NATIONELL REDOVISNING AV FOLKBILDNINGENS KVALITETSARBETE - folkhögskolorna



Relevanta dokument
NATIONELL KVALITETSREDOVISNING för folkhögskolorna

UPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/ Kn 5 1 Kf 83/ ändring

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö.

Mål & visionsdokument Mångkulturella Finska Folkhögskolan

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling)

Styrkort Gotlands folkhögskola

PM till passet. Översyn av SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsidé, värdegrund, vision och varumärkesplattform

Verksamhetsplan Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden

Riktlinjer för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun

Folkhögskolan Deltagarenkät vårterminen 2016

Fastställd av förbundsstyrelsen , uppdaterad Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet

Strategidokument Ledningsstruktur SVF

Verksamhetsplan. för Nyköpings folkhögskola 2019

Förtydligade fördelningsprinciper för stöd till studieförbund verksamma i Uppsala kommun

NATIONELL KVALITETSREDOVISNING för folkhögskolorna

FOLKHÖG SKOLORNA. Styrdokument rörande Equmeniakyrkans och Equmenias huvudmannaskap för folkhögskolorna

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument

Riktlinje för bidrag till studieförbund

Bidrag till studieförbund

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD

Folkbildning så funkar det

Regel för bidrag till studieförbund

Uppsala län. Västmanland. Örebro län. Region. Sörmland. Region. Östergötland

Strategiska mål Studiefrämjandets gemensamma mål och prioriteringar

Handlingsplan för arbete mot diskriminering Sverigefinska folkhögskolan

Nationell redovisning av folkbildningens kvalitetsarbete

Vägar till bildning, utbildning och jobb

Folkbildningsrådet. Arbetar även med vissa uppdrag från medlemmarna. Ca 30 anställda.

INDIVIDUELLT ANPASSAD UTBILDNING OCH SKOLANS INRIKTNING

digital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel

FOLKBILDNING 1997/98:115

HANDLINGAR. till. sammanträdet Kaffe i matsalen Information samt lunch Behandling av ärenden

Bidragsregler för studieförbund

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från med idéprogram och kärnvärden

Bidragssystem för studieförbund i Kronobergs län

Nationell redovisning av folkbildningens kvalitetsarbete

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Kvalitetsenkät Folkhögskolor 2012 FORNBY

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER

Folkbildningens flexibla lärande

UPPDRAG TILL AGNESBERGS FOLKHÖGSKOLA

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Norrköpings kommuns bidrag till studieförbunden KFN 2017/

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lillegården 2014

Välkommen som cirkelledare

SV Gotland Verksamhetsplan 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Maskrosen 2013

Verksamhetsplan Fristads folkhögskola

Verksamhetsplan ABF Kalmar Län 2019

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart.

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Kronan

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

SV Gotland Verksamhetsplan 2018

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD

Protokoll nr vid Förbundsstyrelsens sammanträde den 14 november 2012, Idrottens Hus, Stockholm

STUDERANDE RÄTT JUNE FOLKHÖGSKOLAS STUDERANDERÄTTSLIGA STANDARD

Landstinget Dalarnas folkhögskolors studeranderättsliga standard 2018

Rörelsefolkhögskolornas idégrund

Här kan du hitta information som kan vara bra att veta i samband med studier på Mo Gård folkhögskola.

Läsa in gymnasiet på folkhögskola

Verksamhetsplan och budget 2016

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

Folkhögskoleplan

Budget 2014 Verksamhetsstöd och service

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

Studeranderätt JUNE FOLKHÖGSKOLA

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Solgården 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Blästad och Fredriksbergs förskolor. Verksamhetsplan. Blästad och Fredriksbergs förskolor

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige

jämlikhet frihet påverkan

Avsiktsförklaring mellan Landstinget i Jönköpings län och statsbidragsberättigade studieförbund i Jönköpings län

LIKABEHANDLINGSPLAN LERGÖKENS FÖRSKOLA

Svenska Skolan i Wien Scheibelreitergasse 15 AT-1190 Wien. Utvecklingsplan för Svenska Skolan i Wien

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

Kyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Skinnemo 2013

Ledning och styrning

Förkortad fritidsledarutbildning på distans

Remissyttrande över 2014 års Demokratiutredning Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Ollonborren 2013

Funktionshinder ses som en brist i miljön och som begränsar möjligheterna att delta i samhällslivet på samma villkor som andra.

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Dalkjusans fritidshem 2014

VERKSAMHETSPLAN 2012/2013 Vattmyra förskolor Berghems förskola Nibble Förskola Vattmyra förskola Pedagogisk omsorg

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Västanvinden 2013

Utvecklingsförvaltningen Den 25 november Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Velanda skolas fritidshem 2014

Lokal arbetsplan Läsåret 2012/13. Tällbergs Förskola

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar!

Transkript:

NATIONELL REDOVISNING AV FOLKBILDNINGENS KVALITETSARBETE - folkhögskolorna Redovisningen avser den statsbidragsberättigade verksamheten. Den tidsperiod som ska redovisas tar sitt avstamp i föregående redovisningstillfälle (1 juli 2009). Bilagor ska inte bifogas. Redovisningen ska vara Folkbildningsrådet tillhanda senast 1 juli 2010, kl. 23.59. Kontaktuppgifter till ansvarig för redovisningen vid folkhögskolan: Namn Christina Strandtoft Folkhögskola Eskilstuna folkhögskola Adress Gösta Wasastiernas gränd 4 Postadress 633 42 Eskilstuna Telefonnr 016-105285 e-mailadress christina.strandtoft.etuna@folkbildning.net Ange vem/vilka från er folkhögskola som har deltagit i sammanställningen av kvalitetsredovisningen Christina Strandtoft, Majvor Gyllhamn, Agne Helg, Ulf Rehnholm Redovisningen ska antas av folkhögskolans styrelse innan den skickas till Folkbildningsrådet Redovisning har behandlats av skolans styrelse 2010-06-09 1

KVALITETSARBETET INOM FOLKHÖGSKOLAN 1. Systematik i kvalitetsarbetet 1a Beskriv hur det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats inom folkhögskolan sedan föregående redovisningstillfälle. Vi har fortsatt arbetet med vår samlade målbild (BSC) som justerats och presenterats för deltagarna i kursrådet. Vi har gjort en SWOT-analys tillsammans med personalen och där belyst frågor som vi har förbättrat (ex. antagningskriterier, intygsunderlag och kursutveckling). 1b Beskriv viktigare kvalitetsförbättrande åtgärder i verksamheten som gjorts till följd av kvalitetsarbetet. Ekonomi: 1. Fler timmar till skolans miljögrupp har avsatts och resulterat i att personal och deltagare nu är mer uppmärksamma på att minska elförbrukningen 2. Regelbundna presentationer av tertial och halvårsrapporter har gjort att personalen är försiktiga med materialanvändning Verksamhet: 1. Personalhandledningen har erbjudits alla arbetslag och resulterat i att vi nu är mer lyhörda och reagerar snabbare för åtgärder 2. Bättre samarbete och kommunikation mellan arbetslag A och F har resulterat i att vi har en röd tråd från lägsta svenska 2 nivån till högsta och att vi nu har ett nytt kursmaterial till SSAS 3. Efter implementering av systematiskt kvalitetsarbete på skolan har nu kvalitetsförbättringar/förändringar blivit en del av verksamheten 4. En öppnare syn och förståelse för personaldagarna tillsammans med vår systerskola Åsa folkhögskola har bl.a. lett till ett ökat samarbeten med fler aktörer utanför skolan 5. Mer systematik i uppföljning och utvärdering av befintliga kurser har lett till kursutveckling och framtagande av nya kurser. Ex den nya SAK-kursen (vänder sig till människor som har varaktig sjukersättning) som ger deltagarna en möjlighet att bryta ev. isolering, kunna ta steget ut i samhället, få nya perspektiv och hitta sina styrkor 6. Den nya kursen Recycle Design återbruk har bidragit med nya idéer och miljöfrågorna har lyfts på hela skolan 7. En ökad medvetenhet om miljö och demokratifrågor har resulterat i att skolan nu är KRAV-certifierad Kursdeltagare: 1. Högre lärartäthet i ett arbetslag med deltagare med annat modersmål än svenska har möjliggjort mer individuell och anpassad undervisning 2. SAK-kursen utgår från hälsofrämjande faktorer som ingår i KASAMbegreppet. Vi sätter det friska i fokus enligt det salutogeniska synsättet Medarbetare: 1. Under utformandet av Konstprojektlinjen har en bra pedagogisk diskussion förts mellan lärarna 2. Personal har fått kompetensutveckling där behov har uppstått vid startande av nya kurser 2

1c Beskriv de kvalitetsförbättrande åtgärder som gjorts sedan föregående redovisningstillfälle och som avser den allmänna kursen. 1. Ökad tydlighet mot kursdeltagare om vad som krävs för att flyttas upp till nästa nivå 2. Vid kursstart har man ett inledande samtal med individuell studieplanering som sen följs upp under läsåret med utvecklingssamtal med fokus på deltagarnas egna mål 3. För Allmän kurs med musikinriktning har integrering av musik i övriga ämnen ökat och införande av obligatorisk litteratur för gemensamt arbete möjliggjort både individuella och gemensamma studieplaneringar 4. Stärkt självkänsla hos deltagarna på allmän kurs med musikinriktning har resulterat i ett ökat antal offentliga framträdanden 5. Frånvaron har minskat genom ökad kontroll av frånvaro med efterföljande samtal 1d Självvärdering av mål, systematik och förankring. Välj ett av svarsalternativen 1.Det finns mål för vårt systematiska kvalitetsarbete ja nej Inte alls * * * * Fullt ut 2.Vårt systematiska kvalitetsarbete följs upp och analyseras 3. Vårt systematiska kvalitetsarbete leder till utveckling och förbättring. 4. Vårt systematiska kvalitetsarbete har en långsiktig, strategisk funktion (utveckling, avveckling, omprövning). 5. Vi arbetar systematiskt med förankring och delaktighet av vårt kvalitetsarbete. 1e. Beskriv förändringar/åtgärder i förankring och delaktighet (t ex deltagare, personal, ledning, styrelse och medlemsorganisationer) sedan föregående redovisningstillfälle. Förankring och delaktighet har skett genom att personalen aktivt har deltagit vid framtagande av vår samlade målbild och som i år har presenterats för kursrådets ledamöter. Förvaltningsledningen har fått en god insikt i den samlade målbilden och nämndens kontaktgrupp har fått ta del av informationen. Personalen har varit delaktiga i kvalitetsarbetet bl.a. genom att en SWOT analys har genomförts där vi tittat på skolans antagningskriterier, intygsunderlag och kursutvecklingar. 3

2. Statens syften och prioriterade verksamhetsområden 2a Självvärdering av propositionens sju verksamhetsområden. Verksamheter inom följande områden utgör i särskilt hög grad motiv för statens stöd: Välj ett av svarsalternativen 1.Den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen 2.Det mångkulturella samhällets utmaningar 3.Den demografiska utmaningen 4.Det livslånga lärandet känner till detta område har börjat arbeta med detta område Mål/insatser kring området finns beskrivet i verksamhetsplaner och verksamhetsberättels er Genom systematiska uppföljningar, utvärderingar och analyser av insatserna utvecklas och förbättras området 5.Kulturen 6.Tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder 7.Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. Eventuella kommentarer: 3. Åldersspridning är vitaliserande för grupperna. Vi har diskuterat den demografiska utmaningen. Kanske vi kan göra mer inom detta område. 4. Det livslånga lärandet är synonymt med folkhögskolans verksamhet och gäller både deltagare och personal. 5. Kulturen genomsyrar hela vår verksamhet. 6. Vi arbetar för en ständig förbättring. 4

2b. Självvärdering av propositionens fyra huvudsyften. Följande fyra syften utgör en bas i allt folkbildningsarbete: 1.stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, 2.bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, 3.bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och 4.bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Välj ett av svarsalternativen Självvärdering av propositionens fyra huvudsyften känner till syftena arbetar efter syftena har formulerat mål/insatser kopplade till syftena i verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. genomför systematiskt uppföljning, utvärdering och analys av mål/insatser, kopplat till syftena, för att successivt utveckla och förbättra Eventuella kommentarer: 3. Systematiskt kvalitetsarbete i administrationen Beskriv förändringar och/eller åtgärder i det systematiska kvalitetsarbetet i administrationen (exempelvis processer och/eller rutiner för ekonomi, administration och dokumentation) sedan föregående redovisningstillfälle. Hemsidan: Vi håller på och skapar rutiner för att kommunicera skolans verksamhet i olika sociala medier, såsom YouTube, Facebook och olika bloggar. Uthyrning: Uthyrningsblanketterna har förtydligats för att minimera missförstånd angående larmning och låsning av lokaler. Utbudet av lokaler som finns för uthyrning för potentiella hyresgäster finns nu på en central plats på Landstingets intranät. Ekonomi: Upprättat ett system för kodning vid köp av ekologiska, rättvise, och KRAV- märkta livsmedel som används för att enkelt kunna se att vi svarar upp mot våra och landstingets mål angående dessa inköp. Förankringen av tidigare förändringar/åtgärder har fungerat bra då vi är en relativt liten grupp som själva varit med och tagit fram förslagen på kvalitetsförbättringar. Detsamma gäller delaktigheten. Vi avser att i fortsättningen ha kontinuerliga möten under året där vi går igenom våra administrativa rutiner. 5

4. Utvecklings- och profileringsbidrag Beskriv projekt/aktiviteter samt dess resultat och effekter som folkhögskolan har genomfört för att utveckla och profilera verksamheten. Den 5-6 november 2009 hade vi en personaldag ihop med hela förvaltningen inom kultur och utbildning Sörmland. Där presenterades våra olika verksamheter och dagarna avslutades med att vi hade en brainstorm för att finna underlag till möjliga samarbeten inom förvaltningen. Detta har resulterat i ökat samarbete genom lärarutbyten, erfarenhetsutbyten, idéspridning och ökad resursanvändning mellan de olika verksamheterna. Effekten har blivit att vi har fått en ökad förståelse och insikt om varandras verksamheter och även fått kostnadsbesparingar. Utveckling av kursen Recycle Design återbruk har resulterat i ett ökat samhällsengagemang och medvetenhet om miljö på skolan. Kursen har varit mycket utåtriktad mot samhället genom bl.a. klädbytardagar på skolans basar och öppet hus med idéspridning och samhällsupplysning. Deltagandet vid Kistamässan var även den folkbildande genom kontakt med besökare och kursen fick stor uppmärksamhet från tv och tidningar. Deltagarna har via sociala medier informerat om kursen som nu har fått en ökad tillströmning av sökanden. Till marknadsföringen har vi knutit en resurs på 20 % som har hjälp till med att bredda och utveckla marknadsföringen på skolan. Detta har skett genom att hon har skrivit artiklar och reportage till dagspress, Landstingets interna informationstidningar och på FIN. Detta har lett till en ökad informationsspridning. Vi finns nu bl.a. på olika utbildningsportaler som medfört en ökad efterfrågan på skolans kurser med ett ökat söktryck som har lett till fler deltagarveckor. Hemsida har uppdaterats med en ny layout för en lättare navigering. En effekt är att vi under första kvartalet i år har fått en 40 % ökning av besöksantalet till skolans hemsida. 6