Samplade instrument ett alternativ till verkliga musiker FREDRIK WICTORSSON

Samplade instrument ett alternativ till verkliga musiker FREDRIK WICTORSSON Examensarbete Stockholm, Sverige 2010

Samplade instrument ett alternativ till verkliga musiker FREDRIK WICTORSSON Examensarbete i medieteknik om 15 högskolepoäng vid Högskoleingenjörsprogrammet för medieteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2010 Handledare på CSC var Anders Friberg Examinator var Daniel Pargman TRITA-CSC-E 2010:129 ISRN-KTH/CSC/E--10/129--SE ISSN-1653-5715 Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC 100 44 Stockholm URL: www.kth.se/csc

Sammanfattning Samplade instrument Ett alternativ till verkliga musiker Idag finns en stor marknad av mjukvara anpassad för att skapa och producera musik. Samplare är det bästa verktyget för att återskapa realistiska ljud från olika musikinstrument. Det kan vara kostsamt att hyra in musiker till en produktion, men kan musikers instrument simuleras med hjälp av datorer och användas istället för eller tillsammans med musiker kan kostnaden för produktionen hållas nere. Syftet med rapporten är att ta reda på och diskutera de möjligheter och begränsningar som finns för att simulera musiker med samplade instrument och på så sätt kunna avgöra lämpliga områden den här metoden kan tänkas användas inom. Rapporten börjar med en övergripande beskrivning av de verktyg som behövs för att kunna producera med samplade instrument och en genomgång av själva samplaren för att sedan gå över till resultat och slutsats baserad på en undersökning, testkörningar samt informationssökning. Studien visade med hjälp av lyssningstest att det i många fall går att få lyssnaren att tro det är musiker som direkt spelar upp en komposition, men där inspelningen i själva verket är uppbyggd av samplade instrument. Det går dock inte idag att simulera alla de olika egenskaper musiker har för att helt kunna ersätta dessa med samplade instrument då begränsningarna är för många, därför är de bästa alternativen att antingen blanda eller alternera musiker med samplade instrument.

Abstract Sampled Instruments - An alternative to live session musicians Today there is a huge software market adapted to create and produce music. A sampler is the best tool to reproduce authentic sounds from different musical instruments. To hire musicians can be a big expense, but can instruments be simulated using computers and be used instead of, or in a mix with live session musicians the cost of the production can be kept down. The purpose of this thesis is to find out and discuss the possibilities and limits that exist when simulating musicians using sampled instruments and to decide useful areas where this can be adapted. The thesis begins with an overall description of the tools needed to produce using sampled instruments and the construction of the sampler, and then presenting the results and conclusion based on a study, trial and information retrieval. The study has shown that in many cases, the listener can be made to believe that there is an actual musician playing when in fact the recording is constructed on sampled instruments. Yet it is not really possible to simulate all the different variations musicians can reproduce to fully replace them. That is why, in productions the best alternatives are to either mix, or alternate between the live musicians and the sampled instruments.

Innehållsförteckning INTRODUKTION...1 PROBLEMFORMULERINGAR...1 MÅL...1 METOD...1 AVGRÄNSNINGAR...2 BAKGRUND...3 VÄRDPROGRAM...3 MIDI...4 SAMPLING...6 Historia...7 Uppbyggnad...7 Kontakt...8 DAGENS METODER...9 Inspelningsmetod...10 Samplingsfrekvens och Upplösning...11 Samplingsbibliotek på marknaden...12 Symphobia... 12 VSL... 13 EWQL... 13 LASS... 14 EFFEKTER...15 Reverb...15 EQ...17 ANVÄNDNINGSOMRÅDEN...18 KOSTNADER/HÅRDVARA...19 LYSSNINGSTEST...23 Metod lyssningstest...23 Resultat lyssningstest...24 DISKUSSION/ANALYS...26 DAGENS BEGRÄNSNINGAR...26 REFLEKTION ÖVER SAMPLINGSBIBLIOTEK...28 Symphobia... 28 VSL... 29 EWQLSO... 29 Lass... 29 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER...30 SLUTSATS...31 BIBLIOGRAFI...33 BÖCKER...33 TIDNINGAR/ARTIKLAR...33 WEBB...33 BILAGA...35 INTERVJUER...35

Introduktion Idag finns en stor marknad av mjukvara anpassad för att skapa och producera musik. Att hyra in musiker för olika produktioner kan bli kostsamt. Mjukvara anpassad för att simulera musiker med hjälp av samplade instrument ökar ständigt i kvalité och användarvänlighet i takt med teknikens utveckling. Därmed ökar möjligheterna för en större grupp kompositörer att producera musik. Intressant att veta är ifall man kan använda samplade instrument i professionella sammanhang utan att den som lyssnar lägger märke till att det inte är musiker som spelar eller om det idag finns för stora begränsningar? Jag ville även ta reda på hur och inom vilka områden kompositören skulle föredra att använda denna metod ifall begränsningarna kunde minskas och då diskutera framtidsmöjligheter. Detta leder in på de problemformuleringar som undersöks och diskuteras i rapporten. Problemformuleringar Går det att urskilja produktioner gjorda med samplade instrument från de med spelande musiker? Hur kan samplade instrument användas i professionella sammanhang? Vilka begränsningar finns, som hindrar kompositörer/producenter att helt ersätta musiker med samplade instrument. Mål Målet med rapporten är att få en inblick i dagens metoder för att simulera musiker med samplade instrument och utifrån dessa diskutera de möjligheter som finns och idéer om vad som återstår att göra för att komma närmare verkligheten samt vad det kan innebära som alternativ till riktiga musiker. Metod Jag gjorde en undersökning där musiker och ickemusiker fick lyssna igenom ljudexempel och avgöra ifall det var verkliga eller simulerade musiker på 1

inspelningen. Jag genomförde detta för att få svar på min första problemformulering. För att få en uppfattning om möjligheterna och begränsningarna med dagens samplingsbibliotek och på så sätt få svar på resterande problemformuleringar har jag testkört flera av de kommersiella produkterna på marknaden och intervjuat personer som är insatta i området. Personerna jag valde att intervjua producerar musik på olika nivå och presenteras tillsammans med intervjufrågorna i bilagan av rapporten. Information till förundersökning har inhämtats från böcker, tidningar, företags hemsidor, artiklar från internet samt olika forum. Information från forum är endast inhämtad för att få en uppfattning om folks tankar, värderingar och få inspiration, den har inte använts som fakta. Avgränsningar Denna rapport är främst inriktad på tekniken, editering och upplevelsen av samplade akustiska orkestrala instrument. Uteslutet är andra instrument som är nära besläktade med dessa. Eftersom rapporten är tekniskt inriktad kommer den inte att innehålla musikaliska termer förutom i de fall det är nödvändigt. Typen av sampling är sådan som bygger på att ge användaren frihet att arrangera och komponera från grunden, således inte färdiga loopar av hela inspelade musikstycken. Då utrustning i dagens professionella musikstudios, och även mer så i hemmastudios går över från analog till digital teknik ligger fokus i denna rapport på sådan mjukvara som i de flesta fall ger en bra emulering av analog utrustning. 2

Bakgrund Det här avsnittet går igenom information som läsaren bör veta för vidare läsning och förståelse av rapporten. För att veta till vad och hur en samplare används är det nödvändigt att först gå igenom en del andra verktyg som samverkar så att musik kan produceras med samplade instrument. Vidare tas det upp olika metoder för användning och inspelning samt användningsområden och företag på marknaden. Värdprogram Olika värdprogram som används för att spela in och editera musik, så kallade DAW (digital audio workstation) har utvecklats för olika produktionssyften. Varje värdprogram har sina för- och nackdelar beroende på varje kompositörs krav. Notationsprogram som Sibelius och Finale finns för att snabbt och enkelt få till ett proffsigt utseende för notskrift utan att använda penna och papper. För elektronisk musik är loopbaserade program som Fruity loops och Ableton populära. De flesta som producerar musik med hjälp av datorer använder Logic, Cubase eller ProTools. Dessa är uppbyggda med liknande layout, ett arrangeringsfönster med spår att spela in på och en mixer med liknande funktioner som ett analogt mixerbord. 1 1 Michael Hewitt (2009). Composition for Computer Musicians. ISBN- 13: 978-1- 59863-861- 5 3

Bild 1: Arrangeringsfönster och mixer i värdprogrammet Logic. Värdprogram stödjer plug- ins i form av effekter och virtuella instrument som antingen kan vara mjukvarusyntar som kan generera egna ljud, eller instrument som spelar upp förinspelade ljud vilket en sampler gör. Det finns även hybrider av dessa två. MIDI Gemensamt för nämnda värdprogram är att de hanterar MIDI (Musical Instrument Digital Interface) som är ett protokoll som gör det möjligt att kommunicera med extern hårdvara som syntar eller också mjukvara i form av pluggar. MIDI innehåller inget ljud som mp3 eller andra ljudformat utan endast meddelanden om vad, när och hur ett ljud ska spelas upp. MIDI- meddelanden kan bland annat innehålla information om notlängd, tonhöjd, anslagshårdhet mm. Med MIDI- meddelandet note on triggas ljud som antingen har noterats i värdprogrammet eller genom vilken MIDI- kompatibel kontrollenhet som helst, till exempel när man trycker ner en tangent på ett keyboard kopplat till datorn. 2 MIDI gör det möjligt att när som helst gå in och ändra i en komposition. Man kan ändra tonart på alla instrument, ändra anslagshårdhet eller redigera enskilda toner på ett smidigt sätt. En vanlig funktion är kvantisering, d.v.s. har man spelat in ett 2 http://en.wikipedia.org/wiki/musical_instrument_digital_interface 4

stycke som ska gå i 4/4 takt men hamnat något i otakt räddar kvantiseringfunktionen inspelningen genom att automatiskt placera om tonerna till närmast hela notvärde. 3 Det finns olika användargränssnitt för redigering av MIDI, vilken man själv väljer att arbeta beror på användarens tidigare erfarenheter. För den som är van att läsa noter finns det traditionella notskriftsläget som visar inspelad MIDI- data i form av noter. Det här läget kan dock vara krångligt att redigera i jämfört med de andra lägena. Bild 2: Notskriftläget för MIDI- redigering 3 Johan Royen Larsson(2010) MIDI-REDIGERING. Studio nr:4 5

Listredigeraren visar all MIDI- data i en tabell som kan vara smidig att arbeta med då den ger bra kontroll vid finjusteringar. Bild 3: Listredigeraren för MIDI- redigering Pianorullen visar hur noterna har blivit inspelade av en klaviatur på en tidsaxel. Det är oftast i denna man gör sina redigeringar då man direkt får en grafisk representation av det man har editerat och spelat in. Bild 4: Pianorullen för MIDI- redigering Vad det är för ljud eller virtuellt instrument som kontrolleras av MIDI och spelas upp beror på vad man har startat upp för plug- in på de MIDI- spår som finns i värdprogrammet. Sampling I musiksammanhang står sampling för att spela in något med syftet att senare återanvända i musikproduktioner. Det kan vara korta inspelningar av t.ex. ett trumslag eller en ton från något instrument som man lagrar i en bank och sedan återanvänder för att komponera hela musikstycken. 6

En samplare är ett elektroniskt instrument som inte själv genererar toner utan spelar upp redan inspelade ljudfiler. 4 Historia Analoga bandsamplare kom till någon gång runt 50- talet och användes då i studion mestadels i forskningssyfte. Chamberlin var världens första keyboard som kunde spela upp samplingar och efterträdaren Mellotron slog igenom kommersiellt då den användes mycket inom pop och rock av bland annat band som The Beatles. Mellotron är en polyfonisk synt som lagrar samplingarna på magnetband, ett band för varje tangent på klaviaturen, se figur 5. 5 De första kommersiellt tillgängliga digitala samplare som New England Synclavier kom på 70- talet och kostade $200,000- $300,000 US. 6 Idag används nästan uteslutande mjukvarusamplare i form av plug- in till ett värdprogram i studion då priset nu är mycket billigare och tekniken för de digitala mjukvarusamplarna har utvecklats. 7 Uppbyggnad En mjukvarusamplare till skillnad från hårdvarusamplare spelar inte in ljud. Den uppgiften har lämnats till värdprogrammet som redan har välutvecklade inspelningsfunktioner. Mjukvarusamplaren kan ladda in samplade ljud och sprida ut dessa över ett utvalt område. Tar man endast en inspelad ton från en flygel och stoppar in den i samplaren kan denna spridas ut över alla oktaver med rätt tonhöjd och så har man skapat ett virtuellt instrument. Ett paket med flera olika samplade instrument kallas för samplingsbibliotek. 4 http://en.wikipedia.org/wiki/sampler_(musical_instrument) 5 http://en.wikipedia.org/wiki/mellotron 6 http://www.500sound.com/synclavierhistory.html 7 Greg Scarth (2010) History Of Sampling. Future Music Magazine, April 2010 7

Bild 5: Mellotron Bild 6: Instans av en samplad flygel i mjukvarusamplaren Kontakt Att spela in endast en ton och sprida ut den på det här sättet skapar dock problem. Alla toner utom originaltonen har blivit modulerade och låter därför inte bra. Istället spelar man hellre in alla toner, gärna i olika lager efter anslagshårdhet och lägger in dem manuellt på rätt plats i olika zoner i samplaren. Detta kallas för multisampling. Ju fler antal olika samplingar man använder desto mera variation får man, vilket tillför mera verklighet till instrumentet man sedan ska använda. Klangfärgen från en musiker som spelar samma ton två gånger kommer aldrig att vara identiska, utan det blir alltid en viss avvikelse i dynamik, tonhöjd, frasering mm. Instrument som stråkar har många olika artikulationer som stackato (snabbt, stötande, icke bundet till nästa ton) legato (toner som är bundna utan paus), crescendo(stigande) osv. Alla olika artikulationer vill man helst ha med i ett komplett samplingsbibliotek, vilket i dagsläget är svårt att konstruera på ett naturligt sätt. 8 Kontakt Någon form av mjukvarusamplare tillsammans med ett bibliotek brukar följa med de flesta värdprogrammen på marknaden men många av de mer omfattande samplare säljs som fristående produkter. En mycket användbar mjukvarusamplare är Kontakt från Native Instruments, se figur 6. Kontakt kan hantera många olika sorters ljudformat och samplingsformat 8 Johan Royen Larsson(2010) Under Skalet På Samplaren. Studio nr: 3 8

från andra företag och även hårdvarusamplingar som normalt inte kan läsas av de flesta operativsystem. 9 Kontakt används dels för att multisampla och editera egna instrument, och dels för att spela upp och använda redan gjorda instrument från marknaden. Förutom effekter och en stor uppsättning editeringsfunktioner har Kontakt en egen skripteditor för deras egna programmeringsspråk (KSP) som används för att skapa egna funktioner, mera avancerad editering av instrumenten och för att designa egna gränssnitt. Till höger visas ett exempel på ett skript för att låta toner för ett instrument slumpvis hamna lite före eller efter taktslag i uppspelningen så att det låter lite mer mänskligt och inte så statiskt som MIDI- kompositioner kan göra. Bild 7: Skripteditor i Kontakt Kontakts uppbyggnad och funktioner har lockat flera företag att sälja sina samplade instrument i Kontakts egna format då de bland annat slipper utveckla en egen motor för att hantera deras inspelade samplingar. Dagens metoder Att uppnå en bra produktion med samplade instrument istället för verkliga musiker kräver bred kunskap inom musikteoretiska områden som komposition, 9 http://www.musicradar.com/gear/all/computers- software/samplers/kontakt- 4-227192/review 9

instrumentation, arrangering och tekniska kunskaper som mixning och även ibland programmering från både kompositören som ska använda samplingsbiblioteken och de som tillverkar dem. Dagens metoder är långt ifrån optimala. Den traditionella kompositören skriver ut sin komposition på papper sen är det upp till dirigenten och orkestern att spela och få till alla detaljer. Jobbar man med samplingar är man alltifrån kompositör till ljudtekniker. För att kompositören ska kunna jobba kreativt krävs genomtänkta användargränssnitt och bra inspelningar av instrumenten. Inspelningsmetod På många inspelningar av en orkester spelar musikerna i en konserthall som har anpassats för just denna musik med noga uträkningar för hur ljuden från de olika instrumenten kommer att bete sig i rummet. Hur rummen är designade med olika storlekar, typ av material, absorbenter, antal platser mm påverkar den övergripande ljudupplevelsen då efterklangen är olika beroende på rummet. Den naturliga efterklangen som dessa rum ger när orkestern spelar är vad man försöker eftersträva vid alla typer av inspelning. Inspelningar till filmmusik, spelmusik eller för andra medier spelas ofta in i studios där en hel orkester får plats men utan något utrymme för publik. Man vill dock i många fall försöka skapa en upplevelse av att det är inspelat i en konserthall vilket kan hjälpas en aning med olika sorters mikrofontekniker vid inspelning och användning av reverb i efterhand. För de samplingsbibliotek som är inspelade i fullstora konserthallar har man antingen utgått ifrån dirigentens position eller en unik plats i publiken då ljudbalansen ändras beroende på vart i rummet man befinner sig. Ett problem är att det inte är en fullsatt publik på plats som absorberar ljudet vilket dessa rum är skapta för. Det är även näst intill omöjligt att ta bort efterklangen som medföljer vid inspelning i konserthallar. Valmöjligheten att simulera olika hallar vid olika produktioner försvinner men är man nöjd med rummets egen efterklang som 10

hamnar på inspelningen så är detta en bra lösning då det underlättar mixningsprocessen. 10 Samplingsfrekvens och Upplösning Vid inspelning av ett samplingsbibliotek ska analoga signaler digitaliseras för att bli till ljudfiler och användas som samplingar. Vid digitalisering av en analog signal talar man om samplingsfrekvens och upplösning. Samplingsfrekvens är antalet samplingar per sekund av den analoga signalen som varje sampel kommer ha. Samplingsteoremet säger att man måste sampla med minst dubbelt så hög samplingsfrekvens som den högsta frekvensen i signalen har för att få en god digital representation av signalen. Högsta frekvensen en människa kan höra sägs ligga omkring 20 khz, för att höra den frekvensen bör man alltså sampla minst 40000 gånger i sekunden. 11 Med upplösning menar man hur mycket information varje sampel har i antal bitar. Upplösningen bestämmer signal/brusförhållandet (SNR) i db vilket man vill ha så stort som möjligt. Varje tillkommen bit ökar SNR med 6 db. Med 16 Bit inspelning (CD kvalité) blir SNR 16x6=96 db. Detta är dock när insignalen är som starkast utan att klippa, så spelas ett instrument in med stor dynamik i så låg nivå som 48 db under maxnivå kommer inspelningen att motsvara 48/6=8 bitar. 8 bitars upplösning ger en ganska burkig, telefonaktigt ljudbild. I vanlig popmusik där dynamiken inte är så stor är detta knappt hörbart men orkestermusik har väldigt mycket dynamik därför är 24 Bit upplösning mer idealiskt. 24 bit=144 db SNR och då ger en insignal på 48 db under maxnivå en motsvarig upplösning på 16 Bit vid de svaga partierna vilket är helt acceptabelt. Många kommersiella samplingsbibliotek är samplade i 44,1 khz, 48 khz eller 96 khz med antingen 16 eller 24 Bitars upplösning. Nyare bibliotek erbjuder båda upplösningarna. 24 Bit innehåller mer information och tar således upp mer plats på 10 Paul Gilreth (2010) Guide to Midi Orchestration 4 th Edition. ISBN: 978-0- 240-81413- 1 11 Sten Ternström. Ljud som informationsbärare 11

hårddisken och är mera CPU krävande, men 24 bitar är som tidigare påpekats att föredra framför 16 bitar vid musik med stor dynamik. Samplingsbibliotek på marknaden Detta avsnitt går övergripande igenom framgångsrika företag som använt olika metoder för sampling av orkesterinstrument. Jag har testkört alla nedanstående bibliotek utom de nyare biblioteken från VSL och samtliga bibliotek användes i det lyssningstest som tas upp senare i rapporten. Reflektion på dessa tas upp i diskussion/analysdelen. Symphobia När man gjorde samplingsbiblioteket Symphobia från Project Sam spelade man inte in ett instrument i taget, utan lät flera sektioner i taget av orkestern spela samtidigt. Sedan mappade man ut de olika sektionerna i samplaren så att alla stråkar blev ett instrument, alla blås ett annat och flera andra kombinationer av olika instrument mappades ut på gemensamma instrument. Vill man nu att hela orkestern ska spela samma stämma sparar man mycket processorkraft och tid då det krävs färre spår och mindre mixning. Symphobia har även samplade ensembleeffekter spelade av orkestern som skulle vara för svåra att konstruera med vanliga samplingar. 12 Bild 11: Flera multisamplade instrument som överlappar varandra. 12 http://www.projectsam.com/products/boxed- Products/1353 12

VSL Det finns i princip bara ett samplingsbibliotek som kan komma i fråga om du vill arbeta professionellt med samplade stråkar: Vienna Symphonic Library (ur tidningen studio nr 1 2010). I 10 år har det spelats in över 1.7 miljoner samplingar av olika instrument i en studio byggd helt anpassad för dessa samplade bibliotek. 13 VSL integrerar sina samplingar med egna plug- ins i form av effekter, program för att koppla ihop flera datorer och mjukvaruprogram med funktioner för att tillföra mänsklig realism till samplingarna. Biblioteken kommer i olika typer, inspelade både i sektioner och som varje enskilt soloinstrument. 14 VSl har utvecklat en sorts reverbplug- in (MIR) för windows som underlättar mixningen. Man väljer ett instrument och placerar ut det i ett virtuellt rum. Varje rum innehåller mer än 1000 inspelade impulssvar så att resultatet blir mycket precist. Bild 12: MIR EWQL East West Quantum Leap har förutom orkestrala samplingar ett stort utbud av alla möjliga samplade instrument. East West Quantum Leap Symphonic Orchestra 13 http://en.wikipedia.org/wiki/vienna_symphonic_library 14 http://vsl.co.at/en/65/71/84/1349.vsl 13

(EWQLSO) har liksom VSL en egen mjukvara för deras samplingar som de kallar för När man spelade in instrumenten för samplingsbiblioteket användes tre olika mikrofonpositioner samtidigt. Närmickade mikrofoner, mikrofoner på scen och mikrofoner på olika platser runt om i själva konserthallen. När användaren har laddat upp sitt instrument går det att i efterhand välja en position eller mixa alla tre efter eget tycke. Bild 13: Ex på en funktion i PLAY PLAY. PLAY har flera funktioner för att hantera och spela upp samplingar. 15 LASS La scoring strings från Audiobro fokuserar helt på stråksamplingar. Samplingarna används i Kontakt där man utnyttjat skriptfunktionerna för att trigga rytmer, spela upp olika slumpmässiga egenskaper som kännetecknar en musiker mm. De spelade in stråkarna i en sal för filmmusik med ytterst lite reverb. Mikrofonerna placerades på scenen musikerna befann sig på. Förutom en stor uppsättning artikulationer spelades även typiska ljud mellan övergångar in. Vissa artikulationer har glidningar mellan toner som portamento och glissando vilka här triggas genom MIDI. 15 http://www.soundsonline.com/eastwest- Quantum- Leap- Symphonic- Orchestra- Complete- pr- EW- 177.html 14

Tillsammans med biblioteket kommer en uppsättning impulssvar vilka man kan tillsammans med konvulverande reverb använda för att simulera olika rums tidiga och sena reflektioner. Dessa har tagits fram enbart för dessa samplingar. Samplingarna är både inspelade i sektioner och som soloinstrument. 16 Mera läsning om andra företag inom sampling: http://www.kirkhunterstudios.com/ http://www.spectrasonics.net/ http://www.ikmultimedia.com/ http://www.toontrack.com/ (Endast trummor) http://www.native- instruments.com/ Effekter Vid mixning av musik används effekter. Effekterna kan läggas på kanalerna i värdprogrammet i form av plug- ins för att forma ett visst sound och ge plats åt instrument i mixen. Nedan visas övergripande information om vad effekter som reverb och eq har för uppgift när man arbetar med samplade instrument. Reverb Reverb är en förkortning för reverberation (efterklang) och uppstår när ljudet från en ljudkälla reflekterar mot golv, väggar och tak. Med reverb menar man själva effekten som gör att man kan simulera dessa reflektioner i efterhand. Från en ljudkälla hör man tre typer av akustiska element. Först direktljudet som inte innehåller några reflektioner. Sedan hör man de tidiga reflektionerna från närmaste ytor. Reflektionerna fortsätter att studsa i rummet och formar de sena 16 http://emusician.com/sftinstruments/audiobro_la_scoring_strings_review/ 15

reflektionerna. Efterklangstid är tiden det tar för ljudets intensitet att sjunka med 60 db. I de flesta fall sjunker de höga frekvenserna snabbare än de lägre, detta gör att de sena reflektionerna kan upplevas som dovare. Många samplingsbibliotek är inspelade med mikrofonerna så nära placerade varje instrument som möjligt så att man får med minimalt med efterklang av rummet. Det gör att kompositören själv kan placera ut musikerna i ett önskad simulerat rum i efterhand efter eget tycke. Detta görs med effekter och i de flesta fall med reverb. Att inte alls använda någon typ av reverb i en produktion kan göra att instrumenten känns mindre levande och placerade väldigt nära lyssnaren. Reverb som plug- ins till värdprogrammet är av två olika typer. Traditionella och konvulverande. Traditionella använder matematiska algoritmer för att återge ljudet i en rymd med efterklang. Konvulverande reverb använder impulssvar från en klapp eller ett sinussvep inuti ett rum. Efter att ha avskilt sinusvepet mot impulssvaret får man kvar en modell av hur efterklangen i just det rummet beter sig som man sedan applicerar på helt andra ljud så att de upplevs befinna sig i samma rum som sinussvepet togs ifrån. 17 Med denna metod kan man då välja att placera ut sina samplade instrument i konserthallar som Sydney Opera House, eller konserthuset i Stockholm. 17 Paul Gilreth (2010) Guide to Midi Orchestration 4 th Edition. ISBN: 978-0- 240-81413- 1 16

Bild 8: Altiverb, reverbplugg från Audioease EQ Equalizer (EQ) är ett filter för att kontrollera ett ljuds frekvenser med. Man kan förstärka och ta bort valda frekvenser för att skapa ett visst sound, ta bort oönskat ljud som brum, sus eller buller. Vid mixning används effekten ofta för att få alla instrument att sitta i mixen utan att de maskerar varandra. Ett annat användningsområde är vid finputsning av inspelningar vid t.ex. sampling då man kanske råkat få med för mycket rumsresonanser och oljud från fläktar mm som man kan filtrera bort ifall det önskade och oönskade ljudet inte ligger inom samma frekvensområde. 17

Användningsområden Idag finns det många samplingsbibliotek med de vanligaste instrumenten men i varierande kvalité. Beroende på inspelningsmetod, användargränssnitt och programmerarens/kompositörens kompetens varierar biblioteken i användbarhet. Samplade instrument kan användas: Som en helt egen produktion gjord med endast samplade instrument. För att förstärka eller fylla ut inspelningar genom att blanda samplingar med riktiga musiker Som en demonstration av hur en produktion kan låta med tanken att i framtiden ersätta samplingarna med riktiga musiker. 18 Med instrument samplade kan man höra det man komponerat på datorn och få en uppfattning om hur det kan låta innan en verklig orkester ska spela stycket. Samplare används då de dels är det bästa verktyget för att återskapa realistiska ljud, men möjligheterna är stora att även skapa helt orealistiska ljud med hjälp av filter, enveloper, effekter, script mm. Dessa samplingar kan vara användbara för ljudläggning av effekter i filmer mm. Samplade instrument har blivit användbara inom många olika områden, inte minst inom elektronisk musik men där huvudsyftet inte direkt är att simulera riktiga livemusiker som spelar, därför lämnas det området nu åt sidan. Inom filmmusik används ofta syntar, samplade instrument, ljudeffekter och riktiga musiker. 19 En del produktioner kan bli så realistiska med samplade instrument att man väljer att inte använda riktiga musiker i slutproduktionen. En del väljer att inte alls använda musiker i slutändan pga. låg budget. Danny Elfman, 18 Paul Gilreth (2010) Guide to Midi Orchestration 4 th Edition. ISBN: 978-0- 240-81413- 1 19 http://www.hans- zimmer.com/fr/newsite.php?rub=interview_rona 18

filmmusikkompositör(alice In Wonderland, Edward Scissorhands) kan ibland ha egna samplingar på upp till hälften av alla spåren i ett projekt. 20 Uppspelning av en komposition med samplade instrument underlättar kommunikationen mellan kompositör och regissör då regissörer ofta saknar kunskap om musikteori och inte kan läsa noter. Att låta uppdragsgivaren få lyssna igenom en demo innan inspelning av en riktig orkester sker sparar både tid och pengar. Detta gäller även andra uppdragsgivare som vill beställa specialanpassad musik för olika medier som reklamfilm, spel, presentationer mm. 21 Kostnader/hårdvara Här analyseras den hårdvara som krävs för att producera med samplingar för att bland annat få en uppfattning om kostnaden och i slutet visas prisexempel från organisationer som hyr ut musiker för inspelning. Att använda samplingar är i regel en billigare lösning än att hyra in professionella musiker. Men vid produktioner med virtuella instrument som hanterar samplingar medföljer ändå en del utgifter. För enklare musikproduktioner räcker oftast vilken modern dator som helst, däremot vid stora produktioner som att simulera en hel orkester krävs mycket processorkraft. Det som blir belastande för datorn är dels simuleringen av rummet, dels antalet samplingar som laddas in och spelas upp. Basbiblioteket Trilian från Spectrasonics har till exempel ett extremt multisamplat instrument med 21000 samplingar som datorn måste klara av att spela upp utan fördröjning eller att datorn låser sig. Datorns CPU (central processing unit) avgör hur många effekter man kan använda i ett projekt och antalet ljud som kan spelas upp från samplaren. Det ultimata är att kunna spela upp varje instrument från orkestern på individuella spår i värdprogrammet. Även hårddiskens hastighet har stor betydelse i det här fallet. 20 http://www.tascam.com/article;34,2036,488.html 21 Fred Karlin, Rayburn Wright (2004) On the track: a guide to contemporary film scoring. 19