Utbildningsnämnden 45 Utdrag ur PROTOKOLL 2010-04-28 Kvalitetsredovisning för knivsta kommuns skolor 2009 UN-2010/131 Beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna Kvalitetsredovisning 2009 att översända kvalitetsredovisningen till kommunstyrelsen, samt att översända kvalitetsredovisningen till Skolverket Ärende Ordförandeförslag 100420, Tjänsteskrivelse 100412 och handling utsändes Utbildningsnämndens behandling Kerstin Eskhult informerar Exp till: Exp av:
KVALITETSREDOVISNING FÖR KNIVSTA KOMMUNS SKOLOR 2009 Utbildningsnämnden 28 april, 2010
KVALITETSREDOVISNING 2009 1. INLEDNING 4 1.1 Uppdraget 4 1.2 Allmänna råd. 4 1.3 Kommunens kvalitetsredovisning, underlag och rutiner.. 4 2. VERKSAMHETENS MÅL. 5 2.1 Nationell nivå... 5 2.2 Kommunal nivå.. 5 3. FÖRUTSÄTTNINGAR. 6 3.1 Allmänt om Knivsta kommun.. 6 3.2 Utbildningsnivån i Knivsta Kommun 6 3.3 Organisation 7 3.4 Ledning och administration 8 3.5 Skolformer 8 3.5.1 Förskola.. 8 3.5.2 Skolbarnsomsorg. 8 3.5.3 Förskoleklass.. 8 3.5.4 Grundskola 8 3.5.5 Gymnasieskola.. 9 3.5.6 Volymer 9 3.6 Personal 10 3.6.1 Utbildningsnivå 10 3.6.2 Personalstatistik per enhet.. 10 3.6.3 Sjukfrånvaro. 10 3.7 Ekonomi. 11 3.7.1 Resursfördelning 11 3.7.2 Bokslutsanalys 11 3.8 Investeringar.. 11 4. ARBETET I VERKSAMHETEN. 12 4.1 Kommunens arbete.. 12 4.1.1 Fortbildning/kompetensutveckling 12 4.1.2 Egentillsyner av förskola/skola 12 4.1.3 Kvalitetsarbete.. 12 4.1.4 Kvalitetsseminarium.. 12 4.1.5 Kvalitetsdeklarationer.. 12 4.2 Sammanfattning av skolornas kvalitetsredovisningar.. 12 4.3 Bedömning 13 5. RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE. 14 5.1 Normer och värden 14 5.1.1 Sammanfattning av skolornas kvalitetsredovisningar.. 14 5.1.2 Elevenkät år 9 Minnet av skolan. 15 5.1.3 Bedömning. 16 5.2 Utveckling och lärande, Kunskaper 17 5.2.1 Sammanfattning av skolornas kvalitetsredovisningar.. 17 5.2.2 Diagnostiska prov år 2 18 5.2.3 Nationella prov år 3 18 5.2.4 Nationella prov år 5... 19 5.2.5 Nationella prov år 9... 22 2
5.2.6 Betyg år 8 och år 9 23 5.2.7 Resultat Sjögrenska gymnasiet 26 5.2.8 Jämförelse riket, länet och andra kommuner.. 26 5.2.9 SALSA 27 5.2.10 Bedömning. 30 5.3 Ansvar och inflytande. 32 5.3.1 Sammanfattning av skolornas kvalitetsredovisningar.. 32 5.3.2 Bedömning 32 5.4 FN:s barnkonvention.. 32 5.5 Barn i behov av särskilt stöd.. 33 5.5.1 Sammanfattning av skolornas kvalitetsredovisningar.. 33 5.5.2 Kommunens Stöd och Konsultationsteam.. 33 5.5.3 Åtgärdsprogram 33 5.5.4 Bedömning 34 5.6 Likabehandlingsplaner.. 34 5.6.1 Sammanfattning av skolornas kvalitetsredovisningar 34 5.7 Hälsa och livsstil.. 34 5.7.1 Sammanfattning av skolornas kvalitetsredovisningar.. 34 5.7.2 Liv och hälsa enkät år 7 och år 9.. 35 5.7.3 Bedömning 37 5.8 Kommunens egentillsyn 37 5.8.1 Sammanfattning av egentillsynen på Skutans förskola 37 5.8.2 Utvecklingsområden.. 38 5.8.3 Sammanfattning av egentillsynen på Thunmanskolan. 38 5.8.4 Utvecklingsområden.. 40 6. ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING 41 6.1 Allmänt.. 41 6.2 Normer och värden. 41 6.3 Utveckling och lärande. 41 6.4 Barn i behov av särskilt stöd.. 41 7. BILAGOR 1 Resultat nationella prov år 3, per skola.. 42 2 Resultat nationella prov år 3, kommunsammanställning. 43 3 Resultat nationella prov år 5, per skola jfr 2003 2009 44 4 Resultat nationella prov år 5, kommunsammanställning 45 5 Resultat nationella prov år 9 46 6 Utbildningsresultat år 9, jfr andra kommuner, länet och riket 47 7 a 7 c Betygsstatistik år 8 och år 9. 48 8 Minnet av skolan, elevenkät år 9. 51 3
KVALITETSREDOVISNING 2009 Förskolan, grundskolan, skolbarnsomsorgen samt gymnasieskolans individuella program och lärlingsprogram i Knivsta kommun 1. INLEDNING 1.1 Uppdraget Kommunen har ett generellt uppdrag att följa upp och kontrollera all kommunal verksamhet enligt kommunallagen 1. Varje skola, kommunalt bedriven förskola och kommunalt bedrivet fritidshem samt kommunens skolverksamhet som helhet är skyldig att varje år upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten 2. Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja verksamheternas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen, skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna skall verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas 3. 1.2 Allmänna råd Hösten 2006 gav Skolverket ut Allmänna råd och kommentarer för arbetet med kvalitetsredovisning 4. Enligt dessa skall kommunens kvalitetsredovisning omfatta de olika verksamhets- och skolformer som kommunen ansvarar för och de bör redovisas separat trots att olika grader av integration kan förekomma. Redovisningen bör också innehålla en beskrivning av situationen för barn i behov av särskilt stöd, barn med funktionshinder, barn med annat modersmål än svenska samt för flickor och pojkar i verksamheterna (genusperspektivet). Över tid bör också fördjupade utvärderingar av verksamheten och utbildningen för dessa barn och elever redovisas. Kvalitetsredovisningen bör också ta upp förutsättningarna, arbetet och måluppfyllelsen då det gäller hälsa och livsstil. Kommunen bör i sin kvalitetsredovisning redovisa övergripande uppgifter om viktiga förutsättningar, kommunens arbete för att säkra och förbättra måluppfyllelsen samt i sammanfattning redovisa måluppfyllelsen i förhållande till nationella mål. I analys och bedömning av måluppfyllelse samt beslut om åtgärder bör kommunen överväga åtgärder som har med den egna styrningen och ledningen, kvalitetsarbetet, resurserna och organisationen av verksamheterna att göra. De allmänna råden prioriterar redovisning av målen Normer och värden (Lpfö, Lpo) och Utveckling och lärande, Kunskap (Lpfö, Lpo). Läroplanernas övriga mål ska redovisas som riktlinjer eller förutsättningar i arbetet för att nå de prioriterade målen. 1.3 Kommunens kvalitetsredovisning 2009 Sedan läsåret 06/07 redovisar förskolor och skolor sin verksamhet läsårsvis medan kommunens kvalitetsredovisning följer kalenderåret. Arbetet med kvalitetsredovisningen sker i två steg. Det första är en sammanställning av enheternas kvalitetsredovisningar för läsåret 08/09, resultat på kommungemensamma diagnostiska prov i år 2, nationella prov år 3, år 5 och år 9 samt betyg år 8 och år 9 vt 09. 1 SFS 1991: 900 2 Förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet, 1997:702 3 SFS 2005:609 4 SKOLFS 2006:18 4
Sammanställningen utgör främst underlag till utbildningsnämndens seminarium för analys av verksamheternas kvalitetsredovisningar. I kommunens kvalitetsredovisning 2009 utgör det första steget en stomme Därutöver redovisas resultaten i jämförelse med andra kommuner, enkäterna Minnet av skolan och Liv och hälsa samt kommunens egentillsyner. Det insamlade materialet redovisas under huvudrubriken Resultat och Måluppfyllelse. Här görs också en bedömning av måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen, vilken ligger till grund för kvalitetsredovisningens förslag till utvecklingsområden. Kommunens kvalitetsredovisning inkluderar inte gymnasieutbildningens nationella program. Den utbildningen tillgodoser kommunen via samverkansavtal med Uppsala kommun och kvalitetsredovisas i den kommunen. Gymnasieskolans individuella program finns i kommunen på Sjögrenska gymnasiet och har upprättat en egen kvalitetsredovisning för samma period. 2. VERKSAMHETENS MÅL 2.1 Nationell nivå Skollagen med timplaner samt läroplanerna och kursplanerna är de nationella måldokument som skall styra verksamheten i barnomsorg och skola. Skollagen, som är stiftad av riksdagen, innehåller de grundläggande bestämmelserna om utbildningen inom alla skolformer. Lagen anger övergripande mål för utbildningen samt övergripande riktlinjer för hur skolans verksamhet skall utformas. I skollagen finns bestämmelser om vilka grundläggande krav som ställs på kommunerna. Där finns också bestämmelser som är riktade till elever och föräldrar, nämligen sådana som rör skolplikt och rätten till utbildning. I bilaga till skollagen finns en timplan för grundskolan. Där anges den tid för lärarledd undervisning som varje elev har rätt till. Regeringen fastställer läroplaner för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Läroplanerna innehåller de övergripande målen och riktlinjerna för utbildningen. Läroplanerna skall tillsammans med skollagen styra verksamheten i skolan. Alla som arbetar där är skyldiga att följa dem. Kursplanerna kompletterar läroplanen och anger målen för undervisningen i varje enskilt ämne. Regeringen beslutar om kursplanerna för grundskolan. I kursplanerna anges dels de mål som undervisningen i ämnet skall sträva mot, dels de mål som skall ha uppnåtts av alla elever vid grundskolans slut. För att utbildningens resultat skall vara möjliga att följa har ett avstämningstillfälle lagts in efter det femte skolåret i grundskolan. Den bedömning av resultaten som då görs skall bl.a. användas för att utvärdera genomförda utbildningsinsatser. Utöver skollag med timplaner samt läroplaner och kursplaner finns det andra bestämmelser som regeringen utfärdat för skolan, bl.a. en förordning för varje skolform. 2.2 Kommunal nivå I Knivsta kommunfullmäktiges Mål och Budgetdokument för 2009 är två av fullmäktiges övergripande mål till Utbildningsnämnden; Alla elever ska ges möjligheter att lämna årskurs 9 i grundskolan med godkända betyg i alla ämnen (i enlighet med 5:e målet i nya skolplanen) Prioriterade områden utifrån läroplanerna skall vara utveckling och lärande samt kunskaper, normer och värden, barns och elevers ansvar och inflytande 5
Nämndens handlingsplan för att nå målen 5 Kommunfullmäktiges mål till nämnden sammanfaller med de statliga läroplanernas skrivningar och utgör grundpelaren för hela verksamheten. Genom nämndens omfattande program för uppföljning, utvärdering och egentillsyn ställer nämnden frågor till verksamheten vilket gör att verksamheterna tvingas (villigt) att fokusera på det statliga uppdragets kärnområden. Därtill är ett av rektorernas huvuduppdrag att svara för att laglighet, koppling till läroplanerna etc. upprätthålls i verksamheten. Ett annat huvuduppdrag är att följa upp verksamheten och vara garanter för kvaliteten i verksamheten. Man kan se rektorerna som en del av skolinspektionen. 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Allmänt om Knivsta Kommun Knivsta Kommun bildades 1 januari, 2003 vid en delning av Uppsala kommun. Kommunen är belägen i ett högexpansivt område mellan Stockholm och Uppsala. I kommunen finns en centralort, Knivsta och fem landsbygdsförsamlingar. Alsike är ett nytt, snabbväxande område med företrädesvis villabebyggelse, där den största inflyttningen i kommunen äger rum. Kommunens folkmängd den 31 december 2009, uppgick till 14 477 personer. Det innebär en ökning av invånarantalet med 218 personer under 2009, vilket är något lägre än tidigare år. I Knivsta kommun är 29,8 % av befolkningen i åldrarna 0 19 år. Barn mellan 0 5 år utgör 10,7 % av befolkningen vilket gör Knivsta till den kommun, av samtliga Sveriges kommuner, som har störst andel småbarn. Medelåldern i kommunen ligger på ca 36 år och är den i särklass lägsta i riket. Det politiska ansvaret för kommunens utbildning finns hos Utbildningsnämnden. Ansvaret omfattar verksamheten inom förskola, förskoleklass, grundskola år 1 9, skolbarnsomsorg samt obl. särskola år 1-10. I kommunen finns också en Kulturskola med avgiftsbelagd, frivillig musik- och estetisk undervisning. För särskolans elever i år 1 år 6 samt för alla kommunens särskoleelever i år 7 år 10 anordnas skolgång via samverkansavtal med Uppsala kommun. Frivilliga utbildningar, gymnasie- och gymnasiesärskola är verksamheter som genom samverkansavtal köps av andra kommuner, främst Uppsala. Gymnasiets individuella program samt ett lärlingsprogram finns i kommunen på Sjögrenska gymnasiet. I kommunen finns 9 enskilda förskolor samt en fristående skola F år 9. 3.2 Utbildningsnivån i Knivsta kommun Enligt SCB:s statistik över befolkningens utbildningsnivå 2008-12-31 kan följande jämförelse göras mellan Knivsta Kommun, Uppsala län och riket som helhet: Utbildningsnivå Knivsta Länet Riket % % % Förgymnasial 13 13 15 Gymnasial 44 44 48 Eftergymnasial 42 42 35 Uppgift saknas 1 1 2 Totalt, % 100 100 100 Avser 20 64 år 5 Utdrag ur Utbildningsnämndens verksamhetsplan för 2009 6
3.3 Organisation pedagogisk verksamhet Utbildningsnämnd Gemensam administration Utbildningschef Särsta- och Thunman ro Thunmanskolan Ängbyskolan, Ängbyskolans fsk Segerstaskolan Gredelbyskolan Gredelbyskolans fsk Gredelby fsk Lagga skola o fsk Långhundra skola o fsk V:a Ängby fsk Citronens fsk Skutans fsk Tallbackens fsk Tärnans fsk Dagbarnvårdare Alsike ro Alsike skola F-3 Alsike skola 4-9 Myrstackens fsk Trollskogens fsk Verktygslådan fsk Spillkråkans fsk Kommunövergripande verksamhet Sjögrenska gymnasiet (IV o lärlings programmen) Stöd och Konsultationsteam, SOK Elevhälsan Utvecklingsprojekt Enskilda förskolor Ballongen Ekorren Hasselbacken Piratskeppet Solhatten Solstigen Villa Villekulla Nyckelpigan Hjärtstenen Fristående skola Margarethaskolan Skolans organisation i Knivsta utvärderades 2008. Utvärderingen fick till följd att organisationen ändrades, så att de två skolområdena i centrala Knivsta slogs ihop till ett. Lagga och Långhundra skolor bytte skolområde och fick sin tillhörighet i Särsta- Thunmanområdet. Det innebär att elever från dessa skolor går år 7 år 9 på Thunmanskolan. 7
Fortfarande omfattar skolområdena verksamhet i åldrarna 1 16 år, där en sammanhållen syn på barnet/eleven är kärnpunkten. Skolområdena leds av två områdesrektorer, som tillsammans med utbildningschefen bildar en ledningsgrupp. I kommunen finns också nio enskilda förskolor under kommunens tillsyn samt en fristående grundskola F år 9. Elever som saknar behörighet till gymnasiets nationella program erbjuds undervisning på individuellt program, som anordnas av kommunen vid Sjögrenska gymnasiet. Ett gemensamt resursteam för barn/elever i behov av särskilt stöd finns att tillgå för kommunala och enskilda förskolor och skolor. 3.4 Ledning och administration Utbildningsnämnden har under året bestått av sju ordinarie ledamöter och tre ersättare. Folkpartiet har haft nämndens ordförandepost, moderaterna 1:a vice och socialdemokraterna 2:a vice ordförandeposterna. Verksamheten leds av en utbildningschef som får sitt administrativa stöd från kommunens gemensamma administration. I administrationen finns samordnare för förskola och skola, barnomsorgskonsulent, debiteringsansvarig, skoladministratör, skolskjutssamordnare samt övriga stödfunktioner som ekonomi, IT, information och personalhantering. Någon fackförvaltning finns alltså inte. Inom varje skolområde finns en skoladministratör som avlastar rektor de administrativa arbetsuppgifterna till förmån för det pedagogiska ledarskapet. 3.5 Skolformer 3.5.1 Förskola I takt med den stora inflyttningen av unga familjer med små barn fortsätter behovet av förskoleplatser att öka i kommunen. Beslut fattades att lägga ner Kölängens förskola inför höstterminen samt att utöka Tärnans förskola med en avdelning. Under året har antalet förskoleplatser ökat med 43 platser. Vid årets slut fanns 14 kommunala och 9 enskilda förskolor i Knivsta kommun. Familjedaghem finns i centrala Knivsta samt i Lagga. Antalet dagbarnvårdare har minskat. 3.5.2 Skolbarnsomsorg Kommunen tillhandahåller skolbarnsomsorg för åldrarna 6 9 år i fritidshemsverksamhet som är integrerad i grundskolan. För de äldre barnen 10-12 år finns en fritidsklubb placerad på Thunmanskolan och i Alsike samt möjlighet att ingå i ordinarie fritidsverksamhet på övriga skolor. Antalet inskrivna barn i fritidshemmen har ökat med 74 barn jämfört med 2008. 3.5.3 Förskoleklass Förskoleklass finns på samtliga skolor utom Thunmanskolan. Verksamheten är integrerad i grundskolan genom arbetslagen och även i åldersblandade grupper på en del skolor. Elevtalet i förskoleklass har ökat med 11 barn jämfört med 2008 3.5.4 Grundskola I kommunen finns sju kommunala grundskolor. Gredelby skola hade elever från F år 4 under vårterminen och F år 3 från och med hösten, Lagga, Långhundra, Segersta och Ängby skolor har elever från F år 6. I Alsike skola och Thunmanskolan finns kommunens äldre elever, där Alsike skola har elever från F år 9 och Thunmanskolan omfattar år 4 år 9 från höstterminen. Elevtalet i grundskolan i snitt under 2009 innebär en ökning med 58 elever jämfört med elevtalet 2008. Prognoser visar att elevtalsökningen kommer att fortsätta under kommande år. Enligt den officiella statistiken har lärartätheten i kommunens skolor ökat något och var den 15 oktober 2008 7,4 lärare per 100 elever. Preliminära siffror från 15 oktober 2009 visar på oförändrade förhållanden. 8
3.5.5 Gymnasieskola Kommunen erbjuder två gymnasieprogram; det individuella programmet och ett specialutformat program med lärlingsutbildning. IV-programmet har under året haft 12 elever och lärlingsprogrammet 25 elever, vilket inneburit en utökning av verksamheten jämfört med förra året. Övrig gymnasial utbildning sker genom avtal med andra kommuner, främst Uppsala kommun 3.5.6 Volymer 2009 årssnitt Antal % Barn i förskoleverksamhet 1197 Varav i förskola 836,5 69,9% Varav i familjedaghem 36 3% Varav i familjenätverk 4 0,3% Varav enskilda fsk 314 26,2% Varav i annan kommun 10,5 0,8% Elever i grundskola inkl. förskoleklass 2097 Varav friskola (Margaretaskolan) 153 7,3% Varav i annan kommun 99 4,7% Gymnasieskola 678 varav i annan kommun 641 95% Gymnasiesär 9 varav i annan kommun 9 100% Skolform Antal % Förskoleklass 260 Varav i friskola (Margaretaskolan) 16 6,1% Grundskola år 1 9 1834 Varav friskola (Margaretaskolan) 136,5 7,4% Varav i annan kommun 98,5 5,4% Obl. särskola 15 Varav i annan kommun 15 100 % Skolbarnsomsorg 786 Varav i friskola (Margaretaskolan) 40,5 5,1% Gymnasiets IVprogram o lärlingsutbildning 37 9
3.6 Personal 6 3.6.1 Antal och utbildningsnivå Verksamheten redovisar varje år i oktober aktuellt antal elever och personal. Statistiken offentliggörs i slutet av april månad följande år. Personalsituationen i statistiken 15/10 2009, såg ut på följande sätt: Totalt inom förskola/grundskola, gymnasieskolans individuella program kommunal verksamhet, finns 302 årsarbetare. I förskolan fanns 131 årsarbetare varav 55 % hade pedagogisk högskoleutbildning och 32 % annan utbildning för arbete med barn. Skolan hade 167 årsarbetare varav 12 i förskoleklass, 34 på fritidshem samt 121 tjänstgörande lärare. Andelen lärare med en pedagogisk högskoleexamen i grundskolan utgjorde 86%. Vid gymnasieskolans individuella program finns 4 heltidstjänstgörande lärare varav 50% med pedagogisk högskoleexamen samt studievägledare och skolledning. Uppgifterna i kvalitetsredovisningarna anger dock en högre utbildningsnivå än den officiella statistiken. Den skillnaden bör förklaras. 3.6.2 Personalstatistik per skolenhet Skolled. Lärare Lärare m. Lärare m. Lärare per Antal Grundskolan rektor. pedagogisk specialped. 100 elever elever högskole- högskoleexam. (%) exam. (%) Skola Heltidstjänst Heltidstjänst. Heltidstjänst Heltidstjänst Heltidstjänst Alsike skola 1,5 30,1 84,1 3,3 7,1 426 Gredelby skola 0,6 7,6 83,6 0 7 109 Lagga skola 0,4 7,3 68,3 0 7,7 95 Långhundra skola 0,3 5,8 87,1 0 6,9 84 Segerstaskolan 1 13,7 79,5 7,3 7,5 182 Thunmanskolan 1,5 36,7 89,7 3,4 7,7 474 Ängbyskolan 0,8 19,6 91,5 2,5 7,5 261 Kommunen: 6,1 120,8 85,7 3,1 7,4 1631 Riket: 86,5 6,3 8,2 3.6.3 Sjukfrånvaro 7 Sjukdagar i % per yrkesgrupp 25% 20% 15% 10% 5% 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 0% dagb.vård. barnskötare förskollärare elevass. lärare 1-7 lärare 4-9 6 Baserat på SCB-statistik 15/10, 2009, räknat i årsarbetare. 7 Personalbokslut 2009 10
Personalbokslutet för 2009 visar att sjukfrånvaron fortsätter att minska jämfört med tidigare år. Undantaget är lärare 1-7, som visar en mindre ökning jämfört med 2008. Den lägsta sjukfrånvaron märks bland dagbarnvårdarna och gruppen lärare 4-9. 3.7 Ekonomi 3.7.1 Resursfördelning Resurserna till respektive verksamhet fördelas efter en resursfördelningsmodell som är gemensam för både kommunala och fristående förskolor och skolor. Resurserna fördelas via olika procentsatser som är relaterade till den barnpeng/elevpeng som fastställs i budget varje år. Modellen i förskolan bygger på åldersindelning och vistelsetid för barnen, där de yngre barnen med vistelsetid mer än 15 tim/vecka har den högsta ersättningen. Ersättningen till skolan fördelas i procent av elevpengen, där de äldsta eleverna år 6 9 får den högsta ersättningen. Resursfördelningen till gymnasiets individuella program följer samma principer som motsvarande verksamhet i Uppsala kommun. 3.7.2 Bokslutsanalys 8 Nämndens resultat är positivt. Bakom siffrorna döljer sig dock ett påtagligt problem. Enligt planen skulle förskola/skola gå in i 2010 med ett överskott på 3-4 miljoner kronor istället för bokslutets 285 tkr - för att möta 2010 års budget med rätt kostnadsnivå. Detta beror huvudsakligen på att hyrorna underbudgeterats med drygt 3 miljoner kronor under året på grund av oklarheter gällande hyresnivån på vissa objekt. Den ekonomiska fördelningen hade under 2009 följande utseende; Verksamhet (tkr) Kostnader Intäkter Resultat Förskola 122 917 123 632 2 901 Resultat lokaler -2 186 715 Skolverksamhet (inkl förskoleklass 193 782 193 352-721 och fritidshem) Resultat lokaler 291-430 obl. särskola 7 613 8 107 494 Frivilliga utbildningar, inkl gymnasie- och gymnasiesärskola 72 267 74 703 2 430 Resultat lokaler 6 2 424 Resultat verksamhet: 5 104 Resultat totalt: 396 579 399 794 3 215 3.8 Investeringar Inga större investeringar har gjorts under året 8 Utbildningsnämndens bokslut 2009 11
4. ARBETET I VERKSAMHETEN 4.1 Kommunens arbete för att kvalitetssäkra och förbättra måluppfyllelsen 4.1.1 Fortbildning/kompetensutveckling Knivsta kommun och utbildningsnämnden avsätter årligen 1,8 % av den totala lönekostnaden för verksamheten till central fortbildning. Under läsåret har den gemensamma fortbildningen fortsatt inom förskola och skola i Den breda språkutvecklingen, med metodutveckling, handledning och återkommande diagnoser. Under 2009 har resurser också riktats till förskolors och skolors utveckling av matematikundervisning. Diamantdiagnoser i matematik har genomförts i samtliga årskurser och analysstöd har getts av Göteborgs universitet. 4.1.2 Egentillsyner av förskolor och skolor I enlighet med den av Utbildningsnämnden fastställda planen för uppföljning, utvärdering och tillsyn av skolans verksamhet genomför kommunen egentillsyner vid egna förskolor och grundskolor. Egentillsynen skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheten arbetar i riktning mot de nationella målen och tillse att gällande nationella styrdokument följs. Egentillsynen genomförs av kommunens verksamhetscontroller tillsammans med sakkunnig från grundskolan. Tillsynen uppmärksammar följande områden; Arbetsmiljö och delaktighet Styrning, ledning och kvalitetsarbete Den pedagogiska verksamheten; Normer och värden, Kunskaper, Elevers ansvar och inflytande, Skola och hem samt Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Barn i behov av särskilt stöd Resurser, t.ex. personal, kompetensutveckling, resursfördelning och lokaler Under läsåret har egentillsyner genomförts vid Skutans förskola och Thunmanskolan. 4.1.3 Kvalitetsarbete I utbildningsnämndens internkontrollplan finns beslut om granskningar och tillsyner av verksamheten. På nämndens uppdrag har en uppföljning av skolornas arbete med åtgärdsprogram genomförts under året. Kommunens verksamhetscontroller har också utarbetat anvisningar och funnits tillgänglig för handledning i verksamhetens arbete med lokala arbetsplaner och kvalitetsredovisningar. 4.1.4 Kvalitetsseminarium Utbildningsnämnden anordnar ett årligen återkommande kvalitetsseminarium. Där diskuterar politiker tillsammans med förvaltningsledning och rektorer förskolans och skolans resultat och måluppfyllelse i syfte att vidareutveckla verksamheten. 4.1.5 Kvalitetsdeklarationer På uppdrag av kommunfullmäktige har kommunen tagit fram kvalitetsdeklarationer för förskola och skola. Syftet med deklarationerna är att skapa förtroende för kommunens verksamhet hos kommuninvånarna genom att beskriva vad elever och föräldrar kan förvänta sig av förskola och skola. Som ett led i kvalitetsarbetet finns också kommungemensamma rutiner för synpunkts- och klagomålshantering utarbetade för kommunens samtliga verksamheter. Kvalitetsdeklarationerna är framtagna genom arbete med fokusgrupper. En revidering av deklarationerna planeras under 2010. 4.2 Sammanfattning av skolornas kvalitetsredovisningar 4.2.1 Förskolan Förskolorna beskriver ett mycket strukturerat arbete för att nå de nationella målen. I redovisningarna beskrivs resultat, måluppfyllelse och analys inom förskolans fem målområden. Samtliga förskolor beskriver en god kontakt med barnens föräldrar och 12
resultatet av de enkätundersökningar som förskolorna gjort visar att föräldrarna är mycket nöjda med verksamheten. 4.2.2 Familjedaghem Familjedaghemmens verksamhet är inte styrd av förskolans läroplan utan av Skolverkets allmänna råd, vilket skapar en otydlighet om skyldigheten att upprätta en kvalitetsredovisning. Verksamheten i centrala Knivsta har lämnat en redovisning för läsåret, medan familjedaghemmen i Lagga inte lämnat någon kvalitetsredovisning. 4.2.3 Grundskolan Grundskolan beskriver verksamhetens arbete utifrån uppställda mål, genomförda aktiviteter och resultat. Resultaten analyseras och åtgärder för utveckling beskrivs. Några av skolorna har redovisat samtliga målområden som finns i läroplanen och som man arbetat med utifrån sin lokala arbetsplan. Samtliga redovisningar innehåller rektors sammanfattande bedömning och analys av sin verksamhet. 4.2.4 Skolbarnsomsorgen I enlighet med Skolverkets allmänna råd redovisas skolbarnsomsorgen som en egen verksamhet. På några av skolorna arbetar man med samlad skoldag, vilket betyder att fritidsverksamheten är integrerad med skolans verksamhet. Det skapar möjligheter för personalgrupperna att samverka, skoldagens teoretiska pass varvas med drama, skapande verksamhet och rörelse. Dessutom ger samarbetet fler vuxna kring barnen så att de kan delas upp i mindre grupper under dagen. Verksamheten följer skolans mål. På övriga skolor bedrivs en mer traditionell skolbarnsomsorg där kvalitetsredovisningarna beskriver tydliga mål och resultat för verksamheten. Fritidspersonalen ingår i arbetslagen som arbetar med de yngre eleverna. 4.2.5 Gymnasieskolan Sjögrenska gymnasiet omfattar två gymnasieprogram: det individuella programmet och ett specialutformat lärlingsprogram. Det individuella programmets elever fokuserar på att bli klara med ämnen från grundskolan för att få behörighet till gymnasieskolans nationella program. Lärlingsutbildningen är ett specialutformat gymnasieprogram som startade höstterminen 2007. Programmet riktar sig till elever med praktisk intelligens och som har gjort ett yrkesval. Samtliga elever har en individuell studieplan samt en utbildningsplan, där elevernas utveckling noggrant följs upp. 4.3 Bedömning Verksamheternas kvalitetsredovisningar följer Skolverkets allmänna råd och håller en hög standard vad gäller struktur och layout. Det som är mest glädjande att konstatera är hur beskrivningen av verksamheternas arbete, resultat och egna analyser ytterligare förbättrats jämfört med tidigare år. Arbetet med redovisningarna har fått ett genomslag i arbetslagen. Säkert har ändringen av redovisningsperioden till att gälla det gångna läsåret och inte som tidigare kalenderår, haft stor betydelse. Kvalitetsredovisningen ger alla berörda en direkt återkoppling av verksamhetsåret och resultat och analys blir därmed mer relevanta. Kvalitetsredovisningarna är skrivna på ett lättillgängligt sätt och ger på det viset god information om verksamheten till intresserade läsare. Kvalitetsredovisningarna baseras på arbetslagens utvärderingar och analyser och sammanställs av skolans ledning. Samtliga redovisningar avslutas med rektors sammanfattande bedömning och analys av sin verksamhet utifrån de resultat som beskrivits. Här ges rektor en möjlighet, att i en sammanfattande analys och reflektion lyfta fram styrkor och svagheter och därmed peka på kvalitetshöjande åtgärder, vilket förstärker redovisningarna och tydliggör rektors yttersta ansvar för verksamheten. 13
5. RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE 5.1 Normer och värden 5.1.1 Sammanfattning av skolornas kvalitetsredovisningar 5.1.1.1 Förskolan Verksamhetens mål beskriver främst barnens trygghet och förmåga till empati och respekt, förmåga till konflikthantering samt omsorg om varandra och sin miljö. Här finns också mål som beskriver förskolornas arbete med genusfrågor. Uppföljning och utvärdering sker främst genom medvetna observationer av barngrupperna, pedagogisk dokumentation samt vid samtal med barnen. Arbetslagen har i pedagogiska diskussioner format ett gemensamt synsätt och en väl förankrad värdegrund, vilket medfört ett medvetet förhållningssätt i personalgrupperna. Resultatet beskrivs som gott, med hög måluppfyllelse till de egna uppsatta målen. Analyserna visar att personalen är väl medveten om sin roll som förebild och hur viktig vuxnas närvaro är vid lek och i uppkomna konfliktsituationer. I flera av redovisningarna påpekas vikten av en gemensam, väl förankrad värdegrund i arbetslagen. 5.1.1.2 Familjedaghem Familjedaghemmen har arbetat med att lära barnen känna empati för människor och djur samt att visa respekt för andra människor. Man har haft en naturskola samt lek och empatiträning i vardagssituationen, där man utgår från verksamhetens värdegrund. Dagbarnvårdarna beskriver resultatet som att barnen har blivit lugnare och mer harmoniska. 5.1.1.3 Grundskolan I grundskolan prioriteras elevernas trygghet, respekt för andra, förståelse för olika värdegrundsord, att kunna samarbeta med andra samt förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling. Arbetet utgår från att skolans värdegrund genomsyrar verksamheten och att den är väl förankrad bland elever och personal. Temadagar, kulturnavigering och gemensam pedagogik har använts för att stärka vikänslan på skolan. Några skolor nämner också den kommungemensamma satsningen i arbetet mot kränkande behandling och föreläsningen med Per Binbach. Kamratstödjare förekommer på några skolor med gott resultat medan andra har valt bort den insatsen. Uppföljning och utvärdering sker genom egna enkäter, skattningsscheman och iakttagelser. Kommunens enkät Minnet av skolan, som genomfördes under läsåret bland eleverna i år 9, finns med som underlag för uppföljning i Thunmanskolans redovisning. Resultatet bedöms som gott, enkäterna visar att flertalet av eleverna är trygga men det finns fortfarande utvecklings-/förbättringsområden för högre måluppfyllelse. 5.1.1.4 Skolbarnsomsorgen Arbetet i fritidshemmen följer samma målsättningar som i grundskolan. Värdegrundsarbetet betonas och aktiviteterna är både fasta och återkommande samt spontana. Under aktiviteterna lär sig barnen samarbeta, respektera andra och lösa konflikter. I arbetet med samlad skoldag har fritidspedagogen ett stort ansvar för värdegrundsarbetet då hon/han följer barnen under hela dagen. 5.1.1.5 Gymnasieskolan Verksamheten arbetar dagligen med etik och moral, vilket genomsyrar skoldagen i respektive ämne. Personalgruppen strävar efter att anpassa övningar och utforma arbetet så att alla elever finner det meningsfyllt att delta. Personalgruppen genomför kontinuerliga samtal och diskussioner med eleverna om normer och värderingar. Detta sker både i grupp och individuell, och följs sedan upp i spontana dagliga möten och i mer regelbundet återkommande möten veckovis. Eleverna ges tillfällen att vara med och planera verksamheten med inriktning mot frågor om normer och värdegrund. Genom att verksamheten är liten, kan man erbjuda en individanpassad skolgång, vilket innebär unika möjligheter för eleverna att dels påverka 14
planeringen av vilka normer och värden som ska diskuteras, dels få direkt och kontinuerlig återkoppling på eventuella frågor som dyker upp under studietiden. 5.1.2 Elevenkät år 9 Minnet av skolan Enligt FN:s Barnkonvention har alla barn/ungdomar rätt till en trygg uppväxt och bra skolgång. För att få en bild av elevernas upplevelser av sin skoltid, har eleverna i år 9 i kommunens skolor fått ta ställning till hur de upplevt sin grundskoletid. Eleverna uppmanas i en enkät att försöka minnas skoltiden för skolåren 1-3, 4-6 och 7-9. Totalt har 145 av 166 elever besvarat enkäten, varav 77 flickor (Al:11, Thu 66) och 74 pojkar (Al 13, Thu 55). Svarsfrekvensen är 87 %. Enkäten vill belysa läroplanens värdegrundsmål och består av 19 olika påståenden: 1. Jag minns mina skolår 1-3 med glädje. 2. Under mina skolår 1-3 kände jag mig trygg. 3. Under mina skolår 1-3 blev jag mobbad av andra elever 4. Under mina skolår 1-3 mobbade jag andra elever. 5. Under skolår 1-3 blev jag mobbad av lärare. 6. Jag minns mina skolår 4-6 med glädje. 7. Under mina skolår 4-6 kände jag mig trygg. 8. Under mina skolår 4-6 blev jag mobbad av andra elever 9. Under mina skolår 4-6 mobbade jag andra elever. 10. Under skolår 4-6 blev jag mobbad av lärare 11. Jag minns mina skolår 7-9 med glädje. 12. Under mina skolår 7-9 har jag känt mig trygg 13. Under mina skolår 7-9 har jag blivit mobbad av andra elever. 14. Under mina skolår 7-9 har jag mobbat andra elever. 15. Under mina skolår 7-9 har jag blivit mobbad av lärare. 16. Under min skoltid har jag lärt mig att jag duger som jag är. 17. Under min skoltid har jag lärt mig att acceptera andra. 18. Jag ser just nu tillbaka på min skoltid med glädje. 19. Som vuxen kommer jag att minnas skoltiden med glädje. 5.1.2.1 Sammanfattning av enkäten Trygghet Omkring 95 % av eleverna har känt sig trygga, helt eller delvis, under sin skoltid. Andelen elever som känt sig helt trygga minskar något med stigande ålder. Under skolåren 7 9 är det flickorna som känt störst otrygghet, endast något mer än hälften har upplevt att de varit helt trygga. Jämförelsen mellan skolorna visar att det är flickorna i Alsike som känt störst otrygghet i år 7 9, endast 53 % uppger att de varit helt trygga. Mobbning Av samtliga elever uppger ca 70 80 % att de aldrig varit mobbade av andra elever. Det innebär att mellan 20 och 30 % av eleverna upplever sig helt eller till viss del mobbade under sin skoltid. Enkäten visar att mobbning förkommit i samma omfattning under skolåren 1-3 och 4 6 men ökat något åren 7-9. Genomgående är det flickorna som varit mest utsatta under sin skoltid, framför allt under skolåren 7 9. Av flickorna i Alsike skola uppger 45 % att det stämmer delvis att de varit mobbade under år 7 9, medan ingen uppger att påståendet stämmer helt. Andelen flickor på Thunmanskolan, som uppger att de helt eller delvis varit mobbade under år 7 9 är 32 %. Av pojkarna på Alsike uppger 15 % att de blivit helt eller delvis mobbade under år 7 9 medan andelen är 23 % bland pojkarna på Thunmanskolan. Antalet elever som helt eller delvis instämmer i påståendet att de mobbat andra under skoltiden är 11-18 %, där den högsta andelen finns i år 4 6. Det är flest pojkar som mobbar, mellan 16-18 % i samtliga årskurser, vilket är en förbättring jämfört med tidigare 15
år. Undantaget är 19 % av flickorna, som uppger att de i år 4 6 delvis mobbat andra elever. På Alsike skola uppger 15 % av pojkarna och 9 % av flickorna att de helt eller delvis mobbat andra under åren 7 9. Resultatet är en klar förbättring jämfört med tidigare år. Motsvarande andel på Thunmanskolan är 18 % respektive 11 % vilket är en försämring bland pojkarna och en förbättring av resultatet för flickorna. Mellan 8 och 13 % av eleverna upplever sig helt eller delvis mobbade av lärare under sin skoltid. Eleverna på Alsike skola upplever i högre utsträckning att de blivit helt eller delvis mobbade av lärare. Av flickorna har 18 % svarat att påståendet stämmer helt, men resultatet för pojkarna är 0 %. Däremot upplever 23 % av pojkarna att påståendet stämmer delvis. Motsvarande andel bland flickorna är 9 %. På Thunmanskolan är upplevelsen i stort sett lika för pojkar och flickor, där 10 12 % av eleverna instämmer helt eller delvis. Självförtroende På frågan om eleverna under sin skoltid lärt sig att de duger instämmer 42 % av flickorna, vilket är en ökande andel jämfört med de senaste åren. Av hela elevgruppen som tillfrågats och som svarat att de inte duger är 9 % flickor och 6 % pojkar, vilket ligger i linje med den positiva trenden. Elevernas uppfattning om hur skolan lärt dem att acceptera andra visar att 74 % instämmer helt, varav 77 % av flickorna och 71 % av pojkarna. Resultatet är en tydlig förbättring jämfört med tidigare år. Minnet av skolan Upplevelsen av skoltiden just nu är sammantaget ungefär lika positiv bland både flickor och pojkar, där 87 % av eleverna, helt eller delvis, ser tillbaka på sin skoltid med glädje. I en jämförelse mellan skolorna har eleverna på Thunmanskolan även i år en positivare upplevelse av skoltiden än eleverna på Alsikeskolan, skillnaden är dock mindre än förra året. Skillnaden mellan skolorna är inte lika stor när det gäller påståendet om hur minnet av skolan kommer att vara i vuxen ålder. På Alsikeskolan är det 46 % av flickorna och 31 % av pojkarna som instämmer helt i att man kommer att minnas skoltiden med glädje. Motsvarande resultat för eleverna på Thunman är att 47 % av flickorna och 45 % av pojkarna instämmer helt i det påståendet. 5.1.2.2 Jämförelse av resultat från tidigare år Trygghet Andelen trygga elever är konstant över åren med ca 60 % som instämmer helt i påståendet. En viss ökning visar årets enkät under skoltiden år 1 3. Mobbning De elever som instämmer helt i att de blivit mobbade varierar över åren mellan 3 och 9 %. Skillnaden mellan åren finns i andelen elever som instämmer delvis i påståendet. Här är andelen större bland eleverna i år 4 6 (snitt 19 %) än övriga skolår. Självkänsla Andelen elever totalt som tycker att de lärt sig att de duger som de är har ökat. I en jämförelse mellan pojkar och flickor har pojkarnas självförtroende stärkts över åren. Flickornas självförtroende är fortfarande lägre, men har ökat jämfört med de senaste åren. Minnet av skoltiden Hur eleverna ser tillbaka på sin skoltid just nu och som vuxna skiljer sig inte åt över åren. På bägge påståendena är det ca 44 % som instämmer helt. I en jämförelse mellan könen är det andelen pojkar som inte har så ljusa minnen av sin skoltid, men skillnaderna har minskat. De senaste årens jämförelser mellan skolorna visar en större missnöjdhet bland eleverna på Alsikeskolan. 5.1.3 Bedömning En sammanfattning av målen under normer och värden blir trygghet, självkänsla, empati och nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling. 16
Alla verksamheter redovisar sitt arbete med normer och värden på ett tydligt sätt. Analyserna kopplar insatser och resultat till varandra. På de skolor som gjort enkäter sker analysen i hög grad utifrån enkätresultatet. De skolor som har de äldsta eleverna, Alsike skola och Thunmanskolan, har byggt sina analyser på genomförda aktiviteter och egna enkäter. I Thunmanskolans analys finns även enkäten Minnet av skolan kommenterad. Föreläsningen med Per Binbach får olika omdömen och arbetet utifrån den metoden verkar ha avstannat. Samtliga verksamheter bedömer att måluppfyllelsen är god, men betonar vikten av ett fortsatt väl fungerande värdegrundsarbete. Den enkät som genomförts bland niorna läsåret 2009/2010 visar att mobbningsproblemen i skolorna fortfarande finns. Trots arbete med gemensam värdegrund och andra förebyggande insatser visar enkäten att mellan 18 och 28 % av de tillfrågade eleverna känt sig mobbade helt eller delvis under sin skoltid. Arbetet för att förhindra mobbning och kränkande behandling måste fortgå. De mål och handlingsplaner som beskrivs i de lokala arbetsplanerna måste bli levande och aktiviteterna konsekvent genomförda, för att skolorna ska kunna bli trygga och fria från kränkande behandling. 5.2 Utveckling och lärande, Kunskaper 5.2.1 Sammanfattning av skolornas kvalitetsredovisningar 5.2.1.1 Förskolan Kvalitetsredovisningarna beskriver arbetet med språkutveckling, att skapa stimulerande miljöer för att väcka barnens lust till kommunikation och lek med ord och skriftspråk. I arbetet med språket ingår också att utveckla förmågan att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för egna åsikter. Arbetet sker i många olika former där lek, sagor, rim och ramsor bildar stommen. Flera av förskolorna arbetar särskilt med att väcka barnens intresse för matematik och matematiska begrepp. Vardagshändelser men också planerade aktiviteter har varit en del av grunden för att träna matematiska begrepp, vilket ökat barnens medvetenhet. De vardagliga händelserna har enligt några redovisningar varit svårare att fånga spontant, eftersom man upplever att barngrupperna är för stora. Andra redovisningar beskriver hur man arbetar med barnen i olika grupperingar, så kallade lärgrupper, samt utnyttjar åldershomogena språksamlingar för att individualisera verksamheten. Uppföljning och utvärdering har skett genom medvetna observationer, enkäter, TRAS 9, portfolio, pedagogisk dokumentation samt vid samtal med barnen. Samtliga förskolor beskriver i sina analyser att man uppnått eller är på god väg mot uppsatta mål och att arbetet ska fortsätta. 5.2.1.2 Familjedaghem Målen i familjedaghemmens verksamhet är att träna barnen i ett vårdat och rikt språk samt enkla matematiska färdigheter. För att nå målen har man tränat bordsskick, varit mycket utomhus och i en naturskola. Här beskrivs också en medveten språkträning genom sång och lek, rim och ramsor. Verksamheten bedömer att barnen blivit rörligare och orkar mer, har blivit duktigare med klä på sig och uppför sig bättre vid matbordet. 5.2.1.4 Grundskolan Grundskolans mål beskriver tillräckliga kunskaper hos eleverna på de nationella proven i år 3 och år 5, att alla elever ska nå målen i år 9 och att tydliggöra målen. Här finns också mål att utveckla skriv- och språkfärdigheter samt grundläggande kunskaper i matematik i meningsfulla sammanhang. Av de två skolorna med äldre elever har Thunmanskolan målet att alla elever ska nå målen i år 9 och Alsike skola målet att stärka elevens tillit till sitt eget lärande och kunnande. 9 Tidig Registrering Av Språk 17
I arbetet för att nå målen nämns tydliga målformuleringar och betygskriterier utifrån de nationella kunskapsmålen, medvetna språkstödjande aktiviteter, men även hjälpmedel som digitala skrivtavlor. Resultaten mäts främst genom tester, diagnoser, nationella prov, betyg och enkäter. Måluppfyllelsen i redovisningarna beskrivs som god eller mycket god. Skolornas analyser av sina resultat beskriver hur verksamhetens arbete utvecklats men även vidare åtgärder för utveckling. Här nämns både analyser, fortsatt arbete med pedagogiska planeringar och skriftliga omdömen samt att tydliggöra den röda tråden i elevernas lärande. 5.2.1.5 Skolbarnsomsorgen Målen för fritidshemmen är en förlängning av skolans mål och aktiviteterna bidrar till den kunskapsutveckling som skolorna beskriver. Fritidshemmets verksamhet är tydligt länkad till skolans verksamhet på de skolor som arbetar med samlad skoldag. 5.2.1.6 Gymnasieskolan, Sjögrenska gymnasiet Förutsättningarna under läsåret har präglats av en väsentlig utökning av verksamheten, vilket påverkat måluppfyllelsen negativt. Målsättningen var anpassad till att gälla endast IVprogrammet och dess huvudsakliga syfte att ge eleverna gymnasiebehörighet. Samarbetet med Stöd- och konsultationsteamet har varit gott. Specialpedagogen har funnits tillgängliga för både elever och personal. Kontakten har resulterat i åtgärdsplaner, studieplanering och utbildning i specialpedagogiska datorprogram. Verksamheten har också köpt två interaktiva skrivtavlor som stöd i undervisningen. Inför nästa läsår kommer tydliga och mätbara mål för bägge verksamhetsinriktningarna att tas fram. 5.2.2 Resultat av diagnostiska prov år 2 I enlighet med kommunfullmäktiges mål och kommunens förskole- och skolplan har kommungemensamma, standardiserade diagnoser i svenska och matematik genomförts i år 2 under läsåret. I svenska har provet DLS bas använts, vilket mäter elevernas förmåga vad gäller läsning, läslust och skrivning. Provet i matematik är benämnt Diamant och mäter elevernas kunskaper i aritmetik, mätning och statistik. Resultaten på bägge proven visar att genomsnittet av eleverna i kommunens år 2 har förväntade kunskaper. Samtliga skolor som genomfört proven, har i varierande grad analyserat sina resultat. 5.2.3 Resultat av nationella prov år 3, våren 2009 10 Resultat, Knivsta totalt Resultatet av de nationella proven i svenska och matematik 2009, redovisas för varje skolenhet samt totalt för kommunen. Andelen elever som nått kravnivån på samtliga delprov är hög i svenska men något lägre i matematik. Ser man till andel elever som klarat samtliga delprov och/eller missat ett eller två delprov, är resultatet närmare 100 %. I svenska varierar resultaten på delproven mellan 91 % 99 % av eleverna som nått kravnivån. Det moment som har lägst resultat handlar om att eleverna ska kunna stava vanliga ord och kunna använda sig av stor bokstav, punkt och frågetecken i egna texter. I matematik varierar resultaten på de olika delproven mellan 80 % - 99 %. Det lägsta resultatet är på det delprov som mäter elevernas kunskaper i att göra enkla jämförelser av olika längder, areor, massor, volymer och tider. Det gäller också att kunna uppskatta och mäta olika enheter. Alsike skola I stort sett alla elever når kravnivån i svenska. Analysen beskriver att eleverna har god läsförståelse, skriver texter med handling och kan skriva faktatexter. I matematik är det 34 10 Resultat nationella prov år 3, bilaga 1 och 2 18
av 55 som når kravnivån i samtliga delmomentet. Det är framförallt momenten mätning och räkning med positiva heltal som visar brister. Analysen säger att träning behövs inom mätning och mätningens idé samt att träna räknehändelser i multiplikation och division. Gredelby skola I svenska når 28 elever av 30 kravnivån på alla delprov. I matematik är resultatet något sämre och drygt hälften av eleverna når kravnivån på samtliga delmoment. Analysen beskriver att matematikprovet var omfattande och att alla elever inte orkade genomföra alla delprov. Dessutom hade klassen inte arbetat med alla moment före provets genomförande. Kraven på provet i svenska uppfattas av pedagogen som lägre, vilket också medfört ett högre resultat. Lagga skola Tio elever av 14 når kravnivån i både svenska och matematik. Enligt analysen är undervisningen god, men några moment behöver arbetas tidigare/grundligare med. Det gäller främst skrivning i svenska samt mätning i matematik. Även antalet lärarbyten i gruppen anses ha påverkat resultatet. Långhundra skola I svenska når samtliga elever kravnivån. Klassens goda läskunnighet har bidragit stort till de goda resultaten enligt analysen. Här beskrivs ett strukturerat arbete för att få eleverna att bli goda läsare. Resultaten i matematik är något lägre, där 14 av 18 elever nått kravnivån. I analysen beskrivs att man i stor utsträckning arbetar individualiserat. Det innebär att eleverna kommit olika långt i sina matematikkunskaper. Provet visade dock att de grundläggande kunskaperna finns då alla elever klarade dessa delprov. Segerstaskolan I stort sett alla elever (25 av 27 elever) når kravnivån i svenska. De områden som enligt analysen behöver förbättras är läsförståelse, faktatexter och interpunktion. Antal elever som klarar samtliga delprov i matematik är lägre (18 av 27 elever). Delproven som behandlar mätning och räkning med positiva heltal har flest antal elever som inte når kravnivån. I analysen anges bland annat täta lärarbyten som en del av orsaken till svårigheterna. Att ha många olika lärare under de första skolåren har skapat förvirring hos både elever och föräldrar i hur målen tolkats och styrt undervisningen. Situationen är nu bättre och pedagogerna ser positivt på framtiden. Ängbyskolan Av 39 elever når 28 elever kravnivån på samtliga delprov i svenska, respektive 30 elever i matematik. De delmoment i svenska som behöver stärkas är förmågan att berätta och ge/ta emot instruktioner samt skrivning och interpunktion. I matematik finns svårigheter i att kunna mäta och göra enkla jämförelser samt vissa delar av räkning med positiva heltal. I analysen ser man att några elever varit påverkade av testsituationen, vilket inverkat negativt på resultatet. Här framhålls också den digitala skrivtavlan som ett gott hjälpmedel i undervisningen. 5.2.4 Resultat av nationella prov år 5, våren 2009 11 Resultat, Knivsta totalt Resultatet av de nationella proven i svenska, matematik och engelska 2009, redovisas för varje skolenhet samt totalt för kommunen. I en jämförelse med utfallet 2008 har den totala andelen elever med tillräckliga kunskaper ökat i samtliga ämnen. Kommunresultatet i matematik är det ämne som visar största förändringen, från 72 % av eleverna med tillräckliga kunskaper förra läsåret till 90 % av eleverna år 2009. Även resultaten i svenska visar en klar förbättring jämfört med förra året, medan resultaten i engelska är i stort sett likvärdiga jämfört år 2008. (Tabell 1) 11 Resultat nationella prov år 5, bilaga 3 och 4 19
Tabell 1; Nationella prov år 5, 2003-2009, andel elever (%) med tillräckliga kunskaper i Knivsta skolor 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Svenska Matematik Engelska 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Resultat på nationella prov år 5, per skolenhet Resultaten (tabell 2) redovisas i procent, vilket kan uppfattas som en nackdel för skolor med små elevgrupper. Faktiskt elevantal: Alsike 39 (1 elev=2,6%), Lagga 14 (1 elev=7,1%), Långhundra 8 (1 elev=12,5%), Segersta 25 (1 elev=4%), Thunman 29 (1 elev=3,4%) och Ängby 41 (1 elev=2,4%) elever. På blanketten för sammanställning har resultaten på varje ämnes delprov redovisats, hur många elever som nått kravnivån på de olika momenten, vilket ger en detaljerad bild av måluppfyllelsen i respektive elevgrupp. Vid insamlingen av resultat har ansvariga pedagoger lämnat en analys av resultatet samt förslag till åtgärder. Alsike skola visar ett något bättre resultat i engelska och matematik än 2008. Resultaten i svenska är i stort sett likvärdiga med förra året. Andelen elever med otillräckliga kunskaper i respektive ämne varierar mellan 1-8 elever. I analysen anges läsfärdighetsträning, muntlig träning i engelska samt arbete med algoritmer i matematik som områden där ytterligare träning behövs. Resultaten ligger över eller lika med kommunsnittet i engelska och matematik och något under i svenska. Lagga skola har förbättrat sina resultat i samtliga ämnen jämfört med 2008. I analysen konstateras att läsförståelse i både svenska och engelska måste förbättras. Matematikresultaten, där tre elever inte nått kravnivån, anses främst bero på den åldersintegrerade undervisningen tidigare år, vilket gett för dåliga grundkunskaper. Andelen elever med otillräckliga kunskaper i respektive ämne varierar mellan 3-5 elever. Trots förbättringen ligger resultaten under kommunsnittet. Långhundra skola har förbättrade resultat i samtliga ämnen jämfört med förra året. Endast en elev nådde inte kravnivån på ett delprov i matematik. Analysen av resultatet menar att samtliga elever har goda kunskaper i alla ämnen. Endast resultaten i matematik ligger något under kommunsnittet, i övrigt är resultaten bättre. Segerstaskolan har i stort sett likvärdiga resultat i engelska, något sämre i svenska men en markant förbättring i matematik jämfört med tidigare år. Andelen elever med otillräckliga kunskaper i respektive ämne varierar mellan 1-4 elever. I skolans analys beskrivs hur undervisningen bedrivits i de olika ämnena. Det goda resultatet i matematik grundlades tidigt under elevernas skolgång genom tydlig målmedvetenhet om grundkunskaperna i taluppfattning och de fyra räknesätten. Resultaten överstiger kommunsnittet i engelska och matematik och är i nivå med kommunsnittet i svenska. 20