Broby gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt. Här finns ingen motsättning. Men Odling i Balans står upp för det konventionella jordbruk som använder både mineralgödsel och kemiskt växtskydd på ett ansvarsfullt sätt. Det innebär för kemiskt växtskydd så lite som möjligt, men så mycket som behövs. Att tillämpa integrerat växtskydd med förebyggande åtgärder, god växtföljd, biologiska metoder när det går, planerad bekämpning för att undvika resistens etc är centralt inom integrerat växtskydd. Detta är något som funnits länge inom Odling i Balans. Riskerna med att kemiska växtskyddsskyddsmedel sprids utanför åkern kan minimeras genom bra rutiner och klok hantering. Då kan punktutsläppen reduceras. Ett sådant exempel är biobäddar för påfyllning av växtskyddssprutor där Odling i Balans låg i frontlinjen och var först i Sverige med en sådan på en pilotgård. Att följa lag- och branschkrav är en självklarhet på pilotgårdarna. Odling i Balans har varit delaktig i att ta fram Miljöhusesyn som fungerar som en vägledning för Sveriges lantbrukare. Dessa lag- och branschkrav för olika växtskyddsåtgärder gäller och tillämpas för alla gårdar. säker förvaring endast godkända preparat säker påfyllning och rengöring säker körning i fält (mark- och vindanpassade skyddsavstånd) personlig skyddsutrustning funktionstestad spruta fullgod dokumentation (även vid köpt tjänst och vid legokörning) Broby Gård, Vadstena
Broby gård är belägen i den västra delen av Östergötlands bördiga slättbygd strax söder om Vadstena. Några km söderut ligger den berömda sjön Tåkern. Broby gård ägs och brukas av familjen Malmström. Gården förvärvades 1928. I dag drivs gården som ett aktiebolag. Driften är för närvarande inriktad på växtodling och produktion av ägg. Gården har en omfattande anläggning för spannmålshantering och egen foderberedning. Åkerarealen omfattar 320 ha inräknat areal på gården Herrestad som köpts till år 2000 och gården Kedevad som köptes 2005. Fälten är väl samlade kring brukningscentrum. Det är ca 4000 m till areal längst bort. Värphöns. De gamla stallbyggnaderna brann 1986 varefter nuvarande stall byggdes upp. I ett första stall som byggdes 1987 finns plats för 28 000 värphöns. Under våren - sommaren 2001 färdigställdes ett ytterligare hönsstall med det nya bursystemet. Hönsen hålls på en större yta och får tillgång till sittpinne och sandbad för ökad trivsel. Under 2002 installerades trivselburar i det gamla hönshuset. Produktionen baseras idag på 54 000 värphöns. Sen ett antal år tillbaks föds egna livhöns också upp. Växtodlingens inriktning på Broby gård är typisk för bygden, en omfattande växtodling med stor andel stråsäd. Växtföljden har delvis varit tvungen att anpassas till årsmånen och vad som kan vara nödvändiga värderingar beroende på aktuell lönsamhet i enskilda grödor. Principen har varit att höstvete följer efter oljeväxter, lin eller åkerbönor. För närvarande är växtföljden starkt spannmålsdominerad, till stor del beroende på foderbehovet till gårdens omfattande djurhållning. Sedan 2011 har man regelbundet odlat åkerböna. Det används som foder till avsalu. Bild. Broby gård har en omfattande växtodling, här odlas, höstvete, oljeväxter, lin och åkerbönor. Växtföljd. Det är intressant att peka på intentionen att utveckla en uthållig växtföljd. Höstvete odlas två år efter en bra förfrukt. Odlingen av oljeväxter har bestått. Gödselhanteringen har byggts ut med en satelitbassäng på Kedevad för en effektiv spridning på all areal utom på Herrestad. Åkerarealen gränsar till Mjölnaån på en sträcka av 5000 m. Uppvärmning av två bostadshus sker med värmepump. Övriga fem hus inklusive kycklingstallet samt personalrum, verkstad och förvärmning av torkluft sker med en spannmåls-/flispanna. Profil för gården skyddszon vid alla vattendrag biobädd för påfyllning och tvätt av spruta
omfattande växtodling med stort inslag av spannmål produktion av ägg med tillhörande hantering av stallgödsel noggrann uppföljning av markdata och skördenivåer modern maskinpark för att begränsa antalet körningar arbetar för att begränsa jordpackningen under plogdjup Målsättning beträffande förbättringar att eftersträva ett kväveutnyttjande på > 75 % enligt nuvarande växtföljd att med hjälp av relevanta miljönyckeltal värdera omfattningen av biologisk mångfald inom växtodlingen att med hjälp av tillgängliga prognoser och teknikutveckling försöka minska insatsen av kemiska bekämpningsmedel till < 1,5 ha dos Bild: Det läggs stor vikt vid att sprida flytgödsel i växande gröda på våren Bild: Provgrop för att studera skadlig markpackning i den övre alven INTEGRERAT VÄXTSKYDD Integrerat växtskydd handlar både om att ha framförhållning och förebygga förekomst av skadegörare. Det handlar också om att bevaka och ha koll på vad som måste göras och när. De insatser som görs är behovsanpassade. Uppföljning och utvärdering av olika insatser möjliggör att bekämpningen kan optimeras. Att tillämpa integrerat växtskydd är en ledstjärna för Odling i Balans pilotgårdar. Integrerat växtskydd förebyggande åtgärder 1a. VAL AV VÄXTFÖLJD En växtföljd med tydligt inslag av avbrottsgrödor minskar risken för uppförökning av ogräs och inslag av andra växtskadegörare. På Broby odlas höstoljeväxter och åkerbönor som avbrottsgrödor.
1b. ODLINGSMETOD Jordbearbetning och såtidpunkt En fungerande mark är absolut grundläggande för att bedriva en långsiktigt uthållig odling. Det ställer höga krav på både omdöme och timing hos lantbrukaren att kunna navigera fram till en god markvård där markluften kan cirkulera och markvattnet infiltrera. De kraven har ökat i takt med att axelvikterna på allt tyngre maskiner har ökat. En noggrann jordbearbetning inför sådden är avgörande för att nå en säker etablering med snabb och jämnt uppkomst. Huvuddelen av fälten plöjs på Broby gård. 1c. SORTVAL OCH UTSÄDESKVALITE Sortval för bästa möjliga grödutveckling vilket i förlängningen leder till minskat behov av växtskyddsinsatser. Inom Odling i Balans så försöker man ta hänsyn till resistenta sorter så långt som det är möjligt. FRISKT UTSÄDE Ett friskt utsäde är viktigt för att undvika ökade växtskyddsinsatser. Det skall vara sortrent och friskt och fritt från ogräs. På samtliga pilotgårdar används kontrollerat utsäde. I många fall är utsädet betat eller behandlat med biologiska betningsmedel. 1d. GÖDSLING Ingen åtgärd är mer effektiv än den optimalt utvecklade grödan. En gröda med stark egen konkurrens är viktigt för att begränsa användningen av växtskyddsmedel. Rätt gödselmängd, med bra teknik och spridning vid rätt tid ger grödan försprång. Detta gäller såväl mineralgödsel som organiska gödselmedel. Optimerad gödsling ger en gröda med stark egen konkurrensförmåga. Växtnäringstillförsel anpassas till grödans behov till det enskilda året. Lika viktigt är det att anpassa till olika delar inom fältet. På Broby gård görs idag mätningar med N-sensor för att anpassa N-givan till olika delar av fältet. Genom att anlägga nollrutor kan man mäta och följa markens kvävemineralisering. För att undvika markpackning, för att vinna tid och för att få en mer optimal stallgödselspridning har man på Broby gård valt att använda en rampsridare med slangar för att sprida stallgödseln för att undvika att köra med tungt ekipage i fält.
Bild. På Broby sprids stallgödsel med rampsridare med gödseln som pumpas ut med slangar för att undvika tunga ekipage på fälten. 1e. FÖREBYGGA OGRÄS OCH SKADEGÖRARE Spridning av ogräs in i fält & mellan fält Vi har alltid haft exempel som visar på problem med spridning av växtskadegörare. Flyghavre sprids med fåglar och från otäckta spannmålstransporter. Ett mycket allvarligt inslag utgör spridning av renkavle och losta. Aktsamhet vid kantbehandlingar är en förebyggande åtgärd för att förhindra spridning av ogräs in från kanterna. Resistensbildning till följd av ensidigt utförda växtskyddsinsatser leder till mycket svårbemästrade ogräsproblem. Dåliga dräneringsförhållanden resulterar ofta i luckiga bestånd som i förlängningen ger grogrund för uppförökning av exempelvis kvickrot. På OiB-gårdar genomförs åtgärder för att undvika ogrässpridning in i fälten. Genom att alltid undvika glyfosatspridning utanför fältkanten (vilket inte är tillåtet) undviks kolonisering av lostaarter som senare kan spridas vidare in i fältet. På många gårdar finns etablerade skyddszoner runt vattendrag och fältbrunnar. Särskild hänsyn tas så att jordbearbetningen görs på ett sätt som inte leder till att gräsogräs dras ut och in på fältet. 1f. NYTTOINSEKTER - GYNNA NYTTOINSEKTERNA Genom att gynna biologisk mångfald gynnas också nyttoinsekter. Många av pilotgårdarna finns i landskap där den biologiska mångfalden redan är riklig. Det gäller att vara tydlig och dra upp rågången mellan biologisk mångfald på gården och på fältet. Odling i Balans har en mycket positiv inställning till att gynna biologisk mångfald på gårdsnivå, men inte nödvändigtvis i fält och grödor. Det betyder inte att det inte ska få finnas ett enda ogräs kvar på marken det är inte ekonomiskt optimalt. Men grundhållningen i Odling i Balans är att grödor ska
skötas med de insatsmedel som finns. Syftet med odling är att producera mat eller energi. I fält ska grödorna gynnas för att få bästa möjliga chanser att växa och utvecklas. Det gör man genom att bekämpa ogräs kemiskt eller mekaniskt. I synnerhet gäller det i konkurrenssvaga grödor som sockerbetor och potatis. Ett gott utnyttjande av resursen mark ger utrymme för att avsätta mark för riktade insatser för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. 2. FÖLJER RÅD Plansprutning är historia. Generellt är Sveriges lantbrukare långt fram vad det gäller säkert växtskydd i Sverige. På pilotgårdarna har detta diskuterats länge. Idag finns goda möjligheter att få råd och följa prognoser och varningstjänster. Idag bekämpas skadegörare bara vid behov. Innan bekämpning har man kontrollerat fältet och värderat om bekämpningströskeln har uppnåtts. Det är också viktigt att ha kunskap om ogräsarter, hur olika angrepp ser ut och att känna till skadedjur. Inför en eventuell bekämpning undersöks därför grödorna och bekämpningsbehovet värderas utifrån bekämpningströsklar. Genom att följa prognoser och ta del av information och rådgivning kan sedan insatserna optimeras utifrån behov. På så sätt kan användningen av bekämpningsmedel minimeras. Detta är något som är självklart på pilotgårdarna. 3. AKTUELLA FÖRHÅLLANDEN Idag finns det lättillgänglig information om vädret. Väderdata från egen anläggning eller närliggande station är viktig information inför bekämpning. På Broby gård har man en egen väderstation. 4. ICKE KEMISKT Det är alltid viktigt att överväga möjligheten att utföra alternativ behandling som utesluter kemisk bekämpning. Det finns intressanta erfarenheter från pilotgårdarna. På Broby gård var det under flera år möjligt att tillämpa mekanisk ogräsbekämpning i ärtgrödan. Samtidigt fanns det år då vädersituationen gjorde tekniken omöjlig vilket då ställde krav på en kemisk bekämpning. Det finns anledning att peka på de stora insatser som görs för att kombinera kemisk och mekanisk ogräsbekämpning. Det är formellt inte någon icke kemisk metod men ny teknik och genom att välja en kombination kan man i många fall klart begränsa insatserna med kemiska växtskyddsmedel. 5. HÄLSA Hälsa handlar också om lantbrukarens hälsa. Säkert växtskydd med tillhörande skyddsutrustning är en självklarhet på pilotgårdarna. På samma sätt är det en självklarhet att avfallet tas om hand på ett säkert sätt. Åtgärder för att minska förluster till vatten minskar risken för hälsoeffekter för allmänheten. Skyddsavstånd till brunnar och vattendrag tillämpas för att säkra att inte växtskyddsmedel hamnar på fel ställe och är något som tillämpas på pilotgårdarna. Att inte bekämpa kemiskt på gårdsplan är också en åtgärd som minskar risken för förluster av växtskyddsmedel till vatten.
En säker hantering vid påfyllning och tvätt av spruta tillämpas på pilotgårdarna. Antingen har man en platta med uppsamlingstank för säkert tillvaratagande av spillvatten i samband med användning av bekämpningsmedel eller så finns en biobädd. På Broby gård finns en biobädd. Bild. På Broby gård finns en biobädd. 6. RÄTT DOSERING Fullgod effekt med så lite insats som möjligt. Både val av teknik och att sprida vid rätt tidpunkt är viktiga faktorer här. Det finns idag tillgång till prognosverktyg så det finns möjlighet att använda sig av anpassade och låga doser, något som tillämpas på pilotgårdarna. 7. VERKNINGSMEKANISMER Att jobba med spektra för att undvika resistensbildning är centralt. Det är dessvärre inte alltid lätt eftersom det för vissa grödor bara finns tillgång till ett fåtal produkter. Inom potatisproduktion finns fortfarande flera att välja på, men inom sockerbetsodlingen finns det färre produkter och ännu svårare har det varit för lökodlingen. Målet att nyttja sig av olika produkter för att undvika resistens är en viktig del på gårdarna. 8. UPPFÖLJNING Dokumentation är en viktig åtgärd för att kunna göra uppföljning och optimera växtskyddsanvändningen. Inom OiB har en noggrann dokumentation över bekämpningarna varit ett viktigt inslag. KONTAKTUPPGIFTER Peter Malmström
Tel. 0143-240 59, 0708-24 05 99 E-post peter@mjab.eu