LEVNADSVANEPROJEKT. Medlemsundersökning bland sjukgymnaster. Raija Tyni-Lenné. Projektledare



Relevanta dokument
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Sjukgymnastutbildningarnas mål och innehåll relaterade till sjukdomsförebyggande metoder

Psykisk ohälsa inom första linjens vård

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Januari November - december 2011 Medborgarpanel 1. - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?

Uppvaktning Riksdagens Socialutskott

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

PROJEKTPLAN

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

Nationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Nationell Patientenkät Primärvård 2017

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Levnadsvanor för patienter med

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET.

En kvantitativ undersökning om rådgivande samtal om matvanor inom primärvården 2016

KARTLÄGGNING AV ARBETET MED FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR) I ÖSTERGÖTLAND 2008

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Hälsocoach online. hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget

Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor

Rapport medlemsundersökning 2012

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Välkommen till Rådsmöte 2014

EXAMENSARBETE. En kartläggning av utbildningsnivå och intresse för vidareutbildning bland sjukgymnaster i Sverige. Kristian Larsson Jens Wikberg

Utbildning för samtal om bra matvanor

Bättre levnadsvanor. Jill Taube Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert

Levnadsvanor i praktiken

PROTOKOLL. Landstingets kansli FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat

januari 2015 Vision om en god introduktion

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Stark för kirurgi- stark för livet. - Levnadsvanor i samband med operation

Stödtillinförandetav nationellariktlinjerför sjukdomsförebyggande metoder

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Mycket hälsa för lite pengar

Utbildning för utförare av Hälsosamtal

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen!

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.

Riktlinjer för folkhälsoanslaget

Ojämställt ledarskap

Kerstin Weimer (FP) Marie Holm Sherman Helge Scharf Wramling. Landstingshuset. Kyrkgatan 12, Östersund Sekreterare Paragrafer 13 19

Självstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen

I den här skriften får du som är förtroendevald eller medlem inspiration, tips och råd på hur du kan rekrytera medlemmar.

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Utbildningspolitiskt program

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Transkript:

LEVNADSVANEPROJEKT Medlemsundersökning bland sjukgymnaster Raija Tyni-Lenné Projektledare Augusti 2012 1

Innehåll 1 Bakgrund. 3 2 Syfte. 3 3 Metod...4 4 Resultat...5 4.1 Kännedom av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 5 4.2 Sjukdomsförebyggande åtgärder i sjukgymnasters arbete..7 4.3 Kunskaper och färdigheter i sjukdomsförebyggande åtgärder......10 4.4 Kunskaper och färdigheter i riktlinjernas fyra levnadsvanor...13 4.5 Intresse för vidareutbildning...15 5 Sammanfattning och slutsatser...18 2

1 Bakgrund I Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, som fastställdes 2011, ger Socialstyrelsen rekommendationer om metoder att förebygga sjukdom genom att stödja människors förändring av sina levnadsvanor vid otillräcklig fysisk aktivitet, tobaksbruk, riskbruk av alkohol och ohälsosamma matvanor. Enligt regeringens beslut (I:2, S2011/484/FS) fick Socialstyrelsen även i uppdrag att stödja införandet av dessa riktlinjer och redovisa uppdraget senast i slutet av 2014. I uppdraget ingår att tillsammans med företrädare för olika professioner sprida kännedom om riktlinjerna inom landsting och kommuner, kartlägga behovet av och stödja metodutveckling för det förebyggande arbetet inom vård och omsorg, skapa en interaktiv utbildning för olika yrkesgrupper med hjälp av IT-lösningar och utveckla modeller eller metoder för att säkerställa datatillgång för uppföljning av införandet av riktlinjerna. I uppdraget ingår vidare att följa den internationella utvecklingen när det gäller sjukdomsförebyggande metoder inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna berör alla delar av hälso- och sjukvården, både den som bedrivs av landstingen och kommunerna, och all dess personal, vilket innebär att införandefasen blir betydligt mer omfattande än för behandlingsinriktade riktlinjer. En omfattande omställning i attityder och arbetssätt kommer att krävas. För att riktlinjerna ska få genomslag är det nödvändigt att professionerna är medaktörer i införandet av riktlinjerna i hälso- och sjukvården, enligt Socialstyrelsen. Konsekvent till detta har Socialstyrelsen under 2012 beviljat ekonomist stöd till LSR för verka i införandet av riktlinjerna. Kännedom om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder behöver spridas bland sjukgymnasterna och för att kunna planera relevanta aktiviteter, som stödjer sjukgymnasters implementering av riktlinjerna, bör behovet av kunskapsutveckling kartläggas. 2 Syfte Syftet med denna undersökning är att kartlägga sjukgymnastprofessionens - - kunskaper om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - - aktiviteter i sjukdomsförebyggande åtgärder i nuvarande arbete - - kunskaper och färdigheter i sjukdomsförebyggande åtgärder generellt - - kunskaper och färdigheter i riktlinjernas fyra levnadsvanor särskiljt - - intresse för vidareutbildning om sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor. 3

3 Metod 3.1 Enkätundersökning En webbenkätundersökning genomfördes bland sjukgymnaster som en del av en större kartläggning bland LSR:s medlemmar. Forskare inkluderades inte i undersökningen. Undersökningstiden var två veckor (2012-04-25 till 2012-05-09). 3.2 Respondenter Totalt 3530 sjukgymnaster svarade till frågor i levnadsvaneprojektet, vilket var 83 % av de svarande i LSR:s medlemsundersökning (n = 4250). Bland respondenterna var 253 chefer, vilket var 87 % av cheferna i LSR:s medlemsundersökning (n =290). Respondenterna speglar i stort sätt fördelningen bland sjukgymnasterna. Av de svarande var 83 % kvinnor och 17 % män. Den största andelen av respondenterna var landstingsanställda, hade utbildat sig till sjukgymnast under 1986-2005 och hade utöver sin grundutbildning vidareutbildat sig genom olika kurser. Tabell 1 Antal respondenter enligt examensår Total 1965 eller tidigare 1966-1975 1976-1985 1986-1995 1996-2005 2006 eller senare 3529 77 296 539 1037 998 582 Tabell 2 Antal respondenter enligt utbildningsnivå Total samt kurser Magister, master eller licentiat Doktor 3526 357 2801 355 13 Tabell 3 Antal respondenter hos olika arbetsgivare Total Landsting Kommun Privat Stat 3085 1936 633 488 28 Tabell 4 Antal anställda respektive företagare bland respondenterna Total Anställd Företagare 3515 3085 430 4

4. Resultat 4.1 Kännedom om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder I snitt hade en fjärdedel av respondenter läst riktlinjerna. Hälften hade hört talas om dem och knappt en fjärdedel kände inte till dem. Av cheferna (n = 253) hade 42 % läst riktlinjerna och bland de samtliga kliniskt arbetande kollegorna (n = 2970) var andelen 24 %. Andelen sjukgymnaster som hade läst riktlinjerna var dubbelt så stort bland lanstingsanställda (30 %) än bland kommunanställda (13 %). Vidare desto högre utbildningsnivå desto större andel av respondenterna hade läst riktlinjerna. När andelen var 10 % på grundutbildningsnivå var den 33 % på magisters- och 46 % på doktorsnivå. Tabell 5 Kännedom om nationella riktlinjerna bland sjukgymnaster Antal Procent Ja, jag har läst dem 898 25 Ja, jag har hört talas om dem 1846 52 Nej, jag känner inte till dem 788 22 Total 3532 100 Tabell 6 Kännedom om nationella riktlinjerna bland chefer Procent Ja, jag har läst dem 42 Ja, jag har hört talas om dem 43 Nej, jag känner inte till dem 15 Total 100 Sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor Ja, jag har läst dem Ja, jag har hört talas om dem Nej, jag känner inte till dem 34% 40% 31% 29% 19% 16% 19% 12% 16% 18% 29% 30% 47% 49% 53% 54% 51% 54% 1965 eller tidigare 1966-1975 1976-1985 1986-1995 1996-2005 2006 eller senare Figur 1 Kännedom om nationella riktlinjerna enligt examensår 5

Sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor Ja, jag har läst dem Ja, jag har hört talas om dem Nej, jag känner inte till dem 26% 33% 46% 53% 49% 31% 40% 21% 18% 23% samt kurser Magister, master eller licentiat Doktor Figur 2 Kännedom om nationella riktlinjerna enligt utbildningsnivå Sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor Ja, jag har läst dem Ja, jag har hört talas om dem Nej, jag känner inte till dem 13% 14% 30% 24% 17% 36% 25% 29% 53% 52% 57% Landsting Kommun Privat Stat Figur 3 Kännedom om nationella riktlinjerna hos olika arbetsgivare Sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor Ja, jag har läst dem 26% 24% Ja, jag har hört talas om dem 52% 54% Anställd Företagare Nej, jag känner inte till dem 22% 22% Figur 4 Kännedom om nationella riktlinjerna hos anställda respektive företagare 6

4.2 Sjukdomsförebyggande åtgärder i sjukgymnasters arbete Över 80 % av sjukgymnasterna arbetade redan nu med sjukdomsförebyggande åtgärder. Enbart 5 % av dem, till vilka frågan var relevant, svarade att de inte alls arbetade förebyggande. För hela 46 % av landstingsanställda, för 31% av kommunanställda och för 57 % av privata sjukgymnaster var sjukdomsförebyggande åtgärder ett självklart och dagligt inslag. Tabell 7 Erbjuder du sjukdomsförebyggande åtgärder i din verksamhet? Antal Procent Ja, det är ett självklart och dagligt inslag 1657 47 Ja, men inte dagligdags 1386 39 Nej, inte alls 191 5 Frågan är inte relevant för mig 291 8 Total 3525 100 Följande anledningar angavs varför frågan inte ansågs vara relevant: Arbetar inte inom hälso och sjukvård Arbetar på intensivvårdsavdelningen Arbetar med palliativ vård Arbetar med barn Arbetar inom barn- och ungdomshabilitering Arbetar med äldreäldre Arbetar med hjälpmedelsprovning Arbetar med djur Arbetar administrativt Arbetar med IT Arbetar som projektledare Arbetar som FoU-ledare 7

Tabell 8 Erbjuder du sjukdomsförebyggande åtgärder i din verksamhet som chef? Procent Ja, det är ett självklart och dagligt inslag 55 Ja, men inte dagligdags 28 Nej, inte alls 4 Frågan är inte relevant för mig 13 Total 100 Sjukdomsförebyggande åtgärder Ja, det är ett självklart och dagligt inslag Ja, men inte dagligdags Nej, inte alls Frågan är inte relevant för mig (Ange gärna varför den inte är relevant) 1% 4% 3% 4% 8% 7% 8% 9% 9% 6% 8% 53% 61% 58% 36% 40% 36% 27% 31% 37% 44% 0% 100% 1965 eller tidigare 1966-1975 1976-1985 1986-1995 1996-2005 2006 eller senare Figur 5 Sjukdomsförebyggande åtgärder i sjukgymnasters arbete enligt examensår Sjukdomsförebyggande åtgärder Ja, det är ett självklart och dagligt inslag Ja, men inte dagligdags Nej, inte alls Frågan är inte relevant för mig (Ange gärna varför den inte är relevant) 25% 49% 46% 53% 38% 35% 23% 12% 5% 4% 8% 7% 12% 23% 0% 100% samt kurser Magister, master eller licentiat Doktor Figur 6 Sjukdomsförebyggande åtgärder i sjukgymnasters arbete enligt utbildningsnivå 8

Sjukdomsförebyggande åtgärder Ja, det är ett självklart och dagligt inslag Ja, men inte dagligdags Nej, inte alls Frågan är inte relevant för mig (Ange gärna varför den inte är relevant) 31% 32% 46% 57% 41% 49% 30% 18% 5% 4% 4% 7% 11% 9% 46% 0% 100% Landsting Kommun Privat Stat Figur 7 Sjukdomsförebyggande åtgärder i sjukgymnasters arbete hos olika arbetsgivare Sjukdomsförebyggande åtgärder Ja, det är ett självklart och dagligt inslag 45% 64% Ja, men inte dagligdags 41% 29% Anställd Nej, inte alls Frågan är inte relevant för mig (Ange gärna varför den inte är relevant) 6% 3% 9% 5% 0% 100% Företagare Figur 8 Sjukdomsförebyggande åtgärder i sjukgymnasters arbete som anställd respektive företagare 9

4.3 Kunskaper och färdigheter i sjukdomsförebyggande åtgärder I snitt ansåg en fjärde del (26 %) att ha sig tillräckligt med kunskaper och färdigheter för att arbeta sjukdomsförebyggande. Andelen av dem bland landstingsanställda var 26 %, bland kommunanställda enbart 17 %, bland privata sjukgymnaster 29 % och bland företagare 37 %. Tabell 9 Har du tillräckligt med kunskaper/färdigheter för att arbeta sjukdomsförebyggande? Antal Procent Ja, absolut 833 26 Ja, men jag skulle behöva viss fördjupning 2078 65 Nej, jag skulle behöva betydligt mer fördjupning 305 9 Total 3216 100 Tabell 10 Har du som chef tillräckligt med kunskaper för att arbeta sjukdomsförebyggande? Procent Ja, absolut 36 Ja, men jag skulle behöva viss fördjupning 58 Nej, jag skulle behöva betydligt mer fördjupning 5 Total 100 Sjukdomsförebyggande åtgärder - kunskaper Ja, absolut 33% 30% 28% 22% 19% 1965 eller tidigare 1966-1975 Ja, men jag skulle behöva viss fördjupning Nej, jag skulle behöva betydligt mer fördjupning 4% 6% 5% 7% 13% 14% 46% 61% 65% 66% 64% 68% 1976-1985 1986-1995 1996-2005 2006 eller senare Figur 9 Kunskaper och färdigheter för att arbeta sjukdomsförebyggande enligt examensår 10

Sjukdomsförebyggande åtgärder - kunskaper Ja, absolut 11% 27% 34% 60% Ja, men jag skulle behöva viss fördjupning Nej, jag skulle behöva betydligt mer fördjupning 9% 5% 0% 19% 40% 69% 65% 61% samt kurser Magister, master eller licentiat Doktor Figur 10 Kunskaper och färdigheter för att arbeta sjukdomsförebyggande enligt utbildningsnivå Sjukdomsförebyggande åtgärder - kunskaper Ja, absolut 26% 17% 29% 13% Landsting Ja, men jag skulle behöva viss fördjupning 65% 70% 64% 67% Kommun Privat Nej, jag skulle behöva betydligt mer fördjupning 9% 13% 7% 20% Stat 0% 100% Figur 11 Kunskaper och färdigheter för att arbeta sjukdomsförebyggande hos olika arbetsgivare 11

Sjukdomsförebyggande åtgärder - kunskaper Ja, absolut 24% 37% Ja, men jag skulle behöva viss fördjupning 56% 66% Anställd Företagare Nej, jag skulle behöva betydligt mer fördjupning 7% Figur 12 Kunskaper och färdigheter för att arbeta sjukdomsförebyggande som anställd respektive företagare 12

4.4 Kunskaper och färdigheter i riktlinjernas fyra levnadsvanor I snitt tre fjärde delar (74 %) ansåg sig att ha tillräckligt med kunskaper och färdigheter för att arbeta sjukdomsförebyggande med fysiskt aktivitet, men behövde mer kunskaper för att arbeta med de tre övriga levnadsvanor enligt riktlinjerna. Behovet var jämnt fördelat mellan olika anställningsformer och arbetsgivare och skilde sig enbart med fyra procentenheter (72-76 %). Dock uttryckte 11 % av landstingsanställda och 18 % av kommunanställda även behovet för ökade kunskaper avseende fysiskt aktivitet i sjukdomsförebyggande arbete. Tabell 11 Har du tillräckligt med kunskaper/färdigheter för att arbeta med riktlinjernas fyra levnadsvanor? Antal Procent Ja, för alla levnadsvanor 459 14 Ja, för fysisk aktivitet, men jag behöver mer kunskaper om övriga levnadsvanor 2360 74 Nej, jag behöver mer kunskaper om alla fyra levnadsvanor 382 12 Total 3201 100 Tabell 12 Har du som chef tillräckligt med kunskaper/färdigheter för att arbeta med riktlinjernas fyra levnadsvanor? Procent Ja, för alla levnadsvanor 23 Ja, för fysisk aktivitet, men jag behöver mer kunskaper om övriga levnadsvanor 67 Nej, jag behöver mer kunskaper om alla fyra levnadsvanor 10 Procent 100 Sjukdomsförebyggande åtgärder - levnadsvanor Ja, för alla levnadsvanor 28% 20% 17% 16% 11% 1965 eller tidigare 1966-1975 Ja, för fysisk aktivitet, men jag behöver mer kunskaper om övriga levnadsvanor Nej, jag behöver mer kunskaper om alla fyra levnadsvanor 7% 11% 14% 13% 65% 70% 73% 72% 75% 77% 1976-1985 1986-1995 1996-2005 2006 eller senare 0% 100% Figur 13 Kunskaper och färdigheter för att arbeta med riktlinjernas fyra levnadsvanor enligt examensår 13

Sjukdomsförebyggande åtgärder - levnadsvanor Ja, för alla levnadsvanor 5% 15% 19% 30% Ja, för fysisk aktivitet, men jag behöver mer kunskaper om övriga levnadsvanor Nej, jag behöver mer kunskaper om alla fyra levnadsvanor 22% 11% 8% 0% 73% 74% 74% 70% samt kurser Magister, master eller licentiat Doktor 0% 100% Figur 14 Kunskaper och färdigheter för att arbeta med riktlinjernas fyra levnadsvanor enligt utbildningsnivå Sjukdomsförebyggande åtgärder - levnadsvanor Ja, för alla levnadsvanor 13% 18% 7% Landsting Ja, för fysisk aktivitet, men jag behöver mer kunskaper om övriga levnadsvanor 76% 72% 73% 73% Kommun Privat Nej, jag behöver mer kunskaper om alla fyra levnadsvanor 11% 18% 9% 20% 0% 100% Stat Figur 15 Kunskaper och färdigheter för att arbeta med riktlinjernas fyra levnadsvanor hos olika arbetsgivare 14

Sjukdomsförebyggande åtgärder - levnadsvanor Ja, för alla levnadsvanor 13% 24% Ja, för fysisk aktivitet, men jag behöver mer kunskaper om övriga levnadsvanor 75% 66% Anställd Företagare Nej, jag behöver mer kunskaper om alla fyra levnadsvanor 12% 0% 100% Figur 16 Kunskaper och färdigheter för att arbeta med riktlinjernas fyra levnadsvanor som anställd respektive företagare 4.5 Intresse för vidareutbildning Över hälften av respondenterna angav sig att vara intresserade att delta i LSR:s kommande workshops om sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor och lämnade sina kontaktuppgifterna i önskan att bli kallade till utbildningen. Intresset vara lika stort oberoende av utbildningsnivå, anställningsform, arbetsgivare eller om personen var chef eller anställd. Tabell 13 Är du intresserad av att delta i LSR:s kommande workshops om sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor? Antal Procent Ja 1644 52 Nej 1503 48 Total 3147 100 Tabell 14 Är du som chef intresserad av att delta i LSR:s kommande workshops om sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor? Procent Ja 52 Nej 48 Total 100 15

Workshop Ja (om du är intresserad, ange din e-postadress för mer information) Nej 53% 44% 55% 53% 52% 52% 47% 56% 45% 47% 48% 48% 1965 eller tidigare 1966-1975 1976-1985 1986-1995 1996-2005 2006 eller senare Figur 17 Intresse att delta i LSR:s workshops om sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor enligt examensår Workshop Ja (om du är intresserad, ange din e-postadress för mer Nej 53% 51% 59% 47% 49% 41% samt kurser Magister, master eller licentiat Doktor Figur 18 Intresse att delta i LSR:s workshops om sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor enligt utbildningsnivå 16

Workshop Ja (om du är intresserad, ange din e- postadress för mer information) Nej 57% 60% 43% 40% 0% 100% Landsting Kommun Privat Stat Figur 19 Intresse att delta i LSR:s workshops om sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor hos olika arbetsgivare Workshop Ja (om du är intresserad, ange din e-postadress för mer information) Nej 51% 59% 49% 41% Anställd Företagare Figur 20 Intresse att delta i LSR:s workshops om sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor som anställd respektive företagare 17

5 Sammanfattning och slutsatser En fjärdedel av sjukgymnasterna hade läst Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder och hälften kände till dem. Desto högre utbildningsnivå desto större andel av respondenterna hade läst riktlinjerna. Andelen var dubbelt så stort bland landstingsanställda än bland kommunanställda och som förväntat var andelen chefer som redan hade läst riktlinjerna större än de anställda. Hela 86 % av sjukgymnasterna erbjöd sig sjukdomsförebyggande åtgärder i sin verksamhet. Att erbjuda förebyggande åtgärder som dagligt inslag var vanligare bland landstingsanställda och privata sjukgymnaster än bland kommunanställda. Hela 14 % av sjukgymnasterna ansåg sig att ha tillräckligt med kunskaper och färdigheter för att redan nu arbeta med riktlinjernas alla fyra levnadsvanor och tre fjärdedelar upplevde sig behovet av vidareutveckling. Behovet var lika stort mellan olika anställningsformer och arbetsgivare. Som förväntat ansåg över tre fjärde delar att ha tillräckligt med kunskaper och färdigheter för att arbeta sjukdomsförebyggande med fysiskt aktivitet. Intresset för vidareutbildning om sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor är stort bland sjukgymnastprofessionen. Över hälften av respondenterna angav sig att vara intresserade att delta i LSR:s kommande workshops om sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor och lämnade sina kontaktuppgifterna i önskan att bli kallade till utbildningen. Intresset vara lika stort oberoende av utbildningsnivå, anställningsform, arbetsgivare eller om personen var chef eller anställd. Som slutsatser kan konstateras att - sjukgymnastprofessionen förmedlar en positiv attityd till hälsofrämjande arbete, - sjukgymnaster gör redan idag stora insatser i olika delar av svensk hälso- och sjukvård för att förebygga sjukdomar genom att stödja människors förändring av sina levnadsvanor särskilt vid otillräcklig fysisk aktivitet, - sjukgymnaster vill med allvar ta mot utmaningen att stödja människors förändring av sina levnadsvanor såväl vid otillräcklig fysisk aktivitet som vid tobaksbruk, riskbruk av alkohol och ohälsosamma matvanor, - intresse för vidareutbildning enligt Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder är stort i sjukgymnastprofessionen. 18