta. Arbetsförmedlingens kontakter med lotsar är idag inte utvecklade, trots att deras uppdrag är begränsade. En berättigad fråga är vad som händer om antalet uppdrag som ska buntas och antalet anordnare blir flera. Utredaren själv inser dessa svårigheter när han uppger att möjligheten för Arbetsförmedlingen att få upphandla sfi i kombination med arbetsmarknadspolitiska åtgärder kommer sannolikt inledningsvis att utnyttjas i begränsad omfattning såväl vad avser deltagare som geografiskt (sid. 437). Kapitel 16. Andra frågeställningar utredningen valt att uppmärksamma Som vi ovan redovisat anser SIOS att utredaren tar upp centrala frågor när det gäller sfi och svenska som andraspråk. Trots att utredningen inte lämnar några förslag anser SIOS att sammanställningen är värdefull i sig. Regeringen har all anledning att överväga de frågeställningar som lyfts fram. SIOS styrelse Maria Olsson Ordförande Julio Fuentes Verksamhetssekreterare Föredragande 14